Distansförsäljning av punktskattepliktiga produkter till Finland

I anvisningen behandlas skattefrågor i anslutning till distansförsäljning av punktskattepliktiga produkter. Anvisningen gäller bara punktbeskattning. I tobakslagen (549/2016) och i alkohollagen (1102/2017) bestäms om begränsningar av import och försäljning av tobaksprodukter och alkoholhaltiga produkter. Dessa begränsningar behandlas inte i denna anvisning. Distansförsäljaren och skatterepresentanten ska själva säkerställa att verksamheten är förenlig med alkohol- och tobakslagstiftningen. När det handlar om punktskattelagstiftningen och sådan distansförsäljning som avses i denna anvisning, är distansförsäljaren och dennes skatterepresentant ansvariga oavsett om verksamheten eventuellt är förbjuden med stöd av annan lagstiftning.

1 Allmänt

En säljare som på distans säljer punktskattepliktiga produkter till köpare i Finland är skyldig att betala punktskatt. I anvisningen redogörs för när det handlar om distansförsäljning som avses i punktskattelagen och hur distansförsäljaren ska förfara i beskattningen. Beskattningsförfarandet kommer att ändras avsevärt i fråga om punktbeskattning. Anvisningen uppdateras allteftersom lagstiftningen revideras.

I det första kapitlet redogör vi för viktiga lagar i anslutning till ämnet. I kapitel 2 beskrivs kriterierna för distansförsäljning. Kapitel 3 handlar om distansförsäljarens skattskyldighet och förfarande vid punktbeskattningen. I kapitel 4 redogör vi för hur beskattningen i Finland påverkas om produkter returneras eller förstörs under transporten. I kapitel 5 och 6 behandlas kort olika situationer där en privatperson köper punktskattepliktiga produkter från en annan medlemsstat utan att det är fråga om distansförsäljning.

Eftersom anvisningen handlar om punktbeskattning tas inga frågor upp t.ex. om momsbeskattningen. Momsbeskattningen av punktskattepliktiga produkter vid distansförsäljning behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Mervärdesskattebestämmelser om distansförsäljning i Finland.

1.1 Om lagstiftningen om punktskatter 

Bestämmelserna om distansförsäljning i punktskattelagen grundar sig på punktskattedirektivet 2008/118/EG. Om distansförsäljning stadgas även i art. 44 i det nya punktskattedirektivet (2020/262). I punktskattelagen har distansförsäljning definierats på samma sätt som i direktivet (2008/118/EG). Med distansförsäljning avses försäljning av punktskattepliktiga produkter vilka redan frisläppts för konsumtion och köps från en annan medlemsstat av en annan person än en godkänd upplagshavare eller en registrerad eller tillfälligt registrerad mottagare som är etablerad i Finland och som inte bedriver en självständig ekonomisk verksamhet och vilka avsänds eller transporteras direkt eller indirekt till Finland av distansförsäljaren eller för dennes räkning (Punktskattelag 6 § 11 punkten.). Vid distansförsäljning är det alltså en privatperson som är köpare. Med distansförsäljare avses en försäljare som säljer produkter till Finland i enlighet med 11 punkten (Punktskattelag 6 § 12 punkten).

En distansförsäljare kan utse en skatterepresentant i Finland. Med skatterepresentant avses en i Finland etablerad person som en distansförsäljare har utsett och som Skatteförvaltningen har godkänt att på distansförsäljarens vägnar betala punktskatt på produkter som tagits emot i Finland (Punktskattelag 6 § 13 punkten). Skatteförvaltningen ger på ansökan tillstånd att verka som skatterepresentant. Tillståndet ska vara i kraft när verksamheten inleds och medan den pågår. (Punktskattelagen 21 § 2 mom.).

