Lättnad vid den nedre gränsen för moms

Anvisningen har uppdaterats på grund av lagändringen som träder i kraft 1.1.2016. I samband med uppdateringen har några svar flyttats från Skatteförvaltningens anvisning Skattelättnad i anslutning till den nedre gränsen av moms – Vanliga frågor till denna anvisning.

1. När har ett företag rätt till lättnad vid den nedre gränsen för skattskyldighet?

Den i momsbeskattningen tillämpade gränsen för ringa momsskyldighet samt gränsen för skattelättnaden på moms i anslutning till momsskyldighetens nedre gräns höjs fr.o.m 1.1.2016. Gränsen för momsskyldigheten höjs från 8 500 euro till 10 000 euro och gränsen för skattelättnaden på moms i anslutning till momsskyldighetens nedre gräns från 22 500 till 30 000. De tröskelvärden i euro som används i denna anvisning motsvarar de nya tröskelvärdena som träder i kraft enligt lagändringen 1.1.2016.

Om affärsverksamheten är ringa behöver den som bedriver rörelse inte registrera sig som momsskyldig. Affärsverksamheten anses vara ringa om räkenskapsperiodens omsättning är högst 10 000 euro. Om gränsen om 10 000 euro överskrids eller om företaget har låtit sig registreras som momsskyldigt även om gränsen inte överskrids, ska det enligt mervärdesskattelagen (MomsL) betala skatt på all försäljning under räkenskapsperioden.

Ett småföretag kan beviljas en skattelättnad på moms i anslutning till momsskyldighetens nedre gräns. Företagets omsättning avgör om företaget beviljas lättnaden och till vilket belopp. Bolagsformen påverkar inte beviljandet av lättnaden.

Om omsättningen uppgår till högst 10 000 euro, får företaget en lättnad för hela den moms som ska redovisas för räkenskapsperioden.

Om omsättningen överstiger 10 000 euro men understiger 30 000 euro, beviljas lättnaden på en del av momsen.

2. För vilken tid räknas omsättningen?

Längden på deklarationsperioden för moms avgör för vilken tid omsättningen som berättigar till lättnaden beräknas.

• Om företagets deklarationsperiod är en månad beräknas omsättningen för räkenskapsperioden.

• Om deklarationsperioden är ett kvartal eller ett kalenderår, anses kalenderåret utgöra räkenskapsperioden ( MomsL 208 a §) och även omsättningen beräknas per kalenderår.

• Om företaget inte är bokföringsskyldigt, anses kalenderåret utgöra räkenskapsperioden (MomsL 208 a §) och omsättningen beräknas per kalenderår.

• Räkenskapsperioden för en renbeteslagsgrupp är ett renskötselår och omsättningen beräknas för renskötselåret.

Om företagets räkenskapsperiod är längre eller kortare än 12 månader, omräknas räkenskapsperiodens omsättning till att motsvara 12 månaders omsättning. Detta görs genom att multiplicera omsättningen med 12 och dividera det erhållna talet med antalet månader i räkenskapsperioden. Såsom månader betraktas hela kalendermånader. Detta kallas nedan proportionering av omsättningen.
Ytterligare information: se avsnitt Proportionering av omsättning

Om företaget inleder sin verksamhet mitt under kalenderåret deklareras uppgifterna i anslutning till lättnaden vid den nedre gränsen i den sista periodskattedeklarationen för antingen kalenderåret eller räkenskapsperioden alltefter den aktuella deklarationsperioden.

Om företaget upphör med sin verksamhet mitt under kalenderåret deklareras uppgifterna i anslutning till lättnaden vid den nedre gränsen i den periodskattedeklaration som lämnas för perioden under vilken verksamheten lades ned. Periodskattedeklarationen ska lämnas in senast den 12 i den andra månaden som följer efter den månad då verksamheten upphörde. En deklaration som lämnas in på papper ska vara framme hos Skatteförvaltningen redan den 7 i den andra månaden som följer efter den månad då verksamheten upphörde. 

3. Hur beräknas lättnaden?

Lättnaden vid den nedre gränsen beräknas på följande sätt:

Du kan använda en hjälptabell för att beräkna lättnaden (xls).

