Anmälan av information till inkomstregistret: uppgifter i anslutning till försäkrande

Anvisningen beskriver hur arbetsgivarens och arbetstagarens socialförsäkringsavgifter anmäls till inkomstregistret med en anmälan om löneuppgifter. Anvisningen är avsedd att användas av prestationsbetalare. Anvisningen innehåller också en beskrivning av anmälan av information då

• inkomsttagaren inte omfattas av tillämpningsområdet för det finländska socialskyddet
• betalaren inte har någon skyldighet att försäkra en inkomsttagare, till exempel om den betalda inkomsten underskrider den nedre gränsen för försäkring
• det utbetalda inkomstslaget inte är underställd socialförsäkringsavgifter.

Anvisningen innehåller exempel på anmälning av olika försäkringsuppgifter.

Denna anvisning ersätter den tidigare anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: uppgifter i anslutning till försäkrande. Följande ändringar och kompletteringar har gjorts i anvisningen:

• Den nedre gränsen för skyldigheten att teckna en arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring och arbetslöshetsförsäkring stiger till 1 500 euro i början av år 2024. Med anledning av detta har behövliga ändringar gjorts i texten och exemplen.
• På listan i avsnitt 1.2 över inkomstslag där socialförsäkringsavgifter kan variera, har tillagts nya inkomstslag 366 Ersättning för upphovsrätt som förvärvsinkomst och 367 Aktiepremie som betalats ut i pengar.
• Exemplen i avsnitten 1.3.2 och 6.2 har kompletterats.
• Det nya kapitlet 3.5 Anmälan om ålderspensionering har lagts till.

I övrigt motsvarar anvisningens riktlinjer till sitt innehåll den tidigare anvisningen.

I exemplen i anvisningen är beloppen av arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringspremiena i nivå med 2023. Beloppen för respektive år finns på sidan med försäkringsuppgifter. I exemplen motsvarar arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift beloppet för personer som inte fyllt 53 år och för personer som fyllt 62 år.

1 Anmälning av försäkringsuppgifter

1.1 Arbetsgivarens och arbetstagarens socialförsäkringsavgifter

En arbetsgivare ska betala socialförsäkringsavgifter för löner och andra prestationer till sina arbetstagare. Arbetsgivarens socialförsäkringsavgifter utgörs av

• arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift
• arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie
• arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift
• försäkringspremie för arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring
• grupplivförsäkringspremie som förutsätts i ett arbets- eller tjänstekollektivavtal.

Arbetstagarens socialförsäkringsavgifter utgörs av

• sjukförsäkringens dagpenningspremie
• sjukförsäkringens sjukvårdspremie
• arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringspremie
• arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift.

En arbetsgivare har en skyldighet att betala socialförsäkringsavgifter såväl för arbetsgivaren som för arbetstagaren. Arbetsgivaren tar ut arbetstagarens andel av den inkomst som betalats ut till arbetstagaren och redovisar den vidare till den instans som sköter socialförsäkringen. En arbetsgivare kan låta bli att betala och ta ut dessa avgifter enbart då inkomsttagaren inte omfattas av tillämpningsområdet för det finländska socialskyddet, betalaren inte har någon skyldighet att försäkra inkomsttagaren eller då det utbetalda inkomstslaget inte är underställd socialförsäkringsavgifter.

Betalaren ska verkställa förskottsinnehållning på alla de inkomstposter som är förskottsinnehållningspliktiga. Förskottsinnehållningen inkluderar arbetstagarens sjukförsäkringsavgift, om arbetstagaren är försäkrad i Finland.

Försäkring av situationer med ställföreträdande betalare beskrivs i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: prestationer som betalas av en ställföreträdande betalare.

1.2 Socialförsäkringsavgifterna kan variera inom olika inkomstslag

Arbetsgivaren anmäler de utbetalda prestationerna till inkomstregistret som inkomstslag. I varje inkomstslag finns det ett förval, enligt vilket socialförsäkringsavgifter betalas. Om inkomsten betalas enligt förvalet, behöver arbetsgivaren inte ta ställning till socialförsäkringsavgifterna i samband med anmälan.

I vissa inkomstslag kan grunderna för socialförsäkringsavgifterna variera efter den vid var tid rådande situationen trots att den betalats av samma betalare. Betalningen av socialförsäkringsavgifter kan bero till exempel på om prestationen fåtts inom eller utanför ett anställningsförhållande. Socialförsäkringsavgifterna kan variera vad gäller följande inkomstslag:

• initiativarvode (202)
• arvode för medlemskap i förvaltningsorgan (308)
• penninggåva till personalen (310)
• kilometerersättning (skattepliktig) (209)
• mötesarvode (210)
• föreläsningsarvode (214)
• arvode för förtroendeuppdrag (215)
• ersättning för andra naturaförmåner (407)
• annan skattepliktig förmån till personalen (315)
• övriga naturaförmåner (317)
• annat betalt tillägg (216)
• aktiepremie (320)
• lön totalt (101)
• arvode för arbetstagares uppfinning (326)
• arvode för familjevårdare (328)
• skattefri andel av cykelförmånen (363)
• aktiepremie som betalats ut i pengar (367)
• dellön för sjuktiden (219)
• ersättning för upphovsrätt som förvärvsinkomst (366)
• arbetsersättning (336)
• skattefri andel av personalbiljett (341)
• aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande (226)
• vinstarvode (233)
• försäkringslön (352) och
• avdrag före förskottsinnehållning (419).

I de uppräknade inkomstslagen är förvalet att de är underställd vissa eller alla socialförsäkringsavgifter, eller att de inte är underställd någon socialförsäkringsavgift. Sidan Inkomstslag för löner innehåller information om vilka socialförsäkringsavgifter som är förvalda för respektive inkomstslag. I beskrivningen av varje inkomstslag beskrivs dessutom de situationer där socialförsäkringsavgifterna för dessa inkomstslag kan variera.

Om en betalning som anmälts med ett inkomstslag avviker från förvalet, anmäler arbetsgivaren uppgiften Försäkringsuppgiftens typ om inkomstslaget i fråga ligger till grund för försäkringsavgiften (Ja/Nej-uppgift). Arbetsgivaren kan använda alla försäkringsuppgifters typer som beskrivits i kapitel 1.3. Om inkomsten betalas enligt förvalet, är det inte nödvändigt att ta ställning till socialförsäkringsavgifterna.

