Den som använder svart arbetskraft försummar sina arbetsgivarskyldigheter
Lön för svart arbete betalas i allmänhet kontant, i virtuell valuta eller genom att utnyttja utländska neobanker. Lön eller del av lön som betalats till arbetstagaren anmäls inte till inkomstregistret och arbetsgivaren betalar inte arbetstagarens socialförsäkringsavgifter, såsom arbetspensions-, arbetslöshets- och olycksfallsförsäkringsavgifter. I dessa situationer iakttas ofta även andra arbetslivsregler eller branschens allmänt bindande kollektivavtal. Svart arbete har ofta avtalats mellan parterna i anställningsförhållandet, dvs. arbetsgivaren och arbetstagaren.
Svart arbete kan också vara förknippat med konstgjorda arrangemang där arbetstagarens anställningsförhållande maskeras som utövande av yrke eller till exempel lättföretagande. Även då är syftet att undvika arbetsgivarskyldigheter. Företagets ansvarsperson kan också i strid med lagen lyfta bolagets medel som ersättning för utfört arbete för att undvika skyldigheter i samband med lönebetalningen. Plattformsekonomin som grundar sig på digitala plattformar har också förändrat arbetsformerna och anställningsförhållandena, och samtidigt kan ansvaret för skatter och lagstadgade avgifter bli suddigt.
Svart arbete är ett växande internationellt fenomen
I Finland är de som använder svart arbetskraft både inhemska och utländska aktörer. När den utländska arbetskraften ökar, ökar också risken för att arbetstagarna utnyttjas, eftersom de ofta har brister i språkkunskaperna och inte känner till lagstiftningen eller sina rättigheter. I de allvarligaste fallen kan användningen av svart arbetskraft vara förknippad med ockerliknande diskriminering i arbetslivet, tvångsarbete eller människohandel, om arbetet utförs under förhållanden som inte är lagenliga. Arbetsgivaren och arbetstagarna kan också vara överens om att man medvetet bryter mot Finlands lagstiftning och kollektivavtal när man avtalar om löne- och arbetsvillkor.
Ökningen av svart arbete påverkas av flera orsaker, såsom den fria rörligheten för utländsk arbetskraft inom EU. Den fria rörligheten för arbetskraft missbrukas också genom att tredjelandsmedborgare skickas via ett EU-land till andra EU-länder, även om det inte är fråga om en verklig utstationering av utstationerade arbetstagare. Det är en utmaning för myndigheterna att ingripa i ett fenomen som i Europa kallas fake posting. Dessutom har det under de senaste åren blivit vanligare att anställningsförhållandet till och med har ändrats till ett uppdragsförhållande utan att arbetstagaren har förstått det, vars villkor dock motsvarar villkoren i arbetsavtalet. Fenomenet har tidigare synts inom bygg- och servicebranscherna, men det har också utvidgats till industrin och skogsbranschen. Detta leder ofta till att arbetsgivarskyldigheterna försummas.
Utländsk arbetskraft har under de senaste åren kommit till Finland förutom från EU-länderna även från tredjeländer, såsom Ukraina, Filippinerna, Ryssland, Indien och Kina. Enligt arbetarskyddsmyndigheternas observationer har fler arbetstagare från Kazakstan och Uzbekistan än tidigare påträffats på byggarbetsplatserna. Inom städ- och restaurangbranschen är det typiskt att en företagare med utländsk bakgrund sysselsätter medborgare från sitt eget land.
Fenomenet har en direkt koppling till kriminell verksamhet
En arbetsgivare som anlitar svart arbetskraft kan samtidigt göra sig skyldig till flera olika brott. Gärningen kan till exempel uppfylla rekvisitet för grovt skattebedrägeri, bokföringsbrott, pensionsförsäkringsavgiftsbedrägeri och arbetarskyddsbrott. Även en arbetstagare kan göra sig skyldig till grovt skattebedrägeri genom att hemlighålla sina mörka inkomster i beskattningen.
Användningen av svart arbetskraft är ofta förknippad med yrkesmässiga drag till exempel i situationer där arbetstagare rekryteras från utlandet. Verksamheten kan också omfatta organiserad brottslighet eller korruption. Det är ofta svårt för utländska aktörer att få straff- och skadeståndsansvar, eftersom gärningsmännen inte kan nås i efterhand.
Bortfall på hundratalsmiljoner euro i statskassan på grund av svart arbete
Enligt olika myndigheters observationer har mängden svart arbetskraft ökat i Finland och tecken på att anställningsförhållandet maskeras till ett uppdragsförhållande observeras allt oftare. På en ökning pekar bland annat ett ökat antal kontakter med arbetarskyddsmyndigheterna, samt observationer som samlats in vid inspektioner som myndigheter gjort på byggarbetsplatser. Vid inspektionerna har man också stött på fler personer utan rätt att arbeta än tidigare.
