Anmälan av information till inkomstregistret: hushåll som arbetsgivare

Anvisningen är avsedd för hushåll som betalar lön eller övriga förvärvsinkomster och anmäler uppgifterna till inkomstregistret.

Se en sammanställning av de viktigaste frågorna gällande anmälningen Hushåll som arbetsgivare.

I denna anvisning beskrivs

• uppgifter som behövs vid anmälan i de vanligaste betalningssituationerna
• tidsfristerna för anmälan
• kanaler för anmälan av uppgifter
• korrigering av inlämnade uppgifter
• skötande av arbetsgivarskyldigheter
• exempel på olika betalningssituationer och anmälningar.

Denna anvisning handlar om inhemska situationer. Internationella situationer beskrivs i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: internationella situationer.

Denna anvisning ersätter den tidigare anvisningen med samma rubrik. Anvisningen har uppdaterats på följande sätt:

• Anvisningens struktur har ändrats. Överlappningarna i texten har strukits och exemplen har grupperats på ett annat sätt. Till följd av den nya strukturen har numreringen av exemplen förändrats jämfört med den tidigare versionen.
• Den nedre gränsen för arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring samt arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkring har stigit från 1 400 euro till 1 500 euro. Exemplen och texten har uppdaterats.

I övrigt motsvarar anvisningen till sitt innehåll den tidigare anvisningen.

De penningbelopp som använts i anvisningens exempel är exemplifierande. Verkställ alltid förskottsinnehållning baserat på inkomsttagarens skattekort. Kontrollera varje år socialförsäkringsavgifterna, till exempel på pensionsförsäkringsbolagens eller Skatteförvaltningens webbplatser.

I exemplen i anvisningen ligger beloppen av arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift och arbetslöshetsförsäkringspremie och beloppet av arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift på samma nivå som under 2023. Beloppen för respektive år finns på sidan med försäkringsuppgifter. I exemplen motsvarar arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift det belopp som används för personer som inte fyllt 53 år och för personer som fyllt 62 år.

1 Hushåll som uppdragsgivare

Ett hushåll ska anmäla följande till inkomstregistret:

• prestationer som hushållet har betalat ut, bland annat löner och naturaförmåner
• skattefria och skattepliktiga kostnadsersättningar
• vissa arbetsersättningar
• förskottsinnehållningar som hushållet har verkställt.

Dessutom ska hushållet anmäla försäkringsuppgifter och arbetstagaravgifter som har tagits ut från lönen. För de uppgifter som ska anmälas till inkomstregistret finns ingen nedre gräns i euro eller åldersgräns – anmäl alltså alla löner och arvoden oberoende av beloppet som du betalat ut till arbetstagare i alla åldrar.

Med hushåll avses privatpersoner eller dödsbon.

När du till exempel köper städning, barnomsorg eller renovering, är du uppdragsgivare. Utred då följande:

• Betalar du lön eller arbetsersättning?
• Om du betalar arbetsersättning, är mottagaren av ersättningen införd i förskottsuppbördsregistret?
• Ska du verkställa förskottsinnehållningen och betala socialförsäkringsavgifterna?
• Är du en tillfällig arbetsgivare eller en avtalsarbetsgivare (arbetspensionsförsäkring)?
• Är du en regelbunden arbetsgivare eller en tillfällig arbetsgivare (Skatteförvaltningens arbetsgivarregister)?

Som hjälpmedel i utredningen kan du använda Skatteförvaltningens hjälpfrågor. Mer information om dessa frågor finns även i denna anvisning.

Om du inte känner till inkomstregistrets termer, bör du ta del av de viktigaste termerna.

1.1 Inkomstregistrets begrepp

Inkomsttagare

Med inkomsttagare avses personer eller företag till vilka du betalar en prestation.

En person i ett arbetsförhållande kallas även för arbetstagare eller löntagare. En inkomsttagare anmäler inte sina egna inkomstuppgifter till inkomstregistret. Uppgifterna anmäls alltid av betalaren.

Prestation

Med prestation avses penningbelopp, till exempel lön, arbetsersättning eller dagtraktamente, som du betalar till en inkomsttagare.

Prestationsbetalare

Med prestationsbetalare eller betalare avses i denna anvisning ett hushåll som betalar prestationer till en inkomsttagare.

Hushåll

Med hushåll avses privatpersoner eller dödsbon som anställer arbetstagare eller köper tjänster från företag eller personer.

Hushåll i arbetsgivarring

Det är fråga om hushåll i arbetsgivarring då flera hushåll tillsammans anställt en städare, barnskötare eller en annan arbetstagare och en person med sin personbeteckning sköter utbetalningen av lön och anmälningen av uppgifterna till inkomstregistret för hela ringens räkning.

Anmälan om löneuppgifter

Med anmälan om löneuppgifter avses en anmälan om betalda löner eller andra prestationer som lämnas till inkomstregistret.

I en anmälan om löneuppgifter lämnar du information om en inkomsttagare för en betalningsgång. Anmälan om löneuppgifter kan innehålla flera inkomstslag.

Arbetsgivarens separata anmälan

Med arbetsgivarens separata anmälan avses en anmälan om arbetsgivarens sjukförsäkringsavgifter som lämnas till inkomstregistret.

Även om du betalar lön till flera inkomsttagare, lämnar du endast en arbetsgivarens separata anmälan per månad.

Arbete som ett hushåll låter utföra

Med arbete som ett hushåll låter utföra avses arbete som inte utförs i jordbruks- eller näringsverksamhet och som en privatperson eller ett dödsbo låter utföra.

Inkomstslag

Med inkomstslag avses inkomsttyper som används för att specificera de prestationer som anmälas till inkomstregistret.

Inkomstslag är bland annat tidlön, ackordslön, arbetsersättning och förskottsinnehållning.

Tillfällig arbetsgivare och avtalsarbetsgivare

Tillfällig arbetsgivare och avtalsarbetsgivare är begrepp som används av arbetspensionsförsäkringsbolagen. Då är det fråga om huruvida du som betalare har ingått ett avtal med ett arbetsförsäkringsbolag eller inte.

Arbetsgivaren ska anordna pensionsskyddet för sin arbetstagare antingen som en tillfällig arbetsgivare eller en avtalsarbetsgivare.

 

Regelbunden arbetsgivare och tillfällig arbetsgivare

Regelbundna arbetsgivare ska anmäla sig till Skatteförvaltningens arbetsgivarregister, medan tillfälliga arbetsgivare inte behöver göra det. När ett hushåll har anmält sig till registret, påverkar det tidsfristerna för hushållens anmälningar och skyldigheten att lämna in arbetsgivarens separata anmälan.

Betalaren är en tillfällig arbetsgivare om denne har antingen

• endast en fastanställd arbetstagare, eller
• högst fem arbetstagare vars anställningar är kortare än ett kalenderår.

Betalaren är en regelbunden arbetsgivare då denne

• betalar ut lön regelbundet till minst två arbetstagare
• betalar ut lön regelbundet till en arbetstagare och dessutom betalar ut lön till minst en arbetstagare i en anställning som är temporär eller avsedd att vara kortvarig
• betalar ut lön samtidigt till minst sex arbetstagare i temporära anställningar som är avsedda att vara kortvariga.

2 Anmälan till inkomstregistret

Löneuppgifterna anmäls endast en gång, till ett ställe. Från inkomstregistret vidarebefordras uppgifterna bland annat till Skatteförvaltningen, pensionsbolagen och Sysselsättningsfonden. Det finns ingen nedre gräns i euro eller åldersgräns för anmälan.

2.1 Var kan jag göra anmälan?

Du kan räkna och betala löner i den avgiftsfria tjänsten Palkka.fi. Tjänsten skickar automatiskt uppgifterna till inkomstregistret. Om du använder Palkka.fi, behöver du inte lämna några anmälningar till inkomstregistret. Observera att man i tjänsten Palkka.fi endast kan betala löner, inte arbetsersättningar.

Inkomstregistret har också en egen e-tjänst dit man loggar in på adressen inkomstregistret.fi. I tjänsten kan du lämna en anmälan åt gången genom att fylla i uppgifterna på webblanketten. I e-tjänsten kan du anmäla både löner och arbetsersättningar.