1.3 Försäkringsuppgiftens typ

Typ av försäkringsuppgift gäller alltid ett inkomstslag. Med uppgiften kan man ändra det förvalda värdet enligt vilket socialförsäkringsavgifterna för ett enskilt inkomstslag fastställs. När försäkringsuppgiften för den prestation som anmälts med inkomstslaget avviker från det förvalda värdet, ska betalaren anmäla Typ av försäkringsuppgift och välja den socialförsäkringsavgift som man vill ändra. Informationen ska ges separat för varje inkomstslag som den gäller.

Försäkringsuppgiftens typer som ska anmälas till inkomstregistret:

• Underställd socialförsäkringsavgifter (alla socialförsäkringsavgifter)
• Underställd arbetspensionsförsäkringsavgift
• Underställd sjukförsäkringsavgift
• Underställd arbetslöshetsförsäkringspremie
• Underställd arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringspremier

Uppgiften ”Underställd socialförsäkringsavgifter” omfattar alla arbetsgivarens och arbetstagarens socialförsäkringsavgifter. Uppgifterna ”Underställd arbetspensionsförsäkringsavgift, ”Underställd sjukförsäkringsavgift” och "Underställd arbetslöshetsförsäkringspremie" täcker både arbetsgivarens och arbetstagarens avgiftsandelar.

Om en prestation betalas enligt förvalet för inkomstslaget, behöver inte betalaren anmäla något om socialförsäkringsavgifterna.

Om förvalet i inkomstslaget är att den inte är underställd socialförsäkringsavgifter, men den utbetalda prestationen är underställd alla socialförsäkringsavgifter:

• Använd Försäkringsuppgiftens typ ”Underställd socialförsäkringsavgift – Grund för försäkringsavgift: Ja”.
• Då är det inte nödvändigt att separat bekräfta uppgiften för alla socialförsäkringsavgifter.

Om förvalet i inkomstslaget är att den är underställd socialförsäkringsavgifter, men ingen del av prestationen är underställd socialförsäkringsavgifter:

• Använd Försäkringsuppgiftens typ ”Underställd socialförsäkringsavgift – Grund för försäkringsavgift: Nej”.
• Då är det inte nödvändigt att separat bekräfta uppgiften för alla socialförsäkringsavgifter.

Om enbart någon av socialförsäkringsavgifterna för prestationen avviker från förvalet, används den Försäkringsuppgiftens typ som gäller för socialförsäkringsavgiften i fråga.

Om den prestation som betalas ut till exempel inte är underställd sjukförsäkringsavgiften, trots att detta är förvalet i inkomstslaget, men övriga avgifter är förenliga med förvalet:

• använd i inkomstslaget Försäkringsuppgiftens typ ”Underställd sjukförsäkringsavgift – Grund för försäkringsavgift: Nej”.

På motsvarande sätt, om prestationen till exempel är underställd arbetspensionsförsäkringsavgiften och inkomstslaget enligt förvalet för inkomstslaget inte är underställd arbetspensionsförsäkringsavgiften, men övriga avgifter är förenliga med förvalet:

• använd i inkomstslaget Försäkringsuppgiftens typ ”Underställd arbetspensionsförsäkringsavgift – Grund för försäkringsavgift: Ja”.

Om enbart en del av prestationen betalas i strid med förvalet för inkomstslaget, ges separata uppgifter om inkomstslaget vad gäller de prestationer vars socialförsäkringsavgifter betalas enligt förvalet och de prestationer som avviker från förvalet.

1.3.1 Anmälan av ersättning för andra naturaförmåner

Med inkomstslaget Ersättning för andra naturaförmåner (407) anmäls den andel av naturaförmånens värde som tas ut från arbetstagaren. I punkten anges det belopp som av arbetstagaren tagits ut för andra naturaförmåner än bilförmån, cykelförmån eller personalbiljett.

Naturaförmånens värde anmäls till sitt fulla belopp med ett eget inkomstslag. Med inkomstslaget Ersättning för andra naturaförmåner anmäls beloppet på självriskandelen som tagits ut från arbetstagaren. Om ersättningen för kostförmånen motsvarar beskattningsvärdet anmäls den debiterade ersättningen inte med inkomstslaget Ersättning för andra naturaförmåner. Då anges endast uppgiften Ersättningen för kostförmånen motsvarar beskattningsvärdet - Ja. Arbetsgivaren kan ta ut ersättningen för naturaförmåner av arbetstagarens nettolön.

Om naturaförmånen som anmälts med inkomstslaget Övriga naturaförmåner (317) inte är underställt andra socialförsäkringsavgifter och prestationsbetalaren har anmält detta med datagruppen Typ av försäkringsuppgift, ska den motsvarande uppgiften Typ av försäkringsuppgift läggas till inkomstslaget Ersättning för andra naturaförmåner till den del som den debiterade förmånen hänför sig till den del av förmånen som inte är underställd socialförsäkringsavgifter.

Även om inkomstslagets standard är att det inte är underställt socialförsäkringsavgifter ska betalaren fastställa uppgifterna med anmälan på ovan beskrivna sätt. Så här får inkomstregistrets informationsanvändare de rätta uppgifterna.

1.3.2 Försäkringsuppgifter för inkomstslaget Avdrag före förskottsinnehållning (419)

Om det har uppkommit direkta kostnader för inkomsttagaren p.g.a. arbetets utförande, kan betalaren dra av andelen av kostnaderna från bruttolönen innan förskottsinnehållningen verkställs. Om betalaren gör ett avdrag från en sådan inkomst som inte är underställd socialförsäkringsavgifter, ska betalaren ange uppgiften Typ av försäkringsuppgift för inkomstslaget Avdrag före förskottsinnehållning. Det förvalda värdet för inkomstslaget Avdrag före förskottsinnehållning är att inkomstslaget inte är underställd socialförsäkringsavgifter.Trots det ska betalaren ange uppgiften Typ av försäkringsuppgift (Underställd socialförsäkringsavgifter: Nej), om avdraget görs från inkomst som inte är underställd socialförsäkringsavgifter.

Om betalaren på samma gång betalar ut lön som är underställd socialförsäkringsavgiften och sådan lön enligt FörskUL 13 § som inte utgör grund för socialförsäkringsavgifter och det hänförs till någon av inkomsterna kostnader som dras av före verkställandet av förskottsinnehållningen, ska betalaren ange uppgiften Typ av försäkringsuppgift. Med denna uppgift hänförs avdraget till rätt inkomstslag. Om den inkomst som avdraget görs på inte har varit underställd någon enskild socialförsäkringsavgift, t.ex. arbetslöshetsförsäkringspremien, kan betalaren bekräfta för endast denna socialförsäkringsavgift att någon försäkringsskyldighet inte har förelegat.

