Skattestyrelsens beslut om beräkningsgrunderna för personliga innehållningsprocent för pensioner och pensionstagares löneinkomster för år 2007

(Skrivfelet i punkt 2.2.1 har korrigerats 8.6.2007)

Skattestyrelsen har med stöd av 6 § 1 mom. i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) fastställt följande beräkningsgrunder för de personliga förskottsinnehållningsprocentsatserna för pensioner och pensionstagares löneinkomster:

1  Personlig innehållningsprocent för pensionsinkomster

1.1 Personer, för vilka innehållningsprocent beräknas för pension

Procenten uträknas för alla allmänt skattskyldiga fysiska personer för vilka pensionsutbetalaren anmält pensionsinkomster eller pensionsstöd till långtidsarbetslösa vid direktöverföringen. Pensionsinkomster utanför direktöverföringen tas med i beräkningen endast om skattebyrån uppdaterat dem för år 2007. Som utländsk förvärvsinkomst tas med i beräkningen även sådana utländska pensionsinkomster på vilka det påförs sjukvårdspremie eller på vilka det inte påförs sjukvårdspremie eller på vilka det påförs endast sjukvårdspremie i Finland. Om den skattskyldige får enbart avträdelseersättning, uppskattas han eller hon inte ha löneinkomster utöver avträdelseersättningen. Även i det fallet att den skattskyldige endast får från Finland till utlandet utbetald pensionsinkomst på vilken det påförs endast sjukvårdspremie, uppskattas han eller hon inte ha löneinkomster.

Pensionsprocenten uträknas för alla de allmänt skattskyldiga fysiska personer som har enbart pensionsinkomster eller vars pensionsinkomster överstiger 900 euro i året utöver andra inkomster. Procenten uträknas också för alla under 18-åriga mottagare av familjepension, dock inte ifall barnpensionen enligt familjepensionslagen börjat före 1.7.1990.

Alla de mottagare av arbetspension som fyllt eller som fyller 65 år under tiden 1.12.2006 - 30.11.2007 antas bli utbetalda folkpension från och med månaden efter födelsemånaden även om Folkpensionsanstalten inte skulle anmäla något folkpensionsbelopp. Folkpensionen uträknas utgående från de övriga pensionsinkomsterna och sammanräknas med dessa. Dyrortsklassificeringen inverkar på folkpensionsbeloppet.

Om personen har endast pension som utgör kapitalinkomst och inga andra inkomster, får han vid beräkningen förskottsinnehållningsprocent som gäller pensionärer.

1.2  Dividendinkomster i beskattningsberäkningen för 2005 är inte med i beräkningen

Systemet med gottgörelse för bolagsskatt avskaffades vid ingången av 2005. Dividendinkomsterna i beskattningsberäkningen för 2005 beaktas inte vid beräkningen av skattekorten och förskottsskatterna för 2007.

Från ändringsberäkningarna för 2006 och från de för 2007 sparade uppgifterna tas med i beräkningen inhemska dividender som erhållits från offentligt noterade bolag och som beskattas som kapitalinkomst eller dividender som erhållits från andra bolag och som beskattas som kapitalinkomst eller som förvärvsinkomst. Från ändringsberäkningarna för 2006 och från de för 2007 sparade uppgifterna tas med i beräkningen även utländska dividender som erhållits från offentligt noterade bolag och som beskattas som kapitalinkomst.

1.3  Företagarförsäkringens arbetsinkomst som grund för beräkning av sjukvårdspremien och dagpenningspremien

Om pensionsförsäkringsanstalten har anmält FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomst för en pensionstagare, beräknar man för denne innehållningsprocent för pension och eventuell lön i samband med beräkningen av löntagare, dock inte om den skattskyldige har sådan pensionsinkomst från utlandet på vilken det påförs sjukvårdspremie.

1.4  Kapitalinkomster

Kapitalinkomster tas i regel i beaktande på samma sätt som vid beräkning av innehållningsprocenten för lön.

För en pension som baserar sig på en frivillig pensionsförsäkring och som utgör kapitalinkomst beräknas en förskottsinnehållningsprocent om högst 28 %.

1.5 Beaktande av kapital- och förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning vid beräkning av pensionstagares förskottsinnehållningsprocent

Små kapital- och förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning tas med i beräkningen av förskottsinnehållningsprocent enligt följande regler. Med annan kapitalinkomst avses andra kapitalinkomster än dividendinkomst och hyresinkomst.