Punktskatt tas ut på produkter som sålts på distans till Finland. Distansförsäljaren är skattskyldig. Om distansförsäljaren har en skatterepresentant är denne skattskyldig i stället för distansförsäljaren. Distansförsäljaren är solidariskt ansvarig för den punktskatt som ska betalas av skatterepresentanten. Skyldighet att betala punktskatt uppkommer då punktskattepliktiga produkter levereras i Finland. Punktskatt ska betalas enligt de bestämmelser som gäller den dag då produkterna levereras i Finland. (Punktskattelag 79 §)                                       

En privatperson i Finland kan köpa produkter som är punktskattepliktiga produkter som beskattats i en annan medlemsstat också så att säljaren inte anses sälja produkterna på distans. I punktbeskattningen anses privatpersonen då göra ett distansköp av de punktskattepliktiga produkterna, dvs. då handlar det om en privatpersons förvärv som avses i 74 § i punktskattelagen. Vid köp på distans förvärvar en privatperson punktskattepliktiga produkter i en annan medlemsstat för eget bruk på något annat sätt än som resandeinförsel eller genom distansförsäljning. Då är det antingen en annan privatperson eller en näringsidkare som transporterar produkterna till landet. En privatperson som gjort ett köp på distans är skattskyldig för produkterna. Också den som deltagit i transporten och den som innehar produkterna i Finland blir tillsammans med den privatperson som förvärvat produkterna solidariskt ansvariga för betalning av skatten.

1.2 Punktbeskattade produkter

Punktskattelagen tillämpas när punktskatt uppbärs t.ex. på alkohol och alkoholdrycker och tobaksprodukter, läskedrycker, dryckesförpackningar för alkohol- och läskedrycker samt flytande bränslen. Om grunderna för fastställandet av skatt på punktskattepliktiga produkter och skattebeloppen bestäms i speciallagar om punktskattepliktiga produkter. Punktskattelagar är bland annat lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker (1471/1994), lagen om tobaksaccis (1470/1994), lagen om punktskatt på läskedrycker (1127/2010) och lagen om accis på vissa dryckesförpackningar (1037/2004).

Punktskatterna är antingen harmoniserade genom direktiv eller nationella skatter. Harmonisering betyder – förutom harmoniserade förfaranden för flyttning av punktskattepliktiga produkter – att produkterna är punktskattepliktiga i hela EU och att en minimiskattenivå har fastställts för punktskatterna. Till de harmoniserade skatterna hör bl.a. den skatt som tas ut för alkohol och alkoholdrycker. På dryckesförpackningar för alkoholdrycker uppbärs i Finland dessutom en nationell skatt. Tobaksskatten som uppbärs på cigarretter har också harmoniserats i EU, men på vätska för elektroniska cigarretter och för cigarrettpapper uppbärs en nationell tobaksskatt. Bestämmelserna om distansförsäljning tillämpas på uppbörden både av harmoniserade och av nationella punktskatter. Det bör emellertid observeras att en del av förfarandena i anslutning till harmoniserade skatter inte gäller produkter som omfattas av den nationella punktbeskattningen. I kapitel 3 redogörs närmare för förfarandena.

2 Distansförsäljning i punktbeskattningen

2.1 Distansförsäljning är försäljning till privatpersoner

Enligt punktskattelagen handlar det om distansförsäljning när en privatperson i Finland köper punktskattepliktiga produkter vilka redan frisläppts för konsumtion i en annan medlemsstat och produkterna avsänds eller transporteras till Finland av distansförsäljaren eller för dennes räkning. Försäljaren är skyldig att betala punktskatt på de produkter som säljs på distans för leverans till Finland. Bestämmelserna om distansförsäljning följer den allmänt tillämpliga principen om att punktskatt ska uppbäras i den medlemsstat där produkterna konsumeras. Punktskatt uppbärs i Finland, dvs. i destinationsmedlemsstaten, på de produkter som sålts på distans till Finland.

