Rundradioskatt

Denna anvisning handlar om rundradioskatten.

Kapitel 3 i anvisningen har uppdaterats till följd av slopandet av indelningen i förvärvskällor för samfund. I detta sammanhang har anvisningen också i övrigt uppdaterats.

Vid ingången av skatteåret 2020 slopas den personliga förvärvskällan för en del av samfunden. Det innebär att det inte går att tillämpa inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL) på beskattningen av dessa samfund. I stället beskattas all verksamhet som samfunden bedriver, med undantag för jordbruk, enligt näringsskattelagen. Slopandet av indelningen i förvärvskällor gäller exempelvis aktiebolag, andelslag, föreningar och stiftelser, om de inte är allmännyttiga.

Vissa samfund har lämnats utanför slopandet av indelningen i förvärvskällor, och de kan således ha den personliga förvärvskällan också efter skatteåret 2020. Slopandet av indelningen i förvärvskällor gäller exempelvis inte allmännyttiga samfund.

Definitionen på näringsverksamhet har inte ändrats i samband med reformen och slopandet av indelningen i förvärvskällor för samfund inverkar inte heller annars på vad som avses med begreppet näringsverksamhet. Då det i anvisningen således talas om näringsverksamhet avses med begreppet endast en sådan näringsverksamhet som avses i 1 § 1 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968, NärSkL). Om samfundets verksamhet inte uppfyller kännetecknen för näringsverksamhet betraktas den sålunda inte som näringsverksamhet enligt NärSkL 1 § 1 mom. även om resultatet av verksamheten beräknas på det sätt som fastställts i näringsskattelagen.

Slopandet av indelningen i förvärvskällor för samfund behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Slopandet av indelningen i förvärvskällor för vissa samfund.

1 Inledning 

I syfte att finansiera Rundradions verksamhet debiteras en årlig rundradioskatt.  Lagen om rundradioskatt (484/2012) innehåller bestämmelser om skyldigheten att betala rundradioskatt och beskattningsförfarandet. Skatteförvaltningen fastställer rundradioskatten i samband med inkomstbeskattningen. Skatten överförs till staten.

Fysiska personer och samfund som bedriver näringsverksamhet eller jordbruk ska betala rundradioskatt. Personer som inte fyllt 18 år samt fysiska personer och samfund som har sin hemkommun i landskapet Åland ska inte betala rundradioskatt.

Rundradioskatt för personer ska betalas endast på den del som överstiger 14 000 euro av summan av nettoförvärvsinkomsten och nettokapitalinkomsten eller av summan av en högre arbetsinkomst som fastställts enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare. Beroende på inkomsterna uppgår rundradioskatten för personer till högst 163 euro.

Beroende på den beskattningsbara inkomsten uppgår rundradioskatten för samfund till 140–3 000 euro. Ett samfund betalar inte rundradioskatt om dess beskattningsbara inkomst underskrider 50 000 euro.

2 Rundradioskatt för personer

2.1 De skattskyldiga 

Den som är allmänt skattskyldig i Finland och som senast under skatteåret har fyllt 18 år ska betala rundradioskatt. Till exempel år 2020 är personer som är födda år 2002 eller tidigare skattskyldiga. Rundradioskatt ska även betalas av personer som har varit allmänt skattskyldiga i Finland endast under en del av året. Rundradioskatt ska betalas ännu för en persons dödsår. Ett dödsbo behöver inte betala rundradioskatt för de skatteår som följer efter dödsåret.

Skyldigheten att betala rundradioskatt är personlig. Följaktligen kan det finnas flera personer i samma familj eller hushåll som ska betala skatten. Rundradioskatt betalas oberoende av om personen eller hans eller hennes hushåll har en tv. Rundradioskatt ska även betalas oberoende av om personen anlitar Rundradions tjänster eller om hen överhuvudtaget kan använda Rundradions tjänster.

Personer som under skatteåret har sin hemkommun i landskapet Åland behöver inte betala rundradioskatt. I landskapet Åland ska betalas en separat TV-avgift som grundar sig på den åländska landskapslagstiftningen (landskapslag om radio- och televisionsverksamhet 95/2011 samt Ålands Landskapsregeringens beslut nr 108/2011).