Om betalaren på samma gång drar av kostnader från inkomster underställda socialförsäkringsavgifter och sådana inkomster på vilka socialförsäkringsavgifter inte betalas, ska betalaren anmäla avdragen var för sig. Typ av försäkringsuppgift (Underställd socialförsäkringsavgifter: Nej) ska anges för avdraget från inkomst på vilken socialförsäkringsavgifter inte betalas.

Om avdrag före verkställandet av förskottsinnehållning görs på inkomst som är underställd alla socialförsäkringsavgifter, behöver betalaren inte anmäla uppgiften Typ av försäkringsuppgift, om betalaren inte samtidigt betalar någon annan inkomst som inte är underställd socialförsäkringsavgifter.

2 Anmälning av sjukförsäkringsuppgifter

Arbetstagarens sjukförsäkringsavgift

Arbetstagarens sjukförsäkringsavgift omfattar sjukförsäkringens dagpenningspremie och sjukförsäkringens sjukvårdspremie. Med dagpenningspremien deltar inkomsttagaren i finansieringen av arbetsinkomstförsäkringen och med sjukvårdspremien i finansieringen av sjukvårdsförsäkringen.

Arbetstagarens sjukförsäkringsavgift ingår i förskottsinnehållningen av inkomsttagaren eller så tar Skatteförvaltningen alternativt ut den i samband med förskottsuppbörden utifrån de inkomstslag som anmälts till inkomstregistret. I dessa situationer anmäler inte arbetsgivaren separat arbetstagarens sjukförsäkringsavgift till inkomstregistret.

Om en arbetstagare är begränsat skattskyldig i Finland och hans eller hennes löneinkomst är källskattepliktig, ska arbetsgivaren ta ut sjukförsäkringsavgiften utifrån lönen och anmäla den separat till inkomstregistret vid sidan om källskatten under inkomstslaget Arbetstagarens sjukförsäkringsavgift. Arbetsgivaren betalar avgiften till Skatteförvaltningen. Dessa situationer beskrivs närmare i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: internationella situationer, punkt 2.6.1.2.

Skatteförvaltningen redovisar avgifterna till den sjukförsäkringsfond som förvaltas av FPA. Beloppen fastställs årligen genom en förordning av statsrådet.

Arbetstagarens skyldighet att betala sjukförsäkringens dagpenningspremie börjar efter den månad då arbetstagaren fyller 16 år och slutar vid utgången av den månad då hen fyller 68 år. Arbetstagarens ålder påverkar inte sjukförsäkringens sjukvårdspremie, utan denna avgift tas ut av alla arbetstagare.

Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift

Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift fastställs utifrån de löner som är underställda sjukförsäkringsavgiften och betalats ut till de försäkrade inkomsttagarna. Med betalningen deltar arbetsgivaren i finansieringen av de ersättningar som ska betalas ut ur sjukförsäkringsfonden. Arbetsgivaren anmäler det totala beloppet på den sjukförsäkringsavgift för arbetsgivaren som den beräknat och de avdrag som ska göras från sjukförsäkringsavgiften med en separat anmälan för arbetsgivare. Arbetsgivaren betalar avgiften till Skatteförvaltningen.

Skatteförvaltningen redovisar arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift till den sjukförsäkringsfond som förvaltas av FPA. Beloppet på betalningen fastställs årligen genom en förordning av statsrådet.

Arbetsgivarens skyldighet att betala sjukförsäkringsavgift börjar efter den månad då arbetstagaren fyller 16 år och slutar vid utgången av den månad då arbetstagaren fyller 68 år.

Arbetstagarens och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgifter fastställs utifrån de inkomstslag som anmälts till inkomstregistret. I punkt 1.3 uppräknas de inkomstslag där prestationsbetalaren kan ändra styrregeln för sjukförsäkringsavgiften.

Undantag från försäkringen beskrivs i kapitel 6.

3 Anmälning av arbetspensionsförsäkringsuppgifter

Arbetstagarens och arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgifter fastställs utifrån de löner som är underställda arbetspensionsförsäkringsavgiften. Med betalningarna deltar arbetstagaren och arbetsgivaren i finansieringen av arbetspensionsförsäkringen.

Arbetsgivaren betalar en totalbelopp till arbetspensionsanstalten, vilken omfattar såväl arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift som arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift. Av dessa anmäls enbart arbetstagarens andel till inkomstregistret som en post som ska dras av från lönen (inkomstslag 413 som ska anmälas separat). Försäkraren räknar arbetsgivarens avgifter utifrån de anmälda inkomstslagen.

Uppgifter om inkomsttagarens arbetspensionsförsäkring

Betalaren ska anmäla den arbetspensionsförsäkring enligt vilken inkomsttagaren är försäkrad:

• Arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift
• Arbetspensionsförsäkring för lantbruksföretagare (LFöPL)
• Arbetspensionsförsäkring för företagare (FöPL).

Med samma anmälan om löneuppgifter kan enbart en uppgift om arbetspensionsförsäkringen ges för en löntagare.

Arbetstagarens arbetspensionsförsäkring väljs om inkomsttagaren är försäkrad enligt

• lagen om pension för arbetstagare FöPL (395/2006),
• pensionslagen för den offentliga sektorn OffPL (81/2016),
• sjömanspensionslagen SjPL (1290/2006)
• lagen om ortodoxa kyrkan (985/2006),
• utifrån pensionsregeln enligt lagen om Finlands Bank (214/1998)
• utifrån pensionsregeln enligt Ålands landskapslag (ÅFS 54/2007).

LFöPL väljs om inkomsttagaren är försäkrad enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006).

FöPL väljs om inkomsttagaren är försäkrad enligt lagen om pension för företagare (1272/2006).

Om inkomsttagaren är LFöPL- eller FöPL-försäkrad, ska betalaren i varje anmälan om löneuppgifter ange ”LFöPL” eller ”FöPL” som arbetspensionsförsäkringsuppgift. En annan arbetspensionsförsäkringsuppgift får inte meddelas, annars behandlar användarna av information i inkomstregistret inkomstuppgifterna dubbelt och betalningarna kan av misstag påföras dubbelt.

