Arbetsgivare och beställaransvar
Regionförvaltningsverket | Pensionsskyddscentralen | Olycksfallsförsäkringscentralen | Sysselsättningsfonden
Tillsyn över användningen av utländsk arbetskraft 2024
Källa: Regionförvaltningsverket, ansvarsområdena för arbetarskyddet
År 2024 utförde ansvarsområdena för arbetarskyddet 1 928 inspektioner av företag som använder utländsk arbetskraft i Finland. Föremål för inspektionerna var både företag registrerade i Finland och utländska företag (figur 1 och figur 2). Vid inspektionerna övervakades minimianställningsvillkor och rätten att arbeta. Syftet med tillsynen är att trygga en jämlik och rättvis arbetsmarknad för alla och lika konkurrensvillkor för företagen.
De gemensamma inspektionerna med olika myndigheter ökade med lite över 250 från 2023. Flest gemensamma inspektioner gjordes med polisen. Tillsyn utfördes också i samarbete med bland andra Skatteförvaltningen, brandinspektörerna och gränsmyndigheten.
Arbetstagare eller företagare?
Att anställningar förkläs till företagande är ett fenomen som har blivit allt vanligare och syns i synnerhet inom byggbranschen, men även inom städbranschen, i bilverkstäder och biltvätterier samt inom branscher med säsongsbetonat arbete. Arbetarskyddsmyndigheten övervakar endast arbete som utförts i ett anställningsförhållande, så i dessa fall bedömer inspektören om det är fråga om ett anställningsförhållande eller inte utifrån kriterierna för ett anställningsförhållande i arbetsavtalslagen.
År 2024 bedömdes detta rättsförhållandes natur vid 44 inspektioner gällande 185 arbetstagare. För 168 av dessa arbetstagare var slutsatsen att det var fråga om ett anställningsförhållande och inte om företagande. En utländsk arbetstagare löper större risk bland annat på grund av bristfälliga språkkunskaper att hamna i en situation där hens anställningsförhållande förkläs till ett uppdrag, dvs. företagande. Då faller personen utanför det skydd som arbetslagstiftningen ger inte bara i fråga om lön, utan också i fråga om försäkring och arbetarskyddslagen. Utifrån tillsynsobservationerna har skenföretagande och påtvingat företagande blivit en form av arbetsrelaterat utnyttjande.
Anmälningar om förundersökning och försummelseavgifter
År 2024 gjorde arbetarskyddsmyndigheten 24 anmälningar till polisen om diskriminering i arbetslivet och ockerliknande diskriminering i arbetslivet på basis av observationer i samband med tillsynen över användningen av utländsk arbetskraft. Sammanlagt gjordes 14 anmälningar om ocker. Nio utlåtanden om människohandelsfall lämnades till polisen eller åklagaren.
Med stöd av utlänningslagen gjordes 213 anmälningar om förundersökning om arbetsgivare som hade anlitat utländsk arbetskraft som saknar tillstånd. Antalet anmälningar har minskat under de senaste åren, eftersom ukrainska medborgare har haft rätt att arbeta fritt på grund av tillfälligt skydd.
Arbetarskyddsmyndigheten kan påföra ett utstationerande företag en försummelseavgift för vissa försummelser. År 2024 gjordes 63 inspektioner där man ansåg att det fanns anledning till försummelseavgift. Inspektioner där det föreslås en försummelseavgift och besluten om avgiften hänför sig inte nödvändigtvis till samma år. Det fattades 69 beslut om påförande av försummelseavgift, sammanlagt 322 350 euro.
Verklig utstationering
I tillsynen 2024 utreddes det närmare i 12 fall om det verkligen var fråga om en situation där arbetstagarna är utstationerade arbetstagare enligt lagen om utstationering av arbetstagare. I sju fall kom inspektören fram till att det inte var fråga om utstationering och i fyra fall att det var det. I ett fall konstaterade inspektören att det i företagets tjänst fanns både utstationerade arbetstagare och arbetstagare som anställts direkt i Finland.
Om arbetstagarna inte är utstationerade arbetstagare tillämpas Finlands arbetslagstiftning i sin helhet. Huruvida arbetstagarna är utstationerade arbetstagare påverkar beskattningen och ordnandet av arbetstagarens sociala trygghet. Målet med att identifiera verklig utstationering är att förhindra missbruk och detta är något som uppmärksammats allt mer mellan EU-länderna. Att kringgå lagstiftningen om utstationering påverkar förutsättningarna för en rättvis och sund konkurrens. Målet är att endast personer som verkligen är utstationerade arbetstagare enligt EU-direktiven ska arbeta som utstationerade arbetstagare.
