Deklaration av försäkringsersättningar i arvsbeskattningen

I anvisningen behandlas hur försäkringsersättningar samt övriga på arvsbeskattningen inverkande försäkringsprodukter antecknas i bouppteckningsinstrumentet. I anvisningen specificeras vilka uppgifter Skatteförvaltningen behöver för att verkställa arvsbeskattningen och hur man vill att dessa uppgifter framställs i bouppteckningsinstrumentet.

Till anvisningen har bifogats exempelformuleringar på olika sätt att anteckna uppgifterna i bouppteckningsinstrumentet. Anteckningssättet kan också vara ett annat lämpligt sätt som passar med bouppteckningens utformning. Det viktiga är att bouppteckningsinstrumentet tydligt innehåller alla de uppgifter beskrivna i anvisningen som Skatteförvaltningen behöver för att verkställa arvsbeskattningen.

I början av anvisningen finns allmän information om beskattning av försäkringsprodukter samt om olika försäkringsprodukters särdrag i beskattningen. Därefter behandlar anvisningen hur försäkringsprodukter antecknas i bouppteckningsinstrumentet så att försäkringsersättningar i vilka dödsboet är förmånstagare behandlas till först, därefter den efterlevande makens försäkringsavtal och slutligen prestationer som utifrån förmånstagarförordnandet betalats till någon annan förmånstagare än dödsboet.

Alla uppgifter som Skatteförvaltningen behöver finns inte nödvändigtvis till förfogande vid bouppteckningstillfället. Uppgifter om försäkringen kan även fås av utomstående uppgiftslämnare. I slutet av anvisningen anges det förfarande som ska tillämpas om alla uppgifter som specificeras i anvisningen inte kan fås vid bouppteckningstillfället.

1 Inledning

I lagen om skatt på arv och gåva (ArvsskatteL) 7 a § föreskrivs att arvsskatt även skall betalas för sådan ersättning på grund av försäkring som med anledning av arvlåtarens död med stöd av personförsäkring erläggs till dödsboet eller förmånstagaren, samt för sådant under motsvarande förhållanden erlagt, med försäkringsersättning jämförbart ekonomiskt stöd som betalas av staten, en kommun eller något annat offentligrättsligt samfund eller en pensionsanstalt. Försäkringsersättning eller ekonomiskt stöd, till den del ersättningen eller stödet är skattepliktig inkomst vid inkomstbeskattningen, är dock befriade från arvsskatt.

Enligt Inkomstskattelagen 36 § är försäkringsbelopp skattefritt om det med anledning av den försäkrades död betalas såsom engångsersättning till en person som står i ett sådant förhållande till honom eller henne som avses i 34 § 3 mom. 2 punkten eller till den försäkrades dödsbo, om de inte erhållits i stället för skattepliktiga inkomster.

Således är försäkringsersättningar som på grund av dödsfall utbetalas till dödsboet eller till den avlidnes i inkomstskattelagens 34 § avsedd släkting (härefter nära anhörig) befriade från inkomstskatt, men skattepliktiga i arvsbeskattningen. De nära anhöriga som avses i 34 § i inkomstskattelagen omfattar den försäkrades make, hans eller hennes arvtagare i upp- eller nedstigande led, adoptivbarn eller dennes bröstarvinge, fosterbarn eller makes barn. Ersättningar som betalas till andra än nära anhöriga är kapitalinkomster, men befriade från arvsskatt.

Försäkringsersättningar som grundar sig på en i inkomstskattelagens 34 a § avsedd individuell pensionsförsäkring är dock med nedannämnda begränsningar skattepliktig inkomst i inkomstbeskattningen även för dödsboet och de nära anhöriga.

I bouppteckningsinstrumentet måste enligt 28 § i ArvsskatteL även nämnas mottagarna till och beloppen på de förmåner som avses i 7 a §, även om de inte genom förmånstagarförordnandet skulle tillhöra dödsboets tillgångar. I denna anvisning specificeras de uppgifter Skatteförvaltningen behöver från bouppteckningsinstrumentet för att verkställa arvsbeskattningen samt på vilket sätt Skatteförvaltningen ber att uppgifterna antecknas i bouppteckningsinstrumentet.

