Skatteförvaltningens beslut om grunderna för beräkning av förskottsinnehållningssatser för löneinkomst och grunderna för beräkning av förskottsskatt som ska påföras vid förskottsbetalning för år 2021

Skatteförvaltningen har med stöd av 2 § 1 mom. och 6 § 1 mom. i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996), sådana de lyder, 2 § 1 mom. i lag 516/2010 och 6 § 1 mom. i lag 775/2016, fastställt grunderna för beräkning av förskottsinnehållningssatserna och den förskottsskatt som ska påföras vid förskottsbetalning enligt följande:

1 Beräkning av förskottsinnehållningssatsen och tilläggssatsen

Förskottsinnehållningen beräknas enligt 3 och 4 § i lagen om förskottsuppbörd så att förskottsinnehållningens belopp så noggrant som möjligt motsvarar det sammanlagda beloppet av skatter och avgifter som den skattskyldige, enligt den lag om skatteskalorna som gäller för skatteåret och enligt de övriga skattegrunderna för skatteåret, ska betala för sin inkomst som omfattas av förskottsinnehållning.

1.1 Personer för vilka skattekort beräknas

För allmänt skattskyldiga fysiska personer som har sådana andra förskottsinnehållningspliktiga inkomster som avses nedan i kapitel 3 än pensioner eller prestationer, ska en förskottsinnehållningssats och en tilläggssats beräknas för löneinkomster. För 16–20-åringar och för personer som är yngre än detta och som tidigare haft löneinkomster som understiger 10 000 euro beräknas ett skattekort för en presumtiv löneinkomst på 10 000 euro. För 21–65-åringar vars inkomster är högst 15 000 euro beräknas ett skattekort för en presumtiv löneinkomst på 15 000 euro.

För skattskyldiga som har förskottsbetalningspliktiga förvärvsinkomster som uppgår till minst 6 000 euro beräknas en förskottsinnehållningssats, inkomstgräns och tilläggssats utifrån de förskottsbetalningspliktiga förvärvsinkomsterna och eventuella förskottsinnehållningspliktiga inkomster för att meddelas vidare till utbetalare av förmåner.
För skattskyldiga vars inkomster är deltidspension, partiell förtida ålderspension, delinvalidpension, partiellt rehabiliteringsstöd, partiell olycksfallspension eller partiell pension för trafikskada och löneinkomster, beräknas en lika stor förskottsinnehållningssats för pensionsinkomsten och lönen.

1.2 Personer för vilka skattekort inte beräknas eller skapas

Skattekort beräknas inte för en allmänt skattskyldig löntagare som har flyttat till en utländsk kommun under 2020 eller tidigare. För allmänt skattskyldiga beräknas förskottsskatt och för pensionstagare en förskottsinnehållningssats, oberoende av hemkommunen.
Om den skattskyldige har flyttat utomlands, skapas inte ett löneskattekort för hen utifrån en presumtiv inkomst på 10 000 eller 15 000 euro.

2 Beräkning av förskottsskatt

En allmänt skattskyldig som har förskottsbetalningspliktiga inkomster påförs som förskottsbetalning en förskottsskatt i enlighet med 3 och 4 § i lagen om förskottsuppbörd.

Vid förskottsbetalning ska den skattskyldiga påföras ett skattebelopp som så noggrant som möjligt motsvarar det sammanlagda belopp av skatter och avgifter som den skattskyldiga, enligt de skattegrunder som ska tillämpas under skatteåret, ska betala för sina inkomster, minskat med det belopp som beräknas inflyta i form av förskottsinnehållning.

Små förskottsbetalningspliktiga inkomster kan emellertid beaktas vid förskottsinnehållningen, på det sätt som beskrivs nedan i kapitel 3.3.

3 Inkomster

3.1 Förvärvs- och kapitalinkomster som används som grund för beräkningen av förskottsinnehållningssatser

Vid beräkningen av förskottsinnehållningssats och förskottsskatt används de senaste tillgängliga uppgifterna. Uppgifterna om inkomst som används vid beräkningen av förskottsinnehållningssats fås i regel från beskattningen som verkställts för skatteåret 2019 eller från den ändringsbeskattning som anknyter till den eller från förskottsuppbördens ändringsberäkningar (2020). Ändringsbeskattningens uppgifter används i beräkningen endast om ett beslut har meddelats om ändringsbeskattningen. Vid beräkningen av förskottsinnehållningssats beaktas den skattskyldiges skattepliktiga inkomster, om de antas fortgå.

Till inkomsten som ligger till grund för beräkningen av förskottsinnehållningssats och tilläggssats räknas förskottsinnehållningspliktiga löner, sjöarbetsinkomster, inkomst från åländsk landsvägsfärja, naturaförmåner och förmåner. Löneinkomsterna i den senast slutförda beskattningen eller i den ändringsbeskattning som anknyter till den ska höjas med 4,0 %. Om uppgiften om löneinkomsterna tas från förskottsuppbördens ändringsberäkningar, ska den höjas med 2,5 %.

Förmånerna från den senast slutförda beskattningen eller den ändringsbeskattning som anknyter till den och förskottsuppbördens ändringsberäkningar ska räknas om till förskottsinnehållningspliktiga löneinkomster eller sjöarbetsinkomster så att de höjs med 40 %. Efter att förmånerna räknats om till löneinkomst ska uppgiften från den senast slutförda beskattningen eller den ändringsbeskattning som anknyter till den höjas med 4,0 %. Om uppgiften är från förskottsuppbördens ändringsberäkning ska den höjas med 2,5 %.

Andra än de ovan nämnda inkomsterna beaktas som sådana.