Om du använder något annat löneräkningsprogram än Palkka.fi, ta reda på hur anmälningarna lämnas till inkomstregistret. Vissa program skickar uppgifterna automatiskt. Andra sammanställer i sin tur ett färdigt material som du kan skicka i laddningstjänsten för inkomstregistrets e-tjänst.

Anmäl uppgifterna på pappersblankett om du inte kan använda e-tjänsten. Du kan skriva ut blanketten på adressen inkomstregistret.fi.

Läs mer om olika sätt att anmäla: Uträtta ärenden elektroniskt

2.2 Vad är en anmälan och vilka uppgifter behöver jag?

När du betalar ut löner eller andra prestationer, ska du göra en anmälan om löneuppgifter separat för varje person och betalningsdag. I anmälan om löneuppgifter anmäler du löner (kapital 4) och arbetsersättningar (kapital 3). En anmälan för en person kan innefatta flera olika inkomster  d.v.s. inkomstslag, förutsatt att inkomsterna har samma betalningsdag. Du kan ange förskottsinnehållningarna på inkomsterna för samma betalningsdag som ett totalbelopp.

Om du har betalat lön, ska du utöver anmälningarna om löneuppgifter för månaden i fråga lämna in en arbetsgivarens separata anmäla. I arbetsgivarens separata anmälan lämnar du uppgifter om arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift. Om du använder Palkka.fi, sköter tjänsten båda anmälningarna för din räkning.

Vissa uppgifter i anmälan om löneuppgifter är alltid obligatoriska, andra frivilliga eller kompletterande. I kapitlen nedan kan du läsa mer om de uppgifter som krävs i olika situationer, beroende på om du har köpt en tjänst (3.1) eller om du har anställt en arbetstagare (4.2).

För anmälan behöver du alltid uppgifter om betalaren och mottagaren, såsom namn, identifierare och, i vissa situationer, adresser. När du som ett hushåll låter utföra arbeten är betalaren alltid en person eller ett dödsbo. Ange alltid betalarens personbeteckning. Detta gäller både regelbundna och tillfälliga arbetsgivare. Om du är en tillfällig arbetsgivare, anger du också alltid ditt förnamn och efternamn, din adress och adressens landskod.

Ange även Hushåll som typ av betalare. Om du anmäler prestationer i egenskap av företrädare för hushåll i arbetsgivarring, bör du se närmare anvisningar i kapitel 6.

Anmäl alla penningbelopp till inkomstregistret brutto och med en cents noggrannhet.

Om du även låter utföra arbete som är relaterat till jordbruks- eller näringsverksamhet, ska du skilja åt det från det arbete som du som ett hushåll har låtit utföra. I anmälan om arbete relaterat till jordbruks- eller näringsverksamhet ska du alltid ange ditt FO-nummer. Mer information om anmälning av försäkringsuppgifter finns i kapitlen 4.3 och 4.4.

2.3 När ska uppgifterna anmälas?

Tidsfristen för anmälningarna påverkas av om ditt hushåll är en tillfällig arbetsgivare eller en regelbunden arbetsgivare, det vill säga är infört i Skatteförvaltningens arbetsgivarregister. En tillfällig och en regelbunden arbetsgivare har definierats i termerna i början av anvisningen.

Om du är en tillfällig arbetsgivare, ska du lämna in en anmälan om löneuppgifter på elektronisk väg senast den 5:e dagen i den kalendermånad som följer på betalningsdagen. Om anmälan görs på pappersblankett, är tidsfristen den 8:e dagen i den följande kalendermånaden. Om du under kalendermånaden har betalat ut lön fler gånger, anmäl de löner som du betalat ut med olika anmälningar separat för varje betalningsdag.

Om du är införd i Skatteförvaltningens arbetsgivarregister, det vill säga är en regelbunden arbetsgivare, ska du lämna in en anmälan om löneuppgifter på elektronisk väg senast den 5:e kalenderdagen efter betalningsdagen. Om du lämnar in din anmälan på en pappersblankett, ska anmälan lämnas in senast den 8:e kalenderdagen efter betalningsdagen.

Om du ska betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift, lämnar du även in arbetsgivarens separata anmälan för den månaden elektroniskt senast på den 5:e dagen i den kalendermånad som följer efter lönebetalningen. Om anmälan görs på pappersblankett, är tidsfristen den 8:e dagen i kalendermånaden efter betalningsdagen.

• Om du är en regelbunden arbetsgivare och inte betalar ut någon lön alls under månaden, anmäls endast uppgiften Ingen lönebetalning på arbetsgivarens separata anmälan för denna månad. Även i dessa fall ska arbetsgivarens separata anmälan lämnas in senast på den 5:e dagen i följande kalendermånad. Om någon lön inte betalas ut till exempel i juli, lämna in din anmälan elektroniskt senast den 5 augusti eller på en pappersblankett senast den 8 augusti.
• Om du är en tillfällig arbetsgivare, behöver du lämna in arbetsgivarens separata anmälan endast för de månader för vilka du har betalat ut lön eller kostnadsersättningar.

Den allmänna tidsfristen för anmälan om löneuppgifter omfattas av några undantag:

• Skattefria resekostnadsersättningar (kilometerersättningar, måltidsersättningar och dagtraktamenten) kan alltid anmälas elektroniskt senast den 5:e dagen i den kalendermånad som följer efter betalningsmånaden. Om anmälan görs på pappersblankett, är tidsfristen den 8:e dagen i kalendermånaden efter betalningsdagen.
• Om du ger en inkomsttagare enbart en naturaförmån, kan du anmäla den månatligen senast på den 5:e dagen i följande kalendermånad. Om penninglön för den månad då naturaförmånen flöt in betalas ut ännu under den kalendermånad som följer efter den månad då förmånen flöt in, kan du även anmäla naturaförmånen som inkomst för den kalendermånad som följer efter den månad då förmånen flöt in. Gör i så fall anmälan senast den 5:e i kalendermånaden efter den månad för vilken naturaförmånen har anmälts som inkomst.
• En särskild tidsfrist har inte fastställts för anmälan om frivilliga uppgifter (se kapitel 4.2). Vi rekommenderar att du om möjligt anmäler frivilliga uppgifter på samma gång som du anmäler obligatoriska uppgifter.

Om du upptäcker ett fel i de uppgifter som du anmält, ska du korrigera felet genom att lämna in en ersättande anmälan. I vissa situationer ska den felaktiga anmälan först makuleras och därefter ska en ny anmälan lämnas in. Läs mer om korrigering i kapitel 7. En särskild tidsfrist har inte fastställts för inlämnande av en ersättande anmälan om löneuppgifter och en ersättande separat anmälan från arbetsgivaren. Korrigera dock felen omedelbart när du har upptäckt dem, till exempel så att de felaktiga uppgifterna inte används när en förmån fastställs för en inkomsttagare.

Pappersblanketterna ska ha inkommit till inkomstregistret senast på den utsatta dagen.

I de 5 kalenderdagar som räknas efter betalningsdagen tas lördag, söndag eller annan helgdag med, men om den utsatta dagen för anmälan är en lördag, söndag eller annan helgdag, kan uppgifterna anmälas följande vardag.

2.4 Vad händer om jag har lämnat in anmälan för sent?

I ärenden som hänför sig till anmälan till inkomstregistret påför Skatteförvaltningen inte privatpersoner eller dödsbon några förseningsavgifter eller försummelseavgifter på grund av brister i anmälningarna. Inkomstregistrets övriga informationsanvändare kan dock påföra andra påföljder.

3 Ett hushåll köper en tjänst eller betalar ut ersättning för arbete

Om du köper en tjänst från ett företag eller en person och inte ingår ett anställningsavtal, är det fråga om ett uppdragsförhållande. Den prestation som du då har betalat ut utgör alltid en arbetsersättning, inte lön.

Kontrollera i tjänsten FODS eller med Skatteförvaltningen om tjänsteproducenten är införd i förskottsuppbördsregistret.

• Om tjänsteproducenten är införd i förskottsuppbördsregistret, räcker det att du betalar fakturan för det utförda arbetet. Betalningen ska inte anmälas till inkomstregistret. Läs anvisningar om hushållsavdrag på Skatteförvaltningens webbplats.
• Om tjänsteproducenten inte är införd i förskottsuppbördsregistret, ska du alltid anmäla de prestationer som betalas för arbetet till inkomstregistret. Du kan inte betala ut och anmäla arbetsersättningar på Palkka.fi.

