Inverkan av generationsväxlingslättnad på anskaffningsutgiften för en gårdsbruksenhet

Anvisningen anknyter till helheten: Familjerätt och beskattning

---

Beskrivning av ärendet

I beskattningen av en överlåtelse av en gårdsbruksenhet avdras från överlåtelsepriset på egendomen dess oavskrivna anskaffningsutgift eller den högre presumtiva anskaffningsutgiften. Anskaffningsutgifterna för tillgångar som överförs när en gårdsbruksenhet bolagiseras och som jordbruksidkaren inte skrivit av i beskattningen överförs till bolagets beskattning.

Hur fastställs anskaffningsutgiften för en gårdsbruksenhet när enheten har erhållits i gåva eller arv eller genom en affär av gåvokaraktär, och lättnad har enligt 55 § i arvs- och gåvoskattelagen beviljats för arvs- eller gåvoskatten?

Ställningstagandet har uppdaterats och nya beräkningsexempel har lagts till. Därtill har ställningstagandet preciserats till smärre delar och skrivsättet korrigerats. Dessa ändringar påverkar inte det tidigare substansinnehållet.

Bakgrund

Tillämpade rättsnormer

I 24 § i inkomstskattelagen föreskrivs att en person som bedriver jord- eller skogsbruk inte vid beskattningen anses upphöra med sin verksamhet till den del de tillgångar och skulder som hänför sig till den tidigare verksamheten vid en ändring av verksamhetsformen överförs till samma värde till ett aktiebolag som hen grundar för att överta verksamheten och vars aktier hen tecknar (kontinuitetsprincipen).

Enligt 21 § i inkomstskattelagen för gårdsbruk (GårdsSkL) beskattas vinster från överlåtelse av en gårdsbruksenhet eller del därav på det sätt som föreskrivs i inkomstskattelagen.

Enligt 46 § 1 mom. i inkomstskattelagen räknas vinsten av egendomsöverlåtelse ut så att från överlåtelsepriset dras av det sammanlagda beloppet av den icke-avskrivna delen av anskaffningsutgiften för egendomen och utgiften för vinstens förvärvande. Det belopp som ska dras av utgör för annan skattskyldig än samfund samt öppet bolag och kommanditbolag alltid dock minst 20 procent av överlåtelsepriset. Om överlåtaren har haft den överlåtna egendomen i minst 10 års tid, är beloppet som ska dras av minst 40 procent av överlåtelsepriset.

Enligt 47 § 1 mom. i ISkL anses som anskaffningsutgift för egendom som erhållits vederlagsfritt det värde som har använts vid arvs- och gåvobeskattningen. Anskaffningsutgiften beräknas dock utifrån gåvogivarens anskaffningsutgift om gåvotagaren överlåter egendomen innan ett år har förflutit från gåvan. När man efter den ovan avsedda tiden överlåter en gårdsbruksenhet, ett annat företag eller en del därav som erhållits vederlagsfritt och som omfattats av den skattelättnad som avses i 55 § i lagen om skatt på arv och gåva (ArvsskatteL), används som anskaffningsutgift för den egendom som omfattats av skattelättnaden det värde som beräknats enligt 55 § 2 mom. i lagen om skatt på arv och gåva. Detta värde kallas i ställningstagandet för generationsväxlingsvärde eller gv-värde.

Gv-värdet för tillgångar som omfattas av skattelättnaden enligt ArvsskatteL 55 § beräknas för vissa egendomsposter utifrån det s.k. beskattningsvärdet (dvs. värdet enligt värderingslagen). Gv-värdet för vissa tillgångar är tillgångarnas gängse värde eller värdet är 40 % av det gängse värdet. Beräkningen av generationsväxlingsvärdet grundar sig på beskattningsvärdena året innan arvs- och gåvoskatteskyldigheten började. Beskattningsvärdena fastställs enligt lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (värderingslagen). Från och med början av 2004 har gv-värdet för egendom varit 40 procent av dess beskattningsvärde. Före 2004 ansågs beskattningsvärdet för tillgångar vara detsamma som deras gv-värde.