4. Hur bestäms omsättningen i formeln?

När lättnaden beräknas beaktas man inte hela omsättningen. I den omsättning som berättigar till lättnad räknas endast skattepliktiga försäljningar exklusive moms samt följande momsfria försäljningar:

• varuförsäljning till andra EU-länder (gemenskapsintern försäljning, MomsL 72 a – 72 c §)

• exportförsäljning (MomsL 70 §)

• momsfri försäljning till resande (MomsL 70b §)

• försäljning av momsfria tjänster (MomsL 71 och 72 §)

• försäljning av momsfria fartyg och arbetsprestationer som hänför sig till sådana fartyg (MomsL 58 §)

• försäljning av en upplaga av en tidning eller tidskrift som utkommer minst fyra gånger om året till ett allmännyttigt samfund (MomsL 56 §)

• momsfri försäljning till diplomatiska beskickningar och internationella organisationer (MomsL 72 d §)

• momsfri försäljning av motorfordon (MomsL 72 e §)

• försäljning av andra finansiella tjänster och försäkringstjänster än de av accessorisk karaktär

• överlåtelse av en fastighet eller därtill hänförliga rättigheter (då det inte är fråga om en situation som avses i MomsL 30 §, dvs. en situation där den skattskyldige har frivilligt ansökt om att bli momsskyldig för fastighetsuthyrning)

• försäljning av byggtjänster på vilken man ska tillämpa den omvända momsskyldigheten (MomsL 8c §).

Andra momsfria försäljningar beaktas inte vid beräkningen av omsättning.

Vid tillämpning av förfarandet med marginalbeskattning av begagnade varor medräknas i   omsättningen endast den momsfria delen, m.a.o. vinstmarginalen utan moms.

Erhållna förskottsbetalningar räknas med i omsättningen för den räkenskapsperiod under vilken de har tagits emot. Moms som redovisas på de erhållna förskottsbetalningarna beaktas för den räkenskapsperiod under vilken de betalades.

5. Vad medräknas inte i omsättningen?

I omsättningen för den räkenskapsperiod som berättigar till lättnad medräknas endast de försäljningar som står i uppräkningen ovan.  I omsättningen medräknas inte följande poster:

• momsens andel

• vederlag från skogsbruk (försäljning av torv eller torvupptagningsrätt är inte försäljning inom skogsbruket och dessa inkomster räknas således med till omsättningen).

• vederlag för överlåtelse av nyttjanderätten till en fastighet (MomsL 30 §) då den skattskyldige frivilligt ansöker om att bli skattskyldig för fastighetsuthyrning

• vederlag för försäljning av anläggningstillgångar och värdet på eget bruk av anläggningstillgångar

• försäljning av tjänster då försäljningslandet inte är Finland (MomsL 65 §).

• försäljning av mjölkkvoter, eftersom den betraktas som försäljning av anläggningstillgångar

• tipsombudsarvoden

• skattefria stöd

6. Hur beräknas skatten i formeln?

I formeln utgörs skatten av skillnaden mellan de skatter som betalas på försäljningar och de skatter som ska dras av från inköpen.

I skatten enligt formeln ingår inte följande:

1) Moms på EU-varuinköp  (gemenskapsinterna förvärv) eller EU-tjänsteinköp (skatt på inköp beaktas inte eftersom det inte är fråga om den skattskyldiges egen försäljning men avdragbara skatt beaktas)

2) moms som köparen betalar på basis av omvänd skattskyldighet (MomsL 2a, 8a-8c och 9 §) (skatten på försäljning medräknas inte, men skatten som ska dras av från inköpet räknas med)

Köparen är skattepliktig för försäljning av byggtjänster och uthyrning av arbetskraft för dessa tjänster (MomsL 8c §).

Närmare information om den omvända momsskyldigheten inom byggbranschen Omvänd momsskyldighet inom byggbranschen

3) moms som ska redovisas för skogsbruk (exklusive skatt på försäljning och skatt som ska dras av från inköp)

4) moms på överlåtelse av nyttjanderätten till en fastighet (MomsL 30 §) (exklusive skatt på försäljning och skatt som ska dras av från inköp)

5) moms på försäljning av anläggningstillgångar och för eget bruk (skatt på försäljning beaktas inte men skatt som ska dras av på inköp beaktas).

7. Hur deklareras lättnaden och hur fås den som återbäring?

Uppgifterna i anslutning till lättnaden vid den nedre gränsen deklareras på periodskattedeklarationen (punkterna 315, 316 och 317 ). Momsdeklarationsperioden avgör huruvida uppgifterna ska lämnas i periodskattedeklarationen för antingen räkenskapsperiodens sista månad eller kalenderårets sista redovisningsperiod.

