Arbetsgivarens understöd till arbetstagare som blir företagare

En arbetsgivare kan betala olika frivilliga understöd som inte grundar sig på lag till en arbetstagare som ersättning med anledning av att anställningsförhållandet upphör.  Under de senaste åren har arbetsgivare börjat stödja anställda som startat ett företag då de har sagts upp eller frivilligt har sagt upp sig. Olika stödformer har använts, som t.ex. vederlagsfria prestationer eller investeringar i form av eget eller främmande kapital. Understöd har betalats t.ex. som startbidrag eller startpeng. I denna anvisning behandlas beskattningen av dessa frivilliga ersättningar som betalas i uppsägningssituationer.

1 Inledning

Skattepliktig inkomst är enligt 29 § 1 mom. i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL) den skattskyldiges inkomster i pengar eller pengars värde, med de begränsningar som anges i lag. Skattepliktig förvärvsinkomst är enligt 61 § 2 mom. i inkomstskattelagen bland annat lön och därmed jämförbar inkomst i arbetsförhållande samt förmån eller ersättning som erhållits i stället för sådan inkomst. Enligt 13 § 1 mom. 1 punkten i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996, FörskUL) avses med lön varje slag av lön, arvode, förmån och ersättning som fås i arbets- eller tjänsteförhållande.

Som lön avses i beskattningen alla slags prestationer och förmåner som grundar sig på anställningsförhållande. Som lön betraktas också prestation som man fått från en tidigare arbetsgivare efter att anställningsförhållandet upphört om betalningen grundar sig på ett anställningsförhållande (se t.ex. HFD:2005:40 och HFD-1994-B-522).

2 Ersättningar som betalas ut då anställningsförhållandet upphör

2.1 Ersättningar som grundar sig på lag

Arbetsgivaren är efter att anställningsförhållandet upphört skyldig att med stöd av lag betala arbetstagaren vissa ersättningar. Sådana ersättningar är bl.a. lön för uppsägningstiden och ersättning för semester som inte tagits ut. Arbetsgivaren kan också vara skyldig att betala arbetstagaren andra ersättningar som grundar sig på lagen, som t.ex. lön för uppsägningstiden eller ersättning för ogrundat upphävande av arbetsavtal. Olika ersättningar som grundar sig på lagen är i regel skattepliktig löneinkomst för arbetstagaren (se t.ex. HFD:2009:96 och HFD-1994-B-521 samt rättspraxis som nämnts ovan).

2.2 Ersättningar som betalas frivilligt

Utöver lagstadgade ersättningar kan en arbetsgivare också betala frivillig ersättning med anledning av att anställningsförhållande upphört till en anställd som sagts upp eller som frivilligt har sagt upp sig. Om ersättningen kan ha överenskommits i arbetsavtalet eller i ett separat avtal. Om ett dylikt avtal kan användas olika benämningar som t.ex. uppsägningspaket, avgångsbidrag, gyllene handskakning eller stödpaket.

En ersättning som lagen inte förpliktar till men som arbetsgivaren betalat med anledning av att anställningsförhållandet upphört, utgör skattepliktig inkomst för arbetstagaren. Ersättningen betalas med anledning av ett anställningsförhållande varför det är fråga om arbetstagarens skattepliktiga löneinkomst.  När beskattningen verkställs görs därför avdrag för inkomstens förvärvande samt förvärvsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen och arbetsinkomstavdrag vid statsbeskattningen (95 §, 105 a § och 125 § i ISkL).

3 Stödjande av arbetstagarens företagsverksamhet

3.1 Vederlagsfri prestation för att starta företagsverksamheten

Arbetsgivaren kan med anledning av att anställningsförhållandet upphört betala ersättning till en arbetstagare som sagts upp eller som frivilligt sagt upp sig, förutsatt att arbetstagaren investerar de mottagna medlen i sin företagsverksamhet. Avsikten med dylikt understöd är vanligtvis att stödja arbetstagaren i att starta eller utveckla sin näringsverksamhet. Understödet kan t.ex. betalas som startbidrag eller startpeng.