Lättnadsbestämmelsen i 55 § i ArvsSkL har mer eller mindre i sin nuvarande form varit i kraft sedan 01.07.1994. Under perioden 1.5.1979–30.6.1994 fanns en motsvarande lättnadsbestämmelse i 63 a § i lagen om skatt på arv och gåva. Lättnaden kunde första gången tillämpas på en överlåtelse där arvs- och gåvoskatteskyldigheten började 01.05.1979 eller senare.

I det följande redogörs för hur beskattningsvärdet ska fastställas för de egendomsposter som ingår i en gårdsbruksenhet och för vilka gv-värdet ska beräknas utifrån beskattningsvärdet.

Jordbruksmark som ingår i en gårdsbruksenhet

Enligt 20 § i värderingslagen betraktas markens genomsnittliga årliga avkastning multiplicerad med talet sju som värdet av jordbruksmark och dess växtbestånd. Varje år fastställer Skatteförvaltningen kommunspecifikt den genomsnittliga årliga åkeravkastningen per hektar så, att förändringen jämfört med den senast fastställda genomsnittliga årliga avkastningen svarar mot förändringen av konsumentprisindexet. Kontrollen görs mellan september året före skatteåret och september under skatteåret. Till värdet av täckdikad jordbruksmark läggs ett tilläggsvärde (täckdikningstillägg) som Skatteförvaltningen årligen fastställer per hektar. Täcksdikningstillägget fastställs så att dess förändring jämför med det senast fastställda täckdikningstillägget svarar mot förändringen i konsumentprisindexet mellan september året före skatteåret och september under skatteåret.

Innan värderingslagen trädde i kraft skatteåret 2006 fanns en motsvarande bestämmelse i 15 § i förmögenhetsskattelagen (1993–2005), 124 § i inkomst- och förmögenhetsskattelagen (1989–1992) samt i 45 § i inkomst- och förmögenhetsskattelagen 1974 (–1988).

Skog som hör till en gårdsbruksenhet

Enligt 7 § i värderingslagen anses värdet av skog vara skogens genomsnittliga årliga avkastning multiplicerad med talet 10. Skatteförvaltningen fastställer årligen per kommun den genomsnittliga årliga skogsavkastningen per hektar så att förändringen svarar mot förändringen i konsumentprisindexet. Kontrollen görs under perioden mellan september 2005 och september under skatteåret.

Värderingslagen trädde i kraft skatteåret 2006. Enligt 14 § i förmögenhetsskattelagen (1993–2005), 125 § i inkomst- och förmögenhetsskattelagen (1989–1992) 45 § i inkomst- och förmögenhetsskattelagen 1974 (–1988) betraktades som värdet av skognettoavkastningen av skog multiplicerat med talet 10. Nettoavkastningen av skog fastställdes enligt avkastningsgrunderna i 11 § i inkomstskattelagen för gårdsbruk. På basis av skogsmarkens egenskaper fastställdes det antal skattekubikmeter som multiplicerades med det penningvärde av en skattekubikmeter som årligen fastställdes. Penningvärdet av en skattekubikmeter fastställdes separat för varje kommun och rotprisområde på basis av de genomsnittliga rotpriserna.

Byggnader och konstruktioner vid en gårdsbruksenhet, produktionsbyggnader för skogsbruk

I 23 § i värderingslagen föreskrivs att som värdet av en produktionsbyggnad eller konstruktion som hör till jordbruket anses den del av anskaffningsutgiften för byggnaden eller konstruktionen som vid skatteårets utgång inte har avskrivits vid inkomstbeskattningen.

Enligt 31 § 2 mom. 1 punkten i värderingslagen anses beskattningsvärdet för en produktionsbyggnad som hör till jord- och skogsbruket den del av anskaffningsutgiften för byggnaden eller konstruktionen som vid skatteårets utgång inte har avskrivits vid inkomstbeskattningen.

Innan värderingslagen trädde i kraft skatteåret 2006 fanns en motsvarande bestämmelse om värdet av produktionsbyggnader för skogsbruk i 19 § i förmögenhetsskattelagen (1993–2005).