De uppskattade pensions- och prestationsbeloppen kommer till förskottsuppbörden från de pensionsanstalter som är med i direktöverföringen. Pensionerna och prestationerna beaktas enligt de belopp som pensionsanstalterna har anmält.

Vid beräkningen av skattekort beräknas förskottsinnehållningssatser för förskottsinnehållningspliktiga löner, sjöarbetsinkomster, inkomster från Åland landsvägsfärja, arvoden till närståendevårdare, arvoden till familjevårdare och arbetsersättningar till sådana som inte är införda i förskottsuppbördsregistret (momsskyldiga och icke-momsskyldiga). Till inkomstgränsen för skattekortet för lön räknas också sådana bruksavgifter och arvoden till idrottare som utgör förvärvsinkomst. Från de förskottsinnehållningspliktiga arbetsersättningarna (hos momsskyldiga) dras av utgifterna som hänför sig till arbetsersättningen och de återstående förskottsinnehållningspliktiga nettoarbetsersättningarna (hos momsskyldiga) beaktas vid beräkningen av avdragen och skatterna.

Löneinkomsten för 21–65-åringar uppskattas till 15 000 euro om de inkomster som ska beaktas på ovan nämnda sätt understiger 15 000 euro. Även beloppet av sjöarbetsinkomst uppskattas till 15 000 euro i en motsvarande situation.

Till inkomsten som används som grund för förskottsinnehållnings- och tilläggssats räknas inte dividender som grundar sig på en arbetsinsats och beskattas som lön, dividender som grundar sig på en arbetsinsats och beskattas som arbetsersättning, dividender som grundar sig på en arbetsinsats av en FöPL/LFöPL-försäkrad företagare, fondandelar som lyfts från en personalfond, anställningsoptioner, aktiepremier, andra skattepliktiga förskottsinnehållningspliktiga förvärvsinkomster, dividendinkomster, överskott från andelslag eller inkomst av virkesförsäljning enligt 43 § i inkomstskattelagen (1535/1992), eftersom dessa inkomster inte antas fortgå.

För bruksavgifter som utgör kapitalinkomst beräknas inte något skattekort, utan den uppskattade förskottsinnehållningen som inflyter ska beaktas vid beräkningen av förskottsinnehållningssatsen.

3.2 Förskottsbetalningspliktiga förvärvs- och kapitalinkomster

Vid fastställandet av den förskottsskatt som ska betalas vid förskottsbetalningen beaktas den skattskyldiges skattepliktiga inkomster som inkomster, om de antas fortgå. Förskottsbetalningspliktiga inkomster fås från sen senast slutförda beskattningen (2019) eller den ändringsbeskattning som anknyter till den eller från förskottsuppbördens ändringsberäkningar (2020).

Till inkomsten som används som grund för beräkningen av förskottsskatt räknas övriga förskottsbetalningspliktiga kapitalinkomster, hyresinkomster från aktielägenheter, hyresinkomster från fastigheter, hyresinkomster från annan egendom, utländska förvärvs- och kapitalinkomster, förskottsbetalningspliktiga löner, förskottsbetalningspliktiga pensioner, stipendier, resultatet av förvärvsverksamhet, sammanslutningsdelägarens inkomstandel av en beskattnings- eller näringssammanslutning samt kapital- och förvärvsinkomster av näringsverksamhet, jordbruk och renskötsel.

Den inkomst som en fysisk person mottagit från näringsverksamheten samt en sammanslutnings inkomst av näringsverksamhet som kommer från den senast slutförda beskattningen eller den ändringsbeskattning som anknyter till den ska höjas med 3,0 %.

Övriga inkomster än ovan nämnda används som sådana.

Företagaravdraget beräknas enligt 5 % på sådan förvärvs- och kapitalinkomst som mottagits i näringsverksamhet och jordbruk, från näringssammanslutningars förvärvskällor för näringsverksamhet och jordbruk, från beskattningssammanslutningars förvärvskälla för jordbruk och från utländska sammanslutningar.

3.3 Beaktande av kapital- och förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning vid beräkningen av förskottsinnehållningssats

Små kapital- och förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning tas med i beräkningen av förskottsinnehållningssatsen enligt följande regler.

Om de förskottsbetalningspliktiga inkomsterna uppgår till högst 7 000 euro, kan de beaktas vid beräkningen av förskottsinnehållningssatsen (2 § i lagen om förskottsuppbörd). Om de förskottsbetalningspliktiga inkomsterna sammanlagt överskrider 7 000 euro, påförs förskottsskatt.

Inkomsterna som omfattas av förskottsbetalning beaktas inte vid beräkningen av förskottsinnehållningssatsen om skattekortet för lön är ett skattekort där inkomsten har uppskattats till 10 000 eller 15 000 euro eller ett skattekort för sjöarbetsinkomst, eller om den skattskyldiges enda förvärvsinkomster är finsk pensionsinkomst för vilken endast finsk sjukvårdspremie ska fastställas.

Sådana kapitalinkomster och förvärvsinkomster på högst 7 000 euro som omfattas av förskottsbetalning beaktas inte vid beräkningen av förskottsinnehållningssats, om det för den skattskyldige har sparats uppgiften om att skatterna och avgifterna på de förskottsbetalningspliktiga inkomsterna ska betalas som förskottsskatt.

Den högsta innehållningssatsen i skattekort är 60,0 %. Inkomst som omfattas av förskottsbetalning tas inte med på skattekortet om förskottsinnehållningssatsen skulle överstiga 60,0 %.

För inkomster som inte har beaktats på skattekortet fastställs en förskottsskatt för den skattskyldige.

