Beskattning av inkomster från vadhållnings-, tippnings- och penningautomatspel som anordnats i länder utanför Finland eller EU/EES enligt inkomstskattelagen

Beskrivning av ärendet

I detta ställningstagande beskrivs hur inkomster från vadhållnings-, tippnings- och penningautomatspel (till exempel fruktspel, pokerautomater och andra motsvarande spelautomater) som anordnats i länder utanför Finland eller EU/EES och utgifter som hänför sig till dessa behandlas i beskattningen i enlighet med inkomstskattelagen (30.12.1992/1535, ISkL). Ställningstagandet gäller både spel på ort och ställe och internetspel.

Enligt ISkL 85 § är vinster från lotterier som avses i 2 § i lotteriskattelagen eller från lotterier som i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet anordnats i enlighet med dess lagstiftning inte skattepliktig inkomst. Hänvisningen i bestämmelsen till lotterier som avses i 2 § i lotteriskattelagen gäller därför lotterier som anordnas i Finland. Eftersom lotteriskattelagen inte tillämpas på vadhållnings-, tippnings- och penningautomatspel som anordnats i länder utanför EU/EES och som avses i detta ställningstagande, behandlas lotteriskattelagen därmed inte närmare i detta ställningstagande.

Enligt 2 § i lotterilagen (23.11.2001/1047) avses med lotteri en sådan verksamhet, där deltagandet sker mot vederlag och deltagarna har möjlighet att få en vinst med penningvärde som helt eller delvis beror på slumpen. Lotterierna enligt lotterilagen är bland annat penningspel. Med penningspel avses sådana lotterier där spelaren kan vinna pengar (3 § i lotterilagen). Tippnings- och vadhållningsspelen är sådana penningspel.

Med vadhållningsspel avses ett penningspel, där spelaren har möjlighet att, genom gissning av händelser eller resultat vid idrottstävlingar och andra tävlingar, inklusive hästtävlingar, samt penningspel, delta i fördelningen av de vinster som bestäms enligt produkten av den penninginsats spelaren ställt och det odds som utvisar sannolikheten för spelobjektets resultat; vid vadhållning kan spelaren lösa ut vinsten helt eller delvis även om vadhållningsobjektet ännu inte gett något resultat (3 § 1 mom. 2 punkten i lotterilagen).

Med tippningsspel avses enligt 3 punkten i den ovannämnda bestämmelsen andra än i 2 punkten avsedda penningspel där spelaren har möjlighet att genom gissning av händelser eller resultat vid idrottstävlingar eller andra tävlingar, inklusive hästtävlingar, eller genom lottning av nummer, märke eller andra igenkänningstecken delta i fördelningen av vinster.

Det finns många olika tippnings- och vadhållningsspel av vilka de mest kända spel som anordnas i Finland är bland annat Lången, Flervad, Stryktipset och Resultatvad. Med tippning och vadhållning avses i detta ställningstagande motsvarande tippnings- eller vadhållningsspel som anordnats i länder utanför Finland eller EU/EES och där vinstmöjligheten åtminstone delvis beror på slumpen på det sätt som avses i 2 § i lotterilagen.

Med penningautomat avses en spelautomat eller spelanordning som kan ge spelaren vinst i form av pengar (3 § 2 mom. 4 punkten i lotterilagen).

Sådana penningspel som avses i 2 mom. i lotterilagen kan anordnas även virtuellt så att vinsten då bestäms på basis av lottning (3 § 3 mom. i lotterilagen).

Bakgrund

Inkomstskattelagens bestämmelser som tillämpas på beskattningen av inkomster från vadhållning, tippning och penningautomatspel

Enligt ISkL 85 § är vinster från lotterier som avses i 2 § i lotteriskattelagen eller från lotterier som i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet anordnats i enlighet med dess lagstiftning inte skattepliktig inkomst. Bestämmelsen om skattefrihet i ISkL 85 § tillämpas inte på vinster från lotterier som anordnats i länder utanför Finland eller EU/EES.

Vinster från vadhållnings-, tippnings- och penningautomatspel som anordnats i länder utanför Finland eller EU/EES är i regel skattepliktig inkomst för mottagaren och beskattas enligt ISkL. På sådana vinster betalas inte lotteriskatt eftersom lotteriskattelagen inte tillämpas på spel som anordnas i länder utanför Finland.

ISkL innehåller inte särskilda bestämmelser om beskattning av vinsterna från vadhållnings-, tippnings- och penningautomatspel som anordnats i länder utanför Finland eller EU/EES. Det innebär att inkomster från sådana spel och utgifter som hänför sig dessa i beskattningen behandlas utifrån de allmänna bestämmelserna om skattepliktiga inkomster och avdragsgilla utgifter i ISkL.