Långa underleverantörskedjor gör det möjligt för vissa branscher att eliminera den verkliga arbetsgivaren. Även den upprepade konkurrensutsättningen av avtalen driver företagen till ekonomisk trångmål och till följd av detta kan besparingar sökas med olagliga metoder, till exempel genom att betala svart lön. Fenomenet svart arbetskraft är vanligt särskilt inom arbetskraftsintensiva branscher, såsom byggnads-, restaurang- och städbranschen samt när man hyr arbetskraft.
För samhället orsakar användningen av svart arbetskraft skador bland annat i form av uteblivna skatter och socialförsäkringsavgifter. Dessutom är användningen av svart arbetskraft förknippad med missbruk av socialstöd, till exempel stöd som beviljas av FPA.
Enheten för utredning av grå ekonomi har utrett förekomsten av svart arbete och estimerat dess värde i euro åren 2014–2020. Enligt utredningen utförs svart arbete i Finland för 900–1 400 miljoner euro per år. På grund av svart arbete förlorar Finland årligen skatter och socialförsäkringsavgifter till ett belopp av 300–480 miljoner euro.
Förvränger konkurrensen och undergräver skattebetalningsmoralen
Företag som använder svart arbetskraft får en ogrundad konkurrensfördel och orsakar indirekt skada för företag som är lagenliga inom samma bransch. Företag som använder svart arbetskraft kan till exempel sälja produkter eller tjänster förmånligare på grund av skatter och avgifter som sparats in vid försummelse av arbetsgivarskyldigheterna. Dessutom är det de arbetsgivare som tecknat försäkringen som bär upp obetalda lagstadgade försäkringspremier i form av högre försäkringspremier. Även för beställaren medför användningen av svart arbetskraft många slags risker som kan vara förknippade med till exempel företagets rykte, arbetets kvalitet och ansvar för fel.
En svart arbetstagare blir utan den pensions- och socialförsäkringstrygghet som arbetsgivaren erbjuder, vilket till exempel påverkar den intjänade arbetspensionens belopp. Arbetstagaren kan också betalas underlön eller lön lämnas helt obetald. Faktureringen av arbetstagare som tvingats till falskt företagande kan vara så låg att man med beloppet inte kan sörja för skatter eller andra obligatoriska avgifter som hör till företagandet.
Bekämpning av fenomenet genom samarbete mellan myndigheter och fackorganisationer
Myndigheterna samarbetar intensivt för att bekämpa svart arbetskraft både i hemlandet och internationellt. Ett fungerande myndighetssamarbete har en förebyggande effekt när informationen om risken för att bli fast ökar bland näringsidkarna. Allvarliga fall går alltid till polisens förundersökning, åtalsprövning och domstolsprövning. EU:s medlemsstater samarbetar aktivt bland annat under ledning av Europeiska arbetsmyndigheten (ELA) för att bekämpa svart arbete till exempel genom att utbyta information om gränsöverskridande gärningssätt och bekämpningen av dem.
Informationen om fenomenet och samarbetet med arbetsmarknadsorganisationerna har varit effektiva sätt att bekämpa svart arbete. Hösten 2024 publicerades till exempel ett RT-anvisningskort för att bekämpa utnyttjande av arbetskraft. På detta sätt strävar man efter att etablera anvisningar och praxis för branschen för att bekämpa det skadliga fenomenet i fråga.
Genom att utveckla lagstiftningen kan man främja bekämpningen av svart arbete. Ett exempel på detta är upphandlingslagen som styr offentliga upphandlingar och som bekämpar användningen av svart arbetskraft på uteslutningsgrunder i anslutning till anbudsförfarandet. Dessutom har bland annat lagen om skyldighet att lämna uppgifter om byggande och varvens skattenummer föreskrivits för att tygla svart arbete särskilt inom riskbranscherna.
Inkomstregistret erbjuder myndigheterna löneuppgifter i nästan realtid och är således ett viktigt verktyg för övervakningen för att upptäcka svart lönebetalning. I anmälningarna till inkomstregistret har man dock också observerat missbruk som har haft samband med utbetalning av svart lön.
Genom myndighetssamarbete har man skapat applikationen Work Help Finland [.fi]› för utländska arbetstagare som kommer till och befinner sig i Finland. I applikationen finns information om arbetstagarens rättigheter och skyldigheter.
På adressen www.ytj.fi [.fi]› kan du kontrollera om företaget hör till arbetsgivarregistret eller förskottsuppbördsregistret.