3.4 Arbetsinkomst i företagarförsäkring som grund för beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie

Pensionsförsäkringsanstalterna anmäler de för år 2021 uppskattade arbetsinkomster som utgör grunden för försäkringspremierna och den blivande pensionen från företagarpensionsförsäkringen (FöPL-arbetsinkomst) eller lantbruksföretagarens pensionsförsäkring (LFöPL-arbetsinkomst). Arbetsinkomsterna ersätter de i 18 kap. 14 § i sjukförsäkringslagen angivna skattepliktiga inkomsterna och sjukförsäkringens sjukvårdspremie fastställs på basis av de arbetsinkomster och sådana övriga skattepliktiga förvärvsinkomster som enligt bestämmelsen inte ska ersättas med arbetsinkomsterna.

Vid beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie ersätts med arbetsinkomst den del av de förskottsinnehållningspliktiga lönerna och förskottsbetalningspliktiga löneinkomsterna som enligt den senast slutförda beskattningen eller förskottsuppbördens ändringsberäkning utgör löneinkomst av företagsverksamhet. Med arbetsinkomst ersätts även den del av sjöarbetsinkomsten som enligt den senast slutförda beskattningen eller förskottsuppbördens ändringsberäkning utgör sjöarbetsinkomst av företagsverksamhet.

FöPL-arbetsinkomst ersätter förskottsinnehållningspliktiga arbetsersättningar (momsskyldiga), förskottsinnehållningspliktiga arbetsersättningar (icke-momsskyldiga), arbetsersättning som omfattas av förskottsbetalning och ingår i den personliga förvärvskällan, annan förvärvsverksamhet (t.ex. servicepenning, privat familjedagvårdare), familjevårdarens arvode och närståendevårdarens arvode.

Med LFöPL-arbetsinkomst ersätts inga arbetsersättningar.

FöPL-arbetsinkomst ersätter de bruksersättningar som utgör förvärvsinkomst och omfattas av förskottsinnehållning. Med FöPL-arbetsinkomst ersätts även förvärvsinkomsten av näringsverksamhet, förvärvsinkomsten av en sammanslutnings näringsverksamhet och en utländsk sammanslutnings förvärvsinkomst av näringsverksamhet i sin helhet.

Grunden för en LFöPL-försäkring kan vara antingen jordbruk, sjöarbetsinkomst, jordbruk och sjöarbetsinkomst, stipendium, stipendium och jordbruk, stipendium och sjöarbetsinkomst eller stipendium, jordbruk och sjöarbetsinkomst. Grunden för LFöPL-försäkringen påverkar vilka inkomster som LFöPL-arbetsinkomsten ska ersätta vid beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie. LPA sänder grunden för försäkringen för förskottsuppbörden.

Om grunden av LFöPL-försäkringen är jordbruk, används LFöPL-arbetsinkomsten för att ersätta förvärvsinkomsten av jordbruk, förvärvsinkomsten av sammanslutningens jordbruk och förvärvsinkomsten av renskötsel.

Om grunden för LFöPL-försäkringen är sjöarbetsinkomst, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten förvärvsinkomsten av näringsverksamhet och näringsverksamhetens förvärvsinkomst från sammanslutningar samt sjöarbetsinkomsten från eget företag men inte de övriga inkomsterna som ersätts med LFöPL-arbetsinkomsten. Om inkomster som avses här likväl förekommer, ska de beaktas som sådana i beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie.

Om grunden för LFöPL-försäkringen är jordbruk och sjöarbetsinkomst, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten alla de ovan nämnda inkomsterna.

Om grunden för LFöPL -försäkringen är stipendium, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten stipendiet men inte de övriga inkomster som ska ersättas med LFöPL-arbetsinkomsten. Om inkomster som avses här likväl förekommer, ska de beaktas som sådana i beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie.

Om grunden av LFöPL-försäkringen är stipendium och jordbruk, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten förvärvsinkomsten av jordbruk, förvärvsinkomsten av sammanslutningens jordbruk och förvärvsinkomsten av renskötsel.

Om grunden för LFöPL-försäkringen är stipendium, jordbruk och sjöarbetsinkomst, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten samtliga ovan nämnda inkomster och förvärvsinkomster av näringsverksamheten och förvärvsinkomster sammanslutningars näringsverksamhet samt sjöarbetsinkomsten från ett eget företag.

Om den skattskyldige har både FöPL- och LFöPL-arbetsinkomster, ersätts alla skattepliktiga inkomster enligt ovan nämnda reglerna vid beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie.

3.5 Löneinkomst och företagarinkomst som beräkningsgrund för sjukförsäkringens dagpenningspremie

Sjukförsäkringens dagpenningspremie fastställs så att som beräkningsgrund används den skattepliktiga löneinkomst och den företagarinkomst som avses i 18 kap. 15 § i sjukförsäkringslagen.

Företagarens förhöjda dagpenningspremie för 18–68-åriga är 0,19 % av FöPL-arbetsinkomsten.

4 Avdrag vid beräkning av förskottsinnehållningssatsen, tilläggssatsen och förskottsskatten

4.1 Naturliga avdrag

4.1.1 Kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats

Kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen beaktas enligt den senast slutförda beskattningen eller den ändringsbeskattning som anknyter till den eller förskottsuppbördens ändringsberäkningar. Av kostnaderna beräknas som avdrag den andel som överstiger 750 euro, dock högst 7 000 euro.

Vid beräkningen beaktas inte veckoslutsresor, kostnader för resor i specialbranscher eller kostnader för resor till den sekundära arbetsplatsen.