Lagen om beställaransvar bekämpar grå ekonomi
Källa: Regionförvaltningsverket, ansvarsområdet för arbetarskydd i Södra Finland
Ansvarsområdet för arbetarskyddet vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland ansvarar för övervakningen av lagen om beställaransvar (1233/2006) i hela Finland. Syftet med lagen om beställaransvar är att främja en jämbördig konkurrens mellan företag och iakttagandet av arbetsvillkoren. Lagen ger beställare en möjlighet att säkerställa att dess underleverantörer och avtalspartner som tillhandahåller hyrd arbetskraft fullgör sina lagstadgade skyldigheter bland annat när det gäller skatter och pensionsförsäkringar för arbetstagare.
Iakttagandet av beställarens utredningsansvar övervakas genom inspektioner
Under år 2024 gjordes sammanlagt 1 289 beställaransvarsinspektioner, av vilka 34 pågick 3.3.2025. Med beställaransvarsinspektionerna blev knappt 4 800 avtalsparter föremål för övervakning av iakttagandet av utredningsskyldigheten i anknytning till avtal om användning av hyrd arbetskraft eller arbete som baserar sig på underleveranser. (Figur 1).
I övervakningen av beställaransvaret och myndighetssamarbetet betonades utnyttjandet av information. I stället för att använda det traditionella branschtänkandet riktades övervakningen år 2024 alltmer på risk- och fenomenbaserat sätt. I valet av övervakningsobjekt och i enskilda övervakningsfall utnyttjades myndighetsinformation i omfattande grad. I synnerhet användes uppgifter om entreprenader och arbetstagare inom byggbranschen och utredningar av fullgörandet av skyldigheter från Enheten för utredning av grå ekonomi vid Skatteförvaltningen. Utnyttjandet av myndighetsuppgifter har gjort det möjligt att rikta kontrollen mer exakt till sådana underleveransavtal och avtal om hyrd arbetskraft i vilka det företag som utför arbetet har försummat att fullgöra sina lagstadgade skyldigheter.
År 2024 genomfördes uppföljningsinspektioner i företag vars tidigare inspektioner visat på brister i iakttagandet av utredningsskyldigheten. I projektet bedömdes det hur de förpliktelser som meddelats vid tidigare inspektioner påverkat iakttagandet av beställaransvarslagen och om beställarna gjort ändringar i sin verksamhet med anledning av tidigare inspektioner. I de inspektioner av projektet där man kunnat säkerställa vilka ändringar som gjorts hade största delen (76 %) av beställarna gjort ändringar efter förpliktelser som de tidigare fått. Under projektet visade det sig att beställarna hade utbildat sin personal, upprättat avtalsmodeller, infört e-tjänster och informationssystem och därtill tagit i bruk praxis som är striktare än minimikraven i beställaransvarslagen. Å andra sidan visar resultaten av projektet att det finns ett tydligt behov av uppföljningsinspektioner. Endast i drygt en femtedel av de inspektioner som gjordes i projektet, där utredningsskyldigheten kunde övervakas, konstaterades att beställaren hade fullgjort sin utredningsskyldighet på rätt sätt.
Sammanfattning av övervakningsresultaten 2024
I de inspektioner som utfördes hade utredningsskyldigheten för beställare fullgjorts på det sätt som förutsätts av lagen i omkring 380 inspektioner, av dessa gällde fyra femtedelar byggbranschen. De höga siffrorna för byggbranschen förklaras delvis av uppföljningsprojektet, men också av inspektionerna på huvudentreprenörsnivå på byggarbetsplatserna. Trots att medvetenheten om beställarens ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft är bättre inom byggbranschen än inom andra branscher, kan det utifrån övervakningsresultaten konstateras att det fortfarande, i synnerhet i fråga om långa underleveranskedjor, finns brister i iakttagandet av minimikraven i lagen.
Arbetarskyddsmyndigheten kan ge anvisningar eller påföra beställaren en försummelseavgift om lagstridigheter upptäcks. Knappt 2 000 anvisningar gavs. Mest anvisningar riktades mot utländska beställare. Näst flest anvisningar gavs vid inspektioner som grundar sig på riskbaserat val av objekt. (Figur 2).