Motsvarande föreskrifter om värdet av jordbruksbyggnader och konstruktioner vid en gårdsbruksenhet fanns för 1993 i 127 § i inkomst- och förmögenhetsskattelagen (1989–1992) samt i 45 § i inkomst- och förmögenhetsskattelagen 1974 (–1988). Då var skogsbruksbeskattningen arealbaserad beskattning av nettoavkastningen av skog och man kunde inte separat dra av avskrivningar från anskaffningsutgiften för byggnader. Skogsbruket hörde till samma förvärvskälla som jordbruket.

Byggplats för produktionsbyggnad

Enligt 21 § i värderingslagen fastställs värdet av byggplatsen för en produktionsbyggnad inom jordbruket med stöd av 20 § genom att multiplicera värdet av jordbruksmark av motsvarande storlek med fyra.

Enligt 5 kap. 31 § i värderingslagen anses som värdet av byggplatsen för en produktionsbyggnad inom jord- och skogsbruket värdet av jordbruksmark av motsvarande storlek multiplicerat med fyra.

Innan värderingslagen trädde i kraft fanns motsvarande bestämmelser i 16 § i förmögenhetsskattelagen (1993–2005), 126 § i inkomst- och förmögenhetsskattelagen (1989–1992) samt i finansministeriets beslut 899/1975 om byggplats för en produktionsbyggnad som utfärdades med stöd av 45 § i inkomst- och förmögenhetsskattelagen 1974.

Bostadsbyggnad på en gårdsbruksenhet

Enligt 5 kap. 30 § i värderingslagen är värdet av byggnaden återanskaffningsvärdet minskat med beloppet av åldersavdrag. Föreskrifter om beräkningen av återanskaffningsvärdet finns i finansministeriets förordning.

Innan värderingslagen trädde i kraft skatteåret 2006 fanns motsvarande bestämmelser i 18 § och 24 § i förmögenhetsskattelagen (1993–2005), 127 § och 131 § i inkomst- och förmögenhetsskattelagen samt i 45 § i inkomst- och förmögenhetsskattelagen 1974 (–1988).

Situationer då gv-värdet tillämpas i beskattningen av överlåtelsevinsten av en gårdsbruksenhet och i en förändring av verksamhetsformen

När behövs gv-värdet i beskattningen av en överlåtelsevinst?

Överlåtelse av en gårdsbruksenhets fasta egendom beskattas enligt inkomstskattelagen. Överlåtelse av annan egendom beskattas enligt GårdsSkL. I en gårdsbruksenhets fasta egendom ingår alla markområden samt markägarens byggnader på dessa. Beskattningen av en överlåtelse och den bestämmelse om skattefrihet för en överlåtelse som ofta tillämpas i denna behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av generationsväxlingar vid gårdsbruksenheter. Skattepliktiga överlåtelsevinster beräknas på det sätt som beskrivs i anvisningen. Från försäljningspriset dras av anskaffningspriset och försäljningskostnaderna eller den så kallade presumtiva anskaffningsutgiften för egendomen som ska överlåtas.

Vid beräkningen av överlåtelsevinster är anskaffningsutgiften gv-värdet till den del säljaren fått den överlåtna egendomen i gåva eller arv som beviljats lättnad. Till anskaffningsutgiften räknas dessutom utgifter för grundlig förbättring av egendomen under säljarens ägartid. Säljarens avskrivningar dras av från anskaffningsutgiften.

I gårdsbruksenhetens inkomstbeskattning övertar gåvo- eller arvtagaren på det sätt som avses i 19 § i GårdsSkL avskrivningar på produktionsbyggnader och täckdiken då det gäller utgiftsrester som överlåtaren hade, och inte på egendomens gv-värde. Av denna anledning erhålls de anskaffningsutgifter som används i beskattningen av överlåtelser av produktionsbyggnader och täckdiken inte direkt utifrån utgiftsresterna för dessa i jordbruksbeskattningen. Anskaffningsutgifterna för produktionsbyggnader och täckdiken måste vid beräkningen av överlåtelsevinst beräknas separat så att de andelar som mottagaren erhållit i gåva eller arv som beviljats lättnad tas med i beräkningen till deras gv-värden.

