Rundradioskatt

Denna anvisning handlar om rundradioskatt. Anvisningen har uppdaterats.

1 Inledning

I syfte att finansiera Rundradions verksamhet debiteras en årlig rundradioskatt.  Lagen om rundradioskatt (484/2012) innehåller bestämmelser om skyldigheten att betala rundradioskatt och beskattningsförfarandet. Skatteförvaltningen fastställer rundradioskatten i samband med inkomstbeskattningen. Skatten redovisas till staten.

Fysiska personer och samfund som bedriver näringsverksamhet eller jordbruk ska betala rundradioskatt. Personer som inte fyllt 18 år samt fysiska personer och samfund som har sin hemkommun i landskapet Åland ska inte betala rundradioskatt.

Rundradioskatt för personer ska betalas endast på den del som överstiger 14 000 euro av summan av nettoförvärvsinkomsten och nettokapitalinkomsten eller av summan av en högre arbetsinkomst som fastställts enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare. Beroende på inkomsterna uppgår rundradioskatten för personer till högst 163 euro.

Beroende på den beskattningsbara inkomsten uppgår rundradioskatten för samfund till 140–3 000 euro. Ett samfund betalar inte rundradioskatt om dess beskattningsbara inkomst underskrider 50 000 euro.

2 Rundradioskatt för personer

2.1 Skattskyldiga

Den som är allmänt skattskyldig i Finland och som senast under skatteåret har fyllt 18 år ska betala rundradioskatt. Skattskyldiga exempelvis under 2022 är personer som är födda 2004 eller tidigare. Rundradioskatt ska även betalas av personer som har varit allmänt skattskyldiga i Finland endast under en del av skatteåret. Rundradioskatt ska betalas ännu för personens dödsår. Dödsboet betalar inte rundradioskatt för skatteåren efter dödsåret.

Skyldigheten att betala rundradioskatt är kundspecifik. Följaktligen kan det finnas flera personer i samma familj eller hushåll som ska betala skatten. Rundradioskatt betalas oberoende av om personen eller hens hushåll har en tv. Rundradioskatt ska även betalas oberoende av om personen anlitar Rundradions tjänster eller om hen överhuvudtaget kan använda Rundradions tjänster.

Personer som under skatteåret har sin hemkommun i landskapet Åland behöver inte betala rundradioskatt. I landskapet Åland betalas en separat medieavgift som grundar sig på den åländska landskapslagstiftningen (landskapslag (2019:103) om medieavgift, se Skatteförvaltningens anvisning Medieavgift i landskapet Åland.

Rundradioskatt betalas inte om personen har varit begränsat skattskyldig under hela året. Bestämmelserna i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL) avgör om en person är allmänt eller begränsat skattskyldig i Finland.

Öppna bolag, kommanditbolag, partrederier och beskattningssammanslutningar är inte samfund, utan sammanslutningar (ISkL 4 §). Sammanslutningar betalar inte själva rundradioskatt. En sammanslutning beskattas inte som en särskild skattskyldig i inkomstbeskattningen, utan resultatet fördelas att beskattas som delägarnas inkomst (ISkL 15 och 16 §). Delägarens andel av sammanslutningens inkomst tas i beaktande vid uträkning av nettoförvärvs- eller nettokapitalinkomsten för en delägare som är en fysisk person, och vid uträkning av den beskattningsbara inkomsten för ett samfund. På så sätt räknas andelen av sammanslutningens inkomst in i beräkningsgrunden för rundradioskatt för fysiska personer som är delägare i en sammanslutning.

Rundradioskatt för en person som har avlidit under skatteåret påförs dödsboet enligt bestämmelserna i ISkL 17 § 1 mom. (2 § 3 mom. i lagen om rundradioskatt). Enligt ISkL 17 § beskattas en under skatteåret avliden persons dödsbo för detta år såväl för den avlidnes som för boets inkomst. När nettoförvärvsinkomsten och nettokapitalinkomsten för dödsåret räknas ut beaktas följaktligen personens inkomster både under levnadstiden och dödsboets inkomster efter dödsdagen samt de naturliga avdrag som ska göras från dessa.

