Skatteförvaltningens beslut om beräkningsgrunder för den förskottsskatt som i samband med förskottsbetalningen påförs fysiska personer år 2018

Beslutet om beräkningskriterierna för förskottsskatt för 2019 har inkluderats i besluten:

Skatteförvaltningens beslut om grunderna för beräkning av förskottsinnehållningssatser för löneinkomst och grunderna för beräkning av förskottsskatt som ska påföras vid förskottsbetalning för år 2019

Skatteförvaltningen beslut om grunderna för beräkning av förskottsinnehållningsprocent för pension och pensionstagarens löneinkomst och grunderna för beräkning av förskottsskatt som ska påföras vid förskottsbetalning för år 2019 

Skatteförvaltningens beslut om beräkningsgrunderna för förskottsinnehållningsprocent och för förskottsskatt som ska påföras vid förskottsbetalning för begränsat skattskyldiga pensionstagare för år 2019

Anvisning för 2018 har gått ut

Skatteförvaltningen har med stöd av 24 § 3 mom. i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978), sådant det lyder i lag 510/2010, samt 2 § 1 mom. och 6 § 1 mom. i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996), sådana de lyder, 2 § 1 mom. i lag 516/2010 och 6 § 1 mom. i lag 775/2016, fastställt beräkningsgrunderna för den förskottsskatt som påförs fysiska personer enligt följande:

1 Beräkning av förskottsskatt

Allmänt eller begränsat skattskyldiga som har inkomster som omfattas av förskotts-betalningen påförs förskottsskatt vid förskottsbetalningen utgående från följande grunder.

Förskottsskatten för den skattskyldige påförs av Skatteförvaltningen.

1.1 Inkomster som tillämpas som grund för beräkningen av förskottsskatt

1.1.1 Inkomster som ska tas i beaktande i samband med beräkning av skatterna

Vid fastställandet av förskottsskatt som ska betalas vid förskottsbetalningen beaktas som inkomster den skattskyldiges skattepliktiga inkomster, om de väntas fortsätta. Även inkomster från utlandet beaktas. Utländsk pension som beskattas i Finland och som har kunnat beaktas redan i beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten tas i beaktande också vid beräkningen av förskottsskatt.

Dividendinkomster och överskott som betalats av andelslag från den senast slutförda beskattningen (2016) beaktas inte. Inhemska dividendinkomster och överskott som andelslag betalat tas med i beräkningen enligt uppgifterna från förskottsuppbördens ändringsberäkningar (2017) och de uppgifter som Skatteförvaltningen sparat för skatteåret (2018). Av utländska dividendinkomster beaktas endast sådana dividender från offentligt noterade samfund som utgör kapitalinkomst. Inkomster från försäljning av virke som avses i 43 § i inkomstskattelagen beaktas inte. Bruksavgifter som utgör kapitalinkomst beaktas inte heller vid beräkningen av förskottsskatt.

Inkomster på vilka förskottsinnehållning ska verkställas beaktas till samma belopp som de har beaktats vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocent.

Inkomster som omfattas av förskottsbetalning, delägares inkomstandelar från beskatt-nings- och näringssammanslutningar samt kapital- och förvärvsinkomster från närings-verksamhet och jordbruk tas med i beräkningen enligt uppgifterna i den senast slutförda beskattningen, enligt uppgifterna i förskottsuppbördens rändringsberäkningar eller enligt de uppgifter Skatteförvaltningen sparat för skatteåret.

I beräkningen av förskottsskatt för begränsat skattskyldiga beaktas av inkomsterna som omfattas av förskottsinnehållningen endast finska pensionsinkomster och förskottsinnehållningarna på dem.

Sådana kapitalinkomster och förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalningen, med undantag av utlandsinkomsterna, beaktas på samma sätt som hos allmänt skatt-skyldiga. Inkomsterna inräknas i inkomster som omfattas av förskottsbetalningen enligt uppgifterna i den senast slutförda beskattningen, enligt uppgifterna från förskotts-uppbördens ändringsberäkningar eller enligt de uppgifter som Skatteförvaltningen uppdaterat för skatteåret. Sjukförsäkringens sjukvårdspremie beräknas för en begränsat skattskyldig om han erhåller pension eller prestation från Finland och har uppgiften i data-basen om att Finland svarar för sjukvårdskostnaderna. Standarantagandet i fråga om en begränsat skattskyldigs sådana inkomster som omfattas av förskottsbetalningen är att varken sjukvårdspremie eller dagpenningspremie påförs.