Vid distansförsäljning är köparen alltid en privatperson som i egenskap av konsument beställer produkter för eget bruk. Som privatpersoner jämställs inte t.ex. klubbar eller föreningar. En privatperson kan beställa punktskattepliktiga produkter av en distansförsäljare t.ex. i en webbutik, per e-post eller per telefon. Om produkterna har köpts av en näringsidkare, t.ex. ett aktiebolag (ab), ett kommanditbolag (kb) eller en enskild näringsidkare (firma) handlar det inte om distansförsäljning. Då är den som köper produkterna skattskyldig för de produkter som tas emot i Finland (Punktskattelag 75 § och 78 §). Köp av punktskattepliktiga produkter betraktas i regel som köp av en näringsidkare t.ex. om beställningen har gjorts med ett momsnummer eller FO-nummer.

Exempel 1: Det handlar inte om en privatpersons förvärv, om Företagare A beställer kundgåvor i form av vin från en italiensk webbutik och vid beställningen anger sitt finska momsnummer. Köparen anses ha beställt produkterna i egenskap av näringsidkare, dvs. då är det inte distansförsäljning som avses i punktskattelagen. Företagaren ställer elektroniskt en säkerhet som motsvarar beloppet av alkohol- och alkoholdrycksskatten innan produkterna avsänds. Säljaren postar produkterna till Företagare A i Finland. Företagare A lämnar in deklarationer över alkoholskatten och dryckesförpackningsskatten inom 4 vardagar, och betalar punktskatterna inom 10 dagar från mottagandet av produkterna i Finland.

I praktiken är det möjligt att t.ex. samma webbutik säljer produkter till Finland både som distansförsäljning och på beställning vid köp på distans eller på beställning av företag. Det är fråga om distansförsäljning om säljaren deltar i ordnandet av transporten och mottagaren av produkterna är en privatperson. Om det handlar om distansförsäljning överförs skatteansvaret inte på den privatperson som beställt produkterna, även om det i webbutikens order- eller leveransvillkor skulle finnas ett omnämnande om överföringen av ansvaret. Med stöd av punktskattelagstiftningen är distansförsäljaren och distansförsäljarens skatterepresentant ansvariga för punktskatterna oberoende av om en verksamhet är tillåten eller förbjuden t.ex. enligt alkohol- eller tobakslagen.

2.2 Produkter som beskattats i en annan medlemsstat    

Som distansförsäljning till Finland kan man bara sälja produkter som frisläppts för konsumtion i en annan EU-medlemsstat. Om produkter beställs direkt från en stat utanför EU, handlar det inte om distansförsäljning enligt punktskattelagen. För produkter som frisläppts för konsumtion i en annan medlemsstat ska det ha betalats eventuella punktskatter i avsändarmedlemsstaten, dvs. punktskatter i den stat från vilken produkterna sänds till Finland.

Punktskattedirektivet gör det möjligt att på vissa villkor återbetala punktskatt som betalats i en av sändarmedlemsstat. Genom förfarandet för återbetalning strävar man efter att undvika dubbel beskattning. Förutsättningarna och fristerna för återbetalning varierar dock mellan medlemsländerna. Distansförsäljaren ska hos skattemyndigheten i avsändarmedlemsstaten utreda på vilka förutsättningar betalda punktskatter kan återbetalas om punktskatt har betalats i Finland på produkter som levererats till Finland. Skatteförvaltningen i Finland gottgör inte punktskatt som betalats i en annan medlemsstat och en ansökan om återbetalning av sådan skatt kan inte heller göras via Skatteförvaltningen.

2.3 Försäljaren ordnar transporten eller deltar i ordnandet av transporten

2.3.1 Försäljaren transporterar eller sänder produkterna eller någon gör det för försäljarens räkning

Vid distansförsäljning skickas eller transporteras produkterna till en privatperson i Finland av försäljaren eller för dennes räkning. Distansförsäljaren kan själv transportera eller skicka produkterna till Finland eller ge t.ex. ett transportföretag i uppdrag att leverera produkterna. Det handlar om distansförsäljning såsom avses i punktskattelagen alltid om försäljaren på något vis deltar i avsändningen eller transporten av produkterna eller i ordnandet av transporten.

