Skatteförvaltningens beslut om de grunder som skall iakttas vid beräkningen av naturaförmåner i samband med beskattningen för år 2009

Utfärdat i Helsingfors den 24 november 2008

Skattestyrelsen har med stöd av 64 § och 76 § i inkomstskattelagen den 30 december 1992 (1535/1992), sådana de lyder i lagen 1549/1995, bestämt följande.

1 §

Naturaförmåner som erhållits av arbetsgivare i hemlandet eller utomlands skall värderas enligt följande grunder:

Bostadsförmån och rätt att använda elström

2 §

Penningvärdena av bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med centralvärme är följande:

a) Huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Grankulla, Vanda), förmånens värde

   
b)  Övriga delar av landet, förmånens värde

Värdet av bostadsförmån i bostäder som avses i lagen om användning, överlåtelse och inlösen av aravahyresbostäder och aravahyreshus (1190/93) är, avvikande från 1 mom., högst den hyra som uppbärs för bostaden.

Värdet av en i 76 § 5 punkten i inkomstskattelagen (1549/95) avsedd bostadsförmån som erhållits utomlands är lika med bostadens gängse hyra, likväl högst 50 procent av värdet av naturaförmånen för en i 1 mom. avsedd bostad på huvudstadsregionen som blivit färdig år 1984 eller senare.

Om löntagare som är anställd hos resebyrå eller researrangör och som enligt arbetsavtalet har förflyttningsskyldighet måste byta tjänstgöringsort och bostad under utlandstjänstgöringen på order från arbetsgivaren under kalenderåret, beräknas värdet av bostadsförmånen enligt 25 m2.

3 §

Såsom året då bostaden blivit färdig betraktas det år då byggnaden blivit färdig. Har byggnaden totalrenoverats, betraktas såsom året då bostaden blivit färdig byggnadens renoveringsår.

4 §

Om löntagaren själv står för uppvärmningskostnaderna i en bostad med centralvärme, nedsätts förmånens värde i 2 § med 1,32 € per kvadratmeter i månaden.

5 §

Penningvärdet av bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med ugnsuppvärmning är 3,50 € per kvadratmeter i månaden. Om löntagaren själv står för uppvärmningskostnaderna, är förmånens värde 2,38 € per kvadratmeter i månaden.

6 §

Värdet av till bostadsförmån hörande obegränsad rätt att använda elström är 0,60 € per kvadratmeter i månaden. Förmånens värde omfattar inte eluppvärmning av bostaden.

Vid värdering av bostadsförmånen jämställs en bostad med eluppvärmning med en bostad med centralvärme.

7 §

Penningvärdet av bostadsförmån i samfällt rum jämte värme och belysning i ett rum med centralvärme är 102 € per månad. I ett rum med ugnsuppvärmning är penningvärdet av förmånen 37 € per månad.

8 §

Vid beräkning av bostadsförmånens penningvärde inräknas i bostadens areal de egentliga boningsrummen och de byggnadsutrymmen som ansluter sig till löntagarens eller hans familjs boende, såsom bastu, simbassäng och hobbyrum. Garage räknas inte in i bostadsarealen.

Vid beräkning av bostadsförmånens penningvärde beträffande bostad som blivit färdig före år 1961 inräknas för den del som överstiger 150 kvadratmeter hälften av utrymmen som avses i 1 mom. i bostadsarealen.

9 §

Om hyresnivån för bostäder i en kommun konstaterats vara lägre än de värden som angetts i 2 § 1 mom., kan dessa värden sänkas allmänt i kommunen, dock med högst 20 procent.

På motsvarande sätt kan i 2 § 1 mom. avsedda värden av bostadsförmån eller deras värden som ändrats i enlighet med 1 mom. i denna paragraf sänkas på grund av bostadens läge i kommunen, dock med högst 20 procent.

Garageförmån

10 §

Penningvärdet av uppvärmt garage eller plats i ett uppvärmt parkeringshus är 62 € per månad i huvudstadsregionen och 40 € per månad i övriga delar av landet. Penningvärdet för kallt garage eller plats i ett kallt parkeringshus är 40 € per månad i huvudstadsregionen och 32 € per månad i övriga delar av landet.