Utnyttjandet av myndighetsinformation syntes i de granskningar som ledde till fortsatta åtgärder. Påförande av försummelseavgift har övervägts vid knappt hundra inspektioner. I fyra femtedelar av dessa har myndighetsuppgifter som fåtts med stöd av rätten att få uppgifter utnyttjats som referensinformation. Oftast beslöt man sig för att överväga påförande av en försummelseavgift för utländska beställare (figur 3).
Försummelseavgift kan påföras om beställaren har
1. försummat utredningsskyldigheten,
Förhöjd försummelseavgift kan påföras om beställaren har
2. ingått avtal om arbete som avses i lagen om beställaransvar med en näringsidkare som meddelats näringsförbud i enlighet med lagen om näringsförbud (1059/1985) eller med ett företag vars bolagsman eller styrelseledamot eller vars verkställande direktör eller någon annan person i därmed jämförbar ställning inom bolaget har meddelats näringsförbud, eller
3. ingått ett i lag om beställaransvar avsett avtal trots att beställaren måste ha känt till att den andra avtalsparten inte haft för avsikt att fullgöra sina lagstadgade betalningsskyldigheter såsom avtalspart och arbetsgivare.
I största delen av fallen är grunden för prövningen av försummelseavgifter försummelse av utredningsskyldigheten. I enskilda fall övervägdes påförande av en försummelseavgift på grund av att beställaren måste ha känt till att den andra avtalsparten inte haft för avsikt att fullgöra sina lagstadgade betalningsskyldigheter som avtalspart och arbetsgivare. I varje fall har ett eller flera utländska företag utgjort avtalspart. I dessa fall handlar det ofta om omständigheter som tyder på undermåliga löner och underprissättning.
I övervakningen har man därtill observerat att antalet enskilda utländska näringsidkare ytterligare fortsatt att öka i underleveranskedjorna. Det är inte alltid möjligt att med övervakningsmetoder få full visshet om huruvida det handlar om verkligt företagsarbete eller så kallat falskt egenföretagande (i övriga Europa används benämningen bogus self employment för fenomenet). Falskt egenföretagande ger möjlighet att kringgå arbetsgivarskyldigheterna och personen vet inte ens alltid själv att hen är en företagare. I värsta fall kan dessa fall handla om arbetsbaserad människohandel och de kan också vara förknippade med andra lindrigare kännetecken för diskriminering.
Arbetspensionsförsäkringarna sköts fortfarande väl
Källa: Pensionsskyddscentralen
En av Pensionsskyddscentralens (PSC) lagstadgade uppgifter är övervakning av arbetspensionsförsäkringen. PSC övervakar arbetspensionsförsäkringen enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) och lagen om pension för företagare (FöPL). Man främjar en jämlik konkurrens mellan företagen och förebygger grå ekonomi genom att ställa arbetsgivare och företagare i en jämlik position när det gäller försäkringsskyldigheterna. Övervakningen av försäkringen stöder också pensionsanstalternas förvaltning av försäkringar och indrivningen av försäkringsavgifter och bidrar till att trygga finansieringen av arbetspensionssystemet. Genom övervakningen säkerställer PSC också att arbetstagarna och företagarna får det pensionsskydd som enligt lagen tillhör dem.
Övervakning av arbetsgivarnas pensionsförsäkring
I allmänhet fullgör arbetsgivarna sin pensionsförsäkringsskyldighet väl, men i samband med kontroller hittade PSC brister i pensionsförsäkringar inom nästan alla branscher. Den lönesumma som saknades i försäkringarna sjönk 2020–2024 jämfört med tidigare år (figur 1). Arbetsgivarna har sedan 2019 anmält löneuppgifterna till inkomstregistret. Tidigare anmäldes de till flera olika instanser, såsom pensionsbolag. Förändringen i anmälningssättet har sannolikt minskat antalet oavsiktliga fel, och därmed har den lönesumma som saknats i försäkringarna minskat.
Från figur 2 framgår siffror över övervakningen av arbetsgivarnas pensionsförsäkring. År 2024 utredde PSC:s övervakning riktigheten av pensionsförsäkringen noggrannare för totalt 3 691 arbetsgivare. Felaktigheterna i försäkringen gällde ca 268 arbetsgivare och 1 540 arbetstagare.