Behandlingen av arvsskatt på försäkringsersättningar har ändrats genom lagändringen som trädde i kraft i början av år 2018. Lagändringen föranleder inga ändringar i deklarationsförfarandet.

2 Försäkringsersättningar

2.1 Försäkringsersättningar som utbetalas vid dödsfall

Skattepliktiga i arvsbeskattningen är enligt 7 a § i ArvsskatteL alla försäkringsersättningar som på grund av dödsfall utbetalas till dödsboet eller förmånstagare. Vanligtvis betalas arvsskattepliktiga försäkringsersättningar från produkter som säljs exempelvis under följande namn: placeringsförsäkring, individuell pensionsförsäkring, gruppensionsförsäkring, risklivförsäkring, låneskyddsförsäkring och privat olycksfallsförsäkring. Av dessa har behandlingen av den individuella pensionsförsäkringen och låneskyddsförsäkringen vissa särdrag i beskattningen, om vilket ges närmare information längre fram

Skattepliktigheten för en ersättning avgörs inte på basis av hurdan försäkring det är fråga om. Skattepliktiga är såväl exempelvis försäkringsersättningar som betalats på grund av olika sparlivförsäkringar som ersättningar som erhållits från risklivförsäkringar. Skattepliktigheten bestäms inte heller på basis av vem som tecknat en försäkring eller när försäkringspremierna har betalats. Skattepliktiga är alltså även exempelvis ersättningar som erhållits från försäkringar tecknade av arbetsgivare eller fackförbund.

Försäkringsersättningar som utbetalas med anledning av dödsfall är emellertid befriade från arvsskatt, om de är skattepliktig inkomst i inkomstbeskattningen. En inkomstskattepliktig försäkringsersättning behöver inte antecknas i bouppteckningsinstrumentet, om den inte grundar sig på en individuell pensionsförsäkring eller om den inte betalas till dödsboet, och den inte heller på annat sätt inverkar på verkställandet av avvittringen eller arvskiftet.

2.2 Ekonomiskt stöd som är jämförbart med försäkringsersättningar

Skattepliktigt i arvsbeskattningen är även ett med försäkringsersättning vid dödsfall jämförbart ekonomiskt stöd som betalas av staten, en kommun eller något annat offentligrättsligt samfund eller en pensionsanstalt. Dylika stöd är exempelvis stöd som utbetalas direkt av Statskontoret, vars motsvarande ersättningar utbetalas exempelvis av arbetsgivarens grupplivförsäkringar med anledning av dödsfall. Skattepliktiga är även försäkringsbaserade ersättningar som går under benämningen begravningsbidrag och med dem jämförbara ekonomiska stöd.

Såsom dylikt arvsskattepliktigt ekonomiskt stöd anses emellertid inte exempelvis ett begravningsbidrag som på basis av behovsprövning från fall till fall utbetalats av socialservicen eller församlingen, då det inte är fråga om en försäkringsbaserad eller därmed jämförbar ersättning.

2.3 Dödsfallsersättning från individuell pensionsförsäkring

Behandlingen vid inkomstbeskattningen av dödsfallsersättning som grundar sig på en individuell pensionsförsäkring skiljer sig från övriga försäkringsersättningar. Sådan försäkringsersättning är enligt inkomstskattelagen 34 a § beskattningsbar inkomst även för dödsboet och nära anhöriga, till den del ersättningen motsvarar försäkringens sparsumma, om försäkringen har tecknats 18.9.2009 eller senare. Tidsgränsen grundar sig på lagens övergångsbestämmelse. Den inkomstskatt som betalas på den individuella pensionsförsäkringens sparsumma är avdragsgill i arvsbeskattningen enligt 9 § i ArvsskatteL.

Dödsfallsersättningar som grundar sig på tidigare tecknade individuella pensionsförsäkringar är befriade från inkomstskatt för nära anhöriga och dödsboet och behandlas i arvsbeskattningen på samma sätt som andra försäkringsersättningar. Ersättningar från individuella pensionsförsäkringar som tecknats före 18.9.2009 till andra än dödsboet och nära anhöriga är skattepliktig inkomst i inkomstbeskattningen och befriade från arvsskatt.

Storleken på en dödsfallsersättning som ansluter sig till en individuell pensionsförsäkring kan överstiga försäkringens sparsumma. Ersättning som överstiger sparsumman behandlas på samma sätt som andra försäkringsersättningar som betalas med anledning av dödsfall.