Gv-värdena är ofta så låga att man vid beräkningen av en överlåtelsevinst drar av den presumtiva anskaffningsutgiften i stället för dessa (20 eller 40 procent av försäljningspriset enligt ägartiden). Om gårdsbruksenheten har erhållits genom en affär av gåvokaraktär, ska anskaffningsutgiften och den presumtiva anskaffningsutgiften jämföras separat, både för gåvans andel och den andel som köpts. Ett exempel på detta finns i anvisningen Beskattning av generationsväxlingar vid gårdsbruksenheter i ett kapitel som handlar om poster som påverkar ägarens senare beskattning av överlåtelsevinst.

När behövs gv-värdet i bolagiseringen av en gårdsbruksenhet?

Om en gårdsbruksenhet bolagiseras genom en ändring av verksamhetsformen som avses i 24 § i inkomstskattelagen, ska tillgångarna enligt kontinuitetsprincipen överföras till bolagets beskattning till samma värden som de hade i den tidigare verksamhetsformen. En ändring av verksamhetsformen till ett aktiebolag behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens anvisningar Ändring av verksamhetsformen till aktiebolag samt i avsnitt 7.4.2 i anvisningen Generationsväxling i ett aktiebolag.

Vid en bolagisering har gv-värdet betydelse endast när överföringsvärdet av markgrund fastställs. Värdena av byggnader, täckdiken och löse egendom överförs som sådana från jordbrukets inkomstbeskattning till bolagets beskattning. Anskaffningsutgiften för mark har ingen betydelse i inkomstbeskattningen av fysiska personers jordbruk till följd av att den i regel får dras av först i beskattningen av en överlåtelsevinst (skogsavdraget utgör undantag). Av denna anledning blir värdena av jordbruksmark, skog, tomtmark och annan mark i bolagets beskattning de anskaffningsutgifter som bildats för ägaren när denna förvärvat eller fått en gårdsbruksenhet och som skulle användas i beräkningen av överlåtelsevinsten, om hen sålde gårdsbruksenheten. Anskaffningsutgiften är således gv-värdet i den utsträckning egendomen erhållits i gåva eller arv som beviljats lättnad.

Tillämpningen av skogsavdraget kan också påverka värdet av skog som överförs till bolagets beskattning, om man på basis av skog som erhållits i gåva eller arv har fått rätt till skogsavdrag. Detta behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Skogsavdrag (ändring av verksamhetsform behandlas i avsnitt 3.4).

Utredning av gv-värdena

Tillämpningen av 55 § i ArvsSkL och fastställandet av gv-värdet behandlas i anvisningen Beskattning av generationsväxlingar vid gårdsbruksenheter i kapitlet Skattelättnad i gåvoskatten. För arvs- eller gåvoskatt kan enligt föreskrivna förutsättningar beviljas lättnad, antingen i sin helhet eller delvis.

Av arvs- och gåvoskattebeslutet framgår om lättnadsbestämmelsen har tillämpats. Det nedsatta värdet av tillgångar tas inte alltid upp i beslutet eller dess bilagor. I beskattningen behöver man inte fastställa gv-värdet för egendom, om lättnad har beviljats på hela arvs- eller gåvoskatten. Gv-värdena har fastställts, om lättnad delvis har beviljats för arvs- eller gåvoskatt, men dessa har inte alltid antecknats i beslutet. De tillämpade gv-värdena borde i dessa situationer redas ut med hjälp av de övriga handlingarna som anknyter till beslutet och som på grund av de begränsade förvaringstiderna för beskattningshandlingar inte alltid står till förfogande.

Gv-värdena grundar sig alltid på beskattningsvärdena året före det år då gåvoskattskyldigheten började, och därför kan de bedömas och fastställas i efterhand. I detta ställningstagande beskriver man hur gv-värdena kan fastställas på ett tillräckligt tillförlitligt sätt i det fall, om bevis på vilka värden de facto har tillämpats inte står till förfogande.