Om försäljaren har ett avtal med en transportör om leverans av produkter som beställs av privatpersoner, handlar det om distansförsäljning. Då transporterar transportbolaget produkterna uttryckligen för försäljarens, inte kundens räkning. Transporten anses vara ordnad av försäljaren också om försäljaren och transportbolaget har ett ramavtal, och en privatperson kommer överens om transporten separat med transportbolaget.  Det att transport- eller logistikföretaget är någon annan än försäljaren av produkterna har ingen betydelse när det de facto handlar om ett samarbete mellan försäljaren och ett transport-/logistikbolag.

Exempel 2: En privatperson beställer vin från en webbutik till Finland. I webbutiken väljer köparen leverans av produkterna från en annan medlemsstat till Finland. Ett fristående transportföretag tar hand om leveransen. Det handlar om distansförsäljning och försäljaren är skattepliktig i Finland. Försäljaren ställer en säkerhet för betalningen av alkohol- och alkoholdrycksskatten innan produkterna sänds och lämnar skattedeklarationer när dryckerna har mottagits i Finland.   

2.3.2 Säljaren deltar i ordnandet av transporten

Det handlar om distansförsäljning också om försäljaren deltar i ordnandet av transporten av de punktskattepliktiga produkterna. Försäljaren anses delta i transportarrangemangen om

• försäljaren på sin webbplats råder köparen att anlita ett visst transportföretag
• på annat sätt de facto sammanför köparen och transportföretaget.

Försäljaren anses råda köparen att anlita ett visst transportbolag t.ex. om säljaren på sin webbplats visar synlig reklam bara för en transportfirma. Säljaren anses sammanföra köparen med transportföretaget också om det i webbutiken eller på orderbekräftelsen finns en länk till transportföretagets webbplats så, att det direkt via länken öppnas en möjlighet att avtala om transporten. Försäljaren deltar i ordnandet av transporten genom att råda köparen att anlita ett visst transportföretag och köparens egna åtgärder för ordnandet av transporten förblir mycket ringa. 

Det handlar om distansförsäljning också om säljaren sammanför köparen och transportföretaget t.ex. genom att ta hand om penningtrafiken i anslutning till transporten eller genom att ge transportföretaget de upplysningar som behövs för utförandet av leveransen. Sådana upplysningar kan t.ex. vara order- och/eller adressuppgifter som hör samman med leveransen i fråga. Försäljaren anses sammanföra köparen med transportföretaget också genom att i webbutiken eller på webbplatsen meddela fraktpriserna för ett visst transportföretag om en privatperson separat avtalar om transporten med transportföretaget i fråga.

Om försäljaren med aktiva åtgärder deltar i ordnandet av transporten eller råder köparen att anlita transportfirman genom att de facto sammanföra dessa, är försäljaren en distansförsäljare. Det är fråga om distansförsäljning även om köparen i dessa situationer kan betala produkterna och transporten på skilda fakturor och till olika bolag. När köparen bestämmer sig för att anlita ett transportföretag som försäljaren hänvisar till, har det inte heller någon betydelse om köparen haft möjlighet att välja någon annan än det av försäljaren rekommenderade transportföretaget eller möjlighet att hämta produkterna direkt från lagret.

Exempel 3: En privatperson beställer öl från en webbutik till Finland. Av webbsidorna framgår det att produkterna levereras från en annan medlemsstat. Det sägs emellertid att försäljaren inte ordnar transport av produkterna till Finland. Från webbutiken finns det länkar till tre olika transportföretags webbplatser. Via en av länkarna öppnas ett transportavtal. Köparen kan genom att fylla i avtalet komma överens om transporten av de beställda produkterna, och beställningsuppgifterna överförs direkt från försäljaren till transportföretaget. Köparen betalar transporten direkt till transportföretaget. Försäljaren har med sina åtgärder de facto sammanfört köparen med transportföretaget, dvs. försäljaren anses ha deltagit i ordnandet av transporten. Det är fråga om distansförsäljning och försäljaren är i egenskap av distansförsäljare skattskyldig för de till Finland levererade produkterna.