För att verkställa arvsbeskattningen behöver Skatteförvaltningen få veta om försäkringsersättningen grundar sig på en individuell pensionsförsäkring. Om försäkringsersättningen grundar sig på en individuell pensionsförsäkring behöver Skatteförvaltningen få veta om försäkringen tecknats före eller efter 18.9.2009 och om försäkringsersättningen motsvarar sparsumman eller om det finns en del som överstiger sparsumman.

Beskattningen av en individuell pensionsförsäkring behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av långsiktiga sparavtal och frivilliga pensionsförsäkringar.

2.4 Pantsatta livförsäkringar

För dödsfalls skull är det möjligt att teckna försäkringar i vilka försäkringsersättningen är pantsatt för betalningen av ett lån. Dessa försäkringar kan exempelvis kallas låneskyddsförsäkringar. I dem är försäkringsersättningen eller en del av den bunden till betalning av bostadslån vid dödsfall.

Ett lån som betalats med en dylik försäkringsersättning är inte avdragsgillt i arvsbeskattningen enligt HFD:s beslut 2007:82. På motsvarande sätt är försäkringsersättningen som lånet betalas med inte beskattningsbar egendom i arvsbeskattningen.

Om försäkringsersättningen överstiger lånets belopp och ersättningen inte används i sin helhet till att betala lånet, beskattas den överstigande delen av ersättningen på samma sätt som andra försäkringsersättningar.

Om man i samband med att bostadslånet lyfts köper exempelvis en separat livförsäkring, vars ersättning inte är bunden till betalning av lånet, behandlas prestationen som en normal livförsäkringsersättning. För behandlingen spelar det ingen roll att livförsäkringen eventuellt har tecknats med tanke på betalning av lånet.

2.5 Skattefri del

Till slutet av år 2017 var andra försäkringsersättningar än en försäkringsersättning motsvarande sparsumman för en individuell pensionsförsäkring eller en ersättning utbetald av en låneskyddsförsäkring för att betala ett lån befriade från arvsskatt för varje arvinge eller förmånstagare upp till 35 000 euro (skattefri del). Av den försäkringsersättning som maken fått har hälften varit skattefri, även om ersättningen har överskridit 35 000 euro.

Bestämmelserna om den skattefria delen upphävdes från och med i början av år 2018. Om arvlåtaren har avlidit 1.1.2018 eller därefter görs inte avdrag för den skattefria delen. Det avgörande med tanke på avdrag för den skattefria delen är alltså arvlåtarens dödsdag, inte tidpunkten då beskattningen verkställdes. Beträffande avdrag för den skattefria delen spelar det heller ingen roll när försäkringsavtalet har tecknats eller när försäkringspremierna har betalats.

Försäkringsersättningar och med dem jämförbara stöd skulle även tidigare antecknas i bouppteckningsinstrumentet. Förut var de emellertid skattefria, om deras sammanlagda summor per mottagare understeg 35 000 euro.

2.6 Kapitaliseringsavtal och långsiktigt sparavtal

Den avlidnes kapitaliseringsavtal och långsiktiga sparavtal är inte försäkringsersättningar, utan en del av den avlidnes eller den efterlevande makens tillgångar. De antecknas och värderas i bouppteckningsinstrumentet på samma sätt som den avlidnes och den efterlevande makens andra tillgångar. Värderingen sker på det sätt som anges i Skatteförvaltningens anvisning Värdering av tillgångar i arvs- och gåvobeskattningen.

En närmare beskrivning av beskattningen av kapitaliseringsavtal finns i anvisningen Beskattning av kapitaliseringsavtal. Beskattningen av långsiktiga sparkonton har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av långsiktiga sparavtal och frivilliga pensionsförsäkringar.

Kapitaliseringsavtalet antecknas bland den avlidnes tillgångar på följande sätt:

Banken x Ab:s kapitaliseringsavtal nummer xx. Kapitaliseringsavtalets återköpsvärde är på den avlidnes dödsdag 100 000 euro.

