Beskattning av priser

Anvisningen anknyter till helheten: Beskattning av löneinkomster

---

I denna anvisning behandlas beskattningen av olika priser som fås från tävlingar, lotterier eller andra evenemang.

Anvisningen gäller inte priser, arvoden och vinster från idrott, som behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av inkomster av idrott. Anvisningen gäller inte heller beskattningen av pokerinkomster, som behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av pokerinkomster. Anvisningen gäller inte heller beskattningen av inkomster från vadhållning, som har behandlats i Skatteförvaltningens ställningstagande Beskattning av inkomster från vadhållnings-, tippnings- och penningautomatspel som anordnats i länder utanför Finland eller EU/EES enligt inkomstskattelagen

I anvisningen behandlas endast kort hederspriser och priser, arvoden och vinster från tävlingar och utlottningar enligt lotteriskattelagen. Dessa har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisningar Beskattning av stipendier, understöd och hederspris samt Beskattning av lotterier.

Anvisningens ordalydelse har till en liten del uppdaterats och anvisningens struktur har förtydligats. I anvisningens sista kapitel har två exempel lagts till. 

1 Allmänt om beskattningen av priser

Med priser avses i denna anvisning prestationer som getts i penningform eller som en förmån med penningvärde till deltagare i olika tävlingar, lotterier och andra evenemang. I typfallet ges priset av arrangören av evenemanget (till exempel arbetsgivaren, ett bolag som hör till samma koncern, en samarbetspartner), men priset kan också ges av en aktör som är fristående i förhållande till arrangören av evenemanget (till exempel ett koncernbolag, en annonsör, en samarbetspartner).

Enligt 29 § i inkomstskattelagen (ISkL) utgörs skattepliktig inkomst av den skattskyldigas inkomster i pengar eller pengars värde. Olika prestationer som getts under namnet pris, arvode eller vinst (nedan priser) är följaktligen i princip skattepliktig inkomst för mottagaren. Pris, arvode eller vinst är i allmänhet lön, arbetsersättning eller annan skattepliktig förvärvsinkomst i beskattningen. I vissa situationer kan den dock också vara bruksavgift (antingen förvärvsinkomst eller kapitalinkomst) eller skattefri inkomst.

Enligt 13 § i lagen om förskottsuppbörd (FörskUL) avses med lön varje slag av lön, arvode, förmån, ersättning och naturaförmån som fås i arbets- eller tjänsteförhållande. Enligt 25 § 1 mom. 1 punkten i lagen om förskottsuppbörd är arbetsersättning en ersättning som i annan form än lön betalas för ett arbete, ett uppdrag eller en tjänst. Lön och arbetsersättning är förvärvsinkomst i beskattningen.

Enligt 25 § 1 mom. 2 punkten i lagen om förskottsuppbörd är bruksavgift ersättning som betalas för användning av, nyttjanderätt till eller försäljning av nyttjanderätten till upphovsrätt, rätt som baserar sig på ett fotografi och industriell äganderätt såsom patent eller varumärke, eller för uppgifter om industriella, kommersiella eller vetenskapliga rön. Bruksavgiften kan vara antingen förvärvsinkomst eller kapitalinkomst i beskattningen. Ärendet behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av inkomst av immateriella rättigheter.

Enligt ISkL 61 § utgörs skattepliktig förvärvsinkomst bland annat av lön och därmed jämförbar inkomst i arbetsförhållande. Om ett skattepliktigt pris, arvode eller en vinst från olika tävlingar, lotterier eller evenemang inte är lön, arbetsersättning eller bruksavgift enligt lagen om förskottsuppbörd, är det annan skattepliktig förvärvsinkomst enligt 61 § i ISkL.

Skattepliktiga priser som erhållits som varor med penningvärde värderas till deras gängse värde. Prisföremål och varupriser med obetydligt värde såsom pokaler, medaljer, kepsar, godispåsar, kaffepaket o.d. är dock inte skattepliktig inkomst.

Priser från utlandet värderas till gängse pris enligt den prisnivå som råder i Finland. Om man vid införandet av priset i landet blir tvungen att betala importskatter, ska beloppet av dessa skatter dras av från varans gängse värde, och differensen utgör mottagarens skattepliktiga inkomst. 