Om arbetsgivaren inte får gängse vederlag i form aktier eller bolagsandel eller på annat sätt, är understödet beskattningsbar löneinkomst för arbetstagaren. När understödet betalas på basis av anställningsförhållandet, utgör det skattepliktig löneinkomst oberoende av om det betalas till arbetstagaren själv, det företag som arbetstagaren grundat eller till ett företag som arbetstagaren helt eller delvis äger.

Understödet för företagsverksamheten kan vara ett alternativ för någon annan uppsägningsersättning eller det kan betalas därtill. Denna detalj har inte heller någon betydelse för hur understödet beskattas, utan understödet utgör lön, eftersom det är fråga om en prestation som grundar sig på ett anställningsförhållande.

Av understödet som anses som arbetstagarens lön beviljas avdrag enligt 95 §, 105 a § och 125 § i inkomstskattelagen.

3.2 Investering i form av eget kapital i arbetstagarens företagsverksamhet

Arbetsgivaren kan stödja företagsverksamheten av sin före detta arbetstagare genom investering i form av eget kapital. Om arbetsgivaren tecknar aktier i ett aktiebolag som arbetstagaren grundat, är det i regel fråga om kapitalplacering som inte är skattepliktig inkomst för arbetstagaren. Kapitalinvestering är inte heller skattepliktig inkomst för ett aktiebolag som arbetstagaren äger (lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968), 6.1 § 2 punkten i NärIsL).

Understödet kan anses som kapitalinvestering när arbetsgivaren tecknar aktier som avses i ett avtal om bolagsbildning i 2 kap. 1 § i aktiebolagslagen (624/2006).  Understödet kan också betraktas som kapitalinvestering när arbetsgivaren tecknar aktier i ett bolag som grundats tidigare, vid ett bolags aktiemission av aktier som avses i 9 kapitlet. Det ovan nämnda kan också tillämpas när arbetsgivaren som vederlag för understödet får optioner eller andra särskilda rättigheter som ger rätt till aktier.

Ett undantag till det ovan nämnda är en situation där arbetstagaren kan välja mellan en uppsägningsersättning och en kapitalinvestering i ett aktiebolag som arbetstagaren grundat eller äger sedan tidigare. Om arbetstagaren har dessa alternativ att välja emellan, anses det betalade understödet som skattepliktig löneinkomst fast understödet skulle ges som investering i form av eget kapital.

För att understödet ska kunna betraktas som kapitalinvestering, måste man i arrangemanget följa sådana villkor som av varandra oberoende parter skulle ha följt. Om arbetsgivaren t.ex. inte får gängse vederlag i form aktier eller i annan motsvarande form, anses skillnaden mellan det gängse vederlaget och det erhållna vederlaget som arbetstagarens skattepliktiga löneinkomst. Beloppet av gängse vederlag bedöms fallspecifikt.

Arbetstagaren kan också bedriva företagsverksamhet i någon annan form än i aktiebolagsform. I dylika fall följs också i tillämpliga delar de principer som nämnts ovan. Om arbetstagaren dock bedriver rörelseverksamhet eller idkar yrkesverksamhet i sitt eget namn, kan arbetsgivaren inte investera i form av eget kapital i arbetstagarens företagsverksamhet. I dylika situationer utgör hela understödet från arbetsgivaren skattepliktig löneinkomst för arbetstagaren.

3.3 Investering i form av främmande kapital i arbetstagarens företagsverksamhet

Arbetsgivaren kan stödja företagsverksamheten av sin före detta arbetstagare genom att investera i form av främmande kapital. Arbetsgivaren kan bevilja lån till arbetstagaren själv eller arbetstagarens företag. Om man betalar gängse ränta på skulden och skulden också annars till sina villkor motsvarar vad av varandra oberoende parter skulle ha överenskommit om det, utgör lånet inte skattepliktig inkomst för arbetstagaren eller firman som arbetstagaren äger.