Om den skattskyldige har andra kapitalinkomster men inte förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning och om den beräknade skatten på kapitalinkomst är högst 280 euro, läggs skatten på kapitalinkomst till det sammanlagda beloppet av skatterna och premierna vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten för skattekortet.

Om det sammanlagda beloppet av andra kapitalinkomster och förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning är högst 1 000 euro, tas förvärvsinkomsterna som omfattas av förskottsbetalning med i beräkningen av skatterna och premierna. Skatten på kapitalinkomst läggs till det sammanlagda beloppet av skatterna och premierna vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten för skattekort.

Om den skattskyldige inte har andra kapitalinkomster men förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning uppgår till högst 1 000 euro i, tas förvärvsinkomsterna som omfattas av förskottsbetalning med i beräkningen av avdragen och skatterna.

Om det i ovannämnda situationer vid beräkningen finns med pension som beskattas som kapitalinkomst, beräknas en egen förskottsinnehållningsprocent för denna pension.

Om hyresinkomsten efter avdragen från kapitalinkomsten är högst 7 000 euro, tas den med då förskottsinnehållningsprocent beräknas för lön. Om den skattskyldige likväl utöver hyresinkomsten har även andra inkomster som omfattas av förskottsbetalning, tas hyresinkomsten inte med i beräkningen av skattekortet.

Inkomster som omfattas av förskottsbetalning och hyresinkomst tas inte i beaktande om löneskattekortet är ett graderat skattekort eller ett s.k. skattekort med uppskattad lön för den uppskattade inkomsten om 15 000 euro eller ett skattekort för sjöarbetsinkomst eller om den skattskyldiges enda förvärvsinkomst utgörs av finsk pensionsinkomst på vilken det påförs endast sjukvårdspremie till Finland.

Inkomster som omfattas av förskottsbetalning och hyresinkomster beaktas inte vid beräkningen av skatterna och premierna om uppgiften som spärrar användningen av hyresinkomster i skattekortet har sparats för den skatskyldige.

Som tak för höjningen av innehållningsprocenten till följd av hyresinkomster sätts 15 procentenheter. Om innehållningsprocenten blir större än detta, tas hyresinkomsten inte i beaktande i skattekortet.

Skattekortets maximala innehållningsprocent är 60 %. Inkomsterna som omfattas av förskottsbetalning och hyresinkomsten beaktas inte i skattekortet då innehållningsprocenten skulle bli högre än 60 %.

Om man i samband med beräkning av innehållningsprocenten redan har kontrollerat den maximala höjningen med 15 procentenheter, kontrolleras detta inte mera i samband med beräkning av innehållningsprocent för pensionstagarens lön.

Om man i samband med beräkning av innehållningsprocent för pension har beaktat hyresinkomstens kapitalinkomstandel, kontrolleras höjningen med 15 procentenheter inte mera i samband med beräkning av innehållningsprocent för löneinkomster utan man kontrollerar endast 60 %:s maximigränsen.

På inkomster som inte beaktats i skattekortet påförs den skattskyldige förskottsskatt på samma sätt som tidigare.

2 Avdrag som beaktas vid beräkningen av pensionsprocenten

2.1 Avdrag från pension som utgör kapitalinkomst

Från kapitalinkomsterna avdras utgifterna för inkomstens förvärvande och räntorna samt premierna för frivilliga pensionsförsäkringar. Avdragen görs i första hand från andra kapitalinkomster än pension som utgör kapitalinkomst. Om det uppstår underskott, tas 0 % som förskottsinnehållningsprocent för pensionen som utgör kapitalinkomst.

2.2 Avdrag från nettoförvärvsinkomsten vid statsbeskattningen

2.2.1 Pensionsinkomstavdrag

Avdraget är högst 1 590 euro eller ett pensionsinkomstbelopp som understiger detta. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomster överstiger 1 590 euro, minskas avdraget med 70 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 1 590 euro. I praktiken har avdraget ingen betydelse eftersom avdraget upphör vid inkomst om ungefär 3 676 euro och statsskatten tas ut först då inkomsten är minst 12 400 euro.

2.3 Avdrag från nettoförvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen

2.3.1 Pensionsinkomstavdrag

Avdraget är högst 7 150 euro (s.k. ensamståendes pensionsinkomstavdrag) eller ett pensionsinkomstbelopp som understiger detta. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomster överstiger 7 150 euro minskas avdraget med 70 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 7 150 euro.