En person kan vara allmänt skattskyldig i Finland endast under en del av skatteåret t.ex. om hen flyttar till Finland under skatteåret. Då betalar hen rundradioskatt utifrån de inkomster hen beskattas för som allmänt skattskyldig i Finland. Till exempel lön som hen fått före ankomsten till Finland räknas inte med i den nettoförvärvsinkomst som ligger till grund för uträkning av rundradioskatten.

2.2 Beloppet av rundradioskatt för personer

Bestämmelser om beräkningsgrunderna för och beloppet av rundradioskatten finns i 2 § i lagen om rundradioskatt. Rundradioskatten uppgår till 2,5 procent av den del som överstiger 14 000 euro av summan av nettoförvärvsinkomsten och nettokapitalinkomsten för skatteåret enligt inkomstskattelagen eller av summan av en högre arbetsinkomst som fastställts enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006). Om arbetsinkomst för företagare eller lantbruksföretagare inte har fastställts för en person, uträknas rundradioskattens belopp direkt utifrån de totala nettoinkomsterna vid inkomstbeskattningen. Skatten uppgår till 2,5 procent av den del av den sammanlagda inkomsten som överstiger 14 000 euro. Rundradioskatten som betalas ska dock inte överstiga 163 euro.

Nettoförvärvsinkomsten beräknas genom att från förvärvsinkomsten görs de naturliga avdragen (ISkL 30 § 3 mom). Nettokapitalinkomsten beräknas genom att från kapitalinkomsten görs de naturliga avdragen (ISkL 30 § 2 mom). De naturliga avdragen utgörs av utgifter för att förvärva och bibehålla inkomst, såsom avdraget för inkomstens förvärvande på basis av löneinkomst och det avdragsgilla beloppet för resekostnader mellan bostaden och arbetsplatsen. Till exempel räntor på bostads- och studielån eller på skulder för inkomstens förvärvande, löntagarens pensionsförsäkringspremier eller pensionsinkomstavdrag är inte naturliga avdrag.

Pensionsanstalten fastställer arbetsinkomsten för företagare och för lantbruksföretagare för personer som har en pensionsförsäkring enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006). Pensionsanstalten meddelar det årliga beloppet av arbetsinkomsten till Skatteförvaltningen. Om en arbetsinkomst för företagare eller lantbruksföretagare har fastställts för en person, är beräkningsgrunden för rundradioskatten den större av följande:

1. nettoförvärvsinkomst + nettokapitalinkomst
2. FöPL-arbetsinkomst + LFöPL-arbetsinkomst

När rundradioskatten för en person alternativt beräknas utifrån den fastställda arbetsinkomsten, är det möjligt att rundradioskatt ska betalas av en företagare som har en liten eller negativ beskattningsbar inkomst av sin företagsverksamhet, eller av en företagare som bedriver affärsverksamhet via ett aktiebolag och får skattefria dividender från sitt bolag. 

Rundradioskatt ska inte betalas om beräkningsgrunden enligt ovan understiger 14 000 euro. I praktiken betalar man rundradioskatt först på löneinkomster som överstiger 14 750 euro och på pensions- och dagpenningsinkomster som överstiger 14 000 euro. Skillnaden beror på att en skattskyldig som erhåller löneinkomster får från sin löneinkomst göra avdraget för inkomstens förvärvande på 750 euro.  Avdrag för inkomstens förvärvande gäller inte pensions- och dagpenningsinkomst. Skatteförvaltningen gör avdraget för inkomstens förvärvande från löneinkomsten på tjänstens vägnar.

När tröskeln för betalning av skatt överskrids ökar rundradioskatten successivt. Det högsta årliga beloppet för rundradioskatt är 163 euro. Maximibeloppet uppnås vid löneinkomster på ca 21 270 euro och vid pensions- och dagpenningsinkomster på ca 20 520 euro per år.