1.1.2 Företagarförsäkringens arbetsinkomst såsom grund för beräkning av sjukförsäkringens sjukvårdspremie

Pensionsförsäkringsanstalterna lämnar uppgifter om de uppskattade arbetsinkomster för år 2018 som utgör grunden för försäkringspremierna för företagarpensionsförsäkringen (FöPL-arbetsinkomst) eller lantbruksföretagarnas pensionsförsäkring (LFöPL-arbets-inkomst) samt om den blivande pensionen. Med arbetsinkomst ersätts de skattepliktiga inkomster som räknats upp i 18 kapitel 14 § i sjukförsäkringslagen och sjukförsäkringens sjukvårdspremie fastställs utgående från arbetsinkomster och de övriga skattepliktiga förvärvsinkomster som enligt bestämmelsen inte ersätts med arbetsinkomsten.

Vid beräkningen av grundförskott ersätts förvärvsinkomster av lönenatur med arbets-inkomsterna enligt samma regler som vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocent. Om löneinkomstuppgifterna är från den senast slutförda beskattningen, ersätts i fråga om det sammanlagda beloppet av löneinkomst från huvudsyssla, förskottsbetalningspliktiga löneinkomster och kostnadsersättningar den andel av löneinkomst som ska ersättas (PY) och i fråga om biinkomsterna ersätts den andel av biinkomst som ska ersättas (1Y). Av sjöarbetsinkomsten ersätts den andel av sjöarbetsinkomst som ska ersättas (2Y). Om uppgifterna är från förskottsuppbördens ändringsberäkning, ersätts i fråga om förvärvsinkomsterna av lönenatur den andel av lönen av näringsverksamhet (Y-lön) som fåtts i ändringsberäkningen eller som Skatteförvaltningen uppdaterat för skatteåret. I fråga om sjöarbetsinkomsten ersätter man den andel av sjöarbetsinkomsten från näringsverksamhet (M-lön) som Skatteförvaltningen uppdaterat för skatteåret.

Dividender som utgör förvärvsinkomst ersätts med FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomst till den del dividenderna är med i beräkningen.

Med FöPL-arbetsinkomsten ersätts även arbetsersättning som omfattas av förskotts-betalning och ingår i den personliga förvärvskällan, inkomst från annan förvärvs-verksamhet (t.ex. servicepenning, privat familjedagvårdare), näringsverksamhetens förvärvsinkomst och förvärvsinkomsten av sammanslutningens näringsverksamhet.

Som grund för en LFöPL-försäkring kan vara antingen jordbruk, sjöarbetsinkomst, jordbruk och sjöarbetsinkomst, stipendium, stipendium och jordbruk, stipendium och sjöarbetsinkomst eller stipendium, jordbruk och sjöarbetsinkomst. Grunden för LFöPL-försäkringen påverkar vilka inkomster LFöPL-arbetsinkomsten ersätter vid beräkningen av sjukvårdspremien. Grunden för försäkringen sänds från LPA för förskottsuppbörden.

Om grunden av LFöPL-försäkringen är jordbruk, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten även förvärvsinkomsten av jordbruk, förvärvsinkomsten av sammanslutningens jordbruk och förvärvsinkomsten av renskötsel.

Om det är sjöarbetsinkomst som utgör grunden för LFöPL-försäkringen, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten förvärvsinkomsten av näringsverksamhet och näringsverksamhetens förvärvsinkomst från sammanslutning samt sjöarbetsinkomsten från det egna företaget men inga andra inkomster som ska ersättas med LFöPL-arbetsinkomsten. Om det ändå förekommer sådana inkomster som avses här, är de med som sådana vid beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie.

Om grunden för LFöPL-försäkringen är jordbruk och sjöarbetsinkomst, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten alla de ovan uppräknade inkomsterna.

Om grunden för LFöPL-försäkringen är stipendium, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten stipendiet men inga andra inkomster som ska ersättas av LFöPL-arbetsinkomsten. Om det ändå förekommer sådana inkomster som avses här, är de med som sådana vid beräk-ningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie.

Om grunden av LFöPL-försäkringen är stipendium och jordbruk, ersätter LFöPL-arbets-inkomsten stipendiet, förvärvsinkomsten av jordbruk, förvärvsinkomsten av samman-slutningens jordbruk och förvärvsinkomsten av renskötsel.