2 Priser som fåtts av en arbetsgivare eller arbetsgivarkoncern

Ett pris som ges för välutfört arbete eller i övrigt utifrån arbete är vederlag för arbete, det vill säga lön. Priser som fåtts av den egna arbetsgivaren är lön, oberoende av om det handlar om sporadiska eller regelbundna priser. 

Också ett pris med penningvärde som lottats ut bland arbetsgivarens personal är lön som arbetstagaren fått utifrån arbetsförhållandet. Priser som delats ut i samband med försäljnings- och kundvärvningstävlingar och andra motsvarande tävlingar som ordnats av arbetsgivaren utgör lön för arbetstagarna.

Inom koncernen kan ett företag ge olika priser även till personer som är anställda hos andra koncernbolag inom samma koncern. Koncernens moderbolag kan till exempel ge priser för väl utfört arbete till arbetstagare som arbetar i dotterbolag eller ge ett pris till vinnaren i en försäljningstävling som ordnas mellan alla anställda i koncernbolagen.

Förmåner som fåtts av ett annat bolag i samma koncern jämställs i beskattningspraxis i allmänhet med förmåner som fåtts av den egna arbetsgivaren. Således är även priser från ett annat koncernbolag skattepliktig löneinkomst.

Föremålspriser av ringa värde vilka fåtts utifrån olika former av tävlingar eller lotterier som ordnats av arbetsgivaren i samband med rekreations- eller fritidsaktiviteter har dock i beskattningspraxis setts som en skattefri förmån enligt ISkL 69 § 1 mom. 4 punkten. Dessa situationer behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Personalförmånerna i beskattningen.

Närmast symboliska förtjänstmedaljer, utmärkelsetecken, förtjänstkors eller motsvarande uppmärksammanden och uppvaktningar som arbetsgivaren eller koncernbolaget ger en arbetstagare är inte heller skattepliktig inkomst för mottagaren, även om grunden för beviljandet av dem är arbete eller god arbetsprestation. 

3 Priser från arbetsgivarens samarbetspartner

Som lön betraktas inte priser, arvoden eller förmåner som arbetstagaren på basis av sin ställning direkt fått av andra än arbetsgivaren eller arbetsgivarkoncernen, även om hen delvis har förtjänat dem på basis av arbete som hen utfört för sin egen arbetsgivare. Arbetstagaren kan få sådana priser, arvoden eller förmåner till exempel av arbetsgivarens affärsbekanta eller kunder. Sådana priser är inte löner som överenskommits inom ramen för arbetstagarnas anställningsförhållande och som arbetstagaren är skyldig att betala. Priser som till exempel franchisingföretagare och deras anställda får från franchisekedjan är inte lön, eftersom det inte är fråga om prestationer som personer som är anställda hos prisgivaren får.

Priser från andra än den egna arbetsgivaren eller arbetsgivarkoncernen utgör i beskattningen antingen arbetsersättning eller annan förvärvsinkomst. Det handlar om arbetsersättning då priset är ett vederlag för ett arbete, en uppgift eller en tjänst. Till exempel ett säljstödarvode som ett kundföretag betalat direkt till en löntagare har en karaktär av arbetsersättning, eftersom det fås utifrån arbete.

Om ett pris som avses i detta kapitel inte utgör kompensation för arbete, uppdrag eller tjänst, utgör det annan skattepliktig förvärvsinkomst för mottagaren. Till exempel är värdet på belöningsresa som en verkställande direktör får direkt av ett varuleverantörsbolag annan förvärvsinkomst. Om det dock är fråga om ett tävlingspris som är ringa kan det hamna utanför beskattningen (se närmare kapitel 4.3).

Det ovan nämnda gäller endast priser, arvoden och förmåner som direkt betalats eller getts till en samarbetspartners arbetstagare. Om samarbetspartnerns pris, arvode eller förmån dock betalas eller ges via arbetstagarens egen arbetsgivare, är priset löneinkomst som erhållits på basis av anställningsförhållandet oberoende av dess grund, belopp och art.