Från rundradioskatten som beräknats i enlighet med 2 § i lagen om rundradioskatt dras eventuell avräkning av utländsk skatt av eller skatt som hänför sig till utlandsinkomsten, i enlighet med bestämmelserna i lagen om undanröjande av internationell dubbelbeskattning (1552/1995). Från rundradioskatten kan avdras t.ex. skatt som en person betalat i en främmande stat för där erhållen pensionsinkomst eller som hänför sig till sådan pensionsinkomst. Från rundradioskatten kan dras av även t.ex. källskatt som en person betalat i en främmande stat för där erhållen dividendinkomst.

Från rundradioskatten görs inga avdrag enligt inkomstskattelagen, såsom hushållsavdrag, invalidavdrag vid statsbeskattningen eller arbetsinkomstavdrag. Rundradioskatt för personer är inte heller en avdragsgill utgift i inkomstbeskattningen (31 § 8 mom. i ISkL).

Beloppet av rundradioskatten kan ändra om den beskattning som verkställts för skatteåret senare ändras t.ex. på grund av rättelse av beskattningen eller ansökan om ändring, och ändringen ändrar beräkningsgrunden för rundradioskatten. Då kan beloppet på den rundradioskatt som ska betalas för skatteåret minska eller öka. Åter- eller tilläggsbetalningen ingår som en del i det belopp som till följd av rättelsen ska återbäras eller betalas.

3 Rundradioskatt för samfund

3.1 Skattskyldiga

Rundradioskatt för samfund ska betalas av samfund som i Finland bedriver rörelse eller utövar yrke enligt 1 § 1 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968, NärSkL) eller bedriver lantbruk enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/1967, GårdsSkL), om deras beskattningsbara inkomst för skatteåret är minst 50 000 euro. Samfund som under skatteåret har sin hemkommun i landskapet Åland behöver inte betala rundradioskatt för samfund. I landskapet Åland betalas en separat medieavgift som grundar sig på den åländska landskapslagstiftningen (landskapslag (2019:103) om medieavgift, se Skatteförvaltningens anvisning Medieavgift i landskapet Åland.

Samfund har definierats i ISkL 3 §. Av samfund enligt 3 § i ISkL är staten och dess inrättningar, välfärdsområden, välfärdssammanslutningar, kommuner, samkommuner, församlingar, religionssamfund, bostadsaktiebolag, samfund som är befriade från inkomstskatt enligt ISkL 20 § och utländska dödsbon emellertid inte skyldiga att betala rundradioskatt, även om de bedriver näringsverksamhet eller idkar jordbruk.

Skattskyldiga samfund kan vara exempelvis aktiebolag, andelslag, sparbanker, ömsesidiga försäkringsföreningar, föreningar och stiftelser. Också ett allmännyttigt samfund kan vara skattskyldigt om det har beskattningsbara inkomster av näringsverksamhet eller jordbruk.  Ett utländskt samfund kan vara skyldigt att betala rundradioskatt om det idkar näringsverksamhet eller jordbruk från ett fast driftställe i Finland.

Öppna bolag, kommanditbolag, partrederier och beskattningssammanslutningar är inte samfund, utan sammanslutningar (ISkL 4 §). Sammanslutningar betalar inte själva rundradioskatt. En sammanslutning beskattas inte som en särskild skattskyldig i inkomstbeskattningen, utan dess resultat fördelas för beskattning som delägarnas inkomst (ISkL 15 och 16 §). På så sätt räknas delägarsamfundets andel av sammanslutningens inkomst in i beräkningsgrunden för rundradioskatt för samfund.

För att ett samfund ska vara skattskyldigt förutsätts alltid att det under skatteåret bedrivit näringsverksamhet enligt 1 § 1 mom. i NärSkL eller jordbruk. Näringsverksamhetens eller jordbrukets omfattning, lönsamhet eller brist på lönsamhet har i sig ingen betydelse, utan samfundet är skattskyldigt redan för en småskalig närings- eller jordbruksverksamhet, om samfundets beskattningsbara inkomst av hela verksamheten under skatteåret uppgår till minst 50 000 euro.