Den gängse räntenivån kan i detta fall bestämmas enligt bestämmelsen om anställningslån i 67 § inkomstskattelagen. Såsom skattepliktig förvärvsinkomst betraktas i lagen ränteförmåner i samband med lån som erhållits på grundval av anställning, till den del den årliga räntan på lånet är lägre än referensräntan, om räntan på lånet är bunden till den referensränta som allmänt tillämpas på marknaden. Om räntan på lånet inte är bunden till referensräntan, betraktas ränteförmånen som skattepliktig förvärvsinkomst till den del den årliga räntan på lånet är lägre än 12 månaders euriborränta den första dagen av året.

För att bestämmelsen om anställningslån ska kunna tillämpas förutsätts att lånet baserar sig på ett anställningsförhållande. Lånet anses också basera sig på ett anställningsförhållande när det beviljas en arbetstagare som sägs upp eller slutar arbeta hos arbetsgivaren. Att ett arbetsrättsligt anställningsförhållande upphört utgör inget hinder för att tillämpa bestämmelsen, om lånet har beviljats på grund av ett anställningsförhållande.

Förmån för anställningslån beskattas årligen under lånetiden. Förmånen är skattepliktig löneinkomst för arbetstagaren (13.3 § i FörskUL). Skattepliktiga förmånen av lånet är skattepliktig löneinkomst för arbetstagaren ifall lånet har beviljats till ett företag som arbetstagaren äger.

Om man i samband med uppsägningen kommer överens med arbetstagaren om att före detta arbetsgivaren efterskänker ett lån eller en del av det efter en viss tidsperiod, anses det efterskänkta lånekapitalet som arbetstagarens skattepliktiga löneinkomst (jfr HFD-1991-B-556).

3.4 Varor och tjänster som köpts av arbetstagaren eller av arbetstagarens firma

Arbetsgivaren kan efter anställningsförhållandets slut köpa varor eller tjänster av arbetstagaren eller av det företag som arbetstagaren grundat. Inkomster av näringsverksamhet är vederlag som betalats arbetstagaren och vederlag som betalats arbetstagarens företag är företagets inkomster som erhållits i näringsverksamhet (4 § och 5 § i NärSkL). Förutsättningen är dock att det för varorna och tjänsterna har betalats gängse pris. Eventuellt överpris anses som lön som erhållits på basis av ett arbetsförhållande.

I ovan nämnda situationer ska dessutom beaktas att anställningsförhållandet mellan parterna inte ändras till företagsförhållande enbart genom ändrig av benämning. I villkoren och arbetsomständigheterna måste då ske verkliga ändringar så att kännetecknen för ett anställningsförhållande inte längre uppfylls. Ifall omständigheterna och villkoren inte ändras anses det betalda vederlaget fortfarande som arbetstagarens lön.

Mera detaljerad information om allmänna kännetecken för ett anställningsförhållande finns i Skatteförvaltningens anvisning ”Lön eller arbetsersättning”. Vid behov kan man ansöka hos Skatteförvaltningen om ett bindande förhandsavgörande (45 § i L om förskottsuppbörd).

• Lön eller arbetsersättning

3.5 Immateriella rättigheter som getts till arbetstagaren

Arbetsgivaren kan överlåta olika immateriella rättigheter till en före detta arbetstagare som t.ex. patent eller nyttighetsmodellrätt. Om arbetstagaren betalat gängse värde för den erhållna immateriella rättigheten, anses ingen skattepliktig förmån ha uppstått för arbetstagaren.  Arbetstagaren får inte heller skattepliktig förmån när den immateriella rättigheten överlåts mot gängse vederlag till ett företag som arbetstagaren grundat eller redan tidigare har ägt. Arbetstagarens företag kan också som vederlag ge aktier eller andelar.

Om vederlaget för överlåtelse av immateriell rättighet underskrider gängse värdet, utgör skillnaden mellan gängse vederlag och debiterat vederlag arbetstagarens skattepliktiga löneinkomst. Skillnaden mellan det gängse vederlaget och det debiterade vederlaget är skattepliktig löneinkomst för arbetstagaren också när immateriella rättigheten har överlåtits till ett företag som arbetstagaren äger. Som anskaffningsutgift för immateriell rättighet anses i beskattningen vederlag som betalats för den och eventuellt belopp som beskattats som lön.