Om momsdeklarationsperioden är

• en månad ska uppgifterna lämnas i periodskattedeklarationen för räkenskapsperiodens sista månad
• ett kvartal ska uppgifterna lämnas i periodskattedeklarationen för kalenderårets sista kvartal (deklarationen för oktober-december)
• ett kalenderår ska uppgifterna lämnas i periodskattedeklarationen för kalenderåret.

Företaget kan själv beakta beloppet på lättnaden vid den nedre gränsen i sin periodskattedeklaration för redovisningsperiodens sista månad och dra av lättnaden från den skatt som ska betalas.

Om ett företag upphör med sin verksamhet mitt under kalenderåret deklareras uppgifterna i anslutning till lättnaden vid den nedre gränsen i den periodskattedeklaration som lämnas för perioden under vilken verksamheten lades ned. Periodskattedeklarationen ska lämnas in senast den 12 i den andra månaden som följer efter den månad då verksamheten upphörde.

Se även avsnitt Proportionering av omsättning

Ytterligare information om deklarering av lättnad vid den nedre gränsen: Detaljerade deklarationsanvisningar för periodskattedeklaration

8. När ska lättnaden senast anmälas?

Om företaget inte har lämnat uppgifterna om lättnad vid den nedre gränsen under det år som lättnaden hänför sig till, ska uppgifterna anmälas inom tre år räknat från utgången av den räkenskapsperiod som lättnaden avser. Uppgifterna ska lämnas på periodskattedeklarationen för den deklarationsperiod för vilken de i normala fall skulle ha lämnats (se ovan Hur deklareras lättnaden och hur fås den som återbäring). Lättnad vid den nedre gränsen kan fås inte bara på basis av periodskattedeklaration men också på ansökan eller utgående från annan utredning.

9. När beviljas lättnaden inte?

Lättnad beviljas inte om

• skatten för räkenskapsperioden är negativ, dvs. om den skatt som ingår i inköpen under räkenskapsperioden är högre än den skatt som ska betalas på försäljningen utom i situationer där negativ skatt förorsakas av skatter som dras av från skogsbruket eller till följd av överlåtelse av nyttjanderätten till en fastighet. När man beräknar skatter som berättigar till lättnad, räknar man med endast de skatter som betalas eller dras av för den verksamhet som berättigar till lättnad.

• den skattskyldige är en kommun eller en utländsk näringsidkare som saknar fast driftställe i Finland.

10. Återbäringsränta betalas på den skatt som återbärs

Ränta enligt skattekontolagen betalas på en skatt som återbärs i form av lättnad.

11. Lättnad vid den nedre gränsen inom inkomstbeskattningen

Lättnaden vid den nedre gränsen för moms utgör beskattningsbar inkomst i inkomstbeskattningen.

Ytterligare information om skattelättnad vid den nedre gränsen inom inkomstbeskattningen.

12. Särdrag i lättnaden vid den nedre gränsen för primärproducenter

Inkomsten för virkesförsäljning räknas inte med i den omsättning som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen. På motsvarande sätt medräknas skogsbrukets moms som ska redovisas inte med när man beräknar den skatt som berättigar till lättnaden.

Inkomsten från utarrendering av åkrar är vanligen momsfri och den räknas med i den omsättning som berättigar till lättnaden. Om företaget har ansökt om att bli momsskyldig i fråga om åkerarrendering räknas inkomsten inte med i omsättningen.

13. Exempel på hur lättnad vid den nedre gränsen beräknas

14. Proportionering av omsättning

Omsättningen proportioneras intei följande fall:

• Företagets räkenskapsperiod är 12 månader.
• Företagets räkenskapsperiod är 12 månader och momsskyldigheten börjar mitt under den
  
  Exempel: Bolagets räkenskapsperiod är ett kalenderår och bolagets omsättning är 4 200 euro för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2016. Företaget har införts i registret över momsskyldiga för den räkenskapsperioden för tiden 1.12–31.12.2016. Eftersom bolagets räkenskapsperiod inte är kortare eller längre än 12 månader och omsättningen under hela dess räkenskapsperiod understiger 10 000 euro, är bolaget berättigat att återbäras hela den skatt som har redovisats för räkenskaps­perioden (enligt 149a § 2 mom. i mervärdesskattelagen). Det har ingen betydelse att bolaget har varit antecknat i registret över momsskyldiga först fr.o.m. 1.12.2016. (HFD 21.8.2007, L 2060).