4.1.2 Utgifter för resor mellan bostad och arbetsplats vid kommunalbeskattningen på Åland

Kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen beaktas enligt den senast slutförda beskattningen eller den ändringsbeskattning som anknyter till den eller förskottsuppbördens ändringsberäkningar. Vid beräkningen av utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen vid kommunalbeskattningen på Åland beaktas om utgifterna är sådana som har en självriskandel om 600 euro eller om de ska beaktas utan självrisk. Därutöver ska som reseutgifter beaktas det åländska hyreskostnadsavdraget, vars självrisk tillsammans med de reseutgifter som har en självrisk är 600 euro. För utgifterna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen beviljas vid kommunalbeskattningen på Åland ett avdrag som uppgår till högst 6 000 euro.

4.1.3 Medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer

Medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer beaktas enligt den senast slutförda beskattningen eller den ändringsbeskattning som anknyter till den eller enligt förskottsuppbördens ändringsberäkningar.

4.1.4 Övriga utgifter för förvärvande av inkomst

Övriga utgifter för förvärvande av inkomst beaktas enligt uppgifterna i den senast slutförda beskattningen eller den ändringsbeskattning som anknyter till den uppgifterna i förskottsuppbördens ändringsberäkning. Kostnader som arbetsgivaren ersatt med stöd av 15 § i lagen om förskottsuppbörd räknas inte till utgifterna för förvärvande av inkomst och de beaktas inte vid beräkningen. Utgifterna för förvärvande av kapitalinkomst beaktas inte om det inte finns kapitalinkomster i beräkningen.

4.1.5 Avdrag för bostad på arbetsorten

Avdrag för bostad på arbetsorten beaktas enligt den senast slutförda beskattningen eller den ändringsbeskattning som anknyter till den eller enligt förskottsuppbördens ändringsberäkningar. I avdrag för bostad på arbetsorten beviljas som utgift för förvärvande av inkomst högst 450 euro per kalendermånad. I kommunalbeskattningen på Åland beviljas i avdrag för bostad på arbetsorten högst 250 euro per kalendermånad som utgift för förvärvande av inkomst.

4.1.6 Avdrag för förvärvande av inkomst

Avdraget för förvärvande av inkomst fastställs för samtliga löntagare till 750 euro, dock högst till löneinkomstens belopp.

4.2 Avdrag från nettoförvärvsinkomsten i stats- och kommunalbeskattningen

4.2.1 Avdrag för pensionsförsäkringspremier

Som pensionsförsäkringspremie beräknas 7,15 % av den förskottsinnehållningspliktiga lönen och sjöarbetsinkomsten. Pensionsförsäkringspremier beräknas från och med att den skattskyldige fyller 17 år. För den som fyller 17 år mitt under året börjar pensionsförsäkringspremien beräknas från och med månaden efter den månad då åldersgränsen har uppnåtts. Pensionsförsäkringspremien beräknas tills en skattskyldig som är född 1957 eller tidigare fyller 68 år, en skattskyldig som är född 1958–1961 fyller 69 år och en skattskyldig som är född 1962 eller senare fyller 70 år. Till utgången av år 2025 beräknas pensionsförsäkringspremien förhöjd från ingången av den månad som följer på månaden då den skattskyldige fyller 53 år fram till den månad då hen fyller 63 år. Som höjd pensionsförsäkringspremie beräknas 8,65 % av den förskottsinnehållningspliktiga lönen.

Som arbetslöshetsförsäkringspremie beräknas 1,40 % av lönen.

För skattskyldiga för vilka för förskottsuppbörden 2021 en pensionsförsäkringsanstalt lämnat uppgiften om arbetsinkomst som utgör grunden för FöPL- eller LFöPL-försäkring beräknas pensions- och arbetslöshetsförsäkringspremierna endast på den del av den förskottsinnehållningspliktiga lönen som de inte intjänat i sin företagsverksamhet.

För den som får löneinkomst från åländsk landsvägsfärja beräknas en pensionsförsäkringspremie.

Någon pensionsförsäkringspremie och arbetslöshetsförsäkringspremie beräknas inte på den förskottsinnehållningspliktiga lönen, om pensions- eller arbetslöshetsförsäkringspremier inte har tagits ut på lönen vid den beskattning som slutförts senast eller i den ändringsbeskattning som anknyter till den. På arvode till familjedagvårdare beräknas arbetspensionspremie, förutsatt att uppgiften om att inte beräkna någon arbetspensionspremie saknas vid det föregående årets ändringsberäkning. Arbetspensionspremie beräknas inte på arvodet till en närståendevårdare, om det inte vid förskottsuppbördens ändringsberäkning för det föregående året finns uppgiften om att arbetspensionspremie ska beräknas på lönen.

Premierna för en kollektiv pensionsförsäkring beaktas som avdrag upp till 5 000 euro.

Om uppgiften om FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomst fattas, lämnas FöPL- eller LFöPL-pensionsförsäkringspremierna obeaktade som avdrag.

Premierna för en frivillig pensionsförsäkring eller ett avtal om långsiktigt sparande dras av från kapitalinkomst. Dessa premier får dras av från kapitalinkomsterna upp till 5 000 euro.

4.2.2 Sjukförsäkringens dagpenningspremie som ska dras av

Sjukförsäkringens dagpenningspremie som beaktas som avdrag är 1,36 % av den inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien. Sjukförsäkringens dagpenningspremie beräknas för dem som fyllt 16 år och till dess att den skattskyldige fyller 68 år. Någon dagpenningspremie beräknas inte om den sammanlagda årliga löne- och företagarinkomsten understiger 14 766 euro.

I fråga om personer som mitt under året fyller 16 år ska inkomsten som utgör grunden för hela årets dagpenningspremie divideras med 12 och kvoten multipliceras med antalet resterande månader efter födelsemånaden. Resultatet är den nya inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien som utgör grunden för sjukförsäkringens dagpenningspremie. Förhöjningen av sjukförsäkringspremien bildas i beräkningen utifrån den andel av den beskattningsbara förvärvsinkomsten i kommunalbeskattningen för vilken sjukförsäkringens dagpenningspremie inte fastställs.