Vissa samfund kan enligt 1 § 2 mom. i NärSkL inte ha en personlig förvärvskälla. Det betyder att resultatet av deras verksamhet med undantag av jordbruk ska beräknas enligt NärSkL. Sådana samfund är exempelvis aktiebolag, andelslag, föreningar och stiftelser, såvida de inte är allmännyttiga eller bostadsaktiebolag eller fastighetsaktiebolag. Resultatet av dessa samfund beräknat enligt NärSkL kan således helt eller delvis också bildas av annan verksamhet än näringsverksamhet enligt NärSkL 1 § 1 mom. Om ett samfunds verksamhet helt består av annan verksamhet än näringsverksamhet är det inte skyldigt att betala rundradioskatt för samfund även om resultatet av samfundets verksamhet beräknas enligt NärSkL.

Från och med skatteåret 2020 tillämpas NärSkL vid bolagets beskattning på basis av bolagets samfundsform, även om bolagets verksamhet inte uppfyller kännetecknen för näringsverksamhet. Därför beräknas resultatet av bolagets verksamhet enligt NärSkL i stället för enligt ISkL. Bedömningen av verksamhetens beskattningsmässiga karaktär påverkas dock inte av att den inkomstskattelag, som ska  tillämpas på beräknandet av bolagets resultat, ändrar. Således är bolaget inte skyldigt att betala rundradioskatt för samfund.

Om ett samfund kan ha en personlig förvärvskälla enligt 1 § 2 mom. i NärSkL, beskattas i den personliga förvärvskällan sådan verksamhet som inte är näringsverksamhet eller jordbruk. Om ett sådant samfund endast har verksamhet som ska räknas till den personliga förvärvskällan är samfundet inte skyldigt att betala rundradioskatt. 

3.2 Beloppet av rundradioskatt för samfund

Beräkningsgrunden för rundradioskatt för samfund är samfundets beskattningsbara inkomst för skatteåret. Samfundsform och allmännyttighetsstatus kan påverka beräkningen av den beskattningsbara inkomsten. Beskattningsbar inkomst för de samfund som enligt NärSkL 1 § 2 mom. inte omfattas av slopandet av indelningen i förvärvskällor, beräknas på det sätt som föreskrivs i ISkL 30 § 4 mom. Enligt ISkL 30 § 4 mom uträknas ett samfunds beskattningsbara inkomst av näringsverksamhet, jordbruk och övrig verksamhet var för sig så att man från skatteårets inkomst drar av tidigare års fastställda förluster av samma slag.

Vid beskattningen av samfund som enligt NärSkL 1 § 2 mom. omfattas av slopandet av indelningen i förvärvskällor, beräknas den beskattningsbara inkomsten i näringsverksamhetens förvärvskälla genom att från skatteårets resultat i näringsverksamhetens förvärvskälla dra av de förluster som fastställts i näringsverksamhetens förvärvskälla för tidigare skatteår samt förluster som fastställts i förvärvskällan för övrig verksamhet för skatteåret 2019 eller tidigare.

Den beskattningsbara inkomsten för andra samfund än delvis skattefria eller allmännyttiga samfund är den sammanlagda beskattningsbara inkomsten i samfundets alla förvärvskällor. Om bolaget har en förvärvskälla för annan verksamhet räknas även den beskattningsbara inkomsten av annan verksamhet in i samfundets beskattningsbara inkomst. Rundradioskatten beräknas därmed på samma beskattningsbara inkomst som samfundets inkomstskatt.

Ett utländskt samfund med ett fast driftställe i Finland ska betala rundradioskatt utifrån den beskattningsbara inkomst som fastställts i beskattningen i Finland för skatteåret.

Ett samfund med en beskattningsbar inkomst på minst 50 000 euro under skatteåret ska betala rundradioskatt på 140 euro ökad med 0,35 procent av den andel av den beskattningsbara inkomsten som överskrider 50 000 euro. Det högsta beloppet på rundradioskatten för samfund är 3 000 euro. Skatten är 3 000 euro, om samfundets beskattningsbara inkomst för skatteåret är 867 142 euro eller högre. Om samfundets beskattningsbara inkomst för skatteåret är mindre än 50 000 euro, behöver samfundet inte betala rundradioskatt.