Vanliga arbetsersättningar som hushåll betalar ut utgörs av ersättningar för renovering, städning eller barnomsorg samt intressebevakarens arvode.

3.1 Anmälan om löneuppgifter: uppgifter som behövs för anmälan om arbetsersättning (mottagaren av arbetsersättningen är inte införd i förskottsuppbördsregistret)

Anmäl de arbetsersättningar som du har betalat ut i en anmälan om löneuppgifter, om mottagaren av arbetsersättningen inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Arbetsersättningar betalas i regel på basis av en faktura som ett företag eller en företagare upprättat.

För anmälan behöver du alltid följande uppgifter:

• betalningsdag – dagen då arvodet är på mottagarens konto
• löneutbetalningsperiod – ange den första arbetsdagen som startdatum och den sista arbetsdagen som slutdatum
• betalarens namn och personbeteckning – se mer information om identifierare i kapitel 2.2
• namn och identifierare för mottagaren av arbetsersättningen, det vill säga inkomsttagaren, till exempel personbeteckning eller FO-nummer
• arbetsersättningens belopp utan mervärdesskatt.

Anmäl totalbeloppet på arbetsersättningarna med inkomstslaget Arbetsersättning (336). I beloppet ska du inkludera arbetets andel utan mervärdesskatt samt de på fakturan specificerade resekostnaderna och övriga kostnadsersättningar. I arbetsersättningen ska du inte inkludera några andra kostnader specificerade på fakturan, som material.

Om du betalar ut över 1 500 euro i arbetsersättning till samma person eller företag under ett kalenderår, verkställ även örskottsinnehållning på arbetsersättningen. Då behöver du också mottagarens skattekort och skatteprocent.

Verkställ förskottsinnehållningen på följande sätt:

• Om du har betalat arbetsersättningen till ett företag (öppet bolag, kommanditbolag, aktiebolag, andelslag), verkställ förskottsinnehållning på 13 procent på arbetets andel av arbetsersättningen och resekostnadsersättningarna.
• Om du har betalat arbetsersättningen till en företagare med firma eller en annan fysisk person, verkställ förskottsinnehållning på arbetets andel av arbetsersättningen enligt företagarens personliga skatteprocent.
• Räkna ut förskottsinnehållningen på det momsfria beloppet av arbetet. Om arbetets andel inte har specificerats, verkställ förskottsinnehållning på hela det momsfria beloppet.
• Anmäl beloppet med inkomstslaget Förskottsinnehållning (402).

Om gränsen på 1 500 euro överskrids under året, verkställ förskottsinnehållning och anmäl förskottsinnehållningsbeloppet till inkomstregistret i anmälan för den löneutbetalningsperiod för vilken gränsen har överskridits (se exempel 19, som även är tillämplig på förskottsinnehållning på arbetsersättning och dess anmälan). Förskottsinnehållning behöver inte verkställas på tidigare utbetalda arbetsersättningar i efterhand.

Ange Hushåll som tilläggsuppgift om betalaren. På så sätt vet Skatteförvaltningen att skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning omfattas av en gräns på 1 500 euro. Se mer information i kapitel 6, om betalaren är hushåll i arbetsgivarring.

Ange Samfund som tilläggsuppgift om inkomsttagaren, om mottagaren av arbetsersättningen är ett öppet bolag, ett kommanditbolag, ett aktiebolag, ett andelslag, en förening, en stiftelse eller en annan privaträttslig juridisk person. Du behöver inte ange tilläggsuppgiften om du betalar ut arvodet till en firmaföretagare.

När det är fråga om arbetsersättning, behöver du inte betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift och andra försäkringsavgifter. Arbetsgivarens separata anmälan lämnas inte in. Du behöver inte heller anmäla uppgifter om anställningsförhållandet, försäkringsuppgifter och till exempel yrkesklass.

Tjänster som producerats som massatjänster och planerats och marknadsförts till stora konsumentgrupper likställs med försäljning av varor, och prestationer som betalats för dem anmäls inte till inkomstregistret. Sådana tjänster är till exempel kollektivtrafik, hälsovårdstjänster (inklusive hälsocentralavgiften), frisörtjänster samt restaurang- och logitjänster. Däremot utgör prestationer som betalats till exempel för chartertrafik och cateringtjänster arbetsersättning som ska anmälas till inkomstregistret.

3.2 Exempel på anmälan om arbetsersättning

Exemplen beskriver olika anmälningssituationer. Exemplen innehåller inte alla anmälningsuppgifter. I exemplen på lön i kapitel 4.8 kan du se hur du anmäler identifieringsuppgifter om betalare och mottagare samt allmänna uppgifter, såsom betalningsdag och löneutbetalningsperiod.

3.3 Hushåll beställer tjänster via en plattform eller en applikation

I mobilappar och på plattformar på internet tillhandahålls många olika tjänster. Tjänsterna kan vara alla slags arbeten, såsom renovering, städning, skötsel av sällskapsdjur, att vara transportbud för olika restauranger eller att ordna upplevelser för turister.

Arbetsförmedling och beställning av tjänster via applikationer och plattformar kan omfatta olika ansvarsområden för anställda, programadministratörer eller beställare, det vill säga den som köper tjänsten eller beställer tjänsten via appen eller plattformen. Vissa appar och plattformar är närmast elektroniska anslagstavlor, varmed arbetstagaren och den som beställer arbetet sinsemellan ska komma överens om villkoren. Vissa appar och plattformar fungerar så att det automatiskt skapas ett anställningsförhållande mellan en anställd och en beställare, men betalningarna sköts av plattformen. Det kan även uppstå ett arbetsförhållande mellan arbetstagaren och plattformen. Skyldigheten att anmäla prestationer till inkomstregistret beror på vad som avtalats mellan plattformen eller applikationen och arbetstagaren.

Om du beställer tjänster på en plattform, kan det hända att det uppstår ett anställningsförhållande eller ett uppdragsförhållande mellan dig och arbetstagaren. Då ska du till inkomstregistret anmäla de prestationer som du har betalat antingen som lön eller som arbetsersättning, beroende på vad ni har avtalat. En arbetsersättning ska endast anmälas till inkomstregistret om mottagaren av prestationen inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Som betalningsdag anger du det datum då du har betalat prestationen till plattformen eller en annan app.

4 Ett hushåll anställer en arbetstagare 

Om du har ingått ett anställningsavtal med en arbetstagare, betalar du lön. Då ska du uppfylla arbetsgivarskyldigheterna, bland annat följande:

• verkställa förskottsinnehållning
• teckna arbetspensionsförsäkring
• teckna arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring
• betala arbetslöshetsförsäkringspremier.

Du kan också utreda dina arbetsgivarskyldigheter genom att svara på Skatteförvaltningens hjälpfrågor.

Exempel på anmälan om utbetald lön i olika situationer finns i kapitel 4.8. Läs mer i kapitel 5, om du anställer en barnskötare och erhåller stöd för privat vård från FPA.

4.1 Socialförsäkringsavgifter och förskottsinnehållning

Lönebeloppet och arbetstagarens ålder påverkar arbetsgivarskyldigheterna. Om du inte är skyldig att försäkra arbetstagaren, ska du även ange det i anmälan.

Detta schema beskriver hur skyldigheterna påverkas av beloppet på den lön som du som ett hushåll har betalat ut. Gränserna i euro gäller 2024.

När den lön du betalat överskrider någon av de gränser som beskrivits ovan, ska du uppfylla arbetsgivarskyldigheten i fråga, till exempel teckna en försäkring för arbetstagaren och betala försäkringsavgifter.

1. Om du betalar över 68,57 euro per månad i bruttolön, ska du teckna en arbetspensionsförsäkring för arbetstagaren. Om du inte har några fast anställda arbetstagare, kan du teckna en pensionsförsäkring som en tillfällig arbetsgivare, det vill säga utan avtal med ett pensionsbolag.

Du behöver inte teckna några andra försäkringar och betala försäkringsavgifter. Observera dock att arbetstagarens andel av arbetslöshetsförsäkringspremien ska tas ut även om lönen är 1 500 euro eller lägre. I dessa fall behåller arbetsgivaren arbetslöshetsförsäkringspremien. Inkomsttagaren får dra av det debiterade beloppet i sin egen beskattning.