I fråga om personer som mitt under året fyller 68 år ska inkomsten som utgör grunden för hela årets dagpenningspremie divideras med 12 och kvoten multipliceras med antalet månader som består av födelsemånaden och de föregående månaderna. Resultatet är den nya inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien som utgör grunden för sjukförsäkringens dagpenningspremie. Förhöjningen av sjukförsäkringspremien bildas i beräkningen utifrån den andel av den beskattningsbara förvärvsinkomsten i kommunalbeskattningen för vilken sjukförsäkringens dagpenningspremie inte fastställs.

För personer som är under 16 år eller som har fyllt 68 år beräknas inte sjukförsäkringens dagpenningspremie. Förhöjningen av sjukförsäkringspremien bildas i beräkningen utifrån den andel av den beskattningsbara förvärvsinkomsten i kommunalbeskattningen för vilken sjukförsäkringens dagpenningspremie inte fastställs.

Dagpenningspremiens belopp beaktas som avdrag från nettoförvärvsinkomsterna.

Företagarens förhöjda dagpenningspremie som ska dras av beräknas enligt 0,19 % av hela FöPL-arbetsinkomsten för personer som är 18–68-år.

Någon förhöjning av sjukvårdspremien påförs inte för övriga företagarinkomster om kunden inte har FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomster. Övrig företagarinkomst är den del av löneinkomsten och företagarinkomsten som mottagits från det egna företaget men den skattskyldige har ingen FöPL- eller LFöPL-försäkring.

4.2.3 Sjöarbetsinkomstavdrag

Sjöarbetsinkomstavdraget beräknas för mottagare av sjöarbetsinkomst enligt uppgifterna i den senast slutförda beskattningen, i den ändringsbeskattning som anknyter till den eller i förskottsuppbördens ändringsberäkningar. Beloppet av sjöarbetsinkomstavdrag som beviljas i statsbeskattningen och kommunalbeskattningen är 20 % av det sammanlagda beloppet av sjöarbetsinkomst, dock högst 7 000 euro. När det sammanlagda beloppet av sjöarbetsinkomst överskrider 50 000 euro minskas sjöarbetsinkomstavdragets belopp med 5 % till den del sjöarbetsinkomsten överskrider 50 000 euro.

4.3 Avdrag från nettoförvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen

4.3.1 Invalidavdrag vid kommunalbeskattningen

Invalidavdraget beräknas utifrån den invaliditetsgrad som erhållits från personbeskattningens gemensamma uppgifter.

Invalidavdrag beräknas om den skattskyldige har andra inkomster än pensionsinkomster vid kommunalbeskattningen. Invalidavdraget på andra förvärvsinkomster än pensionsinkomst är den del av 440 euro som invaliditetsprocenten utvisar då invalidprocenten är minst 30 %, dock högst beloppet av annan nettoförvärvsinkomst vid kommunalbeskattningen än pensionsinkomst. En skattskyldig som har haft skattepliktig pensionsinkomst år 1982 får vid kommunalbeskattningen dra av ett invalidavdrag som motsvarar beloppet av det invalidavdrag hen hade rätt till vid kommunalbeskattningen för 1982, såvida hen inte enligt gällande bestämmelser har rätt till ett större invalidavdrag.

4.3.2 Förvärvsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen

Vid kommunalbeskattningen görs från en fysisk persons nettoförvärvsinkomster ett förvärvsinkomstavdrag görs före grundavdrag. Avdraget räknas på den skattskyldiges skattepliktiga löneinkomst, förvärvsinkomst av annat arbete, uppdrag eller tjänst som utförts åt en annan (arbetsersättning), bruksavgifter som anses utgöra förvärvsinkomst, förvärvsinkomstandel av företagsinkomst som ska fördelas samt förvärvsinkomstandel av näringsverksamhet eller jordbruk för delägare i en sammanslutning. Avdraget är 51 % av det belopp varmed ovan nämnda inkomster överstiger 2 500 euro upp till ett inkomstbelopp av 7 230 euro och 28 % av det belopp som överstiger detta. Avdraget är dock högst 3 570 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 14 000 euro minskar avdraget med 4,5 % av det belopp som nettoförvärvsinkomsten överstiger 14 000 euro.

4.3.3 Grundavdrag vid kommunalbeskattningen

Grundavdraget vid kommunalbeskattningen är 3 630 euro minskat med 18 % av inkomsten som överstiger detta belopp. Grundavdraget vid den åländska kommunalbeskattningen är 3 500 euro minskat med 18 % av inkomsten som överstiger detta belopp.
Grundavdraget beräknas på nettoförvärvsinkomsten efter att de avdrag som beviljas vid kommunalbeskattningen har gjorts.

4.4 Avdrag från skatten

4.4.1 Arbetsinkomstavdrag

Arbetsinkomstavdraget beräknas på samma förvärvsinkomster som förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen.

Grunden för beräkningen är löneinkomst, förvärvsinkomst av arbete eller tjänst som utförts åt en annan, bruksavgifter som utgör förvärvsinkomst, förvärvsinkomst av företagsinkomst som ska fördelas eller förvärvsinkomst av jordbruk samt förvärvsinkomst av näringsverksamhet eller jordbruk för delägare i en sammanslutning.

Arbetsinkomstavdraget är 12,7 % av det belopp med vilket de ovan nämnda inkomsterna överstiger 2 500 euro. Avdragets maximibelopp är 1 840 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 33 000 euro, minskar avdraget med 1,89 % av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överskrider 33 000 euro.