En person som har varit begränsat skattskyldig under hela skatteåret behöver inte betala rundradioskatt. Bestämmelserna i inkomstskattelagen avgör om en person är allmänt eller begränsat skattskyldig i Finland.

Öppna bolag, kommanditbolag, partrederier och konsortier som två eller flera personer har bildat är inte samfund utan sammanslutningar (ISkL 4 §). Sammanslutningar behöver inte betala rundradioskatt. En sammanslutning beskattas inte som en särskild skattskyldig i inkomstbeskattningen, utan dess resultat delas i beskattningsbar inkomst för delägarna i sammanslutningen (ISkL 15 och 16 §). Andelen av en sammanslutnings inkomst för en delägare, såväl fysiska personer som samfund, beaktas när man räknar nettoförvärvs- eller kapitalinkomsten eller den beskattningsbara inkomsten. På så sätt räknas andelen av sammanslutningens inkomst in i beräkningsgrunden för rundradioskatt för fysiska personer som är delägare i en sammanslutning.

Rundradioskatt för en person som har avlidit under skatteåret påförs dödsboet enligt bestämmelserna i ISkL 17 § 1 mom. (2 § 3 mom. i lagen om rundradioskatt). Enligt ISkL 17 § beskattas en under skatteåret avliden persons dödsbo för detta år såväl för den avlidnes som för boets inkomst. När nettoförvärvsinkomsten och nettokapitalinkomsten för dödsåret kalkyleras beaktas följaktligen både personens inkomster under hans eller hennes levnadstid och dödsboets inkomster samt de naturliga avdrag som ska göras från dessa.

En person kan vara allmänt skattskyldig i Finland endast under en del av skatteåret t.ex. om hen flyttar till Finland under skatteåret. I så fall betalar hen rundradioskatt utifrån de inkomster som hen beskattas för i egenskap av allmänt skattskyldig i Finland. Till exempel lön som hen fått före ankomsten till Finland räknas inte med i den nettoförvärvsinkomst som ligger till grund för kalkylen av rundradioskatten.

2.2 Beloppet på rundradioskatten för personer 

Bestämmelser om beräkningsgrunderna för och beloppet på rundradioskatten finns i 2 § i lagen om rundradioskatt. Rundradioskatten uppgår till 2,5 procent av den del som överstiger 14 000 euro av det sammanlagda beloppet på nettoförvärvsinkomsten och nettokapitalinkomsten under ett skatteår enligt inkomstskattelagen eller av det totala beloppet på en högre arbetsinkomst som har fastställts enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006). Om en arbetsinkomst för företagare eller lantbruksföretagare inte har fastställts för en enskild person, kalkyleras beloppet på rundradioskatten direkt utifrån de totala nettoinkomster som har kalkylerats för honom eller henne i inkomstbeskattningen. Skatten uppgår till 2,5 procent av den del av inkomst som överstiger 14 000 euro. Rundradioskatten ska dock inte överstiga 163 euro.

Nettoförvärvsinkomst beräknas genom att man gör de naturliga avdragen från förvärvsinkomsten (ISkL 30 § 3 mom.). Nettokapitalinkomst beräknas genom att man gör de naturliga avdragen från kapitalinkomsten (ISkL 30 § 2 mom.). De naturliga avdragen utgörs av utgifter för att förvärva och bibehålla inkomsten, såsom avdrag för förvärvande av inkomsten avdraget på basis av löneinkomsten och det avdragsgilla beloppet för kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. Till exempel räntor på bostads- och studielån eller skulder för inkomstens förvärvande, pensionsförsäkringsavgifter eller pensionsinkomstavdrag för löntagare är inte naturliga avdrag.

Pensionsanstalten fastställer arbetsinkomsten för företagare och lantbruksföretagare för de personer som har en pensionsförsäkring enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006). Pensionsanstalten meddelar det årliga beloppet på arbetsinkomsten till Skatteförvaltningen. Om en arbetsinkomst för företagare eller lantbruksföretagare har fastställts för en person, är beräkningsgrunden för rundradioskatten den större av följande:

1. nettoarbetsinkomsten + nettokapitalinkomsten
2. FöPL-arbetsinkomsten + LFöPL-arbetsinkomsten.