Det långsiktiga sparavtalet kan antecknas bland den avlidnes tillgångar på följande sätt:

Banken x Ab:s långsiktiga sparavtalskonto nummer xx. Dess sparsumma var på den avlidnes dödsdag 100 000 euro. Den avlidne har även andra inkomster på 30 000 euro, varvid den beräknade inkomstskatten är 34 % och den beräknade inkomstskatteskulden är 34 000 euro. Det långsiktiga sparavtalets värde är 66 000 euro.

3 Försäkringsersättningens mottagare

3.1 Förmånstagarförordnandets betydelse

Försäkringsersättningens mottagare bestäms i försäkringsavtalet och beror på förmånstagarförordnandet i avtalet. Vid försäkringsersättningar som ska utbetalas vid dödsfall innebär dödsfallet en skyldighet för försäkringsbolaget att utbetala en ersättning som tillfaller den förmånstagare som försäkringstagaren utsett. Förmånstagarförordnandet kan inte ändras efter försäkringshändelsen (dödsfallet). Således kan exempelvis dödsboets delägare inte ändra förmånstagarförordnandet i den avlidnes försäkring.

Förmånstagarförordnandet tolkas enligt lagen om försäkringsavtal (28.6.1994/543). Kapitel 6 i lagen om försäkringsavtal innehåller bestämmelser om förmånstagarförordnandet och dess tolkning. Baserat på lagen och förmånstagarförordnandet beslutar försäkringsbolaget vem som är försäkringsersättningens mottagare och betalar ut försäkringsersättningen. I bouppteckningsinstrumentet ska försäkringsersättningarna antecknas på ett sådant sätt att det framgår till vem försäkringsbolaget har betalat ut eller betalar ut ersättningen. I bouppteckningsinstrumentet görs anteckningen på olika sätt beroende på om förmånstagarförordnandet gjorts till förmån för dödsboet eller någon annan förmånstagare. Detta behandlas mer ingående nedan i anvisningens punkter 4 och 5.

3.2 Avsägelse av försäkringsersättning och ställföreträdande

Den förmånstagare som nämnts i förmånstagarförordnandet har kunnat avlida före den försäkrade, och då betalas försäkringsersättningen ut till den som träder in i personens ställe. En försäkringsersättning kan även avsägas, vilket leder till att försäkringsersättningen beskattas hos den som är ställföreträdare. Dessa frågor behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Avsägelser i arvs- och gåvobeskattningen i kapitel 6.

Om förmånstagaren som bestämts i förmånstagarförordnandet har avlidit eller avsagt sig försäkringsersättningen och försäkringsbolaget därmed betalat ut ersättningen till dennes ställföreträdare, ska i bouppteckningsinstrumentet anges från vilken försäkring ersättningen betalats ut, vad som varit försäkringens förmånstagarförordnande, vem som avlidit eller avstått från försäkringsersättningen och till vem ersättningen istället har betalats.

Om den utsedda förmånstagaren varit någon annan än dödsboet, men dödsboet på grund av avsägelse, genom sin rätt att träda i förmånstagarens ställe, erhållit försäkringsersättningen, ska försäkringsersättningen antecknas på det sätt som anges i punkt 4 i anvisningen.

4 Hur antecknas försäkringsersättning som tillfallit dödsboet i bouppteckningen

4.1 Utredning av försäkringsersättning som mottagits av dödsboet och arvingarnas rätt till den

4.1.1 Försäkringsersättningar som mottagits av dödsboet ska antecknas i bouppteckningsinstrumentet

Om försäkringsersättningen utbetalas till dödsboet, ska tillgångarna antecknas i bouppteckningsinstrumentet som den avlidnes tillgångar. Anteckning görs i bouppteckningsinstrumentet oberoende av hur försäkringen behandlas i arvs- eller inkomstbeskattningen.

För alla försäkringsersättningar ska upptas den utbetalade försäkringsersättningens belopp samt att ersättningen betalats till dödsboet. Dessutom ska försäkringsersättningens karaktär specificeras på det sätt som förklaras närmare i punkt 4.2. Försäkringsersättningens betalningsdag inverkar inte på ersättningens skattebehandling, men underlättar behandlingen av ersättningarna hos Skatteförvaltningen. Så om man känner till betalningsdagen, uppmanas man att anteckna den i bouppteckningsinstrumentet.