Immateriella rättighetens gängse värde ska fastställas fallspecifikt. I bedömningen ska bl.a. beaktas om det är fråga om ensamrätt eller någon mera begränsad rätt. I bedömningen ska man vara ytterst försiktig.

4 Inkomstutjämning

4.1 Allmänna förutsättningar

På ersättningen som betalas vid arbetsförhållandets slut kan med vissa förutsättningar tillämpas inkomstutjämning i inkomstskattelagen (128 ja 129 § i ISkL). Inkomstutjämning kan verkställas om en fysisk person eller ett dödsbo under skatteåret haft en förvärvsinkomst om minst 2 500 euro, som ska anses ha influtit i förskott eller efterskott för två eller flera år (ISkL 128 §). Dessutom förutsätts att inkomsten utgör minst en fjärdedel av det sammanlagda beloppet av hans nettoförvärvsinkomst under skatteåret. Med sammanlagda beloppet av nettoförvärvsinkomst anses det sammanlagda beloppet av förvärvsinkomster under skatteåret från vilka de naturliga avdragen har gjorts. Erhållen engångsinkomst ingår också i detta belopp.

4.2 Tillämpligheten på ersättning när anställningsförhållandet upphör

Man måste alltid fallspecifikt avgöra om det finns förutsättningar för att tillämpa inkomstutjämning. Vid avgörandet ska beaktas villkoren och syftet för att betala prestationen. Däremot kan avgångsersättning eller avgångsbidrag eller annan motsvarande prestation som betalas som engångsersättning vid anställningsförhållandets slut berättiga till inkomstutjämning, om grunden för den enligt avtalet eller bestämmelserna har varit antalet arbetsår eller på annat sätt anställningsförhållandets varaktighet eller till exempel tiden som kvarstår före pensionsåldern.

Engångsersättningen för uppsägning av ett anställningsförhållande kan i regel anses ha uppfyllts under två eller flera arbetsår som krävs för inkomstutjämning. Denna tid påverkas inte av att 1-12 månaders lön kan utgöra grunden för ersättningen (HFD 22.5.1986 liggare 1848). Lön som betalas för uppsägningstid berättigar dock inte till inkomstutjämning, även om den skulle betalas som engångsersättning utan arbetsförpliktelse. Orsaken är att lönen för uppsägningstiden inte har samlats under en längre period än ett år.

Även understödet man fått för företagsverksamheten kan berättiga till inkomstutjämning om det anses vara arbetstagarens skattepliktiga löneinkomst (se punkt 3.1.). Inkomstutjämning kan enbart tillämpas om grunden för understödet bestäms enligt arbetsförhållandets längd.  En dylik situation kan uppstå om det hur många år man arbetat i den arbetsgivares tjänst som beviljar stödet, avgör om man får understödet. Om understödet betalas utöver den egentliga uppsägningsersättningen är det fråga om en separat uppsägningsersättning som inte bestäms enligt arbetsförhållandets längd. I dessa fall kan på man inte tillämpa inkomstutjämnig på understödet. Understöd som anses vara kapitalinvestering är inte skattepliktig inkomst varför bestämmelserna om inkomstutjämning inte kan tillämpas.

4.3 Förfarande

Inkomstutjämning kan enbart verkställas på yrkande av den skattskyldige. Förutsättningarna för inkomstutjämningen utreds alltså inte på tjänstens vägnar. Yrkandet ska emellertid framställas innan beskattningen för skatteåret har slutförts (128 § i ISkL).

Inkomstutjämning är en åtgärd som gäller debitering av skatt och den gäller enbart statens progressiva inkomstskatt, inte kommunalskatt eller sjukförsäkringspremier. Genom inkomstutjämning ändras inte beskattningen för de föregående åren. Engångsinkomst som det yrkats utjämning på är en del av förvärvsinkomsten för det skatteår under vilket den har mottagits. Engångsinkomsten har betydelse för beviljandet och beloppet av vissa avdrag som inkomstutjämningen dock inte påverkar.