Arbetsinkomstavdraget dras av från den inkomstskatt på förvärvsinkomster som ska betalas till staten. Till den del avdraget överstiger beloppet på den inkomstskatt på förvärvsinkomst som ska betalas till staten, ska det göras från kommunalskatten, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och kyrkoskatten i proportion till dessa skatter.

Avdraget görs före andra avdrag från inkomstskatten.

4.4.2 Invalidavdrag vid statsbeskattningen

Invalidavdraget beräknas för den som är berättigad till det. Invalidavdraget är den andel av 115 euro som motsvarar invaliditetsgraden då invaliditetsgraden är minst 30 %. Avdraget görs från den statliga skatten på förvärvsinkomst. Det belopp av invalidavdraget vid statsbeskattningen som den skattskyldige inte har kunnat dra av överförs automatiskt till den andra av makarna.

4.4.3 Underhållsskyldighetsavdrag vid statsbeskattningen

För den som är berättigad till underhållsskyldighetsavdrag beräknas en åttondedel av underhållsbidragen, dock högst 80 euro per minderårigt barn. Avdraget görs från den statliga skatten på förvärvsinkomst.

4.4.4 Underskottsgottgörelse och särskild underskottsgottgörelse

Vid beräkningen av förskottsinnehållningssats uppstår ett underskott inom kapitalinkomstslaget om summan av avdragbara utgifter för förvärvande av inkomst och ränteutgifter är större än summan av de skattepliktiga kapitalinkomsterna.

Räntor på bostadsskuld och skuld för första bostad beaktas enligt den senast slutförda beskattningen eller den ändringsbeskattning som anknyter till den eller enligt förskottsuppbördens ändringsberäkningar. Av räntorna på bostadsskuld och skuld på första bostad beaktas 10 % i beräkningen. Räntorna på skulder för förvärvande av inkomst beräknas som sådana.

Beloppet av underskottsgottgörelse är den andel som motsvarar kapitalinkomsternas inkomstskattesats (30 %) av det underskott i kapitalinkomstslaget som uppkommit under samma skatteår, dock högst 1 400 euro. Underskottsgottgörelsen för räntor på skuld för anskaffning av första bostad är 32 %. Detta maximibelopp ska höjas med 400 euro om den skattskyldige eller makarna tillsammans har försörjt ett minderårigt barn, och med 800 euro om antalet minderåriga barn varit två eller flera.

Underskottsgottgörelsen dras av från den inkomstskatt på förvärvsinkomster som den skattskyldige betalar till staten. Beloppet som dras av från statens inkomstskatt, som tas ut endast på förvärvsinkomster, är högst tre fjärdedelar av underskottsgottgörelsens belopp. Den delen av underskottsgottgörelsen som inte har dragits av endast från statens förvärvsinkomstskatt, ska dras av från statens förvärvsinkomstskatt, kommunalskatten, kyrkoskatten och sjukförsäkringens sjukvårdspremier i proportion till dessas belopp.

Det belopp av underskottsgottgörelsen som den skattskyldige inte har kunnat dra av överförs inte automatiskt till dennes make.

Premierna för en frivillig individuell pensionsförsäkring och ett avtal om långsiktigt sparande dras av från kapitalinkomsterna efter att de avdragbara utgifterna för förvärvande av inkomst och ränteutgifterna har dragits av. Till den del de skattepliktiga kapitalinkomsterna inte räcker till för att dra av premierna, avdras från skatten på förvärvsinkomst högst den andel av de oavdragna premierna som motsvarar inkomstskattesatsen för kapitalinkomst (särskild underskottsgottgörelse).

Särskild underskottsgottgörelse dras av i första hand från den inkomstskatt som ska betalas till staten för förvärvsinkomst. Om statens förvärvsinkomstskatt inte täcker den särskilda underskottsgottgörelsen ska den icke avdragna delen dras av från kommunalskatten, kyrkoskatten och sjukförsäkringens sjukvårdspremie i proportion till dessas belopp. Den särskilda underskottsgottgörelsen dras av från skatten på förvärvsinkomster efter att underskottsgottgörelsen dragits av.

Det belopp av den särskilda underskottsgottgörelsen som den skattskyldige inte kunnat dra av överförs automatiskt till dennes make.

5 Beräkning av skattebelopp

5.1 Förvärvsinkomstskatt till staten, kommunalskatt, kyrkoskatt, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och dagpenningspremie

Förvärvsinkomstskatt till staten beräknas enligt den inkomstskatteskala som tillämpas skatteårets beskattning. Kommunalskatten, kyrkoskatten och sjukförsäkringens sjukvårdspremie samt sjukförsäkringens dagpenningspremie beräknas enligt de inkomstskattesatser som den skattskyldiges hemkommun och församling fastställt för skatteåret samt enligt skatteårets sjukvårdspremieprocent (0,68 %), förhöjningsprocent för sjukvårdspremie (0,97 %), sjukförsäkringens dagpenningspremieprocent (1,36 %) och förhöjningsprocent för företagarens dagpenningspremie (0,19 %) med två decimalers noggrannhet. Sjukförsäkringens dagpenningspremie beräknas inte om den sammanlagda årliga löne- och företagarinkomsten understiger 14 766 euro.

Den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid statsbeskattningen beräknas så att det från skatteårets förvärvsinkomster vid statsbeskattningen dras av de ovan nämnda avdrag som beviljas vid statens förvärvsinkomstbeskattning. Från skatten på förvärvsinkomsterna till staten dras av avdrag från skatt enligt vad som beskrivits ovan.

Beloppet av kommunal- och kyrkoskatt är den andel av den skattskyldiges beskattningsbara inkomster vid kommunalbeskattningen som den skattskyldiges hemkommun och församling fastställt som inkomstskattesats för skatteåret i fråga. Den beskattningsbara inkomsten i kommunalbeskattningen är beloppet efter att avdragen från förvärvsinkomsterna vid kommunalbeskattningen har gjorts.