4.1.2 De familjerättsliga rättigheterna knutna till försäkringar ska utredas i bouppteckningsinstrumentet

Om den avlidne lämnar en efterlevande make, ska makarnas tillgångar och skulder utredas i bouppteckningsinstrumentet med uppgift om huruvida de ingår i giftorätten. Tematiken behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Uppgifter som behövs i arvsbeskattningen efter en först avliden eller efterlevande make. Om det bland den avlidnas tillgångar ingår en försäkringsersättning, ska det i bouppteckningsinstrumentet utredas på ovan beskrivna sätt om denna ingår i giftorättsegendomen.

Då försäkringens förmånstagare är dödsboet, betalar försäkringsbolaget ut ersättningen till dödsboet. Försäkringsbolaget behöver inte nödvändigtvis bouppteckningsinstrumentet för att betala ut försäkringsersättningen. Försäkringsersättning som utbetalats till dödsbo är en del av den avlidnes tillgångar, som skiftas enligt finländsk familjeförmögenhetsrätt. Således kan den avlidnes testamente inverka på fördelningen av ersättningssumman, då försäkringsersättningen betalas till dödsboet. Om försäkringsersättningen utifrån förmånstagarförordnandet betalats till någon annan förmånstagare än dödsboet, går det inte att genom testamente åsidosätta förmånstagarförordnandet.

Ibland är tolkningen av testamenten inte entydig. Det kan exempelvis vara oklart om försäkringsersättningen enligt testamentet tillhör någon testamentmottagare. Alla den avlidnes testamenten kan heller inte alltid uppfyllas exempelvis på grund av den avlidnes skulder, den efterlevande makens rätt till utjämning eller på grund av laglott. Då kan eventuellt en försäkringsersättning som enligt testamentet skulle ges till någon delvis eller i sin helhet behöva användas till att täcka dylika rättigheter.

I bouppteckningsinstrumentet eller dess bilagor går det att framföra till Skatteförvaltningen delägarnas egen motiverade uppfattning om hur man ämnar tolka den avlidnes testamenten, med vilken egendom rättigheter som är starkare än testamentet uppfylls och huruvida ärendet är tvistigt.

4.2 Specificering av karaktären på en försäkringsersättning som tillfallit dödsboet i bouppteckningsinstrumentet

4.2.1 Försäkringsersättningar som betalats ut vid dödsfall som den avlidnes tillgångar

För försäkringsersättningar som betalats till dödsboet ska i bouppteckningsinstrumentet anges försäkringsbolaget som gjorde betalningen, försäkringens nummer eller annan liknande identifieringsuppgift, samt ersättningens belopp och betalningsdag, om den är känd vid bouppteckningstillfället.

Ibland framgår dödsboets rätt till försäkringsersättning först efter bouppteckningen. Då nya tillgångar dyker upp i boet, ska i princip en kompletterande bouppteckning verkställas. För verkställande av arvsbeskattningen räcker det vanligen att som komplettering till bouppteckningsinstrumentet lämna en utredning av den mottagna försäkringsersättningen och en privaträttslig specifikation beskriven i punkt 4.1 av rättigheterna knutna till försäkringsersättning. Då kräver Skatteförvaltningen inte en kompletterande bouppteckning bara på grund av att en försäkringsersättning saknas.

Försäkringsersättningen kan antecknas i bouppteckningsinstrumentet bland den avlidnes tillgångar exempelvis på följande sätt:

Försäkringsersättning på xx euro utbetalad till dödsboet på basis av försäkringsbolaget x Ab:s försäkring nummer xx. Ersättningen betalades x.x.2018.

4.2.2 Hur antecknas med försäkringsersättningar jämförbart ekonomiskt stöd bland den avlidnes tillgångar

Beträffande utbetalade ekonomiska stöd som kan jämföras med försäkringsersättningar ska i bouppteckningsinstrumentet specificeras stödets betalare, på vad utbetalningen av stödet grundar sig (exempelvis kollektivavtalsenligt stöd), stödets belopp och betalningsdag. Vad gäller stöd som framkommit efter bouppteckningen kan förfarandet vara det samma som för försäkringsersättningar.

Ett ekonomiskt stöd som är jämförbart med försäkringsersättningar kan antecknas exempelvis på följande sätt i bouppteckningsinstrumentet:

Ekonomiskt stöd utbetalat av statskontoret av orsaken xx till dödsboet xx euro. Stödet betalades x.x.2018.