Om den skattskyldige under samma år har fått inkomster som betraktas som flera enskilda engångsbetalningar, undersöks förutsättningarna för inkomstutjämning och inkomstutjämningen verkställs separat för varje engångsbetalning.

4.4 Beaktande av inkomstutjämning vid förskottsuppbörden

Arbetsgivaren kan inte på eget initiativ tillämpa inkomstutjämning vid verkställandet av förskottsuppbörden. Skatteförvaltningen kan ge arbetstagaren ett ändringsskattekort på vilket inkomstutjämningen beaktas i förskottsinnehållningsprocenten. Detta kräver att man besöker skattebyrån. Alternativt kan de handlingar som behövs skickas med skattekortsansökan till skattebyrån per post. Inkomstutjämning räknas inte när du betjänas via telefon- eller e-servicen.

För att ansöka om ändring i skattekortet ska du ha med följande uppgifter och dokument när du besöker skattebyrån eller alternativt skicka handlingarna till skattebyrån:

• senaste löneremsan av vilken framgår inkomsterna och verkställda förskottsinnehållningen hittills;
• uppskattning av semesterpenning och semesterersättning som betalas vid anställningsförhållandets slut;
• en utredning om alla andra eventuella inkomster och verkställda förskottsinnehållningar;
• uppskattning av alla inkomster för slutet av året; och
• arbetsgivarens intyg om engångsinkomst som ska betalas ut och grunderna för den.

För inkomstutjämningen görs ett separat ändringsskattekort på skattebyrån enligt vilket arbetsgivaren verkställer förskottsinnehållningen. Arbetstagaren ska ge skattekortet till sin arbetsgivare. Om arbetstagaren inte ger arbetsgivaren det separata skattekortet i vilket man beaktat inkomstutjämningen, verkställer arbetsgivaren förskottsinnehållningen enligt grund- och/eller tilläggsprocenten upp till inkomstgränser som antecknats på arbetstagarens skattekort. Om före detta arbetsgivaren inte längre har arbetstagarens skattekort, ska förskottsinnehållningen verkställa så att 60 procent av betalningen innehålls (3 § i F om förskottsuppbörd (1224/1994)).

Fast man redan i förskottsuppbörden har yrkat på inkomstutjämning på det sätt som förutsätts i 128 § inkomstlagen och inkomstutjämningen enligt yrkandet har beaktats vid beräkning av ändringsskattekortet och vid verkställande av förskottsinnehållning, är det skäl att den skattskyldige returnerar den förhandsifyllda skattedeklarationen och kräver inkomstutjämning igen för att inkomstutjämningens inverkan också ska bli beaktad när man verkställer beskattningen. Detta kan också göras i Skattedeklaration på nätet.

• Skattedeklaration på nätet

5 Internationella situationer

5.1 Prestation till allmänt skattskyldig

Enligt bestämmelserna i inkomstskattelagen är personer (allmänt skattskyldiga) som är bosatta i Finland skyldiga att betala skatt på inkomst som har förvärvats här och annanstans (9.1 § 1 punkten i ISkL ). Skattepliktig inkomst för allmänt skattskyldig är därmed ersättning med anledning av att anställningsförhållandet upphört av betalare både i Finland och utomlands. Om understöd som getts till en före detta arbetstagares företagsverksamhet anses enligt finsk skattelagstiftning som kapitalinvestering, är understödet skattefritt oberoende av om betalaren bor i Finland eller utomlands.

Utlandslönen kan vara skattefri inkomst enligt s.k. sexmånadesregeln som avses i 77 § inkomstskattelagen. Regeln kan också tillämpas på prestation för en period utlandsarbete som betalas i efterhand när arbetet slutförts utomlands. En dylik prestation kan t.ex. vara bonus eller resultatpremie för den tid man arbetat utomlands.