Närmast symboliska förtjänstmedaljer, utmärkelsetecken, förtjänstkors eller motsvarande uppmärksammanden som arbetsgivaren eller en samarbetspartner ger en arbetstagare är inte skattepliktig inkomst för mottagaren, även om grunden för beviljandet av dem är arbete eller god arbetsprestation.

4 Tävlingspriser

4.1 Priser i konsttävlingar

Pris i sådana nationella eller internationella, i konstnärligt hänseende betydelsefulla tävlingar på konstens område som finansministeriet har bestämt är inte skattepliktig inkomst (ISkL 83 §). Finansministeriet bestämmer årligen på förhand, på framställning av undervisningsministeriet, vilka tävlingar som är sådana att där erhållna pris är skattefria (FMF om skattefrihet för priser vid konsttävlingar).

Pris som fåtts från andra tävlingar inom konstområdet utgör skattepliktig förvärvsinkomst för mottagaren.

4.2 Priser i skolelevstävlingar

Skattepliktig inkomst är inte pris i annan form än pengar eller någon därmed jämförbar prestation som en elev i grundskola, gymnasium, kvällsgymnasium, yrkesskola, eller någon annan därmed jämförbar läroinrättning har fått vid en tävling i ett läs- eller övningsämne som har anordnats för eleverna (84 § ISkL).

De läroinrättningar som avses i nämnda paragraf har utifrån exempelförteckningen avgränsats till läroinrättningar som tillhandahåller studier på lägre stadiet. Enligt 2 § i yrkeshögskolelagen (932/2014) är yrkeshögskolorna en del av högskolesystemet. Eftersom yrkeshögskolorna och universiteten tillsammans bildar högskoleväsendet kan de inte betraktas som läroinrättningar som kan jämföras med de läroinrättningar som finns uppräknade i paragrafen.

Ett pris som fåtts från en skolelevstävling är alltid skattepliktig förvärvsinkomst, om det ges direkt i penningform eller som en därmed jämförbar prestation, till exempel som ett valbart presentkort eller en andel i en placeringsfond. Trots att de pris som avses i bestämmelsen i allmänhet är av lågt värde, kan ett pris inte anses vara skattepliktigt utifrån den grunden att värdet på priset i vissa fall kan vara högre. Till exempel ett pris i form av en bil som ställts till en skolelevs förfogande för ett år kan följaktligen vara ett skattefritt pris i en skolelevstävling. I en sådan situation ger en utomstående part (bilaffären) en bil till elevens förfogande på basis av hur eleven klarat sig i tävlingen. Eleven får inte priset på basis av arbete, utan en tävlingsprestation.

4.3 Andra tävlingspriser

Andra tävlingspriser än de priser i konst- eller skolelevstävlingar enligt ISkL 83 eller 84 § som avses ovan är i regel skattepliktig förvärvsinkomst för mottagaren. Sådana tävlingspriser är dock inte skattepliktig inkomst, om det inte kan betraktas som lön eller arbets- eller bruksersättning enligt lagen om förskottsuppbörd och värdet av tävlingspriserna under ett skatteår sammanlagt uppgår till högst 100 euro (ISkL 84 a §). Bestämmelsen trädde i kraft i början av 2020. Om de tävlingspriser en inkomsttagare har tagit emot under ett år har ett totalt värde på över 100 euro utgör de skattepliktig inkomst i sin helhet.

I regeringens proposition 78/2019 rd som rör ISkL 84 a § konstateras att tävling som allmänspråkligt uttryck avser ett evenemang eller ett arrangemang där flera deltagare försöker klara av någon uppgift eller något mål bättre än de andra deltagarna, vanligtvis i enlighet med tävlingsregler som tävlingsarrangören fastställt och meddelat på förhand. Syftet med tävlingen är att placera tävlingsdeltagarna i rangordning utifrån angivna kriterier. Ett sådant kriterium kan förutom tävlingsprestationen också till exempel vara någon egenskap hos den tävlande. I olika djurtävlingar kan priset basera sig enbart på djurets prestation eller egenskaper. Som en i bestämmelsen avsedd tävling ska betraktas även sådana aktiviteter och spel i till exempel nöjesparker där man inte tävlar mot andra deltagare utan belöningen baserar sig på deltagarens prestation för att uppnå ett på förhand angivet resultat. Det är till exempel vanligt med olika precisions- eller skicklighetsspel samt aktiviteter där det resultat som ligger till grund för belöning i till exempel olika styrkespel mäts med en för ändamålet tillverkad anordning. 