När rundradioskatten för en person beräknas på ett alternativt sätt utifrån den fastställda arbetsinkomsten, är det möjligt att rundradioskatt ska betalas av en företagare som har en liten eller negativ beskattningsbar inkomst av sin företagsverksamhet eller av en företagare som bedriver affärsverksamhet via ett aktiebolag och får skattefria dividender från sitt bolag. 

Rundradioskatt ska inte betalas om beräkningsgrunden enligt ovan understiger 14 000 euro. I praktiken betalar man rundradioskatt först på löneinkomster som överstiger 14 750 euro och på pensions- och dagpenningsinkomster som överstiger 14 000 euro. Skillnaden beror på att en skattskyldig som erhåller löneinkomster får från sin löneinkomst göra avdrag för inkomstens förvärvande på 750 euro.  Avdrag för inkomstens förvärvande gäller inte pensions- och dagpenningsinkomst. Skatteförvaltningen gör avdraget för inkomstens förvärvande från löneinkomsten på tjänstens vägnar.

När tröskeln för betalningen av skatt överstigs ökar rundradioskatten successivt. Det högsta årliga beloppet på rundradioskatten är 163 euro. Det maximala skattebeloppet uppnås med löneinkomster på ca 21 270 euro och med pensions- och dagpenningsinkomster på ca 20 520 euro per år.

Från det belopp av rundradioskatt som beräknats i enlighet med 2 § i lagen om rundradioskatt avdras ännu den skatt som betalats till utlandet eller den skatt som hänför sig till utlandsinkomsten i enlighet med bestämmelserna i lagen om undanröjande av internationell dubbelbeskattning (1552/1995). Från rundradioskatten kan man t.ex. dra av skatt som en person betalat i en främmande stat för pensionsinkomsten hen erhållit där eller som hänför sig till sådan pensionsinkomst. Från rundradioskatten kan man även dra av källskatt som en person erlagt i en främmande stat på dividendinkomst som hen erhållit där.

Från rundradioskatten görs inga avdrag enligt inkomstskattelagen, såsom hushållsavdrag, invalidavdrag vid statsbeskattningen eller arbetsinkomstavdrag. Rundradioskatt för personer är inte heller en avdragsgill utgift i inkomstbeskattningen (ISkL 31 § 8 mom.).

Beloppet på rundradioskatten kan ändras om den beskattning som har verkställts för skatteåret senare ändras t.ex. med anledning av rättelse av eller sökande av ändring i beskattningen, och ändringen ändrar beräkningsgrunden för rundradioskatten. I så fall kan beloppet på den rundradioskatt som ska betalas under skatteåret minska eller öka. Om beskattningen ändras är det möjligt att man återbär eller debiterar en ytterligare rundradioskatt som en del av det belopp som återbärs eller ytterligare debiteras.

3 Rundradioskatt för samfund

3.1 De skattskyldiga 

Rundradioskatt för samfund ska betalas av samfund som i Finland bedriver rörelse eller utöver yrke enligt 1 § 1 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet eller bedriver lantbruk enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/1967, GårdsSkL), om deras beskattningsbara inkomst för skatteåret är minst 50 000 euro. Samfund som under skatteåret har sin hemkommun i landskapet Åland behöver inte betala rundradioskatt för samfund. Samfund har definierats i ISkL 3 §. Av de samfund som är förenliga med ISkL 3 § är staten och dess inrättningar, kommuner, samkommuner, församlingar, religionssamfund, bostadsaktiebolag, samfund som är befriade från inkomstskatt enligt ISkL 20 § och utländska dödsbon emellertid inte skyldiga att betala rundradioskatt, även om de bedriver affärs- eller yrkesverksamhet eller jordbruk.

De skattskyldiga samfunden omfattar t.ex. aktiebolag, andelslag, sparbanker, ömsesidiga försäkringsföreningar, föreningar och stiftelser. Även ett allmännyttigt samfund kan vara skattskyldigt, om det har beskattningsbara närings- eller jordbruksinkomster. Ett utländskt samfund kan vara skyldigt att betala rundradioskatt om det bedriver näringsverksamhet eller jordbruk i Finland från ett fast driftställe.