• Bolagets räkenskapsperiod är 12 mån och momsskyldigheten upphör mitt under räkenskapsperioden men affärsverksamheten fortsätter. Endast den momspliktiga delen av verksamheten läggs alltså ned. Omsättningen proportioneras inte eftersom räkenskapsperioden förblir oförändrad.

Omsättningen proportioneras i följande fall:

• Ett företag håller på att inleda sin verksamhet och dess räkenskapsperiod har annan längd än 12 månader.

  Exempel: Företagets affärsverksamhet, räkenskapsperiod och momsskyldighet börjar 1.3. Räkenskapsperioden utgår 31.12.

• Den sista räkenskapsperioden av ett företag som ska lägga ned sin verksamhet har annan längd än 12 månader.

  Exempel: Företagets räkenskapsperiod är 1.1–31.12. Dess affärsverksamhet, räkenskapsperiod och momsskyldighet upphör 30.9.

• Företaget ändrar räkenskapsperioden under sin verksamhetstid.

• Deklarationsperioden ändras på grund av 149f § i mervärdesskattelagen

En skattskyldig vars räkenskapsperiod med stöd av MomsL 208 a § ändras till ett kalenderår har rätt att få lättnad för den räkenskapsperiod enligt bokföringslagen som går ut den dag då räkenskapsperioden ändras eller därefter (MomsL 149 f 1 mom.). Lättnaden fås av skatt som ska redovisas för de kalendermånader som ingår i skatteperioden i fråga och som föregick ändringen. Som räkenskapsperiod betraktas de kalendermånader som ingår i räkenskapsperioden enligt bokföringslagen och som föregick ändringen.

Exempel:

Ett företags räkenskapsperiod enligt bokföringslagen är 12 månader. Räkenskapsperioden börjar 1.7. och upphör 30.6. Företagets deklarationsperiod ändras 1.4. till ett kvartal. Eftersom deklarationsperioden är ett kvartal anses kalenderåret utgöra räkenskapsperioden. Lättnaden vid den nedre gränsen beräknas på följande sätt:

• För tiden 1.7–31.3. proportioneras omsättningen.
• För tiden 1.4–31.12. proportioneras omsättningen.
• Härefter beräknas lättnaden för tiden 1.1–31.12. och omsättningen proportioneras inte.

Om den skattskyldiges räkenskapsperiod ändras från ett kalenderår (MomsL 208 a §) till en räkenskapsperiod enligt bokföringslagen, har denna rätt att få lättnad av skatt som ska redovisas för de kalendermånader efter ändringen som ingår i räkenskapsperioden i fråga (MomsL 149f § 2 mom.). Lättnaden fås av skatt som ska redovisas för de kalendermånader som ingår i skatteperioden i fråga och som kom efter ändringen. Som räkenskapsperiod betraktas de kalendermånader efter ändringen som ingår i räkenskapsperioden enligt bokföringslagen.

Exempel:

Ett företags deklarationsperiod är ett kvartal och dess räkenskapsperiod är ett kalenderår (med stöd av MomsL 208a §). Dess räkenskapsperiod enligt bokföringslagen är 1.7–30.6. Företaget övergår till en deklarations- och debiteringsperiod på en månad fr.o.m. 1.10. Lättnaden vid den nedre gränsen beräknas på följande sätt:

• För tiden 1.1–30.9. proportioneras omsättningen. 

• För tiden 1.10–30.6. proportioneras omsättningen.

• Härefter beräknas lättnaden för tiden 1.7–30.6. och omsättningen proportioneras inte.

15. Ytterligare information om lättnad vid den nedre gränsen

Ytterligare information får man genom att ringa till moms-servicetelefonen 029 497 015. Numret betjänar mån-fre kl. 9-16.15 (kontrollera numret och betjäningstid från skatt.fi/servicenummer). Samtalets pris utgörs av en lokalnätsavgift (lna) som debiteras för samtal från fasta anslutningar  eller av en mobiltelefonavgift (mta) som debiteras för mobilsamtal. Vid samtal från utlandet bestäms priset av den lokala operatören.

Ledande skattesakkunnig Päivi Taipalus

Överinspektör Johanna Talvitie