För skattskyldiga på vilka man tillämpar inkomstskattelagens (ISkL) bestämmelser om makar är pensionsinkomstavdraget högst 6 140 euro (s.k. pensionsinkomstavdrag för make). Avdraget minskar med 70 procent till den del nettoförvärvsinkomsten överstiger avdragets maximibelopp. De makar på vilka man tillämpat ISkL: s bestämmelser om makar år 1996 och vilka fick eller hade rätt att få pensionsinkomstavdraget för ensamstående personer för kontinuerlig pensionsinkomst år 1996, beräknas pensionsinkomstavdraget för ensamstående för 2007, förutsatt att de fortfarande är makar enligt ISkL (samma make som 1996).

2.3.2 Grundavdrag

Grundavdraget uppgår till maximalt 1 480 euro. Om den skattskyldiges beskattningsbara nettoförvärvsinkomst vid kommunalbeskattningen inklusive utländsk pensionsinkomst överstiger 1 480 euro efter att de ovan nämnda avdragen har avdragits, minskas grundavdraget med 20 procent av det överstigande inkomstbeloppet.

2.3.3. Invalidavdrag

Invalidavdraget vid kommunalbeskattningen utgör en mot invalidprocenten svarande andel av 440 euro. Avdraget beviljas dock högst till beloppet av andra nettoförvärvsinkomster än pensionsinkomster. En skattskyldig som hade skattepliktiga pensionsinkomster år 1982 får dock oberoende av övriga förvärvsinkomsters belopp avdra ett lika stort invalidavdrag vid kommunalbeskattningen för år 2007 som denne hade rätt till vid kommunalbeskattningen för år 1982, förutsatt att personen i fråga inte enligt gällande bestämmelser är berättigad till ett större invalidavdrag.

2.3.4 Allmänt avdrag på Åland

Allmänt avdrag på Åland beviljas vid kommunalbeskattningen och utgör 5 % av förvärvsinkomsten. Avdraget beräknas på grundval av den nettoförvärvsinkomst vid kommunalbeskattningen från vilken alla andra avdrag förutom grundavdraget gjorts. Avdraget har inget tak. Avdraget görs efter alla andra avdrag vid kommunbeskattningen före grundavdraget.

2.4 Avdrag från skatten

2.4.1 Invalidavdrag och underhållsskyldighetsavdrag vid statsbeskattningen

Invalid- och underhållsskyldighetsavdragen beaktas på samma sätt som vid beräkning av innehållningsprocenten för lön.

2.4.2 Underskottsgottgörelse och särskild underskottsgottgörelse

Underskottsgottgörelsen uträknas enligt samma grunder och beaktas på samma sätt som vid beräkningen av innehållsprocenten för lön.

2.5 Skattebelopp

Statens inkomstskatt som inflyter av inkomsterna beräknas enligt den inkomstskatteskala som tillämpas vid beskattningen för år 2007. Kommunalskatten, kyrkoskatten och sjukvårdspremien samt dagpenningspremien beräknas enligt den skattskyldiges hemkommuns inkomstskatteprocent och församlingens inkomstskatteprocent samt enligt sjukförsäkringens sjukvårdspremieprocent, förhöjningsprocent för sjukvårdspremie, dagpenningspremieprocent och förhöjningsprocent för företagares dagpenningspremie som fastställts för år 2007 med två decimalers noggrannhet.

För en beskattningsbar pension som utgör kapitalinkomst beräknas skatten enligt kapitalinkomstskatteprocenten (28).

Återflyttare påförs inte någon sjukvårdspremie med höjningar för utländsk pensionsinkomst om den utländska pensionen motsvarar EG-förordningen, den skattskyldige saknar finsk pension och den skattskyldige inte har arbetstagarstatus på grund av övriga förvärvsinkomster. Om återflyttaren får finsk pension enligt EG-förordningen, påförs sjukvårdspremien med höjningarna i fråga om den finska pensionen och den utländska pensionen som motsvarar EG-förordningen högst upp till det belopp som motsvarar den finska pensionsinkomstens bruttobelopp. Att den skattskyldige eventuellt har befriats från sv-premie eller är berättigad till avdrag av sv-premie upptäcks i dataprogrammen med hjälp av respektive uppgift. 

Om den skattskyldige har utländska pensionsinkomster och han eller hon enligt beskattningsuppgifterna för år 2005 eller enligt för år 2007 uppdaterade uppgifter har rätt till avdrag eller upphävande av sv-premie, påförs inte överhuvudtaget någon sjukvårdspremie med höjningarna på den utländska pensionsinkomsten eller sjukvårdspremien med höjningarna avdras så att den motsvarar den finska pensionsinkomstens bruttobelopp.