Engångsersättningen som betalas med anledning av att anställningsförhållandet upphört hänför sig till sin verkan och grunder i första hand till betalningstidpunkten av posten och förhållanden efter det samt till ersättning av den förlust som upphörandet av anställningsförhållandet orsakar. Då är det inte fråga om lön som betalas i efterhand för en period utomlandsarbete, utan en ersättning för inkomst som man inte fått på grund av att arbetsförhållandet upphört. Skattefrihet enligt sexmånadersregeln kan därför inte tillämpas på engångsersättningen (HFD 1993 liggare 2671 och CSN 1996/141; jfr CSN 1991/141). Arbetsgivarens stöd för arbetstagarens företagsverksamhet är inte heller till sin natur ersättning som betalats i efterhand för utomlandsarbete varför man inte kan tillämpa skattefrihet enligt sexmånadersregeln på den.

Skatteavtal kan hindra Finland från att beskatta ersättning som betalats för att anställningsförhållandet upphört, fast det enligt bestämmelserna i inkomstskattelagen skulle betraktas som beskattningsbar inkomst. Man måste fallspecifikt avgöra hur skatteavtal påverkar.

5.2 Prestation till begränsat skattskyldig

Enligt inkomstskattelagen är personer (begränsat skattskyldiga) som under skatteåret inte har varit bosatta i Finland skyldiga att betala skatt för inkomst som har förvärvats här (9.1 § 2 punkten i ISkL). Annan löneinkomst än från finskt offentligrättsligt samfund är inkomst som förvärvats i Finland om arbetet, uppdraget eller tjänsten uteslutande eller huvudsakligen har utförts i Finland för en härvarande arbets- eller uppdragsgivares räkning (10 § 3 punkten i inkomstskattelagen). Bestämmelser om beskattningen av inkomst som begränsat skattskyldiga erhållit i Finland finns i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (1978/627, Källskattelagen).

En begränsat skattskyldig är i regel skyldig att också betala skatt för sådan löneinkomst som erhållits i Finland, som har betalats efter att arbetstagaren har flyttat utomlands. Begränsat skattskyldiga är i vissa situationer skyldiga att betala skatt på sådan lön som betalats i efterhand för arbete som utförts i Finland som begränsat skattskyldig. Dylik lön som betalas i efterhand är t.ex. semesterlön, resultatpremie och förmån för anställningsoption.

När arbetsgivaren betalar en frivillig engångsersättning som grundar sig på avtal, på grund av att anställningsförhållandet upphört, till en arbetstagare som sagts upp eller som frivilligt sagt upp sig, är det inte fråga om ett vederlag som betalas i efterhand för arbete som utförts i Finland.  Därför kan inte ersättning som den begränsat skattskyldige arbetstagaren fått inte anses som skattepliktig inkomst i Finland enbart på basis av att han varit begränsat skattskyldig i Finland en del av arbetsförhållandet som upphört.  Motsvarande princip tillämpas också på understöd till arbetstagarens företagsverksamhet när understödet anses vara skattepliktig löneinkomst. Dessa ersättningar som baserar sig på att anställningsförhållandet upphört behandlas sålunda på olika sätt än semesterlön och resultatpremie samt förmån för anställningsoption vilka nämnts ovan.

Ett undantag till det ovan nämnda utgör situationer i vilka engångsersättningen då anställningsförhållandet upphör grundar sig enbart på arbete som gjorts i Finland. Engångsersättningen är då skattepliktig inkomst i Finland fast man skulle betala det till en före detta arbetstagare efter att denne flyttat utomlands. Ersättning som betalats till en före detta arbetstagare som flyttat utomlands kan anses vara skattepliktig inkomst i Finland också ifall utlandsarbetet före betalning av uppsägningsersättningen varit mycket kortvarigt i relation till den tid man arbetat i Finland. Motsvarande principer tillämpas också på understödet som arbetstagaren fått för företagsverksamheten och som anses som lön.

6 Arbetsgivarens socialskyddsavgift och sjukförsäkringens dagpenningspremie

Arbetsgivaren är med stöd av 4 § 1 mom. i lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift (366/1963) skyldig att betala arbetsgivares socialskyddsavgift på basis av det sammanlagda beloppet av utbetalda löner. Lön som utgör grunden för arbetsgivarens socialskyddsavgift är bl.a. förskottsinnehållningspliktig lön som avses i 13 § i lagen om förskottsuppbörd. Som lön betraktas emellertid inte de poster som nämns i 11 kap. 2 § 4 mom. i sjukförsäkringslagen.