Här behandlas endast anskaffningsutgiften som bildats på basis av en vederlagsfri gåva eller ett arv. I beskattningen av överlåtelsevinster och vid bolagiseringar beaktas som anskaffningsutgift dessutom beloppet av en icke-avskriven anskaffningsutgift som bildats på basis av ett betalt vederlag, om egendom har förvärvats i en affär av gåvokaraktär eller på annat sätt delvis mot vederlag.

Ställningstagande

I beskattningen av en överlåtelsevinst och vid ändring av verksamhetsform tillämpas som gv-värden de nedsatta värden som fastställts i gåvo- och arvsbeskattningen av egendom. Om dessa värden inte kan redas ut, kan gv-värdena vid avsaknad av annan utredning bedömas och fastställas i efterhand på följande sätt:

Åker och täckdiken

Gv-värdet av en åker som erhållits i gåva eller arv före 2004 har varit åkerns beskattningsvärde året innan. Gv-värdet av en gåva som erhållits 2004 eller tidigare har varit 40 procent av beskattningsvärdet året innan. Beskattningsvärdet för en åker har varit den genomsnittliga årliga avkastning enligt kommunen där åkern finns multiplicerad med talet 7. Den årliga avkastningen ges årligen i Skatteförvaltningens beslut om genomsnittlig årlig avkastning av åker och täckdikningstillägg. Beslutet finns i författningssamlingen (Finlex) samt sedan 2005 på Skatteförvaltningens webbplats.

Gv-värdet av täckdiken har uteslutande grundat sig på täckdikningstillägget som årligen fastställts genom de ovan nämnda besluten om avkastning av åker. Gv-värdet per täckdikad hektar var före 2004 täckdikningstillägget direkt, och sedan 2004 är det 40 procent av täckdikningstillägget. Enligt 19 § i GårdsSkL har utgiftsresten för täckdiken däremot överförts från överlåtarens beskattning till gåvotagarens jordbruksbeskattning. På denna utgiftsrest har inte betalats gåvoskatt, utan gåvoskatten har fastställts utifrån gv-värdet.

Den anskaffningsutgift som i en senare överlåtelse ska dras av i beräkningen av överlåtelsevinsten erhålls därför inte direkt från den senaste utgiftsresten för täckdikena. Utgiftsresten vid överlåtelsetiden måste korrigeras så att täckdikningstillägget blir den ursprungliga anskaffningsutgiften för en gåvoandel istället för den överförda utgiftsresten. Det enklaste sättet att göra korrigeringen är att börja med att för gåvan räkna ut skillnaden mellan utgiftsresten som överförts till inkomstbeskattningen och täckdikningstillägget som använts i gåvobeskattningen. Skillnaden som erhållits på detta sätt dras sedan av från den senaste utgiftsresten. Om täckdikningstillägget har varit högre än den överförda utgiftsresten, ska skillnaden vid beräkningen av anskaffningsutgiften läggas till den senaste utgiftsresten. Medan om anskaffningsutgiften för täckdikena på detta sätt beräknade blir negativ, anses anskaffningsutgiften vara 0 euro.    

Vid ändring av verksamhetsformen överförs utgiftsresten för täckdikena på grund av kontinuitetsprincipen till bolagets beskattning i den form utgiftsresten var i den senaste jordbruksbeskattningen. Av denna anledning har täckdikenas gv-värde inte någon betydelse i en ändring av verksamhetsformen, och täckdikningstillägget beaktas inte när värdet av en åker som överförs till bolagets beskattning fastställs.

Skog

Gv-värdet av skog som erhållits i gåva eller arv före 2004 har varit skogens beskattningsvärde året innan, och i fråga gåvor och arv som erhållits 2004 eller senare 40 procent av beskattningsvärdet föregående år. Beskattningsvärdet för skog har varit skogens genomsnittliga årliga avkastning eller nettoavkastning i kommunen där skogen finns multiplicerad med talet 10. Från och med 2006 meddelas den årliga avkastningen varje år i  Skatteförvaltningens beslut om genomsnittlig årlig avkastning av skog.  Besluten finns både på Skatteförvaltningens webbplats och i författningssamlingen (Finlex).