Öppna bolag, kommanditbolag, partrederier och beskattningssammanslutningar är inte samfund, utan sammanslutningar (ISkL 4 §). Sammanslutningar behöver inte betala rundradioskatt. En sammanslutning beskattas inte som en särskild skattskyldig i inkomstbeskattningen, utan dess resultat fördelas för beskattning som delägarnas inkomst (ISkL 15 och 16 §). På så sätt räknas delägarsamfundets andel av sammanslutningens inkomst in i beräkningsgrunden för rundradioskatt för samfund.

Att ett samfund har bedrivit närings- eller yrkesverksamhet som avses i NärSkL 1 § 1 mom. eller jordbruk under skatteåret är alltid en förutsättning för att det ska vara skattskyldigt. En näringsverksamhets eller ett jordbruks omfattning, lönsamhet eller brist på lönsamhet har i sig ingen betydelse, utan ett samfund är skattskyldigt redan utifrån en småskalig närings- eller jordbruksverksamhet, om samfundets beskattningsbara inkomst av hela verksamheten under skatteåret uppgår till minst 50 000 euro.

Vissa samfund kan på basis av NärSkL 1 § 2 mom. inte ha en personlig förvärvskälla utan resultatet av den verksamhet som de bedriver, med undantag av jordbruk, beräknas enligt NärSkL. Resultatet av dessa samfund beräknat enligt NärSkL kan således helt eller delvis bildas av annan verksamhet än näringsverksamhet som avses i NärSkL 1 § 1 mom. Om ett samfunds verksamhet består helt av annan verksamhet än näringsverksamhet är det inte skyldigt att betala samfunds rundradioskatt även om resultatet av samfundets verksamhet beräknas enligt NärSkL.

Hos samfund som enligt NärSkL 1 § 2 mom. inte omfattas av slopandet av indelningen i förvärvskällor hör annan verksamhet än näringsverksamhet eller jordbruk till den personliga förvärvskällan. Om ett sådant samfund endast har verksamhet som ska räknas till den personliga förvärvskällan är det inte skyldigt att betala rundradioskatt.

3.2 Beloppet på rundradioskatten för samfund 

Beräkningsgrunden för rundradioskatt för samfund är samfundets beskattningsbara inkomst under skatteåret. Samfundsform och allmännyttighetsstatus kan påverka beräkningen av den beskattningsbara inkomsten. Beskattningsbar inkomst för de samfund som enligt NärSkL 1 § 2 mom. inte omfattas av slopandet av indelningen i förvärvskällor beräknas på ett sätt som föreskrivs i ISkL 30 § 4 mom. Enligt ISkL 30 § beräknas ett samfunds beskattningsbara inkomst av näringsverksamhet, jordbruk och annan verksamhet särskilt så att man från skatteårets inkomst drar av tidigare års fastställda förluster av samma slag.

I beskattningen av de samfund som enligt NärSkL 1 § 2 mom. omfattas av slopandet av indelningen i förvärvskällor beräknas den beskattningsbara inkomsten i näringsverksamhetens förvärvskälla genom att det från skatteårets resultat i näringsverksamhetens förvärvskälla dras av de förluster i näringsverksamhetens förvärvskälla som fastställts för tidigare skatteår samt förluster i den personliga förvärvskällan som fastställts för skatteåret 2019 eller tidigare.

Den beskattningsbara inkomsten för ett annat samfund än ett delvis skattebefriat eller allmännyttigt samfund är det sammanlagda beloppet på den beskattningsbara inkomsten  av alla förvärvskällor. Om bolaget har förvärvskällan för annan verksamhet räknas in i samfundets beskattningsbara inkomst även den beskattningsbara inkomsten av annan verksamhet. Rundradioskatten beräknas därmed på samma beskattningsbara inkomst som samfundets inkomstskatt.

Ett utländskt samfund med ett fast driftställe i Finland ska betala rundradioskatt utifrån den fastställda beskattningsbara inkomsten i Finland under skatteåret.