4.2.3 Hur antecknas en individuell pensionsförsäkringsersättning bland den avlidnes tillgångar

För ersättningar som utbetalats till dödsboet med stöd av en individuell pensionsförsäkring ska anges samma uppgifter som för andra försäkringsersättningar. Av bouppteckningsinstrumentet ska framgå att ersättningen grundar sig på en individuell pensionsförsäkring. Dessutom ska följande information framgå av bouppteckningsinstrumentet:

1. Har den individuella pensionsförsäkringen tecknats före eller efter 18.9.2009?
2. Om försäkringen har tecknats 18.9.2009 eller efter det, överstiger försäkringsersättningen den individuella pensionsförsäkringens sparsumma? Den eventuella del som överstiger sparsumman ska deklareras separat.
3. En försäkringsersättning som motsvarar sparsumman för en individuell pensionsförsäkring som tecknats 18.9.2009 eller senare ska deklareras så att den gjorda förskottsinnehållningen av inkomstskatt inte dras av från försäkringsersättningen. Inkomstskatten som ska betalas för försäkringsersättningen antecknas bland dödsboets skulder.

Förskottsinnehållningen som föreskrivs i lagen om förskottsuppbörd görs enligt 30 % skattesats och kan skilja sig från den slutliga inkomstskatten. I brist på annan utredning anses skatteskuldens belopp vara 30 % av försäkringsersättningens belopp vid en försäkringsersättning på upp till 30 000 euro och 34 % för den överstigande delen, eftersom skatteprocenten för kapitalinkomster är 30 % vid årliga inkomster på upp till 30 000 euro och därefter 34 %. Om dödsboet under försäkringsersättningens betalningsår har andra kapitalinkomster, på grund av vilka försäkringsersättningen beskattas till en större del med 34 % skattesats, kan saken utredas i bouppteckningsinstrumentet och skulden beräknas enligt den faktiska skattesatsen.

Försäkringsersättningar som grundar sig på en individuell pensionsförsäkring kan antecknas exempelvis på följande sätt i bouppteckningsinstrumentet:

a) Försäkringsersättning på xx euro utbetald till dödsboet på basis av försäkringsbolaget x Ab:s försäkring nummer xx, som grundar sig på en individuell pensionsförsäkring. Ersättningen betalades x.x.2018. Försäkringen hade tecknats före 18.9.2009 (eller dagen då försäkringen verkligen tecknades, om den är känd).

b) Bland dödsboets tillgångar:

Försäkringsbolaget x Ab:s försäkringsersättning som grundar sig på en individuell pensionsförsäkring. Försäkringens nummer xx. Försäkringsersättning på 50 000 euro, varav försäkringsbolaget tog ut en förskottsinnehållning på 15 000 euro och betalade 35 000 euro till dödsboet Ersättningen betalades x.x.2018. Försäkringen tecknades xx.xx.2010. Försäkringsersättningen motsvarar den individuella pensionsförsäkringens sparsumma.

Bland dödsboets skulder

För den ovan bland dödsboets tillgångar angivna försäkringsersättningen på 50 000 euro, som motsvarar den individuella pensionsförsäkringens sparsumma, ska betalas en inkomstskatt på 15 800 euro (30.000x30%+20.000x34%).

c) Bland dödsboets tillgångar

Försäkringsbolaget x Ab:s försäkringsersättning som grundar sig på en individuell pensionsförsäkring. Försäkringens nummer xx. Försäkringsersättning 60 000 euro. Ersättningen som motsvarar den individuella pensionsförsäkringens sparsumma är 50 000 euro, varav försäkringsbolaget verkställde en förskottsinnehållning på 15 000 euro och betalade 35 000 euro till dödsboet. Därtill utbetalades till dödsboet en ersättning överstigande sparsumman på 10 000 euro. Ersättningen betalades x.x.2018. Försäkringen tecknades xx.x.2010.

Bland dödsboets skulder

För den ovan bland dödsboets tillgångar angivna försäkringsersättningen på 50 000 euro, som motsvarar den individuella pensionsförsäkringens sparsumma, ska betalas en inkomstskatt på 15 800 euro.