2. Om du betalar över 1 500 euro per kalenderår i bruttolön till en eller flera arbetstagare, ska du teckna arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring samt betala arbetslöshetsförsäkringspremier för dem.

Om du betalar över 1 500 euro per år i bruttolön till en arbetstagare, ska du verkställa förskottsinnehållningen på lönen och betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift. På arbetstagarens begäran kan förskottsinnehållningen verkställas även på lön som är lägre än 1 500 euro per år. När du verkställer förskottsinnehåll, ska du alltid anmäla det till inkomstregistret.

Om gränsen på 1 500 euro överskrids under ett år, ska du verkställa förskottsinnehållning och betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift från och med den månad under vilken gränsen har överskridits. Förskottsinnehållningen ska endast verkställas på den del av lönen som överstiger 1 500 euro, medan sjukförsäkringsavgiften ska räknas ut på alla prestationer under året i fråga.

3. Om du betalar ut bruttolön som överstiger 9 822 euro under sex på varandra följande månader eller om du har en fast anställd arbetstagare, ska du ingå ett försäkringsavtal med ett arbetspensionsbolag. Då är du inte längre en tillfällig arbetsgivare, utan du är avtalsarbetsgivare. Även om de löner som du har betalat ut inte överstiger gränsen ovan, kan du om du vill bli avtalsarbetsgivare, det vill säga teckna ett pensionsförsäkringsavtal med ett arbetspensionsbolag.

Kapitel 4.4 innehåller mer information om anmälning av uppgifter om arbetspensionsförsäkringen och om att vara tillfällig arbetsgivare.

Olika försäkringar har olika åldersgränser.

• Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift ska betalas för personer som har fyllt 16 år. Den betalas inte för personer som har fyllt 68 år.
• Arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringspremie ska betalas för personer som har fyllt 18 år. Den betalas inte för personer som har fyllt 65 år.
• En arbetspensionsförsäkring behöver tecknas för personer som har fyllt 17 år. Försäkringsskyldigheten upphör när arbetstagaren fyller
  • 68 år, om hen är född 1957 eller tidigare
  • 69 år, om hen är född mellan 1958 och 1961
  • 70 år, om hen är född 1962 eller senare.
• Arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring har inga motsvarande åldersgränser.

I alla försäkringar börjar skyldigheten i början av månaden efter den månad då åldersgränsen har uppnåtts. Skyldigheten upphör i slutet av den månad då arbetstagaren fyller 68 år (sjukförsäkring och arbetspensionsförsäkring) eller 65 år (arbetslöshetsförsäkring).

Om försäkringsskyldighet inte föreligger, ska uppgifterna "Ingen försäkringsskyldighet" lämnas om försäkringarna i fråga i uppgifterna om inkomsttagaren. Se mer information i exemplen 12–15.

Förskottsinnehållningen och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift är skatter på eget initiativ som du ska räkna och betala själv. De övriga socialförsäkringsavgifterna betalas enligt försäkrarens fakturor.

Om du har ingått avtal om pensions- och arbetsolycksfallsförsäkringar, ska du alltid i betalarens uppgifter i anmälningar till inkomstregistret ange namnet på och personbeteckningen för den medlem i hushållet som har ingått avtalen.

Ytterligare information

• om förskottsinnehållningsskyldigheten och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift finns i Skatteförvaltningens anvisning Hushållen som arbetsgivaren
• om pensionsförsäkring finns på Pensionsskyddscentralens sida Arbetspensionslagstiftningen och på pensionsförsäkringsbolagens webbplatser
• om olycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringar finns på Olycksfallsförsäkringscentralens webbplats
• om skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremie finns på Sysselsättningsfondens webbplats
• du kan även kontakta dessa aktörer personligen om du inte har tillgång till internet.

4.2 Anmälan om löneuppgifter: uppgifter som behövs för löneanmälan

Anmäl i anmälan om löneuppgifter de löner, naturaförmåner och andra ersättningar som du har betalat ut.

För anmälan behöver du alltid följande uppgifter:

• betalningsdag – dagen då lönen är på mottagarens konto
• löneutbetalningsperiod – ange den första arbetsdagen som startdatum och den sista arbetsdagen som slutdatum
• betalarens namn och personbeteckning – se mer information om identifierare i kapitel 4.3; om betalaren är ett hushåll i arbetsgivarring, kan du se mer information i kapitel 6
• mottagarens namn och identifierare, till exempel personbeteckning eller FO-nummer
• lönebelopp brutto och belopp av eventuella naturaförmåner – se mer om inkomstslag för lön i kapitel 4.5.

Du kan också behöva följande uppgifter:

• uppgifter om försäkringar – se mer om arbetspensionsförsäkring i kapitel 4.4
• yrkesklass – du får information om yrkesklass från ditt olycksfallsförsäkringsbolag, om du är skyldig att teckna en arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring för dina arbetstagare
• mottagarens skattekort och skatteprocent – om du verkställer förskottsinnehållning på lönen.

När du anställer en person som står i ett anställningsförhållande, rekommenderar vi att du också anmäler uppgifter om anställningsförhållandet och frånvarodagar. Följande uppgifter är alltid frivilliga uppgifter för hushållsarbetsgivare:

• om anställningen är på heltid eller deltid, om den gäller tills vidare eller för viss tid
• avlöningsform (månadslön, timlön eller ackordslön)
• avlönade och oavlönade frånvaroperioder och orsaken till frånvaron, lön för avlönad frånvaro
• intjäningsperioderna för inkomstslagen.

Om en arbetstagare går i ålderspension, är anställningsförhållandets giltighetstid och orsaken till avslutande av anställningsförhållande (pensionering) obligatoriska uppgifter.

Vi rekommenderar att frivilliga uppgifter lämnas samtidigt med löner och obligatoriska uppgifter, eftersom myndigheterna då inte ber dig lämna dem senare.

Om du ska betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift, ska du utöver anmälan om löneuppgifter även lämna in arbetsgivarens separata anmälan. Se närmare uppgifter i kapitel 4.6 Arbetsgivarens separata anmälan om arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift.

4.3 Betalarens och inkomsttagarens identifierare

När du som ett hushåll låter utföra arbeten är betalaren alltid en person eller ett dödsbo. Ange alltid betalarens personbeteckning. Ange som betalare den medlem i hushållet som ingått avtal om pensions- och arbetsolycksfallsförsäkringar.

Om du även låter utföra arbete som är relaterat till jordbruks- eller näringsverksamhet, ska du skilja åt det från det arbete som du som ett hushåll har låtit utföra. I anmälan om arbete relaterat till jordbruks- eller näringsverksamhet ska du alltid ange ditt FO-nummer. Om separata avtal om pensions- och olycksfallsförsäkringar ingåtts för jordbruks- eller näringsverksamhet, ska du använda korrekta försäkringsuppgifter, såsom pensionsarrangemangsnummer och försäkringsnummer, i anmälningarna.

Om båda makarna låter utföra arbete, är båda skyldiga att till inkomstregistret själva anmäla de prestationer som de betalat ut. Eurogränserna av arbetsgivarskyldigheterna gäller separat för varje enskild betalare.

Ett hushåll kan ha en intressebevakare eller ett ombud som i praktiken sköter anmälan av uppgifterna och utbetalning av lön för hushållet. Huvudmannen, det vill säga hushållet, ansvarar emellertid för att uppgifterna anmäls till inkomstregistret. Även då lämnas uppgifterna om hushållet i betalarens uppgifter. En minderårig person kan vara en betalare för sina egna inkomster.

Ange även Hushåll som typ av betalare. På så sätt får Skatteförvaltningen vetskap om att gränsen för skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning och betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift är 1 500 euro för hushåll. Om du anmäler prestationer i egenskap av företrädare för hushåll i arbetsgivarring, bör du se närmare anvisningar i kapitel 6.

4.4 Arbetspensionsförsäkring, tillfällig arbetsgivare och FöPL-försäkring

Om du betalar mindre än 68,57 euro per månad i bruttolön till en arbetstagare (år 2024), behöver du inte teckna en arbetspensionsförsäkring för arbetstagaren. Arbetstagarens ålder har ingen betydelse. Även om lönen är låg ska den anmälas till inkomstregistret. Se exempel 12 på anmälan om låg lön i eurobelopp.