Övervakning av företagarnas pensionsförsäkring
Av figur 3 framgår att 3 989 företagare blev föremål för en närmare granskning och att 1 852 försäkringar tecknades 2024. Antalet FöPL-försäkringar som tecknades i samband med tillsynen ökade 2024. De nya försäkringarna innehåller de försäkringar som företagarna själva tecknade under övervakningen och de försäkringar som PSC tvångstecknade för företagare. Det finns ingen tillgänglig information om hur många av dem som fått ett övervakningsmeddelande somtecknade en försäkring efter att ha fått meddelandet.
Höjningen av talen förklaras av att övervakningen av FöPL utvidgades till aktiebolagens delägare och att övervakningen omfattade fler personer än tidigare som använde faktureringstjänster. I lagen om pension för företagare (FöPL) infördes en rätt för PSC att få uppgifter även om aktiebolagens delägare för över-vakningen av försäkringsskyldigheten. Nu gäller massövervakningen alla centrala företagargrupper.
Tillsyn över arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomförsäkringar 2024
Källa: Olycksfallsförsäkringscentralen (TVK)
Arbetsgivare ska försäkra sina arbetstagare mot olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. Skyldigheten att ta en arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring uppstår om den arbetsinkomst som betalas ut till alla anställda överstiger 1 500 euro per kalenderår.
Olycksfallsförsäkringscentralens (TVK) tillsynsskyldighet baserar sig på lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. TVK:s massövervakning riktas mot alla arbetsgivare i Finland.
I och med utnyttjandet av uppgifter i inkomstregistret från och med 2020 har TVK:s tillsyn effektiviserats och uppdaterats avsevärt. Man kan snabbt ingripa i konstaterade försummelser. Försummelser beror ofta på okunnighet om försäkringsskyldigheten och grunderna för den, till exempel när det gäller skillnaden mellan anställningsförhållande och företagande samt inkomst- och åldersgränsen för försäkringsskyldigheten.
De arbetsgivare som försummat försäkringsskyldigheten bildar en heterogen grupp, som utöver finländska företag omfattar utländska företag och hushållsarbetsgivare. Företagen verkar ofta i olika branscher sedan flera år tillbaka, och deras omsättning är för det mesta under 400 000 euro. År 2024 uppgick de oförsäkrade lönerna till cirka 35,7 miljoner euro.
Sysselsättningsfonden övervakar riktigheten av de löneuppgifter som har lämnats till inkomstregistret
Källa: Sysselsättningsfonden
Sysselsättningsfonden påför och tar ut lagstadgade arbetslöshetsförsäkringspremier samt övervakar fullgörandet av de skyldigheter som ska uppfyllas i fråga om arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringspremier. Löneuppgifterna i inkomstregistret har använts som grund för fastställande av arbetslöshetsförsäkringspremier sedan 1.1.2019.
För närvarande ligger Sysselsättningsfondens fokus i övervakningen på att säkerställa att löneuppgifterna i inkomstregistret är korrekta. I övervakningen utreds felaktiga löneuppgifter och löneuppgifter som för övrigt har anmälts på ett avvikande sätt. Utöver inkomstregisteruppgifterna används uppgifter från andra myndigheter som informationskälla, såsom Skatteförvaltningens skattegranskningsuppgifter.
Sysselsättningsfonden hör arbetsgivaren i utredningen av löneuppgifternas riktighet. Om ett fel i löneuppgifterna i inkomstregistret upptäcks i övervakningen, ombeds arbetsgivaren att korrigera löneuppgifterna i inkomstregistret. Felen beror vanligen på fel i löneadministrationssystem eller omedvetenheten om betalningsskyldighet. Till slut kan Sysselsättningsfonden påföra en arbetslöshetsförsäkringspremie enligt uppskattning utifrån de uppgifter som fåtts i övervakningen, om arbetsgivaren inte trots begäran rättar uppgifterna i inkomstregistret.
I och med införandet av inkomstregistret har antalet övervakade fall och de tilläggspremier som påförts vid övervakningen minskat avsevärt. Det är möjligt att införandet av inkomstregistret i viss mån har minskat de situationer där ett för litet lönebelopp har anmälts till grund för arbetslöshetsförsäkringspremien.
Övervakningen görs ännu mer i realtid i och med användningen av inkomstregistret. Sysselsättningsfonden kan utreda löneuppgifternas riktighet redan inom några månader från löneutbetalningen, varvid det är enklare att utreda ärendet med arbetsgivaren. På samma gång är det möjligt att effektivare förebygga att felen upprepas.