Sjukvårdspremie är det belopp som motsvarar sjukvårdspremieprocenten av den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid beräkningen av sjukvårdspremien. Den beskattningsbara förvärvsinkomsten fås efter att man gjort naturliga avdrag och de avdrag som vid beräkningen av sjukvårdspremien har beräknats på nytt vid beräkningen av sjukvårdspremien från de skattepliktiga förvärvsinkomsterna, som består av eventuella FöPL- och LFöPL-arbetsinkomsterna samt av de skattepliktiga förvärvsinkomster som enligt 18 kap. 14 § i sjukförsäkringslagen inte har ersatts med arbetsinkomst. Sjukvårdspremien är den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid beräkningen av sjukvårdspremien multiplicerad med sjukvårdspremieprocenten.

Den förhöjda sjukvårdspremien beräknas så att man från den beskattningsbara inkomsten vid kommunalbeskattningen eller från den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid beräkningen av sjukvårdspremien drar av de inkomster som utgör grunden för dagpenningspremien och övriga företagarinkomster samt multiplicerar detta resultat med procentsatsen för den förhöjda sjukvårdspremien. I praktiken fastställs sjukförsäkringens förhöjda sjukvårdspremier på basis av pensions- och förmånsinkomsterna och andra motsvarande inkomster.

Sjukvårdspremien och den förhöjda sjukvårdspremien beaktas i det sammanlagda beloppet av skatter och avgifter då underskottsgottgörelsen relateras. Den beräknade sjukvårdspremien och den förhöjda sjukvårdspremien minskas med underskottsgottgörelsens andel av sjukvårdspremien, varvid resultatet utgör sjukförsäkringens sjukvårdspremie som ska betalas. Beloppet läggs till summan av skatterna och avgifterna.

Sjukförsäkringens dagpenningspremie beräknas på basis av de inkomster som utgör grunden för dagpenningspremien. Vid beräkningen av inkomster som utgör grunden för dagpenningspremie används det sammanlagda beloppet av följande inkomster: förvärvsinkomster av lönenatur, sjöarbetsinkomst, arvoden till idrottare, närståendevårdares arvode och familjevårdararvode utan kostnadsersättningar, FöPL- och LFöPL-arbetsinkomster. Förvärvsinkomster av lönekaraktär är förvärvsinkomster som omfattas av förskottsinnehållning och löneinkomster som omfattas av förskottsbetalning. Om för den skattskyldige har beräknats ett skattekort för en presumtiv löneinkomst på 10 000 euro eller 15 000 euro, behandlas den uppskattade löneinkomsten som förvärvsinkomst av lönekaraktär. Om en förmån har räknats om till löneinkomst, behandlas den som förvärvsinkomst av lönekaraktär. Om det i beräkningen finns förvärvsinkomst som omfattas av förskottsbetalning i enlighet med kap. 3.2, beaktas den förvärvsinkomst som utgör grunden för dagpenningspremien.

Inkomsten som utgör grunden för dagpenningspremien används också vid beräkningen av den skillnad på vilken man beräknar den förhöjda sjukvårdspremien.

Dagpenningspremien beräknas på den inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien. Dagpenningspremien beräknas endast för 16–68-åringar på det sätt som avses i kap. 4.2.2.

För FöPL-försäkrade beräknas dessutom den förhöjda dagpenningspremien för företagare utifrån FöPL-arbetsinkomsten.
Den beräknade sjukförsäkringens dagpenningspremie jämte höjningarna beaktas som avdrag vid statsbeskattningen, vid kommunalbeskattningen och när man räknar ut den beskattningsbara förvärvsinkomst som används vid beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie.

Den beräknade sjukförsäkringens dagpenningspremie jämte höjningarna läggs på skattebehovet, från vilket man dragit av avdragen från skatten på förvärvsinkomst till staten, underskottsgottgörelsen och den särskilda underskottsgottgörelsen.

5.2 Rundradioskatt och Åländsk medieavgift

5.2.1 Rundradioskatt

Som rundradioskatt för personer beräknas 2,5 % av det sammanlagda beloppet av den skattskyldiges nettoförvärvs- och nettokapitalinkomster eller av en högre FöPL- och/eller LFöPL-arbetsinkomst till den del summan överstiger 14 000 euro. I rundradioskatt betalas högst 163 euro. De personer som är allmänt skattskyldiga i Finland och som senast under skatteåret har fyllt 18 år ska betala rundradioskatt. Rundradioskatt ska betalas ännu för personens dödsår.

Rundradioskatt betalas inte av personer som under hela året varit begränsat skattskyldiga eller av sådana fysiska personer eller dödsbon som har hemkommun i landskapet Åland.

Från rundradioskatten görs inte avdrag på skatt. En internationell dubbelbeskattning som hänför sig till rundradioskatten undanröjs antingen med undantagandemetoden eller med avräkningsmetoden. Rundradioskatten läggs till summan av den skattskyldiges skatter och avgifter för skatteåret.

5.2.2 Åländsk medieavgift

De personer som är allmänt skattskyldiga i Finland, som har hemkommun i landskapet Åland och som senast under skatteåret har fyllt 18 år ska betala medieavgift för personer. Åländsk medieavgift ska betalas ännu för personens dödsår.

Åländsk medieavgift betalas inte om personen har varit begränsat skattskyldig under hela året.

Åländsk medieavgift beräknas då utifrån den skattskyldiges sammanlagda nettoförvärvsinkomster och nettokapitalinkomster eller ett högre belopp av arbetsinkomster som fastställts enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare överstiger 14 000 euro. Den åländska medieavgiften är 110 euro.