Kostförmån

11 §

Kostförmånens värde är 5,50 € per måltid, om summan av de direkta kostnader som för anskaffning av förmånen vållats arbetsgivaren och momsen på dessa kostnader uppgår till minst 5,50 € och högst 9,20 €. Om summan understiger 5,50 € eller överstiger 9,20 €, anses förmånens värde vara detsamma som summan av de direkta kostnaderna och momsen på dessa kostnader.

12 §

Direkta kostnader är råvaror som använts vid tillagning av måltid samt löner för tillagning och servering av måltid jämte socialkostnader. Har arbetsgivaren kommit överens med måltidsstället om anordning av arbetsplatsmåltid (avtalsmåltid), betraktas det belopp som arbetsgivaren betalat till måltidsstället som den direkta kostnaden för måltiden.

Såsom direkta kostnader betraktas inte kostnader för mattransport till matstället.

Ersättning som den skattskyldige betalt för måltiden till arbetsgivaren tas inte i beaktande vid uträkning av de direkta kostnaderna, utan den dras av från kostförmånens penningvärde.

13 §

Såsom penningvärde för kostförmån för personalen på sjukhus, skola, daghem eller annan motsvarande anstalt i samband med anstaltsmåltid anses 4,13 € per måltid. Värdet av kostförmån som personalen i en skola, daghem eller motsvarande inrättning får i samband med övervakning av elevernas eller vårdtagarnas bespisning är 3,30 € per måltid.

Penningvärdet av den kostförmån som personalen på hotell- och restaurangbranschen samt flygpersonalen erhållit under flygningen anses vara 4,68 € per måltid.

14 §

Värdet av förmån som erhållits i form av måltidskupong eller annat motsvarande betalningssätt med ett nominellt värde av högst 9,20 €, som inte har samband till avtalsmåltid, är 75 % av måltidskupongens nominella värde, dock minst 5,50 €. Måltidskupong med ett nominellt värde av över 9,20 € värderas upp till dess nominella värde.

Förutsättningen för att en måltidskupong enligt 1 mom. skall värderas till 75 procent av dess nominella värde är att den endast kan användas för måltid och att man inte får pengar, livsmedel eller andra förnödenheter mot den. I annat fall värderas kupongen till dess nominella värde. Löntagaren kan få endast en kupong värderad på ovan nämnt sätt per sådan faktisk arbetsdag i hemlandet, under vilken arbetsgivaren inte på annat sätt kan ordna en måltid som motsvarar arbetsplatsmåltid.

Förmån med fritt uppehälle

15 §

Värdet av förmån med fri bostad, kost, belysning och värme är 417 € per månad i ett rum och 401 € per månad i ett samfällt rum.

16 §

För person i sjömanstjänst är penningvärdet av i egenskap av sjöman erhållen naturaförmån 11 € per dygn eller högst 247,50 € per månad.

Bilförmån

17 §

Om löntagaren eller hans familj använder arbetsgivarens person- eller paketbil för privatkörning, betraktas den förmån han erhållit som bilförmån. Värdet av bilförmån fastställs i olika åldersgrupper enligt det år då bilen har tagits i bruk och som framgår av registerutdraget enligt följande:

a) Åldersgrupp A (bilar som tagits i bruk åren 2007-2009)

Fri bilförmån:

Det månatliga värdet av förmån utgör 1,4 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 285 euro eller 19 cent per kilometer.

Förmån att använda bil:

Det månatliga värdet av förmån utgör 1,4 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 105 euro eller 7 cent per kilometer.

b) Åldersgrupp B (bilar som tagits i bruk åren 2004-2006)

Fri bilförmån:

Det månatliga värdet av förmån utgör 1,2 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 300 euro eller 20 cent per kilometer.

Förmån att använda bil:

Det månatliga värdet av förmån utgör 1,2 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 120 euro eller 8 cent per kilometer.

c) Åldersgrupp C (bilar som tagits i bruk före år 2004)

Fri bilförmån:

Det månatliga värdet av förmån utgör 0,9 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 315 euro eller 21 cent per kilometer.

Förmån att använda bil:

Det månatliga värdet av förmån utgör 0,9 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 135 euro eller 9 cent per kilometer.

Bilförmån som erhållits utomlands (bilar som tagits i bruk före år 2008)

Användning av värde per kilometer förutsätter körjournal eller annan tillförlitlig utredning om antalet kilometer som körts med bilen. Värdet av bilförmånen kan höjas vid beskattningens verkställande om det är uppenbart att privatkörningarna kommer att överstiga 18 000 kilometer om året.