Från det skattebelopp som beräknats i enlighet med 3 § i lagen om rundradioskatt avdras ännu en eventuell avräkning av utländsk skatt i enlighet med lagen om undanröjande av internationell dubbelbeskattning. Från rundradioskatten kan dras av t.ex. skatt som ett samfund har betalat i en annan stat på en inkomst från ett där beläget fast driftställe eller på dividendinkomster från en annan stat. Efter avdrag för utländsk skatt kan rundradioskatten för samfund som påförs därmed vara mindre än 140 euro. 

Beloppet på rundradioskatten kan ändra om den beskattning som verkställts för skatteåret senare ändras t.ex. på grund av rättelse av beskattningen eller ansökan om ändring och ändringen sänker eller höjer beloppet på den beskattningsbara inkomsten. Då kan beloppet på den rundradioskatt som ska betalas för skatteåret minska eller öka.

3.3 Avdragande av rundradioskatt för samfund

Enligt 8 § 1 mom. 19 punkten i NärSkL är rundradioskatten för samfund en utgift som kan dras av från inkomsten i näringsverksamhetens förvärvskälla. Rundradioskatt för samfund som hänför sig till inkomst av jordbruk kan i sin tur enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/1967, GårdsSkL) dras av från inkomsten av jordbruket. Däremot är rundradioskatten för samfund inte avdragbar från inkomst av inkomstkällan av annan verksamhet som beskattas enligt ISkL.

Lagen innehåller inga särskilda bestämmelser om hur rundradioskatten för samfund ska periodiseras som avdrag. I lagberedningen har man inte heller tagit ställning till hur rundradioskatten ska periodiseras (FiUB 14/2012 rd och RP 28/2014). Därmed ska rundradioskatten periodiseras enligt den allmänna bestämmelsen i 22 § i NärSkL, enligt vilken en utgift utgör kostnad för det skatteår under vilket skyldigheten att erlägga utgiften har uppstått. Obetydliga utgiftsposter får likväl räknas som kostnad för det skatteår under vilket de erlagts.

Skatteförvaltningen anser att rundradioskatten för samfund ska i inkomstbeskattningen i första hand periodiseras som en utgift för det skatteår under vilket den slutliga skatten har debiterats. Motsvarande periodiseringsprincip har tillämpats t.ex. i högsta förvaltningsdomstolens avgörande om periodisering av en gatuavgift (HFD 1981-B-II-524).

Vid bedömning av frågan om periodisering ska man även beakta att den rundradioskatt som ska dras av för skatteåret inte alltid kan fastställas med exakt precision i den skattedeklaration som ska ges för samma skatteår och i den ordinarie beskattning som ska verkställas, eftersom grunden för rundradioskatt för samfund är samfundets beskattningsbara inkomst, vilket belopp rundradioskatten som avdragbar post samtidigt påverkar. Om periodiseringen däremot sker enligt den situation som råder då beskattningsbeslutet fattas, känner man till det exakta beloppet på den debiterade skatten och avdraget. Då finns det inget behov av att göra retroaktiva korrigeringar med anledning av ändringar i den ordinarie beskattningen, vilka påverkar beloppet på den rundradioskatt som ska betalas.

Skatteförvaltningen anser att samfundet kan om det så önskar periodisera ett uppskattat belopp för den rundradioskatt som ska betalas för skatteåret som kostnad för samma skatteår. Om det skattebelopp som avdragits avviker från den rundradioskatt som påförts vid verkställningen av beskattningen för skatteåret, ska avvikelsen beaktas så att den påverkar samfundets beskattningsbara inkomst det år skatten påförs. 

Enligt NärSkL 22 § får obetydliga utgiftsposter även räknas som kostnad för det skatteår under vilket de har erlagts. Rundradioskatt för samfund kan alternativt räknas som en utgift för skatteåret enligt kontantprincipen upp till beloppet av förskott och tilläggsförskott som har betalats för rundradioskatten.