Den ovannämnda rätten anses inte gälla om den skattskyldiges övriga förvärvsinkomster i Finland än pension överstiger 2 000 euro (antagen arbetstagarstatus) eller om den skattskyldige inte har någon utländsk pension alls. Skattebyrån kan också ha uppdaterat uppgiften om att rätten har upphört.

Om den skattskyldige har sådan utlandsinkomst på vilken det inte påförs sjukvårdspremie i Finland, avdras såsom avdrag för sv-premien den andel som föranletts av den icke-sv-premiebelagda utlandsinkomsten från sjukvårdspremien som beräknats på grundval av den beskattningsbara sv-förvärvsinkomsten (totalinkomst). Därutöver tas den icke-sv-premiebelagda utlandsinkomsten bort från beräkningsgrunden för höjningen av sjukvårdspremien vid beräkningen av höjningen. Beloppet efter minskningen uppges ingående i avdraget för sv-premien.

Om pensionären får arbetsinkomst som utgör grunden för företagarens och lantbruksföretagarens försäkring, beräknas innehållningsprocenten i samband med beräkningen av löntagare. På detta sätt beaktas arbetsinkomsten i beräkningen av sjukvårdspremien.

På detta sätt får man skatten på hela pensionsinkomsten.

3. Beräkning av innehållningsprocent för pension som utgör förvärvsinkomst

Innehållningsprocenten för pension fås i regel genom beräkning av hur många procent den i enligt punkt 2.5 beräknade skatten utgör av pensionsinkomsten. Om personen får folkpension eller familjepension enligt familjepensionslagen högst 900 euro per år, dvs. 75 euro i månaden, avdras detta belopp från pensionsinkomsten, utgående från vilken innehållningsprocenten beräknas.

Innehållningsprocenten för innehållning på folkpension fastsälls endast om den skattskyldiges folkpension överstiger 900 euro per år, dvs. 75 euro i månaden, eller om den skattskyldige får utländsk pension.

Som innehållningsprocent för folkpension fastställs 0 för en folkpension om högst 900 euro om inte den skattskyldige får utländsk pension eller då innehållningsprocenten beräknad på grundval av pensionernas totalbelopp blir 0.

Som innehållningsprocent för familjepension enligt familjepensionslagen fastställs 0 då pensionen är en barnpension som börjat utbetalas före 1.7.1990 och skatten på pensionen kan innehållas på andra inkomster eller då innehållningsprocenten beräknad på grundval av pensionernas totalbelopp blir 0.

Innehållningsprocenten för pension kan fastställas till högst 60 procent. Procenten fastsälls med en halv procentenhets noggrannhet och avrundas uppåt till närmaste hela eller halva procent.

Som innehållningsprocent för en pension som utbetalas från Finland till utlandet och på vilken det får påföras endast sjukvårdspremie fastställs 1,5 om den beräknade procenten var större än denna. Då skall en ny förskottsinnehållningsprocent beräknas för de andra pensionerna så att det belopp som genom innehållningar inflyter av denna pension beaktas som avdrag från skattebehovet och pensionsinkomsten som avdrag från den kommande inkomsten.

4. Beräkning av en personlig innehållningsprocent för pensionstagarens löneinkomster

För alla allmänt skattskyldiga personer med pensionsinkomster på mer än 900 euro i året och med löneinkomster vid beskattningen för år 2005 uträknas en separat innehållningsprocent för löneinkomster. Löneprocenten uträknas dock inte om den skattskyldige pensionerats åren 2005 eller 2006. Löneinkomst av huvudsyssla och utgifterna för inkomstens förvärvande lämnas då bort från beräkningen. Innehållningsprocent för lön beräknas då separat för löneinkomster i land och för sjöarbetsinkomst.

Inkomsten som används som grund för beräkningen av innehållningsprocenten för löneinkomster är densamma som löneinkomsten vid beskattningen för 2005 förhöjd med 5,5 procent. Om uppgift om löneinkomsten är från år 2006, höjs den med 2,5 procent. Vid beräkningen av innehållningsprocenten för löneinkomster beaktas de avdrag som omnämnts vid beräkningen av pensionsprocenten samt arbetsresekostnader, medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och andra kostnader för inkomstens förvärvande samt avdraget för inkomstens förvärvande, invalidavdraget och förvärvsinkomstavdraget.