Om grunden för LFöPL-försäkringen är stipendium, jordbruk och sjöarbetsinkomst, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten alla de ovan uppräknade inkomsterna och förvärvsinkomsten av näringsverksamhet och näringsverksamhetens förvärvsinkomst från sammanslutning samt sjöarbetsinkomsten från det egna företaget.

Om den skattskyldige har både FöPL- och LFöPL-arbetsinkomster, ersätts alla skatte-pliktiga inkomster genom reglerna ovan vid beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie.

Förutom de ovanstående ersätter FöPL-arbetsinkomsten vid beräkningen av förskottsskatt även arbetsersättningar som omfattas av förskottsinnehållning (momsskyldig) och arbets-ersättningar som omfattas av förskottsbetalning vid beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie.

1.1.3 Företagarförsäkringens arbetsinkomst såsom grund för beräkning av sjukförsäkringens dagpenningspremie

Med de FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomster som pensionsförsäkringsanstalterna anmält ersätts vid beräkningen av sjukförsäkringens dagpenningspremie de skattepliktiga inkomster som räknats upp i 18 kapitel 15 § i sjukförsäkringslagen. Sjukförsäkringens dagpenningspremie fastställs på basis av arbetsinkomster och sådana arbetsinkomster och löner som enligt bestämmelsen inte ersätts med FöPL/LFöPL-arbetsinkomst.

Företagarens förhöjda dagpenningspremie 0,17 % beräknas utgående från FöPL-arbetsinkomsten för 18–68-åringar.

1.1.4 Användning av förskottsbetalningspliktiga inkomster från den senast slutförda beskattningen

Uppgifter om inkomster som i den senast slutförda beskattningen omfattas av förskotts-betalning ska användas enligt följande:

• en fysisk persons nettoinkomster av jordbruket och jordbruksinkomst från en sammanslutning används som sådana
• annan hyresinkomst än hyresinkomsten från en jordbruksfastighet samt hyres-inkomst av bostads- och affärsaktier höjs med 5,0 %
• en fysisk persons inkomst av näringsverksamhet och en sammanslutnings förvärvs-inkomst av näringsverksamhet höjs med 10,0 %
• en utländsk sammanslutnings kapital- och förvärvsinkomster tas med i beräkningen som sådana
• andra än de ovan nämnda inkomsterna tas med i beräkningen som sådana.

Löneinkomster och betjäningsavgifter som omfattas av förskottsbetalning höjs med 2,0 % om uppgiften är från den senast slutförda beskattningen och med 1,0 % om uppgiften är från förskottsuppbördens ändringsberäkning.

1.2 Avdrag som görs från de inkomster som utgör grunden för beräkningen av förskottsskatt

Avdrag som i inkomstbeskattningen beviljas fysiska personer dras av från de sammanlagda förvärvsinkomsterna enligt samma grunder som det särskilt fastställts genom Skatteförvaltningens beslut om grunderna för beräkning av förskottsinnehållningsprocent för lön och pension. Det sjöarbetsinkomstavdrag som ska beräknas av utländsk sjöarbetsinkomst och de pensionsinkomstavdrag som ansluter sig till utländsk pension beaktas utöver övriga avdrag.

Avdrag hänför sig i första hand till de inkomster på vilka förskottsinnehållning ska verk-ställas. Om det inte finns sådana inkomster på vilka förskottsinnehållning ska verkställas eller om inkomsterna inte räcker till för avdrag, görs avdragen från de inkomster som omfattas av förskottsbetalningen. Avdrag för förvärvande av inkomst görs likväl endast från löneinkomsterna, om inkomstgrunden är uppgifterna i den senast slutförda beskatt-ningen. Utgifterna för förvärvande av inkomst dras av från löneinkomsten eller från andra förvärvsinkomster. Sådana naturliga avdrag som hänför sig till inkomster på vilka förskottsinnehållning ska verkställas görs endast från de inkomster på vilka förskotts-innehållning ska verkställas.

Avdrag från kapitalinkomsterna görs enligt samma grunder som fastställts särskilt i Skatte-förvaltningens beslut om grunderna för innehållningssatserna för lön.