Om rundradioskatten som betalats som förskott och tilläggsförskott är mindre än den rundradioskatt som fastställts i den beskattning som verkställts för skatteåret, ska tilläggsbeloppet som betalas vid betalningstidpunkten dras av från den beskattningsbara inkomsten för innevarande skatteår. Om rundradioskatten som betalats som förskott och tilläggsförskott är större än den rundradioskatt som fastställts i beskattningen, ska det för mycket betalda och avdragna rundradioskattebeloppet vid betalningstidpunkten läggas till den beskattningsbara inkomsten för innevarande skatteår.

Beloppet på rundradioskatten som fastställts för skatteåret kan ändra senare, om samfundets beskattningsbara inkomst ändras t.ex. på grund av rättelse av beskattningen. Ändringen av beloppet på rundradioskatten ska i beskattningen periodiseras som kostnad eller intäkt för det skatteår under vilket beslutet om ändring av beskattningen har fattats.

Vid beskattning enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk periodiseras rundradioskatten enligt kontantprincipen som utgift för det år den betalas.

4 Beskattningsförfarande

Skatteförvaltningen påför rundradioskatten till betalning i samband med verkställandet av inkomstbeskattningen i enlighet med föreskrifterna i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995, BFL). Lagen om skatteuppbörd (11/2018) tillämpas på uppbörd, indrivning och återbäring av rundradioskatt, medan lagen om skatteredovisning (532/1998) tillämpas på redovisningen.

Rundradioskatten betalas under skatteåret som en del av förskottsinnehållningen eller förskottsuppbörden. Rundradioskatten för personer beaktas vid uträkningen av förskottsinnehållningsprocent för förskottsinnehållning underkastade inkomster, såsom löne- och pensionsinkomster. Rundradioskatten beaktas även när man fastställer förskottsskatt på t.ex. hyresinkomster. Förskottsinnehållningsprocenten beräknas med 0,5 procentenheters noggrannhet och avrundas alltid uppåt till följande hel eller halv procent.

Rundradioskatten för samfund beaktas på motsvarande sätt vid fastställandet av samfundets förskottsskatt. Närmare information om betalning av förskottsskatt för samfund finns på skatt.fi.

I likhet med inkomstskatt kan vid beskattningen för skatteåret ytterligare rundradioskatt påföras som en del av kvarskatten eller återbäras som en del av skatteåterbäringen. På ökad rundradioskatt beräknas ränta som en del av kvarskatten. Bestämmelser om beräkningen av kvarskatteränta finns i lagen om skattetillägg och förseningsränta (1556/1995). På återbäring av rundradioskatt beräknas ränta som en del av skatteåterbäringen. Bestämmelser om beräkningen av ränta på skatteåterbäring finns i lagen om skatteuppbörd.

För ändring av beskattningen gällande rundradioskatt och sökande av ändring tillämpas samma bestämmelser som gäller för inkomstbeskattningen. I regel kan en skattskyldig söka ändring inom tre år från ingången av året efter att skatteåret gått ut. Ändring i första instans ska sökas med en begäran om omprövning till skatterättelsenämnden.

Eftersom rundradioskatten räknas ut schematiskt utifrån de sammanlagda nettokapital- och nettoförvärvsinkomsterna eller ett samfunds beskattningsbara inkomst, kan i praktiken beloppet av rundradioskatten ändra endast om beskattningen för skatteåret ändras på så sätt att de sammanlagda nettoinkomsterna eller samfundets beskattningsbara inkomst ändrar.

Enligt lagen om rundradioskatt påverkas inte skyldigheten att betala rundradioskatt och inte heller skattens belopp av att den skattskyldige inte har television eller inte använder eller inte kan använda Rundradions tjänster. På sådana grunder kan skattskyldiga med andra ord inte få ändring i beskattningen.

ledande skattesakkunnig Tero Määttä                                                          

ledande skattesakkunnig Pirjo Mäkynen