Den som är försäkrad i Finland är skyldig att betala den försäkrades sjukförsäkringspremie i enlighet med 18 kap. 5 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen (1224/2004, SjukförsL). Den utgörs av sjukförsäkringens sjukvårdspremie och sjukförsäkringens dagpenningspremie.  Sjukförsäkringens dagpenningspremie fastställs utifrån den försäkrades skattepliktiga löneinkomst och arbetsinkomst (SjukförsL 18:15.1).

I 11 kap. 2 § 4 mom. i sjukförsäkringslagen bestäms om sådana prestationer som i beskattningen betraktas som lön vilka inte anses som arbetsinkomst i sjukförsäkringslagen.  Som arbetsinkomst som utgör grunden för sjukförsäkringspremie betraktas inte enligt 11 kap. 2 § 4 mom.7 punkten i sjukförsäkringslagen, ersättning eller något annat skadestånd som betalas med anledning av att ett arbetsavtal eller ett tjänsteförhållande upphävts. Dessa prestationer utgör alltså inte grund för arbetsgivares socialskyddsavgift eller sjukförsäkringens dagpenningspremie (4.3 § i L om arbetsgivares socialskyddsavgift och 18:15.2 SjukförsL).

I lagens förarbete betraktas ovan nämnda ersättningar inte som arbetsinkomst, eftersom de fås på basis av en anställning men inte som egentligt avtalsenligt vederlag för arbete (RP 68/2005). De betraktas inte ingå i arbetsinkomsten vare sig det är fråga om ersättning som bedömts att betalas enligt domstolsbeslut eller ersättning som grundar sig på ett frivilligt avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. I bägge fallen är det fråga om sådana prestationer som inte utgör vederlag för utfört arbete, utan ersättning för kostnader eller skada (RP 68/2005).

Arbetsgivares socialskyddsavgift betalas alltså inte fast ersättningen för anställningsförhållandets upphörande skulle betraktas som lön. Man betalar inte heller dagpenningspremie på ersättningen. På ersättningen uppbärs enbart den försäkrades sjukvårdspremie i förhöjd form (SjukförsL 18:14.1 och 18:20). Motsvarande princip tillämpas också på understöd för en före detta arbetstagares företagsverksamhet när stödet betraktas som skattepliktig löneinkomst.

7 Förskottsinnehållning och skyldighet att ta ut källskatt

7.1 Förskottsinnehållning

Enligt 9 § i lagen om förskottsuppbörd är den som gör en betalning skyldig att verkställa förskottsinnehållning på det skattepliktiga beloppet, om något annat inte stadgas om saken i förskottsuppbördslagen eller något annat inte bestäms med stöd av lagen.  Förskottsinnehållning ska verkställas bl.a. på lön. Förskottsinnehållning ska också verkställas på engångsersättning med anledning av att arbetsförhållandet upphört om prestationen anses vara löneinkomst. Däremot verkställs förskottsinnehållning inte om prestationen anses vara skattefri kapitalinvestering i ett företag som arbetstagaren äger.

Se också punkt 4.4 ovan om verkställande av förskottsinnehållningen.

7.2 Källskatt

Arbetsgivaren är skyldig att ta ut källskatt i Finland på lön som betalas för arbete som en begränsat skattskyldig har utfört i Finland (3.1 § och 9 § i KällSkL ). Källskatt som ska tas ut är 35 procent. (7 § 1 punkten i KällSkL ). Källskatt ska också tas ut på det understöd som getts för arbetstagarens företagsverksamhet om understödet betraktas som lön. Om understödet anses vara skattefri kapitalinvestering tas källskatt inte ut.

Arbetsgivaren kan innan källskatten uppbärs göra ett avdrag som utgör 17 euro per dag på lönen. Som förutsättning för avdrag är att arbetstagaren visar arbetsgivaren ett källskattekort med anteckning om avdraget (6 § i KällSkL ).  Engångsersättning med anledning av att anställningsförhållandet upphört är inte lön som betalats i efterhand för arbete som utförts i Finland. Därför kan källskatteavdraget enbart göras för en dag. Några andra avdrag kan inte göras.