Till exempel priser från frågesporter, pilkningstävlingar och andra tävlingar är mottagarens skattepliktiga förvärvsinkomst när priset har erhållits på basis av placering eller prestation och ovan nämnda bestämmelse om ringa tävlingspriser inte tillämpas. Prisföremål och varupriser med obetydligt värde såsom pokaler, medaljer, kepsar, godispåsar, kaffepaket o.d. är dock inte skattepliktig inkomst.

Ett pris som betalas till deltagare i olika skriv-, musik-, drama-, film- och dylika tävlingar kan också innehålla en ersättning för överlåtelse av upphovsrätten för ett verk i sin helhet eller partiellt till tävlingsarrangören, till exempel för publicering av verket. En sådan ersättning är till sin natur skattepliktig bruksavgift (antingen förvärvsinkomst eller kapitalinkomst, se Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av inkomster av immateriella rättigheter). Ett pris som är bruksavgift är inte till någon del skattefritt.

5 Hederspriser

Pris som har utdelats som erkänsla för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet är från och med skatteåret 2023 helt skattefri inkomst för mottagaren om priset har erhållits av en med avseende på pristagaren oberoende prisutdelare (ISkL 82 §). Beskattningen av hederspriser behandlas närmare i Skatteförvaltningens separata anvisning Beskattning av stipendier, understöd och hederspriser.

6 Lotterivinster

Skattepliktig inkomst är inte vinster från lotterier som avses i 2 § i lotteriskattelagen eller från lotterier som i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet anordnats i enlighet med dess lagstiftning (ISkL 85 §). Priser som omfattas av tillämpningsområdet för lotteriskattelagen är undantagna inkomstskatt, eftersom genomföraren av lotterier betalar lotteriskatt på sådana priser. Sådan inkomst är dock lotterivinster som kan anses som skälig ersättning för någon prestation eller som kan betraktas som lön enligt FörskUL.

Om vinsten inte omfattas av lotteriskattelagen är den som pris i regel annan skattepliktig förvärvsinkomst för mottagaren. Priset omfattas inte av lotteriskattelagen om

• vinsten inte grundar sig på slumpen,
• det är inte fråga om en så kallad offentlig lottning,
• priset har erhållits genom en tävling på basis av en prestation, eller
• vinsten har erhållits genom lotterier som anordnats i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Priser, arvoden och vinster från tävlingar och utlottningar enligt lotteriskattelagen behandlas närmare i anvisningen Beskattning av lotterier.

7 Prisgivarens förskottsinnehållnings- och anmälningsskyldighet

7.1 Priser som betraktas som lön

Arbetsgivaren är skyldig att verkställa förskottsinnehållning på det skattepliktiga pris som skall betraktas som lön och att betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift på basis av lönen.

Arbetstagarens egentliga arbetsgivare är skyldig att verkställa förskottsinnehållningen samt att betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift för skattepliktiga priser som betraktas som lön, även om arbetstagaren får priset av ett annat bolag inom samma koncern. Närmare information om verkställande av förskottsinnehållning finns i anvisningen Verkställande av förskottsinnehållning. 

Arbetsgivaren är skyldig att anmäla skattepliktiga priser som ska betraktas som lön och förskottsinnehållningar på dem till inkomstregistret oberoende av prisernas värde och natur (penning- eller varupris). Prisföremål av obetydligt värde eller symbolisk betydelse som avses ovan i denna anvisning anmäls dock inte till inkomstregistret, eftersom de inte är skattepliktig inkomst.

7.2 Priser som betraktas som arbetsersättning

En betalare ska verkställa förskottsinnehållning på ett pris som den betalat ut som arbetsersättning, om prismottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret. När ett pris som betraktas som arbetsersättning har erhållits genom tävling behöver förskottsinnehållning inte verkställas på tävlingspriser värda högst 100 euro (Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning 1 § 14 punkten). I praktiken är det inte möjligt att verkställa förskottsinnehållning på priset, om det ges i annan form än i pengar och om den som delat ut priset inte betalar en penningprestation till prismottagaren, på vilken den kan verkställa förskottsinnehållning.

Sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivaren betalas inte på priser som ses som en arbetsersättning. Betalaren av ett pris som betraktas som arbetsersättning ska i regel anmäla de priser som tilldelats en mottagare som inte införts i förskottsuppbördsregistret till inkomstregistret oberoende av prisernas värde och art (penning- eller varupris). Anmälningsskyldigheten påverkas inte av om det varit möjligt att verkställa förskottsinnehållning på priset eller inte. Tävlingspriser värda högst 100 euro behöver dock inte anmälas till inkomstregistret. Dessutom anmäls prisföremål av obetydligt värde eller symbolisk betydelse som avses ovan i denna anvisning inte till inkomstregistret, eftersom de inte är skattepliktig inkomst.

7.3 Priser som betraktas som bruksavgift

Betalaren skall verkställa förskottsinnehållning pris som betalats som bruksavgift, om pristagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret. När ett pris som betraktas som bruksavgift har erhållits genom tävling behöver förskottsinnehållning inte verkställas på tävlingspriser värda högst 100 euro (Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning 1 § 14 punkten). I praktiken är det inte möjligt att verkställa förskottsinnehållning på priset, om det ges i annan form än i pengar och om den som delat ut priset inte betalar en penningprestation till prismottagaren, på vilken den kan verkställa förskottsinnehållning.

Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift betalas inte för priser som betraktas som bruksavgift. Betalaren av ett pris som betraktas som bruksavgift ska i regel anmäla de priser som tilldelats en mottagare som inte införts i förskottsuppbördsregistret till inkomstregistret oberoende av prisernas värde och art (penning- eller varupris). Anmälningsskyldigheten påverkas inte av om det varit möjligt att verkställa förskottsinnehållning på priset eller inte. Tävlingspriser värda högst 100 euro behöver dock inte anmälas till inkomstregistret. Dessutom anmäls prisföremål av obetydligt värde eller symbolisk betydelse som avses ovan i denna anvisning inte till inkomstregistret, eftersom de inte är skattepliktig inkomst.

7.4 Andra priser som utgör skattepliktig förvärvsinkomst

Förskottsinnehållning ska i regel verkställas på priser som betraktas som annan förvärvsinkomst. På tävlingspris som inte är lön, arbetsersättning eller bruksavgift (eller arvode för idrottsman) utan annan skattepliktig förvärvsinkomst behöver dock inte förskottsinnehållning verkställas (Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning 1 § 14 punkten). 

Sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare betalas inte på priser som ses som annan förvärvsinkomst. Betalaren av priset ska i regel anmäla priserna till inkomstregistret oberoende av prisernas värde och art (penning- eller varupris). Tävlingspriser värda högst 100 euro behöver dock inte anmälas till inkomstregistret. Dessutom anmäls prisföremål av obetydligt värde eller symbolisk betydelse som avses ovan i denna anvisning inte heller till inkomstregistret, eftersom de inte är skattepliktig inkomst. 

8 Pristagarens anmälningsskyldighet

Mottagaren av ett skattepliktigt pris ska uppge värdet på det pris som hen fått i sin skattedeklaration, om det inte syns korrekt i hens förhandsifyllda skattedeklaration på basis av en anmälan som betalaren redan lämnat till inkomstregistret.

Den skattskyldige har rätt att från sin inkomst dra av utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande (ISkL 29 § 1 mom.). Avdragbara utgifter för skattepliktiga tävlingspriser är till exempel direkta utgifter för deltagande i tävlingen, såsom eventuella deltagaravgifter och resekostnader. Närmare information om avdrag av kostnader finns i Skatteförvaltningens anvisningar Företagsverksamhet, förvärvsverksamhet och hobbyverksamhet i personbeskattningen och Kostnader för förvärvande av inkomst vilka dras av från förvärvsinkomsten. 

 

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

ledande skattesakkunnig Nella Toivonen