Om en löntagares arbete är sådant att han använder flera olika naturaförmånsbilar under månaden, beräknas grundvärdet enligt den bil som han använt den största delen av månaden.

18 §

Med grundvärde avses procentandelen som uträknats på basis av bilens nyanskaffningspris.

Med nyanskaffningspris avses det allmänna rekommenderade pris som var gällande för bilmodellen vid ingången av den månad då bilen togs i bruk och som importören eller, då denna saknas, partihandeln uppgett minskat med 3 400 €. Av detta pris beräknar man den i 17 § nämnda procentuella andelen. Det erhållna värdet avrundas nedåt till närmaste 10 euro.

Värdet på en bilförmån som erhållits utomlands fastställs enligt 17 § på basis av det år under vilket bilen enligt registerutdraget har tagits i bruk.  Grundvärdet på bilar som tagits i bruk efter år 2007 räknas ut såsom avses i 1 mom., dock så att nyanskaffningspriset på bilen motsvarar priset på bilen i anskaffningslandet inklusive eventuella skatter minskat med 3 400 euro.

19 §

Om arbetskörslorna med naturaförmånsbilen överstiger 30 000 kilometer under ett kalenderår eller om löntagaren måste byta naturaförmånsbilen på det sätt som avses i 17 § 3 mom., utgör förmånens grundvärde 80 procent av grundvärdet enligt 17 och 18 §.

20 §

Vid bestämmande av bilförmånens värde beaktas den extra utrustning som skaffats i bilen utom vanliga vinterdäck och biltelefon. Som värdet på biltelefon betraktas värdet på mobiltelefon.

Värdet av extra utrustning läggs till bilens nyanskaffningspris till den del utrustningens värde överstiger 850 €. Om den rabatt som arbetsgivaren fått på extra utrustning överstiger en sedvanlig kassa- eller annan dylik rabatt, används som extra utrustningens värde det allmänna rekommenderade priset.

21 §

Det är fråga om fri bilförmån när arbetsgivaren står för kostnaderna för bilen. Det är fråga om förmånen att använda bil när löntagaren själv betalar åtminstone bränslekostnaderna för bilen.

Ersättning som löntagaren betalar till arbetsgivaren för bilkostnaderna dras av från penningvärdet av fri bilförmån eller förmånen att använda bil.

22 §

Vid värdering av bilförmån räknas användning av bilen för resor mellan bostaden och arbetsplatsen till privatkörning.

23 §

Penningvärdet av bilförmån skall höjas med 420 euro per månad eller 28 cent per kilometer, om bilen körs av en av arbetsgivaren anställd chaufför.

24 §

Av körjournal som avses i 17 § skall framgå hur många kilometer som dagligen under skatteåret körts med bilen.

Om arbetskörslorna med bilen skall följande uppgifter dagligen antecknas i körjournalen:

• tidpunkten i början och i slutet av körningen,
• körningens avfärds- och ankomstplats samt vid behov rutten,
• utslaget på vägmätaren i början och i slutet av körningen,
• körsträckan,
• ändamålet med körningen och
• bilens användare.

Telefonförmån

25 §

Penningvärdet av telefonförmån som uppkommer av att arbetsgivaren bekostat en telefon i löntagarens hem är 20 € per månad. Förmånens värde täcker kostnaderna för samtalen.

Värdet av naturaförmån som uppkommer av att arbetsgivare bekostat en mobiltelefon till löntagaren är 20 € per månad. Förmånens värde täcker kostnaderna för samtalen, textmeddelandena och multimediemeddelandena.

Tillämpning av det gängse värdet

26 §

Såsom penningvärde av sådan förmån, vars gängse pris uppenbarligen understiger penningvärdet enligt detta beslut eller som inte nämnts ovan, skall anses dess gängse värde.

Den ersättning som arbetsgivaren uppbär hos löntagaren dras av från det beslutsenliga penningvärdet på förmånen.

Ikraftträdande

27 §

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas vid verkställandet av förskottsinnehållning under 2009 och vid beskattningen för år 2009.

Generaldirektör    Mirjami Laitinen
Överinspektör    Tomi Peltomäki