Exempel 4: En privatperson i Finland beställer öl från en webbutik till sitt födelsedagskalas. Försäljaren gör reklam för Transportfirma A i sin webbutik, men nämner även andra alternativa transportföretag för kunden. På webbplatsen nämns emellertid bara Transportfirma A:s fraktpriser. Köparen beställer transporten av produkterna av Transportfirma A, som försäljaren aktivt gjort reklam för. I fråga om den här leveransen är försäljaren en distansförsäljare med skyldighet att ställa en säkerhet för produkterna och betala punktskatterna till Finland. Om köparen beställer transporten av något annat transportföretag som försäljaren nämner, och försäljaren inte deltar i ordnandet av transporten, handlar det om köp på distans och då är mottagaren av produkterna skattskyldig.

2.3.3 Omnämnanden om transportalternativ på försäljarens webbplats

Olika transportalternativ som nämns i webbutiken eller på säljarens webbplats, eller länkar till olika transportföretags webbplatser, leder inte nödvändigtvis till att försäljaren anses ha deltagit i ordnandet av transporten av produkterna. Försäljarens verksamhet betraktas inte som distansförsäljning om

• försäljaren nämner fler än ett transportföretag på sin webbplats
• det inte finns något som helst avtalsarrangemang mellan försäljaren och transportföretaget om transporten av produkterna, och
• försäljaren inte vidtagit åtgärder för att de facto sammanföra köparen med transportföretaget.

Om de ovan nämnda villkoren uppfylls är det inte fråga om distansförsäljning, även om försäljaren listar potentiella transportföretag i sin webbutik. Skatteförvaltningen bedömer emellertid även dessa situationer från fall till fall.

3 Distansförsäljarens skattskyldighet och förfarande i punktbeskattningen

3.1 Distansförsäljare som inte har någon skatterepresentant i Finland

En distansförsäljare som saknar skatterepresentant i Finland, ska – innan harmoniserade punktskattepliktiga produkter avsänds från en annan medlemsstat till Finland – lämna en anmälan till Skatteförvaltningen samt ställa säkerhet för betalning av punktskatterna. Skatten på alkohol och alkoholdrycker samt t.ex. tobaksskatten på cigarretter är harmoniserade punktskatter i EU och för sådana ska en förhandsanmälan och säkerhet lämnas. När det gäller Finlands nationella punktskatter (bl.a. dryckesförpackningsskatten och skatten på vätskor för elektroniska cigarretter) behöver ingen säkerhet ställas. Distansförsäljaren kan lämna förhandsanmälan och ställa säkerheten med Skatteförvaltningens blankett 1350. För att kunna ställa säkerheten behöver distansförsäljaren ett finskt FO-nummer. Distansförsäljaren får ett FO-nummer t.ex. i samband med registreringen som momsskatteskyldig i Finland.

Distansförsäljaren ska lämna in skattedeklarationen till Skatteförvaltningen inom fyra vardagar och betala punktskatten inom tio vardagar från att produkterna har mottagits i Finland, mottagningsdagen medräknad. Helgfria lördagar anses inte vara vardagar. Med mottagningsdag avses den dag de punktskattepliktiga produkterna levereras till mottagaren. Tidsfristen på fyra vardagar tillämpas inte om distansförsäljaren inte har lämnat någon förhandsanmälan och ställt säkerheten förrän harmoniserade punktskattepliktiga produkter skickas till Finland. Då uppkommer skyldigheten att betala skatt genast när produkterna har anlänt till Finland.

Distansförsäljaren ska lämna skattedeklaration och betala punktskatt för varje försändelse till Finland som innehåller punktskattepliktiga produkter. Deklarationen ska lämnas också om en förhandsanmälan har lämnats och en säkerhet betalats dessförinnan. Skattedeklarationen kan lämnas elektroniskt i e-tjänsten för punktskatteärenden eller med deklarationsblanketterna som finns på skatt.fi. Det finns egna deklarationsblanketter för de olika slagen av punktskatt. Distansförsäljaren ska ange antalet mottagna produkter som mottagits i Finland specificerade enligt produktgrupp. Skatteförvaltningen fastställer beloppet av punktskatten som ska betalas utifrån skattedeklarationen. Mer information om säkerhets- och deklarationsförfarandet ges i anvisningen Punktbeskattning.