Om du betalar 68,57 euro eller mer per månad i bruttolön till en arbetstagare (år 2024), ska du teckna en arbetspensionsförsäkring för arbetstagaren. Arbetstagarens ålder påverkar skyldigheten, se detaljerade åldersgränser i kapitel 4.1.

En arbetspensionsförsäkring kan tecknas i egenskap av en tillfällig arbetsgivare eller av en avtalsarbetsgivare.

Du kan teckna en arbetspensionsförsäkring som en tillfällig arbetsgivare, om du betalar högst 9 822 euro i bruttolön under sex på varandra följande månader (år 2024) och du inte har några fast anställda arbetstagare. Byte av kalenderår har ingen betydelse för beräkningen av tidsgränsen på sex månader. Som en tillfällig arbetsgivare har du inget giltigt försäkringsavtal med ett arbetspensionsbolag.

Lämna då i anmälan om löneuppgifter följande uppgifter om betalaren och försäkringarna:

• Typ av betalare: Hushåll (vid behov även Hushåll i arbetsgivarring).
• Typ av betalare: Tillfällig arbetsgivare (inget ArPL-försäkringsavtal). I inkomstregistrets e-tjänst anges uppgiften om tillfällig arbetsgivare under inkomsttagarens försäkringsuppgifter.
• Uppgift om arbetspensionsförsäkring: Arbetstagarens arbetspensionsförsäkring.
• Arbetspensionsanstaltens bolagskod: Du kan välja bolag själv. Pensionsbolaget skickar en faktura till dig på basis av de uppgifter som du anmält.
  • Om du anmäler uppgifterna i inkomstregistrets e-tjänst, välj arbetspensionsanstalten från menyn.
  • Vid anmälan på en pappersblankett ska du ange arbetspensionsanstaltens bolagskod.
  • Om du anmäler uppgifterna via gränssnittet eller laddningstjänsten, ska du utöver bolagskoden även ange pensionsarrangemangsnumret (så kallat tekniskt försäkringsnummer). Begär pensionsarrangemangsnumret av arbetspensionsanstalten.
• Betalarens namn: ditt förnamn och efternamn.
• Betalarens adress och adressens landskod (till exempel är Finlands landskod FI).

Du kan teckna ett arbetspensionsförsäkringsavtal även om gränsen på 9 822 euro inte överskrids. Du ska dock alltid ingå ett pensionsförsäkringsavtal, om du har fast anställda arbetstagare eller betalar mer än 9 822 euro i lön under sex på varandra följande månader (år 2024). Då kan du inte längre vara en tillfällig arbetsgivare.

Om du blir avtalsarbetsgivare efter att ha varit en tillfällig arbetsgivare, ska du i anmälan om löneuppgifter lämna följande uppgifter om betalaren och försäkringarna från och med följande löneutbetalning:

• Typ av betalare: Hushåll (vid behov även Hushåll i arbetsgivarring)
• Uppgift om arbetspensionsförsäkring: Arbetstagarens arbetspensionsförsäkring.
• Arbetspensionsanstaltens bolagskod: kod för det bolag med vilket du har ingått ett avtal.
• Pensionsarrangemangsnummer: du får numret från det pensionsbolag med vilket du har ingått ett avtal.

I båda situationerna ska du anmäla pensionsförsäkringspremien som du har tagit ut från lönen med inkomstslaget Arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift (413). Se exemplen 15–19 på hur man i egenskap av en tillfällig arbetsgivare gör löneanmälan.

Beakta också följande vid pensionsförsäkring:

• Om du använder tjänsten Palkka.fi, kan du välja arbetspensionsbolaget och betala arbetspensionsförsäkringsavgiften samtidigt som du räknar lönerna. Palkka.fi skickar en automatisk anmälan till inkomstregistret.
• Om du betalar lön till en arbetstagare i ett anställningsförhållande som på basis av sitt övriga arbete har en pensionsförsäkring för företagare (FöPL), ska du betala arbetstagarens arbetspensionsförsäkringspremie normalt. FöPL-försäkringen påverkar inte hushållsarbetsgivares försäkringsskyldigheter.
• Om en person ändå är en FöPL-försäkrad företagare och du betalar arbetsersättning till personen, bör du se närmare anvisningar i kapitel 3. Om företagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret, behöver du inte betala ArPL-avgiften, men du ska verkställa förskottsinnehållning på arbetsersättningen.

4.5 Inkomstslag för löner och användning av dem

Anmäl alla löner och andra prestationer som du har betalat ut till inkomstregistret. Du ska anmäla uppgifterna, även om lönen är mycket låg eller du inte har verkställt förskottsinnehållning på lönen. Anmälningen påverkas inte heller av om socialförsäkringsavgifter ska betalas för lönen eller inte.

I kapitel 4.8 presenteras exempel på anmälningar som innehåller alla obligatoriska uppgifter. Exemplen på inkomstslag visar endast uppgifter om de inkomstslag som ska användas.

4.5.1 Penninglöner

Du kan anmäla löner som har betalats ut i pengar till inkomstregistret på två olika sätt.

Den obligatoriska miniminivån är anmälningssätt 1: Ange penninglönerna som ett totalbelopp (inkomstslag i 100-serien). I inkomstslaget Lön totalt (101) kan du inkludera alla inkomstslag i 200-serien, till exempel tidlön, ackordslön och övertidsersättningar.

Ett alternativt sätt är anmälningssätt 2: Ange penninglönerna specificerade (inkomstslag i 200-serien). Då består lönen av de inkomster som du har anmält (till exempel timlön, övertidsersättning och semesterpenning), och du behöver inte räkna samman inkomsterna.

Observera att vissa inkomster och avgifter alltid ska anmälas med sina respektive inkomstslag, om de har betalats ut och dragits av från lönen. Sådana är till exempel naturaförmåner, kostnadsersättningar och andra inkomster som ska anmälas separat (300-serien).

Du ska också alltid anmäla den förskottsinnehållning som du har verkställt och arbetstagarens pensionsförsäkrings- och arbetslöshetsförsäkringspremier som du har betalat med sina respektive inkomstslag (400-serien). Du ska specificera dem även om du anger penninglönerna som ett totalbelopp. Du kan till exempel inte räkna in naturaförmåner i det totala lönebeloppet. Däremot kan du räkna samman de förskottsinnehållningar som du har verkställt på inkomsterna för en och samma betalningsdag och ange dem som ett belopp.

Anmälningssätten 1 och 2 kan inte användas samtidigt på samma anmälan. Anmälningssätten kan emellertid variera mellan olika anmälningar.

Vi rekommenderar att du anger penninglönerna specificerade på anmälningssätt 2. Då kan inkomstregistrets samtliga informationsanvändare på samma gång få de uppgifter som de behöver, och de behöver inte separat begära uppgifter av dig, till exempel för inkomsttagarens förmånsbeslut.

Observera även att du ska använda underinkomstslagen 102–106, om du använder anmälningssätt 1 och om bara en del av beloppet under inkomstslag 101 omfattas av socialförsäkringsavgifter. Om du använder anmälningssätt 2, är det enklare att anmäla försäkringsuppgifter. Läs mer i kapitel 1.3 Försäkringsuppgiftens typ i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: uppgifter i anslutning till försäkrande.

4.5.2 Naturaförmåner eller anställningsförmåner

Naturaförmåner omfattar bland annat bostads-, kost- och bilförmån. Skatteförvaltningen utfärdar årligen ett beslut om naturaförmånernas värde.

Om du beviljar en arbetstagare en naturaförmån, ska du verkställa förskottsinnehållning på det totala beloppet på penninglönen och naturaförmånerna, men högst till ett belopp som motsvarar penninglönen. Om du endast beviljar en naturaförmån och inte samtidigt betalar ut någon annan ersättning, kan du inte verkställa förskottsinnehållning.

Naturaförmåner ses som lön, varför de påverkar beräkningen av arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift och övriga socialförsäkringsavgifter. Läs mer om anmälan av naturaförmåner i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: naturaförmåner och kostnadsersättningar.

4.5.3 Skattefria resekostnadsersättningar

Skattefria resekostnadsersättningar omfattar bland annat måltidsersättning, kilometerersättning och olika dagtraktamenten. Du kan betala dessa ersättningar för arbetsresor.