Vid beräkningen av löneprocenten sätts den skattskyldiges inkomst till det sammanlagda beloppet av pensionsinkomsten och löneinkomsten. Om löneinkomsten understiger 400 euro eller om beskattningsuppgifterna för 2005 saknas, uträknar man ingen procent för löneinkomsten. Förmånstagarpensionärer och barn i åldern 10-18 år med en barnpension enligt familjepensionslagen på mer än 900 euro som börjat utbetalas efter 1.7.1990 får ett graderat skattekort för löneinkomsterna. Om pensionsbeloppet uppgår minst till kommunalbeskattningens fulla pensionsavdrag minskat med 675 euro, uträknar man graderade skatteprocentsatser för löneinkomstbeloppen 1 300 euro och 13 000 euro. En innehållningsprocent fastställs redan för en inkomst på 1 300 euro. Om pensionen understiger detta belopp, beräknas ett graderat skattekort med löneinkomsterna på 1 300 euro och 13 000 euro. Som innehållningsprocent för 1 300 euro fastställs då 0 %.

För personer som får familjepension eller deltidspension och vars med löneinkomster jämförbara förvärvsinkomster understiger 6 050 euro om året beräknas innehållningsprocent separat för pensionsinkomsten och för förvärvsinkomsterna av lönekaraktär. Vid beräkningen av innehållningsprocent för löneinkomst beaktas den förskottsinnehållning som uppskattats inflyta från pensionsinkomsten. Om de med löneinkomster jämförbara förvärvsinkomsterna överstiger 6 050 euro om året, beräknas en gemensam innehållningsprocent för pensionsinkomsten och förvärvsinkomsterna.

Om den skattskyldige får finsk eller utländsk pensionsinkomst på vilken det påförs endast sv-premie, utförs beräkningen av innehållningsprocent för löneinkomst inte alls.

Inkomster som utgör grunden för dagpenningspremie

Förvärvsinkomster av lönekaraktär som utgör grunden för dagpenningspremien (0,75 %) är löneinkomst av huvudsyssla, biinkomst, löneinkomster som omfattas av förskottsbetalning. Vid beräkningen används som inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien det sammanlagda beloppet av följande inkomster: förvärvsinkomster av lönekaraktär, sjöarbetsinkomst, arvode till idrottsman, förskottsinnehållningspliktig arbetsersättning (momsskyldiga), förskottsinnehållningspliktig arbetsersättning (ej momsskyldiga), arvode till närståendevårdare och arvode till familjevårdare utan kostnadsersättningarnas andel.

Om det vid beräkningen finns i enlighet med punkt 1.5 med förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning, skall de beaktas i grunden för dagpenningspremien. Dessa inkomster är arbetsersättning som omfattas av förskottsbetalning, förvärvsinkomst av näringsverksamhet, förvärvsinkomst av sammanslutningars näringsverksamhet, förvärvsinkomst av jordbruk, förvärvsinkomst av sammanslutningars jordbruk och förvärvsinkomst av renskötsel.

På basis av FöPL-arbetsinkomsten beräknas företagares förhöjda dagpenningspremie 0,16 %.

Avdrag för inkomstens förvärvande (stats- och kommunalbeskattning)

Avdraget uppgår till 620 euro, dock högst löneinkomstbeloppet.

Kostnader för resor mellan bostaden och den egentliga arbetsplatsen, medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationerna, övriga utgifter för inkomstens förvärvande och åländska resekostnader

Avdragen uträknas på samma sätt som vid beräkningen av innehållningsprocenten för löntagare.

Avdrag för pensionsförsäkringspremie (från nettoförvärvsinkomsten vid stats- och kommunalbeskattningen)

Som arbetstagarens pensionspremie beräknas 4,3 % av lönen från huvudsyssla från och med det då den skattskyldige fyller 18 år tills han eller hon fyller 53 år. Som pensionspremie för arbetstagare som fyllt 53 år beräknas 5,4 % tills arbetstagaren fyller 68 år. Räknesättet är detsamma som vid beräkningen av löntagares innehållningsprocent. Som arbetslöshetsförsäkringspremie för 17 – 65-åringar beräknas på motsvarande sätt 0,58 % av lönen från huvudsyssla och som pensionsförsäkringspremie av en person som erhåller sjöarbetsinkomst 11,0 % av sjöarbetsinkomsten för 18 – 68-åringar. Premierna beräknas inte på basis av lönen från huvudsyssla om skattebyrån uppdaterat spärr för denna beräkning för 2007. Premierna beräknas på basis av biinkomst endast om skattebyrån uppdaterat uppgiften om att beräkningen är tillåten för 2007. 