Arbetspensionsanstaltens bolagskod

Betalaren ska i anmälan om löneuppgifter meddela arbetspensionsanstaltens bolagskod, om inkomsttagaren är arbetspensionsförsäkrad. De olika arbetspensionsanstalternas bolagskoder är: 

10 Pensionsskyddscentralen
16 Pensionskassan för ortodoxa kyrkans prästerskap
20 Kevas medlemsorganisationer
24 Keva – Åland landskapsregerings pensionssystem
25 Keva – Kyrkan
27 Finlands Bank
29 Keva – FPA:s personalpensioner
30 Keva – staten
34 Sjömanspensionskassan
35 Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt
46 Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen
54 Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo
55 Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma
56 Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas
70014 UPM Sellutehtaiden eläkesäätiö
70047 Sanoman Eläkesäätiö
70072 Sandvik Pensionsstiftelse
70076 Kontinon yhteiseläkesäätiö
70078 Rundradions pensionsstiftelse
70088 ABB Eläkesäätiö
70093 L-Fashion Group Oy:n eläkesäätiö
70109 Honeywell Oy:n Henkilökunnan Eläkesäätiö
70199 Telian eläkesäätiö
70200 Yara Suomen Eläkesäätiö
70202 Orionin Eläkesäätiö
80001 Valion Eläkekassa
80005 OP-Pensionskassa
80008 Eläkekassa Verso
80009 Apotekens Pensionskassa
80012 Liikennepalvelualojen Eläkekassa Viabek
80014 Reka Eläkekassa

Pensionsarrangemangsnummer

Betalaren ska i anmälan om löneuppgifter meddela pensionsarrangemangsnumret (det s.k. försäkringsnumret), om inkomsttagaren är arbetspensionsförsäkrad. Om inkomsttagaren är försäkrad enligt lantbruksföretagarnas pensionslag (LFöPL-försäkrad) eller lagen om pension för företagare (FöPL-försäkrad), anmäls inte pensionsarrangemangsnumret.

Pensionsarrangemangsnumret är 11 tecken långt och det anmäls i sin helhet. Om antalet tecken är kortare än 11, ska ett tillräckligt antal förnollor antecknas efter bindestrecket, till exempel 46-00123456.

3.1 Lagen om pension för arbetstagare (ArPL)

Enligt lagen om pension för arbetstagare har arbetstagaren en skyldighet att försäkra alla egna 17–68-åriga arbetstagare vars inkomst överstiger den nedre gränsen för försäkringsskyldigheten (68,57 €/månad år 2024). Arbetsgivaren kan om hen så önskar försäkra också en arbetstagare vars förvärv underskrider gränsen. Det finns information om arbetspensionsavgifter på Telas webbplats på adressen tela.fi. Försäkringsskyldigheten börjar efter den månad då arbetstagaren fyller 17 år. Den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten stiger gradvis. För personer födda år 1957 eller tidigare är den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten 68 år, 69 år för personer födda åren 1958–61 och 70 år för yngre. Försäkringsskyldigheten slutar vid utgången av den månad då arbetstagaren uppnår den angivna åldern.

Betalaren antecknar lagen om pension för arbetstagare (ArPL) som arbetspensionsförsäkringsuppgift i anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret.

Arbetspensionsförsäkringsuppgiften anges inte om inkomsttagaren inte är försäkrad i Finland. Då ska man i anmälan i uppgiftsgruppen ”Övriga försäkringsuppgifter” använda uppgiften ”Typ av undantagssituation för försäkring”: ”Omfattas inte av tillämpningsområdet för Finlands socialskydd (arbetspensionsförsäkring)”. På motsvarande sätt ska betalaren anmäla Typ av undantagssituation för försäkring: "Ingen försäkringsskyldighet (arbetspensionsförsäkring)”, om betalaren inte är skyldig att försäkra inkomsttagaren. Undantagssituationer beskrivs närmare i kapitel 6.

Inkomstslagen för de prestationer som ska anmälas till inkomstregistret har beskrivitspå sidan Inkomstslag för löner och i dokumentet Löner – Koduppsättningar – Inkomstslag (på sidan Dokumentation). Där kan man kontrollera om inkomstslaget är  förvalt som Undrställd  arbetspensionsförsäkringsavgiften (Ja). Om inkomstslaget omfattas av arbetspensionsförsäkringsavgiften, ska man alltid också anmäla uppgifter om arbetspensionsförsäkringsavgiften, såsom pensionsarrangemangnumret.

3.2 Pensionslagen för den offentliga sektorn (OffPL)

Enligt pensionslagen för den offentliga sektorn har en arbetsgivare en skyldighet att försäkra alla egna arbetstagare i åldern 17–68-år. Anställningsförhållanden enligt OffPL utgörs förutom tjänste- och arbetsförhållanden också av uppdrag, förtroendeuppdrag och -uppgifter och avtal som ingåtts med närståendevårdare och familjevårdare. OffPL innehåller inte någon nedre gräns i euro för försäkringsskyldigheten, utan alla inkomsttagare ska försäkras oberoende av förvärven, varför också alla inkomster ska anmälas. Den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten stiger gradvis på samma sätt som i ArPL (se kapitel 3.1).

Betalaren antecknar lagen om pension för arbetstagare som arbetspensionsförsäkringsuppgift i anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret.

Pensionsförsäkringsuppgiften anges inte om inkomsttagaren inte är försäkrad i Finland. Då ska man i anmälan i uppgiftsgruppen ”Övriga försäkringsuppgifter” använda uppgiften ”Typ av undantagssituation för försäkring”: ”Omfattas inte av tillämpningsområdet för Finlands socialskydd (arbetspensionsförsäkring)”. Undantagssituationer beskrivs närmare i kapitel 6.2.

Trots att försäkringsskyldigheten i allmänhet upphör vid 68 års ålder, anmäls uppgifter om över 68-åringars anställningsförhållanden och försäkring till inkomstregistret i följande situationer:

• Inkomsttagaren är en minister, riksdagsledamot eller ledamot av Europaparlamentet.
• Anställningsförhållanden för personer som är födda före 1.1.1940 och omfattas av pensionsskyddet för kommunsektorn enligt OffPL berättigar till pension utan åldersgräns på 68 år, så länge som de fortsätter utan avbrott. En ytterligare förutsättning är att den oavbrutna tiden börjat innan person fyllt 65 år.

Inkomstslagen för de prestationer som ska anmälas till inkomstregistret har beskrivits på sidan Inkomstslag för löner och i dokumentet Löner – Koduppsättningar – Inkomstslag (på sidan Dokumentation). Där kan man kontrollera om inkomstslaget är förvalt som Underställd arbetspensionsförsäkringsavgiften (Ja). Om inkomstslaget omfattas av arbetspensionsförsäkringsavgiften, ska man alltid också anmäla uppgifter som hör till uppgiftskategorin Arbetspensionsförsäkring, såsom pensionsarrangemangnumret.

OffPL avviker vad gäller arbetspensionsförsäkring från ArPL i fråga om till exempel mötesarvoden, föreläsningsarvoden, förtroendeuppdrag och förtroendeuppgifter.