4.2.4 Anteckningar i bouppteckningsinstrumentet, då den avlidnes skulder betalas med en pantsatt försäkringsersättning

För pantsatta försäkringsersättningar, där den utsedda förmånstagaren är dödsboet, anges samma uppgifter som för andra försäkringsersättningar. Om dem ska tydligt antecknas att försäkringsersättningen är pantsatt. Dessutom antecknas tydligt vilket lån som betalas med försäkringsersättningen och om lånet betalas i sin helhet med försäkringsersättningen. Om hela ersättningen inte används till betalning av lånet, ska den del av försäkringsersättningen som överstiger betalningen av lånet specificeras tydligt.

En pantsatt försäkringsersättning kan antecknas i bouppteckningsinstrumentet exempelvis på följande sätt:

Dödsboets tillgångar:

Försäkringsbolaget x Ab:s försäkringsersättning ska betalas till borgenären på basis av panträtt. Försäkringens nummer xx. Med försäkringsersättningen betalas banken x Ab:s lån nummer x, vars skuldbelopp på dödsdagen är xx euro. Lånet betalas i sin helhet med försäkringsersättningen. a) Hela försäkringsersättningen används till betalning av det nämnda lånet. b) Med försäkringsersättningen betalades hela lånet. Den ersättning på xx euro som överstiger lånebeloppet betalas på basis av förmånstagarförordnandet till dödsboet.

Dödsboets skulder

Banken x Ab:s lån nummer x, vars skuldbelopp på dödsdagen är xx euro, betalas i sin helhet med den försäkringsersättning som specificerats bland dödsboets tillgångar.

Om försäkringsersättningen motsvarar lånebeloppet, behöver försäkringsersättningen inte antecknas bland dödsboets tillgångar eller lånet bland dödsboets skulder. Då görs anteckningen bland bouppteckningsinstrumentets tilläggsuppgifter:

Den avlidnes lån xx har betalats med pantsatt försäkringsersättning nummer xx. Försäkringsersättningen användes i sin helhet till att betala lånet.

Om bara en del av lånet betalas med försäkringsersättningen, behöver försäkringsersättningen inte antecknas bland dödsboets tillgångar. Då ska i bouppteckningsinstrumentet utredas vilken del av lånet som betalades med försäkringsersättningen exempelvis på följande sätt:

På basis av panträtt betalas försäkringsbolaget x Ab:s försäkringsersättning till borgenären. Försäkringens nummer xx. Med försäkringsersättningen betalas banken x Ab:s lån nummer x, vars skuldbelopp på dödsdagen är 100 000 euro. Av lånet betalas 80 000 euro med försäkringsersättningen. Kvar av lånet som dödsboet ska svara för blir 20 000 euro.

5 Hur antecknas den efterlevande makens försäkringsavtal i bouppteckningsinstrumentet

Även änkan/änklingen kan ha exempelvis sparlivförsäkringar och frivilliga individuella pensionsförsäkringar, vars försäkringsersättningar inte betalas ut med anledning av änkans/änklingens makes död. Det är alltså inte fråga om en försäkringsersättning, utan om ett försäkringsavtal som ägs av den efterlevande maken.

Om försäkringsavtalet utgör en del av den efterlevande makens och den avlidnes äktenskapsförmögenhet som ska avvittras eller om den på annat sätt inverkar på avvittringen, anges försäkringsavtalet i bouppteckningsinstrumentet bland den efterlevande makens tillgångar och dess värde på den avlidnes dödsdag. Inkomstskatt relaterad till försäkringsavtalet kan dras av från försäkringsavtalets värde. Denna beräknade inkomstskatteskuld ska alltså inte antecknas som den efterlevande makens skuld, utan den beaktas i försäkringsavtalets värde. Värderingen av den efterlevande makens försäkringar har behandlats närmare i anvisningen Värdering av tillgångar i arvs- och gåvobeskattningen.

Den efterlevande makens uttag av individuell pensionsförsäkring kan beroende på försäkringen beskattas antingen som förvärvs- eller kapitalinkomst och den beräknade inkomstskatteskulden beräknas enligt beskattningssätt. Beskattningen av en individuell pensionsförsäkring har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av långsiktiga sparavtal och frivilliga pensionsförsäkringar.