Från den åländska medieavgiften görs inte avdrag från skatten. Den internationella dubbelbeskattning som hänför sig till åländsk medieavgift undanröjs antingen genom undantagandemetoden eller avräkningsmetoden. Åländsk medieavgift läggs till summan av den skattskyldiges skatter och avgifter för skatteåret.

5.3 Kapitalinkomstskatt

På den beskattningsbara kapitalinkomsten beräknas skatten enligt kapitalinkomstskattesatsen (30 %). Till den del som kapitalinkomsten överstiger 30 000 euro beräknas skatten enligt den höjda inkomstskattesatsen för kapitalinkomst (34 %) på den överskjutande delen.

6 Beräkning av förskottsinnehållningssatsen

Förskottsinnehållningssatsen beräknas genom att räkna de sammanlagda skatternas procentuella andel av de inkomster som använts som grund för beräkningen av skatterna.
Förskottsinnehållningssatsen ska beräknas med 0,5 procentenheters noggrannhet och avrundas alltid till följande hel eller halv procent.

7 Gränsen för tillämpning av förskottsinnehållningssatsen

Förskottsinnehållningssatsen kan endast tillämpas upp till den inkomstgräns som har antecknats på skattekortet. Om inkomstgränsen på skattekortet överskrids, ska förskottsinnehållningen på den överskjutande delen verkställas enligt tilläggssatsen. Inkomstgränsen på skattekortet följs upp på årsnivå. Skattekortets inkomstgräns för tiden 1.2–31.12 beräknas så att de i kapitel 3 uppräknade förhöjda förskottsinnehållningspliktiga löneinkomsterna divideras med 12,5 och kvoten multipliceras sedan med 11,5.

8 Beräkning av tilläggssats

Den skattskyldiges tilläggssats ska fastställas utgående från den beskattningsbara inkomsten enligt följande skala:

Tilläggsprocentskala

Ytterligare skattesats kalkylblad 

Beskattningsbar förvärvsinkomst vid statsbeskattningen i euro	Procentsats vid nedre gränsen %
18.600,00 – 20.700,00	6,00 %
20.700,01 – 22.900,00	9,00 %
22.900,01 – 24.400,00	11,00 %
24.400,01 – 27.900,00	16,00 %
27.900,01 – 45.900,00	17,25 %
45.900,01 – 63.200,00	19,50 %
63.200,01 – 80.500,00	21,25 %
80.500,01 -	31,25 %

Till det procenttal som skalan utvisar (procent vid nedre gränsen som betyder statens tilläggsprocentandel) läggs inkomstskatteprocenten enligt den skattskyldiges hemkommun och församlingens inkomstskatteprocent samt sjukförsäkringens sjukvårdspremie (0,68) och sjukförsäkringens dagpenningspremie (1,36), vilket ger som resultat tilläggsprocenten. Församlingens inkomstskattesats används vid beräkningen av tilläggsprocent endast om den skattskyldige är medlem i en församling. Också sjukförsäkringens sjukvårdspremie och sjukförsäkringens dagpenningspremie används vid beräkningen av tilläggsprocent endast om sjukförsäkringens sjukvårds- eller dagpenningspremie ska beräknas utifrån den skattskyldiges inkomster.

Tilläggssatsen ska beräknas med en halv procentenhets noggrannhet genom att avrunda talet uppåt eller nedåt till närmaste jämna eller halva procent. Tilläggssatsen är minst två procentenheter större än förskottsinnehållningssatsen. Tilläggssatsen kan vara högst 60,0.

Om den beskattningsbara inkomsten underskrider 18 600 euro, uppgår statens tilläggsprocentandel till 6,00 %.

För mottagare av sjöarbetsinkomst fastställs tilläggssatsen på motsvarande sätt, men från tilläggsprocenten avdras 7 procentenheter om beloppet av sjöarbetsinkomst understiger 40 000 euro.

9 Beräkning av förskottsskatt

Om den skattskyldige påförs förskottsskatt och de enda inkomsterna i beräkningen är skattekortsinkomster och hyresinkomster, ska förskottsskatten beräknas för det sammanlagda beloppet av skatt på kapitalinkomsterna och rundradioskattens kapitalinkomstandel. Om den skattskyldige har hemkommun i landskapet Åland och de enda inkomsterna i beräkningen är skattekortsinkomster och hyresinkomster, ska förskottsskatten beräknas för det sammanlagda beloppet av skatt på kapitalinkomsterna och den åländska medieavgiftens kapitalinkomstandel.

Om den skattskyldige påförs förskottsskatt och inkomsterna i beräkningen är både skattekortsinkomster som utgör förvärvsinkomst och andra förskottsbetalningspliktiga förvärvs- och kapitalinkomster än hyresinkomster, ska inkomsterna delas proportionellt in i skattekortsinkomster och förskottsskatteinkomster. Från de skatter och avgifter som fås som resultat drar man av det beräknade skattebelopp som inflyter genom förskottsinnehållning.

10 Beslut om förskottsskatt och giroblanketter

Det minsta förskottsskattebeloppet som uppbärs är 170 euro. Förskottsskatten påförs så att den första möjliga uppbördsmånaden är januari. Förskottsskatten uppbärs, beroende på dess belopp, i två eller flera rater.
Den skattskyldige får ett beslut och giroblanketter om den påförda förskottsskatten.

11 Ikraftträdande

Förskottsinnehållningssatser som beräknats enligt grunderna som fastställs genom detta beslut ska tillämpas på betalningar som betalas ut 1.2.2021 eller därefter. Detta beslut ska även tillämpas på beräkningen av förskottsskatt som påförs fysiska personer för år 2021.

Helsingfors den 30 november 2020

Generaldirektör Markku Heikura

Ledande sakkunnig Mia Keskinen