Distansförsäljaren ska också föra bok över överlåtna, punktskattepliktiga produkter i enlighet med bestämmelserna om bokföring i punktskattelagen. Av bokföringen ska framgå, specifikt för varje köpare, vilka produkter som sålts till Finland, antalet produkter och leveranstidpunkterna. Om det vid en inspektion eller för övrigt framkommer att distansförsäljaren inte över huvudtaget lämnat någon skattedeklaration eller lämnat in en bristfällig sådan, verkställer Skatteförvaltningen efterbeskattning och fastställer för debitering den skatt som tidigare inte påförts. I samband med efterbeskattningen ska även skatteförhöjning och skattetillägg betalas.

3.2 Distansförsäljarens skatterepresentant

En distansförsäljare som upprepade gånger och regelbundet levererar punktskattepliktiga produkter, kan förenkla beskattningsförfarandet genom att utse en skatterepresentant i Finland. Enligt punktskattelagen avses med skatterepresentant en i Finland etablerad person som en distansförsäljare har utsett och som Skatteförvaltningen har godkänt att på distansförsäljarens vägnar betala punktskatt på produkter som tagits emot i Finland. Distansförsäljaren har rätt att, men är inte skyldig att utse en skatterepresentant. Om distansförsäljaren har en skatterepresentant är denne skattskyldig i stället för distansförsäljaren. Distansförsäljaren är dock solidariskt ansvarig för den punktskatt som ska betalas av skatterepresentanten.

Om distansförsäljaren har en skatterepresentant i Finland, behöver distansförsäljaren inte ställa engångssäkerheter eller lämna skattedeklaration för varje enskild försändelse. Distansförsäljarens skatterepresentant deklarerar alla punktskattepliktiga, i Finland mottagna produkter i samlad form en gång per månad på periodskattedeklarationen.

För verksamheten behöver skatterepresentanten tillstånd av Skatteförvaltningen. Tillstånd att agera som skatterepresentant kan beviljas en fysisk eller en juridisk person. I anslutning till beviljandet av tillståndet ställer skatterepresentanten en permanent säkerhet för betalningen av punktskatterna. Skatterepresentanten samlar alla produkter som distansförsäljaren levererat till Finland på periodskattedeklarationen. Skatteperioden är en kalendermånad. En s.k. perioddeklarant av det här slaget ska lämna in skattedeklarationen senast den 18:e i den kalendermånad som följer efter skatteperioden och betala punktskatterna senast den 27:e i den kalendermånad som följer efter skatteperioden. Skatterepresentanten ska föra bok i enlighet med bestämmelserna om bokföring i punktskattelagen. Av bokföringen ska framgå, specifikt för varje köpare, vilka produkter som distansförsäljaren har sålt till Finland, antalet produkter och leveranstidpunkterna.

Mer information om förutsättningarna för tillstånd finns på Skatteförvaltningens webbplats: Skatterepresentant i punktbeskattning. Att tillstånd beviljas innebär inte att verksamheten skulle vara tillåten med stöd av alkohol- eller tobakslagstiftningen. Skatterepresentanten har utredningsskyldighet i fråga om all lagstiftning som gäller verksamheten.

4 Produkter som förstörts eller returnerats vid distansförsäljning

4.1 Produkter som förstörts under transport

Punktskatt uppbärs inte i Finland om punktskattepliktiga produkter som frisläppts för konsumtion fullständigt har förstörts eller oåterkalleligen gått förlorade under transporten från en annan medlemsstat till Finland. Att produkterna förstörts eller gått förlorade ska bero på

• produkternas beskaffenhet, såsom att de blivit gamla eller avdunstat eller av någon annan orsak som har samband med deras egenskaper,
• force majeure eller oförutsebara omständigheter, såsom eldsvåda, skada eller
• någon annan motsvarande händelse, eller
• en behörig myndighets tillstånd.

