Utländsk arbetskraft och grå ekonomi

Finland konkurrerar globalt om utländsk arbetskraft och internationella kompetenta arbetstagare. En stor del av den utländska arbetskraften är dock inte högutbildad, och i synnerhet i arbetsintensiva branscher kan arbetstagarnas kompetens variera mycket. Inom EU råder fri rörlighet för arbetskraften, och allt fler arbetstagare kommer till Finland från närliggande länder, såsom Estland. Utöver egna anställda anlitar företag hyrd arbetskraft och underleverantörer. Yrkesutövare och arbetstagare från tredjeländer ska ha uppehållstillstånd för företagare eller arbetstagare för att arbeta i Finland.

Anlitande av utländsk arbetskraft medför många risker relaterade till missbruk. Det kan involvera illegalt arbete, till exempel arbete utan arbetstillstånd. Arbetsgivare kan bryta mot minimianställningsvillkoren och betala alltför låg lön. Motivet för att anlita förmånligare utländsk arbetskraft kan vara att kringgå skatt och andra lagstadgade avgifter för att uppnå ekonomisk vinning.

Missbruk relaterad till utländsk arbetskraft förekommer ofta på byggarbetsplatser där utländska underleverantörskedjor anlitas. Anlitande av illegal utländsk arbetskraft förekommer också i andra branscher som är exponerade för grå ekonomi, såsom restaurang-, städ- och transportbranschen. Missbruk har också uppdagats bland annat i trädgårdsbranschen samt inom bärodling och varvsindustrin. Både inhemska och utländska företag gör sig skyldiga till missbruk, och deras ansvariga personer kan vara finländska eller utländska.

Missbruk av utländsk arbetskraft har kopplingar till övrig ekonomisk brottslighet

Missbruk av utländsk arbetskraft involverar ofta bland annat svarta löner, arbete utan arbetsrätt, underlåtenhet att betala pensionsförsäkringspremier, missbruk av identiteter och utnyttjande av sociala förmåner och olika slags stödformer. En del av lönen kan betalas i form av finska sociala förmåner. En arbetsgivare som anlitar utländsk arbetskraft i strid med reglerna kan samtidigt göra sig skyldig till flera brott. En gärning kan till exempel uppfylla rekvisitet för skattebedrägeri, bedrägeri som gäller socialförsäkring eller arbetarskydds- och arbetssäkerhetsbrott.

Arbetskraftens rörlighet tillför fenomenet en internationell dimension

Antalet utländska företag och arbetstagare har ökat under de senaste två åren. Andelen arbetstagare från länder utanför EU har ökat avsevärt. I synnerhet stora byggprojekt, såsom varvet i Åbo, har betydligt ökat mängden utländsk arbetskraft.

Under de senaste två åren har trenden varit att allt fler personer som kommer till Finland för att arbeta samtidigt arbetar i flera andra länder. Detta fenomen har observerats i hela EU. Allt fler intyg (A1-intyg), som anger vilket lands socialskyddslagstiftning som tillämpas på personen, beviljas på basis av arbete i två eller flera länder. I utlänningsövervakningen har man dessutom stött på ett nytt fenomen, där en medborgare i ett tredjeland skickas på kommendering till Finland som utstationerad arbetstagare av ett företag som registrerats i ett annat EU-land. Arbetstagarens arbetsrätt har beviljats på fel grunder i ett land som arbetstagaren aldrig besökt.

Misstänkta fall av missbruk när det gäller ansökningar om uppehållstillstånd för företagare till NTM-centralen har drag av professionell verksamhet i synnerhet i ansökningar av personer från Ryssland, Baltikum, Mellanöstern och Kina.

Billigare arbetskraft förvränger konkurrensen och eroderar skattebetalningsmoralen

Missbruk av utländsk arbetskraft orsakar störningar på marknaden och skadar konkurrensen när en del aktörer utnyttjar billigare arbetskraft på fel grunder. Svart arbetskraft leder till bortfall av skatter och socialförsäkringsavgifter. Dessutom orsakar utbetalning av olika välfärdsförmåner, såsom arbetslöshetsförmåner, extra utgifter för samhället. Inkompetent arbetskraft kan utgöra en arbetarskyddsrisk på en byggarbetsplats, och beställaren kan orsakas skada till följd av bristfälliga arbetsprestationer.

Även arbetstagare missgynnas ofta av missbruk, till exempel svarta löner intjänar ingen arbetspension. Medborgare i tredje länder befinner sig i en särskilt utsatt position, eftersom de löper större risk för att bli utnyttjade på arbetsmarknaden. Bristfälliga språkkunskaper, en främmande kultur och en beroende ställning visavi arbetsgivaren ökar risken för utnyttjande. De personer vars asylansökan avslagits och som arbetar utan uppehållstillstånd är enligt myndigheternas observationer särskilt exponerade för människohandel.

Missbruk av utländsk arbetskraft bekämpas genom samarbete

De centrala ministerierna, såsom arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet samt finansministeriet, deltar i utvecklingen av lagstiftning som främjar bekämpningen av missbruk av utländsk arbetskraft. Regeringsprogrammet innehåller en punkt enligt vilken skattenummer som redan används inom byggbranschen införs inom varvsindustrin.

Samarbete mellan myndigheterna innehar en nyckelposition i bekämpningen av illegal utländsk arbetskraft. Samarbete bedrivs på både nationell och internationell nivå, i synnerhet med övriga Norden och Baltikum. Handledning, rådgivning och utveckling av e-tjänster spelar en viktig roll i förebyggandet av missbruk. Myndigheterna utför också gemensamma inspektioner på byggarbetsplatser och andra tillsynsobjekt.

Skatteförvaltningen använder riskanalys för att rikta övervakningen mot riskkunder. För byggbranschen finns ett skattenummerregister och arbetstagaruppgifter som anmäls till Skatteförvaltningen, och de utnyttjas i övervakningen av både inhemsk och utländsk arbetskraft. Även andra myndigheter som övervakar utländsk arbetskraft utnyttjar uppgifterna.

Arbetarskyddsförvaltningen övervakar till exempel utlänningars rätt att arbeta och iakttagandet av minimianställningsvillkoren. Utvidgningen av arbetarskyddsförvaltningens rätt till information har under de senaste åren gett inspektörerna nya verktyg.

Myndigheterna samarbetar också med arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer för att bekämpa missbruk av utländsk arbetskraft. Inom byggbranschen har samarbetet varit framgångsrikt i flera år.

EU har fått den nya europeiska arbetsmyndigheten (ELA), vars mål är att främja arbetskraftens legala rörlighet på den inre marknaden. Läs mer om ELA:s mål på Internationellt samarbete.