Avdrag som beviljas begränsat skattskyldiga dras av från de sammanlagda förvärvsinkomsterna enligt samma grunder som det särskilt fastställts genom Skatteförvaltningens beslut om grunderna för beräkning av förskottsinnehållningsprocent för lön och pension. Avdrag från kapitalinkomsten beaktas på samma sätt som hos allmänt skattskyldiga. Om kapitalinkomsterna inte räcker till för de avdrag som ska göras från kapitalinkomsterna, överförs det icke-avdragna beloppet vid beräkningen av underskott till underskott och särskilt underskott på motsvarande sätt som hos allmänt skattskyldiga.

För inkomst inom näringsverksamhet och jordbruk tillämpas ett företagaravdrag på fem procent.

1.3 Beräkning av skatter

1.3.1 Beräkning av statens inkomstskatt

1.3.1.1 Förvärvsinkomster

Statens förvärvsinkomstskatt beräknas för allmänt och begränsat skattskyldiga fysiska personer och för inhemska dödsbon på den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid stats-beskattningen enligt den progressiva inkomstskatteskala som ska tillämpas för skatteåret i fråga.

För mottagare av pensionsinkomst beräknas utöver statens inkomstskatt en tilläggskatt på pensionsinkomst. Tilläggsskatten beräknas på pensionsinkomster som efter att pensions-inkomstavdraget vid statsbeskattningen har gjorts överstiger 47 000 euro. Tilläggs-skattesatsen är 5,85 %. Tilläggskatten på pensionsinkomst för dödsåret påförs dödsboet.

Från statens förvärvsinkomstskatt som har fåtts så här avdras arbetsinkomstavdrag, invalidavdrag och underhållsskyldighetsavdrag. Avdragen beräknas på samma sätt som vid beräkningen av innehållningsprocent för löntagare.

Av underskottsgottgörelsen avdras högst ¾ från statens förvärvsinkomstskatt. Återstående ¼ avdras från statens förvärvsinkomstskatt, kommunalskatt, kyrkoskatt och sjukförsäk-ringens sjukvårdspremie i proportion till dessa skatter. Särskild underskottsgottgörelse dras av i första hand från statens förvärvsinkomstskatt. Om statens förvärvsinkomstskatt inte räcker till för att dra av särskild underskottsgottgörelse dras den icke-avdragna andelen av från kommunalskatten, kyrkoskatten och sjukförsäkringens sjukvårdspremie i proportion till dessa skatter.

Den icke avdragna delen av den särskilda underskottsgottgörelsen och av statens invalidavdrag räknas inte automatiskt till godo hos maken i förskottsuppbörd.

1.3.1.2 Kapitalinkomster

På den beskattningsbara kapitalinkomsten beräknas skatten enligt en kapitalinkomst-skattesats (30,0). Till den del som kapitalinkomsten överstiger 30 000 euro beräknas skatten enligt den höjda inkomstskattesatsen för kapitalinkomst (34,0) på den över-skjutande delen.

1.3.2 Beräkning av kommunalskatt och kyrkoskatt

För beräkning av kommunalskatten och kyrkoskatten beräknas förvärvsinkomsten som ska beskattas i kommunalbeskattningen. Kommunalskatten beräknas enligt den inkomstskattesats som kommunen fastställt för skatteåret och kyrkoskatt enligt församlingens inkomstskattesats.

På den åländska kommunalskatten görs arbets- och pensionsinkomstavdraget dock högst till beloppet av kommunalskatten. Avdraget beräknas på samma sätt som förskottsinnehållningssatsen för löntagare.

För begränsat skattskyldiga beräknas kommunalskatten enligt kommunernas genom-snittliga inkomstskattesats, som är 19,75 %. Begränsat skattskyldigas kommunalskatt tillfaller staten. Kyrkoskatt fastställs inte för begränsat skattskyldiga.

1.3.3 Beräkning av sjukförsäkringens sjukvårdspremie och dagpenningspremie

Sjukvårdspremien beräknas enligt 1,36 %, den förhöjda sjukvårdspremien enligt 0,17 %, sjukförsäkringens dagpenningspremie enligt 1,53 % och företagarens förhöjda dagpenningspremie enligt 0,17 %. Dagpenningspremie beräknas inte om det sammanlagda beloppet av den årliga löne- och arbetsinkomsten understiger 14 020 euro. Sjukvårdspremien för löne- och arbetsinkomst är 0 %.

Innan sjukförsäkringens dagpenningspremie beräknas ska man dra av det avdrag som ska göras före förskottsinnehållning från inkomsten som utgör grunden för dagpenningspremien.