3.3 Lagen om pension för företagare (FöPL)

En företagare är en person som utför förvärvsarbete utan att vara i ett anställningsförhållande och som uppfyller de i lagstiftningen angivna kännetecknen på företagare vad gäller det aktuella förvärvsarbetet. Företagare ansvarar för sin egen pensionsförsäkring. En företagare försäkrar sin verksamhet enligt lagen om pension för företagare (1272/2006). En försäkring är obligatorisk då en företagare uppfyller förutsättningarna för att omfattas av pensionslagen. Försäkringen ska tecknas inom sex månader från det att företagsverksamheten börjar. Närmare uppgifter om försäkringsskyldigheten för företagare finns på webbplatsen om arbetspensionslagstiftningen på adressen tyoelakelakipalvelu.fi.

Pensionsanstalten fastställer en FöPL-arbetsinkomst för företagaren, vilken ska motsvara företagarens arbetsinsats. Den nedre gränsen för arbetsinkomsten är 9010,28 euro per år (år 2024), medan den övre gränsen är 204 625 euro per år (år 2024). Närmare uppgifter om gränserna för pensionsavgiften finns på Telas webbplats tela.fi.

Du kan också verka som företagare i bisyssla. En företagare med verksamheten som bisyssla är en person som på upprepat sätt skaffar inkomster vid sidan om ett anställningsförhållande eller pension. En företagare med verksamheten som bisyssla ska ha en pensionsförsäkring för företagare, om hans eller hennes arbetsinkomst enligt FöPL bedöms uppgå till minst den minimiarbetsinkomst som fastställts i lagen och hen uppfyller de kännetecken för en företagare som angetts i lagstiftningen.

Om företagaren fortsätter företagsverksamheten under ålderspensionen, har hen inte någon försäkringsskyldighet enligt FöPL. Frivillig försäkring enligt FöPL är dock möjlig. Om företagaren får annan pension än ålderdomspension, ska den företagsverksamhet som bedrivs vid sidan om pensionen försäkras, om förutsättningarna för försäkring uppfylls.

Betalaren antecknar Företagarens pensionsförsäkring (FöPL) som arbetspensionsförsäkringsuppgift i anmälan om löneuppgifter.

3.4 Lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL)

En försäkring enligt lagen om pension för lantbruksföretagare är en arbetspensionsförsäkring för jordbrukare, skogsägare, fiskare och renskötare samt hans eller hennes familjemedlemmar. Också stipendiater försäkras enligt LFöPL. En LFöPL-försäkring genomförs av Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA.

När lön betalas från företaget till en person som utför arbete som ska LFöPL-försäkras, anmäls lönen till inkomstregistret under arbetspensionsförsäkringstypen LFöPL. Löneutbetalaren tar inte i detta skede ut någon socialförsäkringsavgift utifrån lönen. Försäkring ansöks från LPA. Vanligen handlar det om en familjemedlem till en jordbruksföretagare. Om ett dödsbo som idkar jordbruk eller en jordbrukssammanslutning betalar lön till en LFöPL-försäkrad delägare, anmäls också en sådan lön på samma sätt.

Närmare uppgifter om skyldigheten att försäkra jordbruksföretagare finns på Melas sidor på adressen mela.fi.

Särdrag i anmälning av LFöPL- och FöPL-löner

LFöPL- och FöPL-arbetsinkomst som ett försäkringsbolag fastställt utgörs av den inkomst som ligger till grund för pensions- och sjukförsäkringsavgifterna och ersätter den lön som företagaren fått då sjukförsäkringsavgiften fastställts. Arbetspensionsförsäkringsbolaget anmäler LFöPL- och FöPL-arbetsinkomstbeloppet till Skatteförvaltningen med en separat anmälan.

Om lön betalas till en LFöPL- eller FöPL-försäkrad företagare, ska lönen anmälas till inkomstregistret för Skatteförvaltningen. Den utbetalda lönen används emellertid inte vid annan socialförsäkring än som grund för arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift. Om den som utför arbetet har tecknat en frivillig FöPL- eller LFöPL-försäkring, ska arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift betalas på basis av de löner som har betalats till den som utför arbetet, från det att den frivilliga FöPL- eller LFöPL-försäkringen gäller.

Om LFöPL-lön betalas till en företagares familjemedlem, måste lönen anmälas till inkomstregistret för Skatteförvaltningen.

En enskild näringsidkare kan inte betala lön som kan dras av i beskattningen till sig själv eller en make/maka. Resultatet av verksamheten anmäls inte till inkomstregistret, utan till Skatteförvaltningen med en anmälan om näringsverksamhet.

När betalaren anmäler löneuppgifter till inkomstregistret, är det viktigt att använda LFöPL- eller FöPL-information. Om denna information inte ges i en anmälan om löneuppgifter, är det möjligt att avgifterna av misstag påförs två gånger

3.5 Anmälan om ålderspensionering

När en arbetstagare går i ålderspension, ska betalaren anmäla uppgiften om pensioneringen till inkomstregistret. Arbetspensionsanstalten får informationen från inkomstregistret.

Anmäl med anmälan om löneuppgifter:

• anställningsförhållandets start- och slutdatum
• orsak till att anställningsförhållandet upphört enligt koduppsättningen i inkomstregistret: 6 Pensionering.

Om pensionsförsäkraren är Keva eller Finlands Bank, anmäl därtill:

• orsak till att anställningsförhållandet upphört enligt Kevas eller Finlands Banks koduppsättning
• grund för registrering av anställningsförhållande
• yrkesklass och övriga uppgifter om yrket.

Slutlön

Med slutlön avses lön som betalas ut vid anställningsförhållandets upphörande. Slutlönen kan innehålla till exempel övertidsersättning, semesterpenning, semesterersättningar, ersättningar för outtagen arbetstidsförkortningsledighet samt andra motsvarande prestationer. I slutlönen ingår även förvärvsinkomster som betalas ut i efterhand, till exempel resultatpremier.

Anmäl slutlönen till inkomstregistret med samma anmälan om löneuppgifter med vilken du anmäler uppgiften om arbetstagarens anställningsförhållandes upphörande om beloppet för slutlönen redan är känt. Om slutlönen betalas till arbetstagaren i flera rater ska uppgifterna om anställningsförhållandets upphörande anmälas med varje anmälan om utbetalning av slutlön.

Anmäl slutlönen med det inkomstslag som motsvarar inkomsten, till exempel Tidlön (201).

Slutlönen omfattas av arbetspensionsförsäkringsavgiften, varför man inte ska ange typ av undantagssituation för försäkring i anmälan om löneuppgifter. Om slutlönen emellertid innehåller rater som inte avser inkomst som omfattas av arbetspensionsförsäkringsavgiften, anmäl i samband med dessa inkomstslag typen av försäkringsuppgift ”Underställd arbetspensionsförsäkringsavgiften”. Nej”.