Produkterna anses fullständigt ha förstörts eller oåterkalleligen ha gått förlorade om de inte kan användas som punktskattepliktiga produkter. (Punktskattelag 81 §) Punktskatterna ska betalas i Finland, om det alltjämt är möjligt att använda produkterna som punktskattepliktiga produkter eller om de har förstörts av någon annan orsak än de som nämnts ovan. 

Om punktskattepliktiga produkter helt har förstörts eller oåterkalleligen gått förlorade i Finland eller om detta upptäcks i Finland ska detta på ett tillfredsställande sätt påvisas för den behöriga myndigheten. Om produkterna helt har förstörts eller gått förlorade och det att de har förstörts eller gått förlorade upptäcks i en annan medlemsstat ska detta på ett tillfredsställande sätt påvisas för de behöriga myndigheterna i medlemsstaten i fråga.

Huruvida förstörelse eller förlust kan godtas prövas från fall till fall. Produkterna betraktas inte som helt förstörda eller oåterkalleligen förlorade, om de stulits under transporten och stölden upptäcks i Finland. Produkterna anses inte heller blivit förstörda under transporten, om den behöriga myndigheten i Finland har omhändertagit produkterna för tryggande av skattefordringar enligt 103 § i punktskattelagen.

En förutsättning för att man ska acceptera att produkterna är skattefria på grund av att de förstörts eller gått förlorade är en tillförlitlig dokumentation av händelserna i distansförsäljarens bokföring. Exempelvis fotografier på produkter som gått sönder, krediteringsfakturor och liknande dokument kan tjäna som utredning över att produkterna förstörts. En skriftlig redogörelse avför inte skyldigheten att betala skatt, om förstörelsen eller förlusten inte har orsakats av en ovan nämnd omständighet.

4.2 Returnering av produkter till försäljaren

Punktskatt ska inte betalas i Finland för produkter som returneras till försäljaren därför att köparen inte har mottagit dem. En engångssäkerhet som ställts för överföringen av de returnerade produkterna återställs till distansförsäljaren om det i dennes bokföring finns tillförlitlig dokumentation över returneringen.

4.3 Förfarande när produkter förstörts eller returnerats

En engångssäkerhet som ställts av distansförsäljaren frigörs om de produkter som sålts till Finland i form av distansförsäljning från en annan medlemsstat har förstörts under transporten eller om försändelsen har returnerats till försäljaren. Om ett helt parti har förstörts under leveransen och detta upptäcks i Finland, ska distansförsäljaren begära återställande av säkerheten med en fritt formulerad, skriftlig begäran. Försäljaren ska göra en fritt formulerad begäran om återställande av säkerheten också om produkterna har returnerats till försäljaren därför att köparen inte har tagit emot dem. Begäran om återställande av säkerheten ska innehålla en tillförlitlig redogörelse för hur produkterna har förstörts eller returnerats. Om alla produkter har återställts till försäljaren eller förstörts på det sätt som avses i lagen, behöver distansförsäljaren inte lämna någon skattedeklaration.

Begäran om återställande av säkerheten ska skickas till följande adress:

Skatteförvaltningen

PB 20

00052 Skatt

Om bara en del av ett parti har förstörts eller returnerats, ska distansförsäljaren deklarera endast de produkter som mottagits i Finland. Då återställs säkerheten till den del som överstiger det belopp som motsvarar uppgifterna i skattedeklarationen. Distansförsäljaren ska dokumentera redogörelsen för att produkterna har förstörts eller returnerats i bokföringen av punktbeskattningen. Redogörelsen ska emellertid inte bifogas skattedeklarationen. Om distansförsäljaren har lämnat en skattedeklaration och fått ett beskattningsbeslut innan det upptäckts att produkterna har förstörts eller returnerats, kan distansförsäljaren ansöka om omprövning av beskattningsbeslutet i enlighet med anvisningarna om sökande av ändring. En tillförlitlig redogörelse för vad som hänt ska bifogas ansökan.    