Före 2006 fastställdes penningvärdet av skattekubikmeter skog för varje kommun och rotprisområde årligen genom Statsrådets beslut angående intäktsgrunderna vid beskattningen av inkomster som erhållits av skogsbruk. Den årliga nettoavkastningen av skog kan beräknas genom att multiplicera antalet skattekubikmeter med penningvärdet av skogen, om man känner till antalet skattekubikmeter skog och rotprisområdet (till exempel från en gammal 2A-blankett).

Den årliga avkastningen av skog och beskattningsvärdet som grundar sig på denna i överlåtelser före 2006 kan uppskattas med hjälp av skogens beskattningsvärde det senaste skatteåret och förändringen i konsumentprisindexet, om man inte känner till antalet skattekubikmeter skog. Enligt 7 § i värderingslagen fastställs den årliga avkastningen av skog sedan 2006 utifrån förändringen i poängtalet för september i indexet. Indexet visar med tillräcklig noggrannhet prisutvecklingen även för tiden före 2006 då det årligen fastställda penningvärdet av en skattekubikmeter följde förändringarna i de genomsnittliga rotpriserna. Det är lättast att hitta poängtalen som används i beräkningen i levnadskostnadsindexet 1951:10=100.

Beskattningsvärdet för tidigare år kan fastställas på följande sätt:

Från en anskaffningsutgift som övergår i en ändring av verksamhetsformen kan det bli aktuellt att dra av skogsavdraget som använts, om man med gåvan fått skogsavdragsrätt (se anvisningen Skogsavdraget). Anskaffningsutgiften för skogen som överförs till bolaget blir 0 euro, om det använda skogsavdraget som borde dras av från anskaffningsutgiften blir högre än anskaffningsutgiften. Vid beräkningen av överlåtelsevinsten påverkar inte skogsavdraget anskaffningsutgiften till följd av att skogsavdraget beaktas som ett separat tillägg till överlåtelsevinsten.

Till skogsområdet har i allmänhet också räknats impediment. Dess gv-värde är 0 euro.

En lättnad som avses i 55 § i ArvsSkL har enligt etablerad beskattningspraxis också tillämpats på andelar i en samfälld skog, om de som en del av gårdsbruksenheten överförs till den som tar över jord- och skogsbruket. Gv-värdet av en andel i en samfälld skog grundar sig på en andelstalsenlig andel av beskattningsvärdet av en skog som hör till en samfälld skog (i fråga om överlåtelser 2004 eller senare 40 procent av beskattningsvärdet) och värdet av eventuella andra tillgångar.

Produktionsbyggnader inom jordbruk

Gv-värdena av produktionsbyggnader för jordbruk som erhållits i gåva eller arv före 2004 har svarat mot deras utgiftsrest föregående skatteår i överlåtarens jordbruksbeskattning. När samma värde enligt 19 § i GårdsSkL överförts för avdrag i mottagarens jordbruksbeskattning kan anskaffningsutgiften för produktionsbyggnader anses vara den icke-avskrivna delen av anskaffningsutgiften i beskattningen.

Gv-värdet av en produktionsbyggnad som erhållits i arv eller gåva 2004 eller senare har varit 40 procent av utgiftsresten föregående skatteår. Också i detta fall har utgiftsresten i sin helhet överförts till gåvotagarens jordbruksbeskattning med stöd av 19 § i GårdsSkL. Av denna anledning kan inte den sista utgiftsresten för produktionsbyggnaderna som sådan användas som anskaffningsutgift i beräkningen av överlåtelsevinsten, utan denna måste korrigeras. Det lättaste sättet att göra korrigeringen är att från den sista utgiftsresten dra av skillnaden mellan värdet av gåvoandelen som överförts till inkomstbeskattningen och gv-värdet som är föremål för gåvobeskattningen.

Anskaffningsutgiften anses vara 0 euro, om anskaffningsutgiften som beräknats på detta sätt är negativ.

I en ändring av verksamhetsformen överförs utgiftsresterna för produktionsbyggnaderna på grund av kontinuitetsprincipen till bolagets beskattning så som de varit i ägarens senaste jordbruksbeskattning, och därför har gv-värdena av byggnaderna ingen betydelse i en ändring av verksamhetsformen.