Om beloppet av slutlönen inte är känt

Du kan anmäla till inkomstregistret med anmälan om löneuppgifter uppgift om att en arbetstagare pensioneras även om beloppet av arbetstagarens slutlön inte ännu är känt. Anmäl uppgifter som gäller anställningsförhållandets slut, men inte utbetalda prestationer.

När beloppet av slutlönen blir känt, anmäl slutlönen till inkomstregistret med en ny anmälan om löneuppgifter. Anmäl i samband med slutlönen även uppgifter om ålderspensioneringen, det vill säga start- och slutdatum för anställningsförhållandet och orsak 6 Pensionering som orsak för anställningsförhållandets slut.

Om arbetstagaren fortsätter att arbeta vid sidan av ålderspensionen

Arbetstagaren kan fortsätta arbetet efter pensioneringen och efter att ha fått slutlönen. Arbete som utförs vid sidan av ålderspension anmäls till inkomstregistret på samma sätt som annat arbete och ny pension flyter in av det för arbetstagaren.

I allmänhet försäkras också arbetstagaren. Undantaget utgörs av en företagare som går i pension och vars FöPL-försäkring upphör, såvida hen inte tecknar en frivillig försäkring.

Arbetstagaren fortsätter arbeta efter det att övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten uppnåtts

Arbetstagaren kan fortsätta arbeta även efter det att hen uppnått den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten (68–70 år). Arbetstagaren försäkras inte om den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten har uppnåtts.

Om arbetstagaren på grund av sin ålder inte omfattas av arbetspensionsförsäkringen eller hans eller hennes inkomst understiger den nedre gränsen för arbetspensionsförsäkring, ska man på anmälan om löneuppgifter ange Ingen försäkringsskyldighet (arbetspensionsförsäkring) som typ av undantagssituation för försäkring. I dessa fall behöver man inte anmäla uppgifter om arbetspensionsförsäkring, såsom arbetspensionsanstaltens bolagskod eller pensionsarrangemangnummer.

4 Anmälning av arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringsuppgifter

En arbetsgivare ska teckna en försäkring enligt lagen om arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring för sina anställda med ett arbets-, tjänste- eller annat anställningsförhållande enligt lagen med arbetsgivaren. Med arbetsavtal avses ett anställningsförhållande enligt arbetsavtalslagen. Försäkringen ska tecknas i förväg, det vill säga på så sätt att den är i kraft innan arbetstagaren börjar arbeta.

En arbetsgivare ska teckna en försäkring om hen för det arbete som hen låtit utföra under kalenderåret betalat arbetsförvärv på sammanlagt över 1 400 euro (år 2023) till alla arbetstagare. Gränsen indexjusteras årligen och avrundas till närmaste hundra euro.

Gränsen gäller alla prestationer som betalats av arbetsgivaren. Alla förvärv som betalats ut eller som enligt överenskommelse ska betalas ut till alla arbetstagare med ett arbetsavtal och som arbetsgivaren låtit utföra under kalenderåret räknas samman. Betalningstidpunkten är inte av betydelse.

Arbetsgivaren betalar försäkringsavgiften direkt via försäkringsbolagets fakturering, avgiften anmäls inte till inkomstregistret.

I motsats till vad som är fallet vid sjuk-, pensions- eller arbetslöshetsförsäkring, omfattas inte arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring av åldersgränser eller förvärvsgränser för en enskild arbetstagare.

Skyldigheten att teckna en arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring gäller också arbetande delägare i en ledande ställning, om deras innehav inte överskrider de procentuella gränser som nämns i lagen. Gränsdragningen mellan ett arbetsförhållande och företagande är den samma som mellan arbetspensionsförsäkringen för en arbetstagare och en arbetsgivare (se kapitel 3.3). Försäkringsskyldigheten gäller också delägarens familjemedlemmar, som arbetar inom ramen för ett arbetsförhållande i företaget.

En familjemedlem till en företagare, som arbetar inom ramen för ett arbetsförhållande enligt arbetsavtalslagen med denna företagare, omfattas av företagets arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring, om beloppet på de löner som företaget betalat överskrider försäkringsgränsen.

Make, maka eller sambo till en enskild näringsidkare (firma) anses inte arbeta i ett anställningsförhållande enligt arbetsavtalslagen och omfattas inte heller av företagets arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring. Trots vederlaget uppfylls inte kännetecknet för ett anställningsförhållande, arbete för annans räkning, eftersom makarna har en gemensam förmögenhetssfär. Arbetet anses utföras för familjens gemensamma räkning. När en företagare betalar lön till sin make/make, ska företagaren ange ”Ingen försäkringsskyldighet (arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring)” som Typ av undantagssituation för försäkring i anmälan om löneuppgifter.

FöPL-försäkringsskyldiga företagare behöver inte försäkra sig själva med en arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring. Om företagaren har en obligatorisk eller frivillig FöPL-försäkring, kan företagaren med tanke på arbetsolycksfall i företagararbetet eller yrkessjukdomar på grund av arbetet frivilligt teckna en försäkring enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (frivillig arbetstidsförsäkring för företagare). Även om företagaren har en frivillig arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring ska i anmälan om löneuppgifter ändå som Typ av undantagssituation för försäkring anges ”Ingen försäkringsskyldighet (arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring)”.

Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA sköter arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringen för lantbruksföretagare, fiskare, renskötare och stipendiater. Vid sidan om den obligatoriska LFöPL-försäkringen finns automatiskt lantbruksföretagarnas arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring OFLA. Om personen inte är försäkringsskyldig enligt LFöPL är det dock möjligt att en frivillig OFLA-försäkring tecknas för henne eller honom från LPA.

Bolagskod och försäkringsnummer

Arbetsolycksfallsförsäkringsbolagets bolagskod (FO-nummer) och försäkringsnumret på arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringen ska antecknas i anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret, om prestationsbetalaren försäkrat sina arbetstagare med fler än en arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring. I övriga fall är bolagskod (FO-nummer) och försäkringsnummer uppgifter som lämnas in frivilligt. En arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring som tecknats av en arbetsgivare anses gälla för arbetsgivarens samtliga anställda, om en annan försäkring inte har tecknats för en viss del av företaget eller för ett visst arbete.

Olycksfallsförsäkrare behöver särskilt yrkesklassuppgifter. Läs mer om anmälning av yrkesklass i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: uppgifter om ett anställningsförhållande.