5 En privatperson ordnar transporten av produkterna – köp på distans

När en privatperson för eget bruk förvärvar produkter som frisläppts för konsumtion i en annan medlemsstat och själv ordnar transporten av dem till Finland, och försäljaren inte på något sätt är involverade i ordnandet av transporten, är det inte fråga om distansförsäljning. Då är det köp på distans, dvs. en privatpersons förvärv såsom avses i 74 § i punktskattelagen. Även i dessa situationer uppbärs punktskatter i Finland, men det är privatpersonen som skaffat produkterna som är skattskyldig. Privatpersonen utreder själv olika alternativa transportsätt, väljer transportsättet och eventuellt också transportföretaget, och vidtar alla åtgärder i anslutning till transporten helt oberoende av försäljaren. Således handlar det inte om distansförsäljning om försäljaren bara samlar ihop och förpackar produkterna, men inte på annat sätt deltar i avsändningen eller transporten av dem, och inte heller i ordnandet av transporten till Finland. I kapitel 2.3 redogjordes för när försäljaren anses ordna transporten eller delta i ordnandet av transporten. 

Det är fråga om köp på distans till exempel när en privatperson via en webbutik förvärvar produkter från en annan medlemsstat och själv ordnar transporten av dem till Finland, och varken försäljaren eller någon annan för dennes räkning är delaktig i ordnandet av transporten. En väsentlig skillnad jämfört med distansförsäljning är att varken försäljaren eller någon annan för dennes räkning på något sätt deltar i transporten eller ordnandet av transporten. Om försäljaren däremot till exempel på sin webbplats råder köparen att anlita ett visst transportföretag, handlar det om distansförsäljning, varvid distansförsäljaren eller en av denne utsedd skatterepresentant är skyldig att betala punktskatten i destinationsmedlemsstaten.

Också den som deltagit i transporten och den som innehar produkterna i Finland blir tillsammans med den privatperson som förvärvat produkterna solidariskt ansvariga för betalning av skatten. När Skatteförvaltningen prövar skatteansvaret hos dem som deltagit i transporten och innehaft produkterna, beaktas bland annat de delaktigas medvetenhet om de importerade och innehavda produkternas kvalitet och om syftet med importen.

Exempel  5: Den finska privatpersonen A köper vin för eget bruk av en fransk vingård. A gör beställningen per e-post och meddelar försäljaren, att hans vän B precis är på resa i Frankrike och kan hämta produkterna från försäljarens lager. B transporterar de produkter som A köpt till Finland. Det handlar inte om distansförsäljning, utan ärendet prövas i beskattning som A:s köp på distans. A är punktskattepliktig i Finland och B är i egenskap av transportör solidariskt ansvarig för den skatt som A ska betala.  

6 En privatperson transporterar produkterna själv – resandeinförsel

Om en privatperson för eget bruk beställer punktskattepliktiga produkter t.ex. i en webbutik, och själv hämtar upp dem och transporterar dem från den andra medlemsstaten till Finland, är det inte heller fråga om distansförsäljning. Då prövas införseln som en situation där en privatperson för med sig produkterna enligt 72 § i punktskattelagen. I Finland uppbärs ingen punktskatt på produkter som frisläppts för konsumtion i en annan medlemsstat och som en privatperson förvärvar för eget bruk och själv för med sig till Finland. Beskattningen av resandeinförsel avviker således väsentligt både från distansförsäljning och från köp på distans, vid vilka produkter som införs till Finland alltid beskattas här.

Exempel 6:  Den finska privatpersonen A gör i förväg på nätet en beställning av alkoholdrycker hos en detaljhandel i en annan medlemsstat. A åker på kryssning och hämtar de i förväg beställda produkterna från försäljarens affär. A återvänder till Finland och har med sig alkoholdryckerna som han köpt för eget bruk i samma bil som han själv använder för att köra in i landet. Då handlar det om en privat resenärs införsel, inte om distansförsäljning.

Mika Jokinen
ledande skattesakkunnig

Laura Koivuniemi
skattesakkunnig