Ett samfund med en beskattningsbar inkomst på minst 50.000 euro under skatteåret ska betala en rundradioskatt på 140 euro plus 0,35 procent av den andel som överskrider 50.000 euro. Det högsta beloppet på rundradioskatten för samfund är 3.000 euro. Skatten är 3.000 euro, om samfundets beskattningsbara inkomst under skatteåret är 867.142 euro eller högre. Om ett samfunds beskattningsbara inkomst under skatteåret är mindre än 50.000 euro, behöver samfundet inte betala rundradioskatt.

Från det skattebelopp som beräknats i enlighet med 3 § i lagen om rundradioskatt drar man ännu av en eventuell avräkning av utländsk skatt i enlighet med lagen om undanröjande av internationell dubbelbeskattning.  Eventuellt kan man från rundradioskatten dra av t.ex. skatt som ett samfund har betalat i en annan stat på en inkomst som hänför sig till ett fast driftställe i staten eller på dividendinkomster från en annan stat. Efter avdrag för utländsk skatt kan beloppet på samfundets rundradioskatt därmed vara mindre än 140 euro.

Beloppet på rundradioskatten kan ändras om den beskattning som har verkställts för skatteåret senare ändras med anledning av t.ex. en rättelse av eller ansökan om ändring i beskattningen och ändringen sänker eller höjer beloppet på den beskattningsbara inkomsten. I så fall kan beloppet på den rundradioskatt som ska betalas under skatteåret minska eller öka.

3.3 Avdrag för rundradioskatten för samfund 

Enligt NärSkL 8 § 1 mom. 19 punkten är rundradioskatten för samfund en utgift som kan dras av från inkomsten i näringsverksamhetens förvärvskälla. Rundradioskatt för samfund som hänför sig till inkomst av jordbruk kan enligt GårdsSkL dras av från inkomsten av jordbruket. Däremot är rundradioskatten för samfund inte avdragbar från inkomsten av inkomstkällan av annan verksamhet som beskattas enligt ISkL.

Lagen innehåller inte några särskilda bestämmelser om hur rundradioskatten för samfund ska periodiseras som avdrag. I lagberedningen har man inte heller tagit ställning till hur rundradioskatten ska periodiseras (FiUB 14/2012 rd och RP 28/2014). Därmed periodiseras rundradioskatten enligt den allmänna bestämmelsen i NärSkL 22 §, enligt vilken utgiften utgör en kostnad för det skatteår under vilket skyldigheten att erlägga utgiften har uppstått. Obetydliga utgiftsposter får likväl räknas som kostnad för det skatteår under vilket de har erlagts.

Skatteförvaltningen anser att rundradioskatten för samfund ska i inkomstbeskattningen i första hand periodiseras som en utgift för det skatteår under vilket den slutliga skatten debiteras. Motsvarande periodiseringsprincip har tillämpats t.ex. i högsta förvaltningsdomstolens avgörande om periodisering av en gatuavgift (HFD 1981-B-II-524).

Vid bedömningen av frågan om periodisering ska man även beakta att den rundradioskatt som ska dras av under skatteåret inte alltid kan fastställas med exakt precision i den skattedeklaration som ska ges för skatteåret och i den ordinarie beskattning som ska verkställas, eftersom grunden för rundradioskatten för samfund är den beskattningsbara inkomsten för samfundet, vars belopp rundradioskatten samtidigt påverkar i egenskap av avdragsgill rat. Om periodiseringen däremot sker enligt den situation som råder då beskattningsbeslutet fattas, känner man till det exakta beloppet på den debiterade skatten och avdraget. Då finns det inget behov av att göra retroaktiva korrigeringar med anledning av ändringar i den ordinarie beskattningen, vilka påverkar beloppet på den rundradioskatt som ska betalas.

Skatteförvaltningen anser att samfundet kan om det så önskar periodisera det uppskattade beloppet av rundradioskatten för skatteåret som kostnad för detsamma skatteår. Om det skattebelopp som avdragits avviker från den rundradioskatt som påförs vid beskattningen för skatteåret, ska avvikelsen beaktas på ett sätt som påverkar samfundets beskattningsbara inkomst. 