Skatteförvaltningen utfärdar årligen ett beslut om förutsättningarna för skattefriheten av resekostnadsersättningar. Om dessa förutsättningar inte uppfylls, utgör ersättningarna lön till sin helhet. Anmäl dem då till inkomstregistret som lön. Om de ersättningar som du har betalat ut överstiger det skattefria maximibeloppet, ska du anmäla den överstigande delen som lön.

Om en arbetstagare står i ett uppdragsförhållande (det vill säga att du köper en tjänst, se kapitel 3), inte i ett anställningsförhållande, kan du inte betala ut kostnadsersättningar utan skatt. Anmäl då de kostnadsersättningar som du har betalat ut som arbetsersättning (se exempel 4).

4.5.4 Skattepliktiga kostnadsersättningar 

Med skattepliktiga kostnadsersättningar ersätts en arbetstagare för utgifter som

• direkt har orsakats arbetstagaren på grund av skötseln av arbetsuppgifterna, till exempel köp av arbetsredskap och material
• inte har betalats för arbetsresor.

Trots att sådana kostnadsersättningar är skattepliktiga, betraktas de inte som lön när förskottsinnehållning verkställs. Därmed ska betalaren inte lägga dessa ersättningar till den lön som anmäls, till exempel med inkomstslaget Tidlön (201). För skattepliktiga kostnadsersättningar betalas och anmäls inte heller socialförsäkringsavgifter.

Med inkomstslaget Skattepliktig kostnadsersättning (353) anmäls kostnadsersättningar som inte har anmälts med andra inkomstslag och på vilka förskottsinnehållning inte har verkställts.

4.6 Arbetsgivarens separata anmälan om arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift

Om du betalar över 1 500 euro per kalenderår i bruttolön till en arbetstagare, ska du betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift och anmäla den till inkomstregistret med arbetsgivarens separata anmälan.

Om lönen är lägre behöver avgiften inte betalas. Om du dessutom till exempel betalar 1 000 euro i lön till två arbetstagare, behöver du inte betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift på basis av dessa prestationer.

Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift ska betalas för 16–67-åriga arbetstagare. Du ska själv räkna arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift för de bruttolöner som du har betalat ut varje månad. Förutom penninglön omfattar bruttolönen till exempel naturaförmåner.

Anmäl totalbeloppet för arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift med arbetsgivarens separata anmälan. I anmälan ska du inte fylla i totalbeloppet av bruttolönerna. Lämna endast in en separat anmälan för varje löneutbetalningsmånad. Se tidsfristerna för inlämnande av arbetsgivarens separata anmälan i kapitel 2.3.

Du kan betala och anmäla arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift även för löner under 1 500 euro, om du vet att arbetstagarens bruttolön kommer senare att överskrida denna gräns. Lämna i dessa fall arbetsgivarens separata anmälan för varje löneutbetalningsperiod.

Om du inte har betalat arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift innan gränsen på 1 500 euro överskrids och gränsen överskrids senare under året, ska du räkna och betala avgiften på bruttolönsbeloppet för hela året. Anmäl arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift på hela årets lönebelopp som ett totalbelopp på separata anmälan för den månad då den årliga gränsen på 1 500 euro har överskridits.

Lämna följande uppgifter i arbetsgivarens separata anmälan:

• betalarens namn och personbeteckning, kontaktperson för anmälan, datum för anmälan och rapporteringsperiod (betalningsmånad och betalningsår)
• typ av betalare: Hushåll
• typer av betalare: Hushåll och Hushåll i arbetsgivarring, om du anmäler uppgifterna för ett hushåll i en arbetsgivarring
• totalbeloppet av arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift, om löner har betalats ut
• eventuella avdrag på totalbeloppet av sjukförsäkringsavgiften
• uppgiften "Ingen lönebetalning", om du är en regelbunden arbetsgivare, det vill säga införd i Skatteförvaltningens arbetsgivarregister, och inte har betalat ut löner under månaden i fråga.

Läs mer och se exempel i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: Arbetsgivarens separata anmälan, kapitel 6: När ska ett hushåll lämna in arbetsgivarens separata anmälan?

Om du endast betalar ut arbetsersättning, betalar och anmäler du inte arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift.

4.7 Utbetalning av lön och arbetsgivarprestationer

När du anställer en arbetstagare, ska du sköta följande:

• Betala lön till arbetstagaren enligt överenskommelse.
• Betala förskottsinnehållningar på lönen och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgifter till Skatteförvaltningen i MinSkatt eller via din nätbank senast på den 12:e dagen i den månad som följer efter löneutbetalningen.
• Betala eventuella arbetspensionsförsäkringsavgifter samt arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringspremier till dina försäkringsbolag och arbetslöshetsförsäkringspremier till Sysselsättningsfonden. Arbetspensionsbolagen fakturerar dig för avgifterna om ni inte har kommit överens om annat.

Om du räknar och betalar lönerna i tjänsten Palkka.fi, skapar tjänsten betalningsuppgifterna för förskottsinnehållningen, arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift och arbetspensionsförsäkringsavgiften automatiskt. Med dessa kan du betala räkningarna via din nätbank.

Arbetslöshetsförsäkringspremiet kan inte betalas i tjänsten Palkka.fi. Sysselsättningsfonden påför avgiften då lönebeloppet överstiger 1 500 euro per kalenderår. Försäkringspremier för arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring kan inte heller betalas i tjänsten Palkka.fi. Försäkringsbolaget fakturerar premierna separat.

Anvisningar om betalningar finns på Skatteförvaltningens, försäkringsbolagens och Sysselsättningsfondens webbplatser eller genom att kontakta dem på annat sätt.

4.8 Exempel på anmälan om lön

Exemplen beskriver olika situationer där lön ska anmälas. Lönebeloppet och arbetstagarens ålder påverkar arbetsgivarskyldigheterna. Läs mer i kapitel 4.1.

I exemplen anges penninglönerna specificerade (inkomstslag i 200-serien). Vi rekommenderar att du alltid använder detta noggrannare anmälningssätt.

4.8.1 Bruttolön som understiger 68,57 euro i månaden 

När den lön som ska betalas ut är mycket låg eller arbetstagaren ung, behöver du inte teckna många försäkringar. Om du inte har försäkringsskyldighet, ska du ange det med Ingen försäkringsskyldighet -uppgifterna i anmälan.

4.8.2 Bruttolön som är högst 1 500 euro per år

När du som ett hushåll betalar ut lön som överskrider den nedre gränsen för arbetspensionsförsäkring, men högst 1 500 euro per år, inverkar arbetstagarens ålder på vilka försäkringsskyldigheter du har.

4.8.3 Bruttolön som överstiger 1 500 euro per år

När du som ett hushåll betalar mer än 1 500 euro per år i lön, ska du i regel alltid verkställa förskottsinnehållning på lönen, teckna en arbetspensionsförsäkring samt en arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring och betala arbetslöshetsförsäkringspremier. Dessutom ska du betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift och anmäla den i arbetsgivarens separata anmälan.

4.8.4 Lön och kostnadsersättningar betalas ut

När du som ett hushåll till exempel betalar ut dagtraktamenten, kilometerersättningar eller ersättningar för arbetsredskap, ska du anmäla dem till inkomstregistret.

4.8.5 Gränsen på 1 500 euro överskrids under ett år

När du som ett hushåll betalar ut lön och gränsen på 1 500 euro överskrids under ett år, förändras dina skyldigheter. Du ska verkställa förskottsinnehållning på den del som har överskridit gränsen och på eventuella framtida löner under året. Du ska räkna arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift och betala den på hela årets belopp, även på de tidigare lönerna. Du kan anmäla den på en gång när gränsen överskrids.

5 Hushåll och stöd för privat vård

Om din familj anställer en barnskötare och er håller stöd för privat vård från FPA, är FPA ställföreträdande betalare för stödet. Din familj är emellertid den egentliga arbetsgivaren. FPA betalar stödet till barnskötaren och verkställer förskottsinnehållning på det utbetalda stödet. FPA tar inte ut arbetstagarens andel av arbetspensionsförsäkringsavgiften eller arbetslöshetsförsäkringspremien av stödet. FPA anmäler till inkomstregistret endast det stöd för privat vård som den betalar som ställföreträdande betalare och den förskottsinnehållning som verkställts på stödet.