Dagpenningspremien beräknas för dem som fyllt 16 år ända till den skattskyldige fyller 68 år på grundval av den inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien.

För dem som fyller 16 år mitt under året beräknas den inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien för hela året och från denna inkomst dras av förvärvsinkomsten av näringsverksamhet, jordbruk och renskötsel. Denna inkomst divideras med 12 och resultatet multipliceras med antalet månader efter födelsemånaden. Resultatet utgör den nya inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien och utifrån vilken sjukförsäkringens dagpenningspremie beräknas.

För dem som fyller 68 år mitt under året och som inte är FöPL/LFöPL-försäkrad beräknas den inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien för hela året och från inkomsten dras av förvärvsinkomsten av näringsverksamhet, jordbruk och renskötsel. Denna inkomst divideras med 12 och resultatet multipliceras med antalet månader före födelsemånaden och födelsemånad. Resultatet utgör den nya inkomst som utgör grunden för dagpennings-premien och utifrån vilken sjukförsäkringens dagpenningspremie beräknas.

Om den som fyllt 68 år mitt under året är FöPL/LFöPL-försäkrad, beräknas den inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien så att arbetsinkomsten enligt FöPL/LFöPL-försäkringen ersätter de definierade inkomster på det sätt som beskrivs i kap. 1.1.2 och 1.1.3 och de icke-ersatta inkomster som ingår i grunden för dagpenningspremien sammanräknas med inkomsterna. Denna inkomst divideras med 12 och resultatet multipli-ceras med antalet månader före födelsemånaden och födelsemånad. Resultatet utgör den nya inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien och utifrån vilken sjukförsäk-ringens dagpenningspremie beräknas.

På grund av åldern beräknas ingen sjukförsäkringens dagpenningspremie för dem som är under 16 år eller dem som fyllt 68.

Av den andel av sådan förvärvsinkomst som ska beskattas i kommunalbeskattningen för vilken det inte fastställs sjukförsäkringens dagpenningspremie bildas förhöjningen av sjukvårdspremien i beräkningen.

Sjukförsäkringens förhöjda dagpenningspremie för företagare beräknas enligt 0,17 % av hela FöPL-arbetsinkomsten hos 18–68-åringar.

Från den beräknade dagpenningspremien görs inte de avdrag som ska göras från skatt. Sjukförsäkringens dagpenningspremie beaktas som avdrag från nettoförvärvsinkomsten.

1.3.4 Skattens andel som beror på utlandsinkomster

Skattens andel av utlandsinkomster beräknas enligt uppgifterna från den senast slutförda beskattningen, enligt uppgifterna från förskottsuppbördens ändringsberäkningar eller enligt de uppgifter som Skatteförvaltningen uppdaterat för skatteåret.

Skattens andel av utländska sjöarbetsinkomster beräknas enligt 15 %, om inga andra uppgifter om skattens storlek är tillgängliga från förskottsuppbördens ändringsberäkning eller de uppgifter som Skatteförvaltningen uppdaterat för skatteåret.

1.3.5 Nedsättning av sjukförsäkringens sjukvårdspremie

Sjukvårdspremien motsvarar det belopp som sjukförsäkringspremieprocenten utgör av den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid beräkningen av sjukvårdspremien. Den beskattningsbara förvärvsinkomsten fås så att man från de beskattningsbara förvärvsinkomsterna vid beräkningen av sjukvårdspremien, vilka består av eventuella FöPL- och LFöPL-arbetsinkomster samt av de skattepliktiga förvärvsinkomster som inte enligt 18 kap. 14 § i sjukförsäkringslagen har ersatts med arbetsinkomsten, subtraherar de naturliga avdragen samt de avdrag som i samband med beräkning av sjukvårdspremien har beräknats på nytt på grund av förvärvsinkomsten.

Om det bland inkomsterna finns utländsk förvärvsinkomst utan sjukförsäkringspremie, beräknas dess relativa andel av den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid beräkningen av sjukvårdspremien. Utländska nettoförvärvsinkomster utan sjukvårdspremie multipliceras med den beskattningsbara förvärvsinkomsten med sjukvårdspremie och divideras med nettoförvärvsinkomsten med sjukvårdspremie. Resultatet är andelen av inkomster utan sjukvårdspremie. Från den beskattningsbara förvärvsinkomsten med sjukförsäkringspremie dras av andelen av inkomster utan sjukvårdspremie, varefter resultatet är den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid beräkningen av sjukvårdspremien. Sjukvårdspremien får man genom att med sjukvårdspremieprocenten multiplicera den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid beräkningen av sjukvårdspremien.