8 Årsanmälan

Arbetsgivaren ska deklarera lön eller annan prestation som betalats till arbetstagaren i årsanmälan (15.1 § i L om beskattningsförfarande 1558/1995 ). Också olika engångsersättningar med anledning av att arbetsförhållandet upphört vilka betraktas som lön ska därför deklareras i årsanmälan. Arbetsgivaren ska också i årsanmälan deklarera understöd som getts för arbetstagarens företagsverksamhet till den del som det betraktas som skattepliktig löneinkomst. Understöd som anses som skattefri kapitalinvestering i arbetstagarens firma deklareras inte i årsanmälan.

Prestationer som betalas med anledning av att arbetsförhållandet upphör deklareras på blankett ”Arbetsgivarens eller prestationsbetalarens årsanmälan (7801r). Engångsersättning som betraktas som lön deklareras på prestationsslag 1 (Lön för bisyssla). Engångsersättningen i euro anges dessutom i punkt 36 (Löneposter som inte ingår i grunden för sjukförsäkringens dagpenningspremie). Ränteförmån som fåtts på grund av lån i ett anställningsförhållande deklareras i punkt 40 i årsanmälan (Övriga beskattningsbara naturaförmåner).

Prestationer som utbetalats till begränsat skattskyldiga deklareras på blankett ”Årsanmälan, prestationer som utbetalts till begränsat skattskyldiga (7809r). Lön för begränsat skattskyldiga deklareras med prestationsslag A1.

9 Periodskattedeklaration

Enligt 32 § 1 mom. i lagen om förskottsuppbörd ska den som gör en betalning på det sätt som föreskrivs i skattekontolagen med en periodskattedeklaration till Skatteförvaltningen anmäla utbetalda löner och andra betalningar samt den förskottsinnehållning som verkställts på dessa. Eurobeloppet av löner och andra prestationer som omfattas av förskottsinnehållning anmäls på periodskattedeklarationen i punkt 601 och verkställd förskottsinnehållning i punkt 602 på periodskattedeklarationen. Källskattepliktiga löner och andra prestationer som betalats till begränsat skattskyldiga deklareras i punkt 605 på periodskattedeklarationen och den uttagna källskatten i punkt 606 (KällSkL 8 §).

10 Yrkande på förhandsställningstagande

10.1 Förhandsavgörande

Om det uppkommer oklarhet om uppsägningsersättning eller annan motsvarande prestation som betalats till arbetstagaren ska betraktas som skattepliktig lön eller annan inkomst kan de ansöka om förhandsavgörande i ärendet hos Skatteförvaltningen. Antingen arbetsgivaren eller arbetstagaren kan ansöka om förhandsavgörande (45 § i L om förskottsuppbörd).

Skriftlig ansökan om förhandsavgörande skickas till Skatteförvaltningens enhet som verkställer arbetsgivarens beskattning. I ansökan om förhandsavgörande ska individualiseras den fråga i vilken förhandsavgörande söks och framläggas den utredning som behövs för att ärendet ska kunna avgöras.

10.2 Förhandsbesked

Arbetstagaren kan i oklara fall också ansöka om förhandsbesked hos Skatteförvaltningen om hur Skatteförvaltningen kommer att förfara vid verkställande av beskattning i det ärende som avses i ansökan (85 § i BFL). I förhandsbeskedet kan man ta ställning bl.a. till om prestationen ska betraktas som skattepliktig inkomst i arbetstagarens beskattning. I förhandsbeskedet kan man också ta ställning till värderingsfrågor som t.ex. om det för arbetstagaren bildas skattepliktig inkomst av överlåtelsen av immateriella rättigheten.

Skriftlig ansökan om förhandsbesked skickas till Personbeskattningsenheten. I ansökan ska sökanden specificera den fråga i vilken förhandsbesked söks och lägga fram den utredning som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. Ansökan ska göras före utgången av den tid inom vilken skattedeklaration ska lämnas in.

Tero Määttä Ledande skattesakkunnig

Janne Myllymäki Överinspektör