5 Anmälning av arbetslöshetsförsäkringsuppgifter

Arbetstagarens och arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremier fastställs utifrån de löner som är underställda arbetslöshetsförsäkringsavgiften. Med arbetslöshetsförsäkringspremier finansieras i huvudsak inkomstrelaterad arbetslöshetsskydd.

Arbetsgivaren betalar ett totalbelopp till Sysselsättningsfonden, vilken omfattar såväl arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie som arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringspremie. Av dessa anmäls enbart arbetstagarens andel till inkomstregistret som en post som ska dras av från lönen (inkomstslag 414 som ska anmälas separat). Arbetsgivarens avgifter räknas utifrån de anmälda inkomstslagen.

En arbetsgivare har en skyldighet att betala en arbetslöshetsförsäkringspremie, om hen under kalenderåret betalar lön på sammanlagt över 1 500 euro (år 2024) till sina arbetstagare. Gränsen indexjusteras årligen och avrundas till närmaste hundra euro. Trots att betalningsskyldigheten uppkommer först då lönerna överstiger 1 500 euro (år 2024), ska varje betald prestation dock med anmälan om löneuppgifter antecknas som en prestation som omfattas av skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremier, om övriga villkor för betalningsskyldigheten uppfylls.

Gränsen gäller alla löner som arbetsgivaren betalat under kalenderåret och som är underställt arbetslöshetsförsäkringspremien.

Arbetsgivaren ska alltid innehålla arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringspremie utifrån en betalningsskyldig arbetstagares lön, trots att lönebeloppet underskrider gränsen på 1 500 euro. I så fall lämnar den arbetslöshetsförsäkringspremie som tagits ut av arbetstagaren hos arbetsgivaren, men arbetstagaren får den som ett avdrag i sin beskattning.

Arbetslöshetsförsäkringspremie betalas för arbetstagare som fyllt 18 år. Betalningsskyldigheten börjar vid ingången av den månad som följer på födelsedagen.

• Den nedre åldersgränsen för skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremier höjdes till 18 år 1.8.2022. Fram till 31.7.2022 var åldersgränsen 17 år. Betalningsdagen för prestationen avgör vilken åldersgräns som tillämpas. Från och med 1.8.2022 är den nedre åldersgränsen för löner 18 år. För löner som utbetalats 31.7.2022 eller tidigare är den nedre åldersgränsen 17 år.

Efter en ändring som träder i kraft från ingången av år 2020 kommer den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten att variera:

• Personer födda före 1965: arbetslöshetsförsäkringspremien ska inte betalas efter den kalendermånad då personen fyller 65 år.
• Personer födda 1965 och därefter: arbetslöshetsförsäkringspremien ska inte betalas efter den kalendermånad då personen uppnår den lägre ålderspensionsålder som avses i lagen om pension för arbetstagare.

Betalaren innehåller inte någon arbetslöshetsförsäkringspremie för arbetstagare, om inkomsttagaren är en

• företagare (lagen om pension för företagare 3 §)
• en lantbruksföretagare eller familjemedlem till en sådan (pensionslagen för lantbruksföretagare 3–5 §)
• under 18 år gammal (betalningsskyldigheten börjar från början av den månad som följer efter födelsedagen)
• född före 1965 och fyllt 65 år eller född före 1965 eller därefter och uppnår den lägre ålderspensionsåldern (betalningsskyldigheten upphör i början av den månad som följer efter födelsedagen).

Skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremien granskas separat för varje arbets- eller tjänsteförhållande. Om en företagare, lantbruksföretagare eller en familjemedlem till en lantbruksföretagare vid sidan om sin företagsverksamhet arbetar inom ramen för ett arbetsförhållande för någon annan, gäller betalningsskyldigheten lönen för detta arbete.

Delägare

Ett företags delägare betalar en lägre arbetslöshetsförsäkringspremie än arbetstagare. Begreppet delägare har definierats i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002).

Huruvida en person är delägare av eller arbetstagare hos ett företag beror på personens och hans eller hennes familjemedlemmars innehav, rösträtt eller annan bestämmanderätt och på personens ställning i företaget. Närmare uppgifter om delägarskap finns på webbsidan www.tyollisyysrahasto.fi/sv.

Information om delägarskap ges till inkomstregistret genom att anmäla ”Typ av tilläggsuppgifter om inkomsttagaren: Delägare”.

6 Undantag från försäkring

Om en inkomsttagare inte omfattas av det finländska socialskyddet eller om betalaren inte har en skyldighet att försäkra en inkomsttagare, handlar det om ett undantag från försäkring. Typ av undantagssituation för försäkring gäller alltid hela anmälan om löneuppgifter. Denna uppgift kan inte anges för ett enskilt inkomstslag på samma sätt som typer av försäkringsuppgift som beskrivits i kapitel 1.3.

Typ av undantagssituation för försäkring kan vara följande:

• Ingen försäkringsskyldighet (arbetspensions-, sjuk-, arbetslöshets- eller arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring)
• Ingen försäkringsskyldighet (arbetspensionsförsäkring)
• Ingen försäkringsskyldighet (arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring)
• Ingen försäkringsskyldighet (arbetslöshetsförsäkring)
• Ingen försäkringsskyldighet (sjukförsäkring)
• Omfattas inte av tillämpningsområdet för Finlands socialskydd (arbetspensions-, sjuk-, arbetslöshets- eller arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring)
• Omfattas inte av tillämpningsområdet för Finlands socialskydd (arbetspensionsförsäkring)
• Omfattas inte av tillämpningsområdet för Finlands socialskydd (arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring)
• Omfattas inte av tillämpningsområdet för Finlands socialskydd (arbetslöshetsförsäkring)
• Omfattas inte av tillämpningsområdet för Finlands socialskydd (sjukförsäkring)
• Frivillig försäkring i Finland (arbetspensionsförsäkring)

Typ av undantagssituation för försäkring gäller för hela anmälan om löneuppgifter. Detta innebär att om man angett uppgiften Omfattas inte av tillämpningsområdet för Finlands socialskydd eller Ingen försäkringsskyldighet, är inget inkomstslag i anmälan underställt de socialförsäkringsavgifter som den angivna Typ av undantagssituation för försäkring gäller. Dessutom innebär detta att om försäkringsuppgiften ändras mitt under löneutbetalningsperioden, så ska två separata anmälningar göras om inkomsttagaren. Detta är fallet till exempel om inkomsttagaren inte under en del av löneperioden omfattats av socialskyddet i Finland, men blir försäkrad i Finland under löneperioden. Då ska betalaren i olika anmälningar ange uppgifter om de inkomster för vilka inkomsttagaren inte har varit försäkrad i Finland och för de inkomster för vilka inkomsttagaren varit försäkrad i Finland.