Den förhöjda sjukvårdspremien får man genom att med den inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien minska den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid beräkningen av sjukvårdspremien och multiplicera differensen med procentsatsen för den förhöjda sjukvårdspremien. Sjukförsäkringens beräknade sjukvårdspremie och den förhöjda sjukvårdspremien sammanräknas. Resultatet utgör den beräknade totala sjukvårdspremien. Från den beräknade totala sjukvårdspremien avdras sjukvårdspremieavdrag på grund av utländsk pensionsinkomst.

Sjukvårdspremien och den förhöjda sjukvårdspremien beaktas i det sammanlagda beloppet av skatter och avgifter då underskottsgottgörelsen relateras. Den beräknade sjukvårdspremien och den förhöjda sjukvårdspremien minskas med underskottsgottgörelsens andel av sjukvårdspremien, varvid resultatet utgör sjukförsäkringens sjukvårdspremie som påförs.

Beräkningen av förskottsskatt får uppgifterna om pensionerna och prestationerna indelade i finska pensioner som avses i förordningen om social trygghet eller grundförordningen och i övriga pensioner och prestationer som inte avses i förordningen från beräkningen av grundskattekort. Från beräkningen av grundskattekort får beräkningen också uppgifterna om de utländska pensionerna och prestationerna indelade i enlighet med om de betalas från ett EU/EES-land eller från något annat land, om de beskattas i Finland eller om de beskattas endast i Finland eller om de inte alls beskattas i Finland och om sjukvårdspremietaket gäller dem eller om sjukvårdspremien inte alls fastställs för dem eller om endast sjukvårdspremien fastsälls för dem.

Vid beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie beaktas utländsk pensionsinkomst inte alls om den utgör sådan pension som betalats från ett EU/EES-land och för vilken det inte fastställs någon sjukförsäkringens sjukvårdspremie. Om sjukförsäkringens sjukvårdspremie för en pension som betalats från ett EU/EES-land omfattas av ett sjukvårdspremietak, får sjukvårdspremien med förhöjningeinte överskrida det sammanlagda beloppet av sådana från Finland betalda pensioner som avses i förord-ningen om social trygghet eller grundförordningen.

Man får sjukvårdspremien och den förhöjda sjukvårdspremien som fastställs på basis av pensionerna genom att jämföra premien utan pensionsinkomster och den premie som man får då också de pensioner som avses i förordningen om social trygghet och grundförordningen tas i beaktande. Skillnaden utgör sjukvårdspremien med den förhöjda sjukvårdspremien som fastställts på basis av de pensioner som avses i förordningarna ovan. Denna sjukvårdspremie med förhöjningen jämförs med bruttobeloppet av de från Finland betalda pensioner som avses i förordningen om social trygghet och grundförordningen. Den överskjutande delen utgör sjukvårdspremieavdraget på grundval av utländsk pension. Avdraget dras av från den beräknade sjukvårdspremien som inbegriper förhöjningen.

Den fulla sjukvårdspremien jämte förhöjningen beräknas på grundval av den övriga utländska pensionsinkomsten.

1.3.6 Beräkning av rundradioskatt

Rundradioskatten beräknas på nytt utgående från de uppgifter som finns med i denna beräkning på samma sätt som vid beräkningen av innehållningsprocent för lön.

1.3.7 Sammanföring av skatter och avgifter

Skatterna och avgifterna räknas ihop. Från summan av skatterna och avgifterna subtraheras den skatt som beräknats att inflyta genom förskottsinnehållning.

2 Förskottsdebetsedel och inbetalningskort

Det minsta förskottsbeloppet som påförs är 170 euro. Förskottsskatten påförs så att den första möjliga uppbördsmånaden är januari. Förskottskatten påförs, beroende på dess belopp, i två eller flera rater.

Av den förskottsskatt som påförs utskrivs för den skattskyldige ett beslut om förskottsskatt och giroblanketter.

3 Beslutets ikraftträdande

Detta beslut tillämpas vid beräkningen av fysiska personers förskottsskatter för 2018.

Helsingfors den 4 december 2017

 

Vid förhinder för generaldirektören
Överdirektör Arto Pirinen

Ledande sakkunnig Mia Keskinen