Din familj ska teckna en barnskötare i ett anställningsförhållande arbetspensions-, arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringar. Vidare ska familjen även betala arbetslöshetsförsäkringspremien till Sysselsättningsfonden.

Om din familj betalar övrig lön till barnskötaren utöver FPA:s stöd, ska familjen sköta arbetsgivarskyldigheterna och betala socialförsäkringsavgifterna både på FPA:s stöd för privat vård och på övrig lön som familjen själv betalar. Även om familjen inte själv betalar något till barnskötaren, ska familjen anmäla de löner som FPA betalat som ställföreträdande betalare (det vill säga stödet för privat vård) till inkomstregistret.

FPA:s stöd för privat vård kan bestå av vårdpenning, inkomstbundet vårdtillägg och kommuntillägg. Beloppen på vårdpenningen och vårdtillägget kan höjas genom ett kommuntillägg, om den kommun som ansvarar för stödet så bestämmer. Kommuntillägg kan betalas av kommunen själv eller av FPA, om kommunen kommit överens om utbetalning av tillägget via FPA.

Om din familj erhåller kommuntillägg till stöd för privat vård, verkställer betalaren förskottsinnehållning på stödet oberoende om stödet betalas av kommunen eller FPA. Din familjs skyldigheter som en egentlig arbetstagare är desamma som har beskrivits ovan.

Det är viktigt att den familjemedlem som har ansökt om stöd för privat vård hos FPA sköter även arbetstagarens försäkring och lämnar in anmälningarna med sin egen personbeteckning.

Familjen ska anmäla stöd för privat vård och kommuntillägg som barnskötare i ett anställningsförhållande erhållit med inkomstslaget Lön som betalas av en ställföreträdande betalare, på vilken arbetsgivaren betalar arbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (321). Eftersom familjen är den egentliga arbetsgivaren, betalar familjen socialförsäkringsavgifterna på hela lönebeloppet. Familjen verkställer endast förskottsinnehållning på den del av lönen som familjen eventuellt själv betalar ut för barnskötaren. Läs mer i 4 och anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: prestationer som betalas av en ställföreträdande betalare, kapitel 2.3.

Om familjen inte drar av arbetstagarens socialförsäkringsavgifter från barnskötarens lön utan betalar dem för hens räkning, utgör de inkomst för barnskötaren. Familjen ska anmäla det belopp som den betalat för barnskötarens räkning under inkomstslaget Övriga naturaförmåner (317). Dessutom anmäler familjen de arbetstagaravgifter den betalat med inkomstslagen Arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift (413) och Arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringspremie (414), varmed betalningen beaktas som avdrag i barnskötarens beskattning. Mer detaljerad information finns i avsnitt 1.3 i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: naturaförmåner och kostnadsersättningar. Mer information om anmälan finns i kapitel 2.3 i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: prestationer som betalas av en ställföreträdande betalare.

Mer information om hur lön till au pair ska anmälas finns i Skatteförvaltningens anvisning Som au pair från utlandet till Finland och Anmälan av information till inkomstregistret: internationella situationer, kapital 3.6.

6 Hushåll i arbetsgivarring

Hushåll kan tillsammans betala ut lön till en arbetstagare, till exempel för städning. Då utgör hushållen en arbetsgivarring.

Då medlemmarna i en arbetsgivarring anställer en arbetstagare med ett gemensamt anställningsavtal, blir de alla arbetstagarens arbetsgivare. I dessa fall är medlemmarna av arbetsgivarringen solidariskt skyldiga att fullgöra de arbetsgivarskyldigheter som hänför sig till anställningsförhållandet.

Hushållen ska sinsemellan komma överens om vem som är ansvarig person eller företrädare för ringen. Den ansvariga personen

• verkställer förskottsinnehållning på lönen och betalar ut lönen
• räknar arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift och betalar den
• fullgör alla andra arbetsgivarskyldigheter, det vill säga tecknar en arbetspensionsförsäkring och en arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring och betalar arbetslöshetsförsäkringspremierna.

Den ansvariga personen använder sin personbeteckning i samband med anmälan och utbetalningen. När du anmäler löner för en rings räkning, anger du Hushåll och Hushåll i arbetsgivarring som typ av betalare i anmälan om löneuppgifter.

Gränserna för försäkring och andra arbetsgivarskyldigheter i eurobelopp har beskrivits i kapitel 4.1. När du anmäler uppgifter för hushåll i en arbetstagarring, ska du också beakta frågorna nedan.

• Arbetspensionsförsäkring och arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring: Om den ansvariga personen i ringen tecknar försäkringarna gemensamt för hela ringens räkning, gäller årsgränserna för försäkringarna hela ringen. Om varje hushåll har ingått ett eget försäkringsavtal, gäller gränserna varje hushåll separat.
• Arbetslöshetsförsäkring: Gränsen på 1 500 euro gäller hela ringen. Det innebär att Sysselsättningsfonden inte bestämmer en premie förrän ringen har betalat mer än 1 500 euro per år i lön till arbetstagaren eller arbetstagarna. Arbetstagarens andel av arbetslöshetsförsäkringspremierna ska dock tas ut från arbetstagaren, även från låga löner.
• Förskottsinnehållning och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift: Gränsen på 1 500 euro gäller varje medlem i arbetsgivarringen separat. Det totalbelopp som ringen eller familjen betalat ut saknar betydelse i denna situation.
• Om varje hushåll ingår ett eget anställningsavtal med arbetstagaren, är det fråga om olika anställningsförhållanden och helheten betraktas inte som en arbetsgivarring.

Åldersgränserna för försäkringarna tillämpas på ringens skyldigheter på samma sätt som i en annan situation. Se åldersgränser i kapitel 4.1.

Om arbetsgivarringen betalar ut arbetsersättning, inte lön, till inkomsttagaren, ska du se närmare anvisningar i kapitel 3. Om inkomsttagaren är införd i förskottsuppbördsregistret, anmäls inga uppgifter till inkomstregistret. Om inkomsttagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret, verkställer du förskottsinnehållning på arbetsersättningen. Som inkomstuppgifter anmäls då endast prestations- och förskottsinnehållningsbeloppet till inkomstregistret. Övriga socialförsäkringsavgifter behöver inte betalas eller anmälas.

Om arbetsgivarringen har ett FO-nummer för betalning av lön eller arbetsersättning, tillämpas de lättare arbetsgivarskyldigheter som gäller hushåll (till exempel gränsen på 1 500 euro vid förskottsinnehållning eller tidsfristen för inlämnande av anmälningar till inkomstregistret) inte på arbetsgivarringen, utan arbetsringen ska anmäla uppgifterna till inkomstregistret på samma sätt som övriga arbetsgivare. Se mer information till exempel på webbplatsen om anmälan om löneuppgifter eller i anvisningen Löner: anmälan av information till inkomstregistret.

7 Korrigering av uppgifter som anmälts till inkomstregistret

Felaktiga uppgifter som anmälts till inkomstregistret ska korrigeras.

Läs mer på webbplatsen om korrigering av uppgifter eller i anvisningen Korrigering av uppgifter i inkomstregistret.

7.1 Ersättande anmälan

Om du vill ändra en anmälan som redan lämnats in, ska du korrigera uppgifterna genom att lämna in en ersättande anmälan om löneuppgifter.

Om du har anmält löneuppgifter för flera arbetstagare, lämna in en ersättande anmälan om löneuppgifter endast av den arbetstagare vars löneuppgifter behöver korrigeras. I vissa situationer ska den felaktiga anmälan först makuleras och därefter ska en ny anmälan lämnas in. Läs mer om makulering i kapitel 7.2.

Om du har betalat och anmält arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift och korrigeringen påverkar dess totalbelopp, lämna även in en ersättande anmälan som arbetsgivarens separata anmälan.

Den ersättande anmälan ska alltid innehålla ändrade uppgifter och även alla uppgifter som ursprungligen har varit korrekta. En ersättande anmälan ersätter alltså hela den ursprungliga anmälan. Den senaste anmälan som har lagrats i inkomstregistret är alltid den anmälan som gäller.

Om du korrigerar uppgifter i en enskild anmälan i inkomstregistrets e-tjänst, kan du öppna den ursprungliga anmälan och endast korrigera den felaktiga uppgiften. De övriga uppgifterna förblir oförändrade. Om du korrigerar uppgifter på en pappersblankett, ska du noggrant fylla i alla uppgifter på blanketten igen.