Enligt NärSkL 22 § får obetydliga utgiftsposter likväl räknas som kostnad för det skatteår under vilket de har erlagts. Rundradioskatt för samfund kan alternativt enligt kontantprincipen räknas som en utgift för skatteåret upp till beloppet på förskott samt komplettering av förskott som har betalats för rundradioskatten.

Om förskottet och kompletteringen av förskottet för rundradioskatten är mindre än den rundradioskatt som fastställts i den beskattning som verkställts för skatteåret, ska det extra belopp som ska betalas dras av från den beskattningsbara inkomsten för det skatteår som pågår vid betalningstidpunkten. Om den rundradioskatt som betalats som förskott och komplettering av förskott är högre än den rundradioskatt som fastställts i beskattningen, ska den överskjutande delen och det avdragna rundradioskattebeloppet läggas till i den beskattningsbara inkomsten för det skatteår som pågår vid betalningstidpunkten.

Det är möjligt att det belopp på rundradioskatten som fastställts för skatteåret ändras senare och att samfundets beskattningsbara inkomst ändras med anledning av t.ex. en rättelse av beskattningen. Ändringen av beloppet på rundradioskatten ska i beskattningen periodiseras som en utgift eller intäkt för det skatteår då beslutet om ändring av beskattningen har fattats.

I beskattningen enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk periodiseras rundradioskatten enligt kontantprincipen som en utgift för det år som skatt betalas.

4 Beskattningsförfarande 

Skatteförvaltningen fastställer och debiterar rundradioskatten i samband med verkställandet av inkomstbeskattningen i enlighet med föreskrifterna i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995, BFL). Lagen om skatteuppbörd (769/2016) tillämpas på uppbörd, indrivning och återbäring av rundradioskatt, medan lagen om skatteredovisning (532/1998) tillämpas på redovisning.

Rundradioskatten betalas under skatteåret som en del av förskottsinnehållningen eller förskottsuppbörden. Rundradioskatten för en person beaktas när man kalkylerar förskottsinnehållningsprocenten för inkomster som är föremål för förskottsinnehållning, såsom löne- och pensionsinkomster. Rundradioskatten beaktas även när man fastställer förskottsskatt på t.ex. hyresinkomster. Förskottsinnehållningsprocenten räknas med en precision på 0,5 procentenheter och avrundas alltid till följande hel eller halv procent.

Rundradioskatten för samfund beaktas på motsvarande sätt vid fastställandet av samfundets förskottsskatt. Närmare information om betalning av förskottsskatt för samfund finns på skatt.fi.

I likhet med inkomstskatt kan ytterligare rundradioskatt påföras vid beskattningen för skatteåret som en del av kvarskatten eller återbäras som en del av skatteåterbäringen. Ränta beräknas på ytterligare rundradioskatt som en del av kvarskatten. Bestämmelser om beräkningen av kvarskatteränta finns i lagen om skattetillägg och förseningsränta. Ränta beräknas på återbäringen av rundradioskatt som en del av skatteåterbäringen. Bestämmelser om beräkningen av ränta på skatteåterbäring finns i lagen om skatteuppbörd.

Till ändringar av rundradioskatten och sökande av ändring tillämpas samma bestämmelser som gäller för inkomstbeskattningen. I regel kan en skattskyldig söka ändring inom tre år från ingången av året efter att skatteåret gått ut. I första hand ska ändring sökas med en begäran om omprövning till skatterättelsenämnden.

Eftersom rundradioskatten kalkyleras schematiskt utifrån de sammanlagda nettoinkomsterna eller ett samfunds beskattningsbara inkomst, är det i praktiken möjligt att beloppet på rundradioskatten ändras endast om beskattningen för skatteåret i övrigt ändras på så sätt att de sammanlagda nettoinkomsterna eller ett samfunds beskattningsbara inkomst ändras.

Enligt lagen om rundradioskatt påverkas inte skyldigheten att betala rundradioskatt eller dess belopp av att den skattskyldige inte har en tv eller inte använder eller inte kan använda Rundradions tjänster. Det är inte alltså möjligt att beskattningen av en skattskyldig ändras på dessa grunder.

5 Tillämpning av anvisningen 

Anvisningen tillämpas vid beskattning för skatteåret 2020 och därefter.

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

överinspektör Nina Salakka