Produktionsbyggnader för skogsbruk

Gv-värdena av produktionsbyggnaderna för skogsbruk har i överlåtelser före 2004 svarat mot deras värden i förmögenhetsbeskattningen föregående skatteår. Värdet har bildats av utgiftsresten för byggnadernas anskaffningspris, och på denna har avskrivningar kunnat göras i beskattningen av skogsbrukets kapitalinkomst. Värdena har för förmögenhetsbeskattningen beräknats på samma sätt som den nettoinkomst av skog som grundat sig på arealen i beskattningen, även om avskrivningarna inte kunnat dras av i inkomstbeskattningen. Samma värden har använts i fastighetsbeskattningen.

I fråga om överlåtelser 2004 eller senare har gv-värdena av produktionsbyggnaderna för skogsbruk varit 40 procent av utgiftsresterna eller förmögenhetsbeskattningsvärdena föregående skatteår.

Den anskaffningsutgift som ska dras av i beräkningen av överlåtelsevinsten fastställs för produktionsbyggnaderna för skogsbruk på samma sätt som för produktionsbyggnader för jordbruk. Anskaffningsutgiften anses vara 0 euro, om anskaffningsutgiften blir negativ.

I en ändring av verksamhetsformen överförs utgiftsresterna för produktionsbyggnaderna på grund av kontinuitetsprincipen till bolagets beskattning i den form utgiftsresterna varit i ägarens senaste skogsbeskattning. Byggnadernas gv-värde har således ingen betydelse vid ändring av verksamhetsformen.

Byggplatser för produktionsbyggnader inom jord- och skogsbruk

I den etablerade beskattningspraxisen har lättnad tillämpats på byggplatserna för produktionsbyggnader för både jord- och skogsbruk. Gv-värdet av byggplatsen för produktionsbyggnader per hektar har i överlåtelser före 2004 varit beskattningsvärdet av åker föregående år multiplicerat med talet 4. Beskattningsvärdet på åker beräknas så att åkermarkens genomsnittliga årliga avkastning multipliceras med talet 7. Gv-värdet på byggplatsen för en produktionsbyggnad beräknas så att den för det föregående året fastställda årliga avkastningen av åkermark multipliceras med talet 28. Gv-värdet av överlåtelser 2004 eller senare har varit 40 procent av beloppet som beräknats på detta sätt.

Bostadsbyggnader

Gv-värdena av bostadsbyggnader och semesterstugor har i överlåtelser före 2004 svarat mot deras beskattningsvärde för året innan. Har överlåtelsen skett 2004 eller senare är värdet på dessa 40 % av det föregående årets beskattningsvärden. Närmare information om hur beskattningsvärdena fastställs finns i anvisningen Värdering av fastigheter i fastighetsbeskattningen i kapitel 3. De årliga förordningarna från finansministeriet om grunderna för återanskaffningsvärdet av byggnader som tillämpas vid beräkningen av beskattningsvärdena finns i författningssamlingen (Finlex). Beskattningsvärdet av en byggnad eller grunderna för detta finns i fastighetsskattebeslutet.

Egendomsposter som värderas till det gängse värdet även när de omfattas av lättnaden

Följande egendomsposter har också i sådan arvs- och gåvobeskattning för vilken lättnad beviljats värderats till deras gängse värde:

Tomtmark för bostadsbyggnader och semesterstugor har värderats till det gängse värdet, likaså byggplatser för vind- och solkraftverk samt annan byggmark, dock inte byggplatser för produktionsbyggnader inom jord- och skogsbruket.

Marksubstanstäkter nämns inte i lättnadsbestämmelsen, och lättnad har inte beviljats för dessa. En täkt där man tagit marksubstanser enbart för eget bruk inom jord- eller skogsbruket betraktas dock som skogsmark enligt det ursprungliga markanvändningsslaget, varför lättnad har beviljats för den såsom skogsmark.

ledande skattesakkunnig Olavi Tuomi

specialsakkunnig Satu Malinen