Dagpenningspremien och företagares förhöjda dagpenningspremie såsom avdrag beräknas på samma sätt som vid beräkningen av löntagarnas innehållningsprocent.

Avdrag för sjöarbetsinkomst (från nettoförvärvsinkomsten vid stats- och kommunalbeskattningen)

Avdragen beräknas på samma sätt som vid beräkning av innehållningsprocenten för lön.

Studiepenningsavdrag vid kommunalbeskattningen (från nettoförvärvsinkomst)

Avdraget beräknas på samma sätt som vid beräkning av löntagarnas innehållningsprocent för en studerande som erhåller studiepenning.

Förvärvsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen (från nettoförvärvsinkomsten före grundavdraget)

Kommunalbeskattningens förvärvsinkomstavdrag beräknas på samma sätt som vid beräkning av löntagares innehållningsprocent.

Förvärvsinkomstavdrag vid statsbeskattningen

Förvärvsinkomstavdraget vid statsbeskattningen beräknas på samma sätt som vid beräkningen av löntagarnas innehållningsprocent. Avdraget görs före underskottsgottgörelsen och den särskilda underskottsgottgörelsen. Om inkomstskatten till staten inte räcker till, avdras den oanvända andelen från skattebehovet vid beräkningen av innehållningsprocenten.

4.1  Beräkning av skattebeloppet

Skatterna och avgifterna uträknas på basis av den skattskyldiges inkomster och avdrag. Underskottsgottgörelse och särskild underskottsgottgörelse dras av från skatternas och avgifternas totalbelopp. Underskottsgottgörelsen och den särskilda underskottsgottgörelsen beräknas relaterad om det finns utländska pensionsinkomster med sv-premie vid beräkningen.

Underskottsgottgörelsen minskas med ¾ av statens förvärvsinkomstskatt och resterande ¼ relaterad till samtliga resterande skatter och avgifter.

Den särskilda underskottsgottgörelsen dras i första hand av från statens inkomstskatt. Om statens inkomstskatt inte räcker till avdragande av den särskilda underskottsgottgörelsen, relateras den oanvända andelen av den särskilda underskottsgottgörelsen till kommunens inkomstskatt, kyrkoskatt och sv-premien.

Om det finns utländska pensionsinkomster med sv-premie vid beräkningen, beräknas de skattebelopp som skall gottskrivas utgående från beräkningen av maximigottgörelsen. Maximigottgörelsen relateras i förhållande till stats-, kommunal- och kyrkoskatter.

Från stats-, kommunal- och kyrkoskatter dras av de relaterade gottgörelserna. Stats-, kommunal- och kyrkoskatterna samt sjukvårdspremien och dagpenningspremien räknas samman. Så här fås det sammanlagda beloppet av skatter och avgifter som skall debiteras.

Från detta belopp avdras det belopp som enligt pensionsprocenten inflyter av pensionsinkomsterna.

Innehållningsprocenten för löneinkomsten fås genom att man räknar ut hur många procent det återstående beloppet utgör av andra inkomster än pensionsinkomsterna. Löneprocenten uppgår dock alltid minst till det tal som utvisas av den kommunala inkomstskattesatsen och församlingens inkomstskattesats, sjukvårdspremien (1,28) och dagpenningspremien (0,77). Löneprocenten kan vara högst 60.

För mottagare av förmånstagarpension eller änkor som får annan enligt familjepensionslagen utbetald pension än begynnelsepension för änkor samt deltidspension, invalidpension som delpension och individuell förtidspension som betalas till ett lika stort belopp som delpension fastställs innehållningsprocentsatserna för såväl löner som pensioner till lika stora belopp.

Den innehållningsprocent för lön som uträknats för den skattskyldige utskrivs på blanketten ”Utredning om grunderna för förskottsinnehållning”. Utöver detta utskrivs ett skattekort för lön med separata innehållningsprocent för löner i land och för sjöarbetsinkomst. Pensionstagare i åldern 10 - 18 år med pensionsinkomster som understiger 6 050 euro får en anteckning om förskottsinnehållning om 0 % upp till 1 300 euro såsom utretts ovan i punkt 4.

5.  Tillämpning av personliga innehållningsprocent

De personliga innehållningsprocent som uträknas på basis av de ovan fastställda grunderna tillämpas från och med 1.2.2007.

Helsingfors den 4 december 2006

Generaldirektör Jukka Tammi

Överinspektör Päivi Lilja