Enligt ISkL 29 § 1 mom. är skattepliktig inkomst den skattskyldiges inkomster i pengar eller pengars värde. Den skattskyldige har rätt att från sin inkomst dra av utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande (naturliga avdrag). Vid beräkning av den beskattningsbara inkomsten för fysiska personer och dödsbon beräknas den så kallade nettoförvärvsinkomsten genom att från förvärvsinkomsten görs de naturliga avdragen (ISkL 30 § 3 mom.).

Enligt ISkL 31 § 4 mom. är avdragbara utgifter vid fastställande av nettoinkomsten inte utgifterna för förvärv av skattefri inkomst och inte heller den skattskyldiges levnadskostnader, vilka omfattar bland annat bostadshyra och utgifter för skötseln av barn och hemmet.

Enligt ISkL 61 § 1 mom. är förvärvsinkomst annan inkomst än kapitalinkomst som avses i 2 kap.

Om vadhållningens och tippningens samt penningautomatspelens karaktär i lotterilagen

Högsta förvaltningsdomstolen har bedömt vadhållningens karaktär i sitt beslut HFD 2022:60. Enligt motiveringarna till beslutet har betydelsen av slumpen i så kallade sakkunnigspel uttryckligen behandlats i regeringens proposition (RP 197/1999) som ledde till stiftningen av lotterilagen. Med sakkunnigspel avses bland annat tippnings- och vadhållningsspel där spelarens kunskaper om spelobjektet har betydelse för framgången i spelet. Spelare med bättre kunskaper gissar mer sannolikt rätt än spelare som har mindre kännedom, men inte nödvändigtvis eftersom det alltid finns oförutsägbara faktorer i tävlingsverksamheten. I tippnings- och vadhållningsspelen har vinsten ansetts alltid bero delvis på slumpen.

Enligt förarbetet till lotterilagen (RP 132/2016) är det, med undantag av automater i spelkasinon, typiskt för penningautomatspel att man på dem spelar med relativt små insatser och att de ger relativt små penningvinster. I praktiken beror vinstmöjligheten i penningautomatspelen helt på slumpen, och vad spelaren gör påverkar inte sannolikheten för vinst.

Om vadhållningens och tippningens karaktär i inkomstbeskattningen

Enligt högsta förvaltningsdomstolens ovannämnda beslut och förarbetet till lotterilagen beror vinster från vadhållnings- och tippningsspel alltid delvis på slumpen. I vadhållnings- och tippningsspelen deltar personen inte själv i det spel eller den händelse som utgör ett föremål för vadhållning eller tippning, utan hen gissar resultatet av ett spel eller en annan detalj som utgör ett föremål för vadhållning. Erhållandet av inkomst beror med andra ord inte på personens egen verksamhet och skicklighet på motsvarande sätt som vid förvärvandet av inkomst i en stabil förvärvsverksamhet. Beskattningen av förvärvsverksamheten har behandlats närmare i anvisningen Företagsverksamhet, förvärvsverksamhet och hobbyverksamhet i personbeskattningen. Erhållandet av inkomster som delvis beror på slumpen är inte till sin karaktär en sådan beskattningsbar förvärvsverksamhet som avses i ISkL, trots att dessa inkomster även beskattas enligt inkomstskattelagen.

Vad gäller avdrag i beskattningen finns det en väsentlig skillnad mellan utgifter för förvärvsverksamhet och utgifter för vadhållning eller tippning som baserar sig på verksamheternas karaktär. När utgifterna för förvärvsverksamhet dras av, granskas verksamheten och inkomsterna från förvärvsverksamhet och utgifterna för den behandlas som helhet på årsnivå i beskattningen. Inkomster från vadhållning och tippning som delvis beror på slumpen och utgifter som hänför sig till dessa behandlas däremot i beskattningen utifrån varje vad och tippning. Inkomster från vadhållning och tippning och utgifter som hänför sig till dessa kan inte granskas på årsnivå, eftersom varje vadhållning och tippning är en enskild händelse och en förlorad insats således inte påverkar vinstmöjligheten vid nästa vadhållning eller tippning.

Om penningautomatspelens karaktär i inkomstbeskattningen

Såsom det har konstaterats ovan beror vinster från penningautomatspelen helt på slumpen. Erhållandet av inkomster som beror på slumpen är inte till sin karaktär en sådan beskattningsbar förvärvsverksamhet som avses i ISkL trots att sådana inkomster beskattas enligt inkomstskattelagen.

Till vinster från penningautomater hänför sig inte sådana kostnader för inkomstens förvärvande som kunde dras av från vinsterna. Bruttovinster beskattas som förvärvsinkomst och spelade insatser får inte dras av som kostnad för inkomstens förvärvande. Insatserna får inte dras av eftersom det inte är fråga om förvärvande av inkomst, utan användning av inkomst i de spel som beror på ren slump. Sådana utgifter är i sin helhet sådana levnadskostnader som enligt ISkL 31 § 4 mom. inte är avdragbara.