Om du till exempel har betalar ut 800 euro i lön och i misstag anmält detta som 80 euro i den ursprungliga anmälan, anmäl med den ersättande anmälan alla tidigare uppgifter som sådana och 800 euro som korrigerad löneuppgift.

Med hjälp av anmälningsreferensen hänför sig korrigeringen till den ursprungliga anmälan. När du lämnar in en ny anmälan till inkomstregistret, förses anmälan i inkomstregistret med två referenser.

• Betalarens anmälningsreferens: Du kan skapa referensen själv eller så kan du lämna fältet tomt, varvid inkomstregistret skapar en referens automatiskt. Om du lämnar in en anmälan i inkomstregistrets e-tjänst, ser du referensen på bekräftelsesidan som visas när du har sänt anmälan. Om du gör anmälan på en pappersblankett och lämnar referensen blank, sänder inkomstregistret en automatiskt skapad referens till dig per brev.
• Inkomstregistrets anmälningsreferens: Varje anmälan förses även med en teknisk systemreferens, som också kan användas för att hänvisa korrigeringen. Systemreferensen är dock lång och komplicerad. Därför är det vanligen bättre att använda betalarens anmälningsreferens.

Om du inte använder referensen för den ursprungliga anmälan i den ersättande anmälan, ersätts den tidigare anmälan inte, utan den ersättande anmälan sparas i inkomstregistret som en ny anmälan. Då är inkomsterna i inkomstregistret också felaktigt lagrade, nämligen två gånger.

Korrigera genast en felaktig anmälan när du ser fel. Det finns ingen särskild tidsfrist för detta. Alla felaktiga uppgifter ska korrigeras oberoende av om de är obligatoriska uppgifter eller kompletterande, frivilliga uppgifter. Om någon obligatorisk uppgift har saknats från den ursprungliga anmälan, ska den läggas till i den ersättande anmälan.

Om du har lämnat in din anmälan i tjänsten Palkka.fi, kan du också korrigera anmälan i tjänsten.

Om du korrigerar beloppen på socialförsäkringsavgifterna, får arbetspensions- och försäkringsbolagen de korrigerade uppgifterna från inkomstregistret och kan korrigera sin fakturering på motsvarande sätt.

7.2 Korrigering genom makulering

Trots att uppgifterna i inkomstregistret i regel korrigeras med en ersättande anmälan, ska man i vissa situationer först makulera, det vill säga radera, den tidigare anmälan från inkomstregistret och lämna sedan in en helt ny anmälan.

Korrigera en anmälan om löneuppgifter genom makulering endast om någon av följande uppgifter innehåller ett fel eller behöver korrigeras:

• betalningsdatum
• löneutbetalningsperiod
• betalarens eller inkomsttagarens kundnummer (till exempel personbeteckning eller FO-nummer)
• inkomsttagarens födelsedatum
• typ av tilläggsuppgift om inkomsttagaren: idrottare eller samfund
• typ av betalare: tillfällig arbetsgivare (inget ArPL-försäkringsavtal)
• pensionsarrangemangsnummer
• arbetsolycksfallsförsäkringsbolagets identifierare eller försäkringsnummer
• typ av undantagssituation för försäkring
  • uppgiften Ingen försäkringsskyldighet
  • uppgiften Omfattas inte av tillämpningsområdet för Finlands socialskydd
  • uppgiften Frivillig försäkring i Finland (arbetspensionsförsäkring).

Gör makulering av den gamla anmälan och en ny anmälan under samma dag.

Korrigera arbetsgivarens separata anmälan genom makulering endast om någon av följande uppgifter innehåller ett fel eller behöver korrigeras:

• rapporteringsperiod
• betalarens kundnummer eller personbeteckning
• pensionsarrangemangsnummer
• arbetsolycksfallsförsäkringsbolagets identifierare eller försäkringsnummer.

Uppgifterna makuleras på olika sätt i olika anmälningskanaler: Om du makulerar en enskild anmälan i inkomstregistrets e-tjänst, ska du hämta den tidigare inlämnade anmälan som ska raderas och klicka på "Makulera". Om du makulerar anmälan på en pappersblankett, ska du använda samma blankett som för att lämna in en ny anmälan, men välj "Makulering av anmälan" som åtgärdstyp.

Läs mer om korrigering av uppgifter som anmälts till inkomstregistret i anvisningen Korrigering av uppgifter i inkomstregistret.

8 Obligatoriska uppgifter i anmälningar och tidsfrister för anmälningar i tabellen

Obligatoriska uppgifter och tidsfristerna

Prestationsbetalare	Obligatoriska uppgifter i anmälan	Tidsfrist för e-anmälan	Tidsfrist för pappersblankett
Tillfällig arbetsgivare Anmälan om löneuppgifter	Löner Förskottsinnehållning, om den har verkställts på lönen Kostnadsersättningar (alla) Arbetsersättningar (mottagaren inte införd i förskottsuppbördsregistret) Uppgifter om betalaren Uppgifter om inkomsttagaren	Den 5:e dagen i den kalendermånad som följer efter betalningsmånaden	Den 8:e dagen i den kalendermånad som följer efter betalningsmånaden
Tillfällig arbetsgivare Arbetsgivarens separata anmälan: endast de månader för vilka man har betalat ut lön eller kostnadsersättningar	Uppgifter om betalaren Beloppet för arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift	Den 5:e dagen i den kalendermånad som följer efter betalningsmånaden	Den 8:e dagen i den kalendermånad som följer efter betalningsmånaden
Regelbunden arbetsgivare Anmälan om löneuppgifter	Löner Förskottsinnehållningar Arbetsersättningar (mottagaren inte införd i förskottsuppbördsregistret) Uppgifter om betalaren Uppgifter om inkomsttagaren	Den 5:e kalenderdagen efter betalningsdagen	Den 8:e kalenderdagen efter betalningsdagen
Regelbunden arbetsgivare Anmälan om löneuppgifter: kostnadsersättningar	Kostnadsersättningar (alla)	Den 5:e dagen i den kalendermånad som följer efter betalningsmånaden	Den 8:e dagen i den kalendermånad som följer efter betalningsmånaden
Regelbunden arbetsgivare Arbetsgivarens separata anmälan: månader för vilka man har betalat ut lön eller kostnadsersättningar	Uppgifter om betalaren Beloppet för arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift	Den 5:e dagen i den kalendermånad som följer efter betalningsmånaden	Den 8:e dagen i den kalendermånad som följer efter betalningsmånaden
Regelbunden arbetsgivare Arbetsgivarens separata anmälan: uppgiften Ingen lönebetalning	Uppgifter om betalaren Ingen lönebetalning	Ingen lönebetalning: den 5:e dagen i den kalendermånad som följer	Ingen lönebetalning: den 8:e dagen i den kalendermånad som följer
Alla betalare Kompletterande uppgifter Anmälan om löneuppgifter	Till exempel: Frånvarouppgifter Uppgifter om anställningsförhållandet Intjäningsperioderna för inkomstslagen	Ingen tidsfrist. Vi rekommenderar att du lämnar uppgifter samtidigt som du lämnar obligatoriska uppgifter. Rekommendation att lämnas in samtidigt med de obligatoriska uppgifterna.	Ingen tidsfrist. Vi rekommenderar att du lämnar uppgifter samtidigt som du lämnar obligatoriska uppgifter.
Alla betalare Uppgifter som ska anges i ersättande anmälan Anmälan om löneuppgifter Arbetsgivarens separata anmälan	Alla uppgifter, även de som var korrekta i den ursprungliga anmälan. I e-tjänsten kan man korrigera endast den punkt som var fel på anmälan.	Ingen tidsfrist. Ska korrigeras så fort som felet har upptäckts.	Ingen tidsfrist. Ska korrigeras så fort som felet har upptäckts.
Alla betalare Uppgifter som ska anges vid makulering Anmälan om löneuppgifter Arbetsgivarens separata anmälan	Betalarens kundnummer (t.ex. personbeteckning eller FO-nummer) Anmälningsreferens för den ursprungliga anmälan som makuleras	Ingen tidsfrist. Ska makuleras så fort som felet har upptäckts.	Ingen tidsfrist. Ska makuleras så fort som felet har upptäckts.