Om Typ av undantagssituation för försäkring inte anges, anses inkomsttagaren vara försäkrad i Finland och de inkomster som betalas är i regel underställda socialförsäkringsavgifter.

6.1 Inkomsttagaren omfattas inte av tillämpningsområdet för det finländska socialskyddet

Socialförsäkringsavgifter betalas inte till Finland, om inkomsttagaren inte hör till det finländska socialskyddet. Det kan finnas avvikande regler för olika socialförsäkringsavgifter vad gäller tillhörandet till tillämpningsområdet för det finländska socialskyddet. Om en inkomsttagare inte hör till det finländska socialskyddet, anmäler betalaren uppgifterna om olika försäkringar.

Om en person inte omfattas av tillämpningsområdet för det finländska socialskyddet, väljer betalaren uppgiften ”Omfattas inte av tillämpningsområdet för socialskyddet i Finland” (arbetspensions-, sjuk-, arbetslöshets- och arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring).

Till exempel en inkomsttagare som arbetar i Finland omfattas inte av det finländska socialskyddet om

• ett annat lands lagstiftning tillämpas på inkomsttagaren utifrån EU:s förordning om social trygghet och inkomsttagaren har ett A1-intyg
• ett annat lands lagstiftning tillämpas på inkomsttagaren utifrån avtalet om social trygghet och inkomsttagaren har ett intyg över den lagstiftning som ska tillämpas.

En inkomsttagare som arbetar utomlands kan i vissa situationer höra till det finländska socialskyddet till exempel då han eller hon har ett A1-intyg, som beviljats av Pensionsskyddscentralen.

Dessa situationer beskrivs närmare i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: internationella situationer.

6.2 Uppgifter om att försäkringsskyldighet inte föreligger

I vissa situationer har en betalare inte någon skyldighet att försäkra en inkomsttagare, till exempel på grund av den nedre gränsen i euro för försäkring eller inkomsttagarens ålder eller därför att inkomsttagaren verkar som företagare. I dessa situationer anmäler betalaren uppgiften ”Ingen försäkringsskyldighet” i anmälan om löneuppgifter om inkomsttagaren.Med dessa uppgifter kan betalaren specificera de socialförsäkringsavgifter för vilka försäkringsskyldighet inte föreligger.

Om till exempel inkomsttagaren inte på grund av sin ålder omfattas av arbetspensionsförsäkringen eller om inkomsttagarens inkomster underskrider den nedre gränsen för arbetspensionsförsäkring, ska betalaren anmäla att ingen försäkringsskyldighet föreligger genom att använda Typ av undantagssituation för försäkring ”Ingen försäkringsskyldighet (arbetspensionsförsäkring)”.

I dessa fall ska följande uppgifter inte anges på anmälan:

• uppgift om arbetspensionsförsäkring
• arbetspensionsanstaltens bolagskod
• pensionsarrangemangnummer.

Den statliga arbetsgivaren ska anmäla uppgiften "Ingen försäkringsskyldighet (arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring)". Arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring av statsanställd personal sköts av Statskontoret.

Om arbetsgivaren har tecknat en obligatorisk arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring för sina arbetstagare, trots att en sådan skyldighet inte föreligger på grund av den årliga gränsen för lönesumman, får typen av undantagssituation ”Ingen försäkringsskyldighet (arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring)” inte anmälas. Om en arbetsgivare i strid med anvisningen anmält typen av undantagssituation för försäkring ”Ingen försäkringsskyldighet (arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring), korrigeras uppgiften genom att makulera den tidigare inlämnade anmälan och därefter lämna in en ny anmälan utan Typ av undantagssituation för försäkring. Det är viktigt att korrigera uppgifter, så att försäkringsbolaget får de tilläggsuppgifter som det behöver för att fastställa försäkringspremien och ersättningen av inkomstbortfall i en situation med en skada. Se närmare i avsnitt 6.3 i anvisningen Korrigering av uppgifter i inkomstregistret.

Trots att den betalda prestationen underskrider gränsen för försäkringsskyldigheten, ska prestationen ändå antecknas som en prestation som är underställd arbetslöshetsförsäkringspremieskyldigheten, om övriga villkor för betalningsskyldigheten är uppfyllda. Sysselsättningsfonden fastställer en arbetslöshetsförsäkringspremie då gränsen för lönebeloppet överskrids. Detta undantag gäller endast arbetslöshetsförsäkring – för till exempel inkomst som ligger under gränsen för arbetspensionspremie anmäls på normalt sätt uppgiften Ingen försäkringsskyldighet.

Om de omständigheter som påverkar försäkringsskyldigheten senare förändras, till exempel om den inkomst som betalats under månaden senare överskrider inkomstgränsen, ska prestationsbetalaren makulera sin anmälan och ta bort uppgiften Ingen försäkringsskyldighet samt efter det lämna in en ny anmälan med korrekta uppgifter Om rättelsen gäller flera anmälningar, ska varje anmälan som lämnats in makuleras och därefter ska en ersättande anmälan lämnas in för varje anmälan. Därtill ska anmälaren i den nya anmälan anteckna uppgifterna om arbetspensionsförsäkringen, inklusive pensionsarrangemangnumret. Uppgifter bör makuleras först då en ny anmälan kan lämnas in. Rekommendationen är att den tidigare anmälan makuleras och en ny anmälan lämnas in under en och samma dag.

Om en person inte är FöPL-försäkringsskyldig på grund av att företagsverksamheten är väldigt småskalig, antecknas ”Ingen försäkringsskyldighet” och ingen information om arbetspensionsförsäkring lämnas. På anmälan ska man även ange tilläggsuppgift om inkomsttagaren: "Företagare, ingen FöPL- eller LFöPL-försäkringsskyldighet".

6.3 Frivillig försäkring i Finland 

Trots att en inkomsttagare inte hör till tillämpningsområdet för det finländska socialskyddet eller att en arbetsgivare inte har en skyldighet att försäkra en inkomsttagare, kan arbetsgivaren teckna en frivillig arbetspensionsförsäkring för inkomsttagaren. I så fall anmäls den separata frivilliga försäkring som tecknats för personen med uppgiften ”Frivillig försäkring i Finland (arbetspensionsförsäkring)” under punkten ”Typ av undantagssituation för försäkring”.

Om en arbetsgivare tecknat en försäkring frivilligt, ska arbetspensionsanstaltens bolagskod och pensionsförsäkringsnummer anges. Uppgiften ”Frivillig försäkring i Finland” gäller försäkring för arbetstagare som arbetar utomlands.