Ställningstagande

Behandling av inkomster och utgifter i inkomstbeskattningen

Inkomster (vinster) från vadhållning och tippning som anordnats i länder utanför EU/EES- är skattepliktig inkomst (ISkL 29 § 1 mom. och 61 § 1 mom.) En inkomst anses hänföra sig till det skatteår under vilket den har lyfts eller antecknats på den skattskyldiges konto eller under vilket den skattskyldige annars har kunnat förfoga över den (ISkL 110 § 1 mom.). Inkomsterna är skattepliktiga oavsett om de betalas till ett finländskt eller utländskt bankkonto. Inkomsterna är skattepliktiga även i en situation där den skatteskyldige kan lyfta, överföra dem från spelkontot till bankkontot eller omvandla dem till kontanter. Inkomsterna är skattepliktiga även om den skatteskyldige inte lyfter vinsten, utan använder den för ett nytt spel. Beskattningen av inkomst kan inte heller uppskjutas genom att medlen lämnas på spelkontot.

Vad gäller spel som tillhandahålls via internet (till exempel nätkasinon) är det med tanke på bedömningen av tillämpningen av ISkL 85 § väsentligt, om det registrerade sätet för den som anordnar ett lotteri finns i EU/EES och om anordnaren har beviljats licens eller tillstånd i EU/EES eller inte när licens eller tillstånd krävs. Om det registrerade sätet för den som anordnar ett lotteri finns i ett land utanför EU/EES och om spellicens eller speltillstånd har beviljats av en stat utanför EU/EES, anses lotteriet inte har anordnats i en stat i EU/EES enligt lagstiftningen i denna stat och bestämmelsen om skattefrihet i ISkL 85 § inte vara tillämplig på beskattningen av vinsten från lotteriet.

En insats som hänför sig till enskilda vad eller tippningar som gett vinst kan med stöd av ISkL 29 § dras av som utgift för förvärvande av inkomst från spelet i fråga. Däremot kan insatser som hänför sig till förlorade vad eller tippningar inte enligt systematiken i ISkL 29 § hänföras till inkomster från vad och tippningar som gett vinst eller dras av som utgifter för inkomstens förvärvande. Sådana utgifter är i sin helhet sådana levnadskostnader som enligt ISkL 31 § 4 mom. inte är avdragbara. Inkomstskattelagen innehåller ingen bestämmelse om avdragsgilla förluster. Det innebär att insatser som hänför sig till förlorade vad eller tippningar inte heller kan dras av som förlust.

Andra utgifter som hänför sig till enskilda vad eller tippningar som gett vinster (till exempel resekostnader för en match som är ett föremål för vadhållning) kan dras av om den skatteskyldige kan påvisa ett samband mellan utgiften och det vad eller den tippning som gett vinst. Utgifter som hänför sig till vad eller tippningar som gett förluster kan inte dras av som utgifter för inkomstens förvärvande. Utgifterna i fråga är i sin helhet sådana levnadskostnader som enligt ISkL 31 § 4 mom. inte är avdragbara.

Bruttovinster från penningautomatspel är skattepliktig förvärvsinkomst i enlighet med ISkL 29 § och 61 §. Kostnaderna för inkomstens förvärvande kan inte dras av från vinsterna från spelautomaten.

Deklarationsskyldighet

Enligt 7 § och 10 § i lagen om beskattningsförfarande (18.12.1995/1558, BFL) ska den skattskyldige meddela skattemyndigheten sina skattepliktiga inkomster, de avdrag som ska göras från dessa och övriga uppgifter som påverkar beskattningen. Den person som fått inkomst från vadhållnings- och tippningsspel eller spelautomat som anordnats i ett land utanför Finland eller EU/EES ska således på eget initiativ i sin skattedeklaration lämna in uppgifter om skattepliktiga inkomster och avdrag som hänför sig till dessa till den del som utgifterna är avdragbara i beskattningen.

Den skattskyldige ska kunna ge en utredning av grunderna för och storleken av de utgifter som hen yrkar som avdrag. Utredningen ska basera sig på verifikat. Den som bedriver vadhållning eller tippning ska i praktiken specificera inkomster (vinster) som hen fått och insatser och övriga utgifter som hänför sig till dessa utifrån varje vad och tippning så att utgifterna kan beaktas som avdrag i beskattningen. Utgifterna kan därför inte dras av som ett uppskattat belopp eller schemamässigt till exempel genom att ställa insatserna till de vad och tippningar som gett vinst i proportion till insatserna till alla vad och tippningar under ett skatteår.

Den skattskyldige ska förvara anteckningarna om inkomster och kostnader fem år från ingången av året efter det år då beskattningen slutförts (BFL 11 a § och 12 § 2 mom.). Verifikationerna ska uppvisas på skattemyndighetens eller fullföljdsinstansens uppmaning.

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

ledande skattesakkunnig Olavi Tuomi