Den efterlevande makens försäkringsavtal kan antecknas exempelvis på följande sätt:

Sparlivförsäkring

Försäkringsbolag x Ab:s sparlivförsäkring nummer xx. Försäkringens värde är 166 000 euro. Den består av en sparsumma på 200 000 euro, från vilken dragits av en kapitalinkomstskatteskuld som gäller en avkastningsandel på 100 000 euro. Den efterlevande maken har även övriga kapitalinkomster på över 30 000 euro årligen, varvid den beräknade inkomstskatten på avkastningen är 34 % och den beräknade inkomstskatteskulden är 34 000 euro.

Individuell pensionsförsäkring

Försäkringsbolaget x Ab:s individuella pensionsförsäkring nummer xx, vars prestationer beskattas som förvärvsinkomst. Försäkringens värde är 100 000 euro. Det består av en sparsumma på 200 000 euro, från vilken avdragits en beräknad förvärvsinkomstskatteskuld på 50 %.

6 Hur antecknas försäkringsersättningar som ska betalas till andra än dödsboet i bouppteckningsinstrumentet

6.1 Försäkringsersättningen antecknas i bouppteckningsinstrumentets tilläggsuppgifter

Om försäkringen omfattar ett förmånstagarförordnande, i vilket försäkringsersättningens mottagare är någon annan än dödsboet, antecknas försäkringsersättningen inte bland den avlidnes tillgångar. Den ska emellertid anges i bouppteckningsinstrumentet. Eventuella försäkringsersättningar antecknas så att det i bouppteckningsinstrumentet finns en särskild rubrik som avser försäkringsersättningar och under den specificeras alla försäkringsersättningar som betalas till någon annan än dödsboet. Rubriken kan vara t.ex.: Försäkringsersättningar som utbetalas med anledning av dödsfall.

För försäkringsersättningar som utbetalas på basis av förmånstagarförordnande ska följande anges i bouppteckningsinstrumentets tilläggsuppgifter: 1) försäkringsbolaget som gjort betalningen, 2) försäkringens nummer eller annan liknande identifieringsuppgift, 3) försäkringens förmånstagarförordnande, 4) försäkringsersättningens belopp, 5) till vem försäkringsersättningen har betalats eller ska betalas och 6) ersättningens betalningsdag, om den är känd vid bouppteckningen.

Försäkringsersättningens betalningsdag inverkar inte på ersättningens skattebehandling, men underlättar behandlingen av ersättningarna i Skatteförvaltningen. Därför uppmanas man att anteckna betalningsdagen i bouppteckningsinstrumentet, då man känner till den.

Försäkringsersättningen kan specificeras exempelvis på följande sätt:

På basis av försäkringsbolaget x Ab:s försäkring nummer xx betald försäkringsersättning på 200 000 euro. Försäkringens förmånstagare är de anhöriga. Av försäkringsersättningen betalades 100 000 euro till den efterlevande maken (namn och personbeteckning), 50 000 euro till barnet (namn och personbeteckning) samt 50 000 euro till barnet (namn och personbeteckning). Ersättningarna betalades x.x.2018.

Vid avsägelse av försäkringsersättning på det sätt som beskrivs i Skatteförvaltningens anvisning Avsägelser i arvs- och gåvobeskattningen kapitel 6 kan saken utredas i fältet Tilläggsuppgifter. Avsägelsen kan utredas exempelvis med följande formulering:

På basis av försäkringsbolaget x Ab:s försäkring nummer xx betalades en dödsfallsersättning på 200 000 euro. Enligt försäkringens förmånstagarförordnande ska ersättningen betalas till personerna A och B. A har avstått från sin rätt utan att bestämma något om försäkringsersättningen. I enlighet med 49 § i lagen om försäkringsavtal har hela försäkringsersättningen på 200 000 euro betalats till B (personbeteckning). Ersättningen betalades x.x.2018.

Ibland framkommer rätten till försäkringsersättning först efter bouppteckningen. Då räcker det för verkställande av arvsbeskattningen att som komplettering till bouppteckningsinstrumentet lämna en utredning av försäkringsersättningen, som innehåller ovannämnda uppgifter.

6.2 Hur antecknas med försäkringsersättning jämförbart ekonomiskt stöd i bouppteckningsinstrumentet

Beträffande ekonomiska stöd som är jämförbara med försäkringsersättningar och som betalats till någon annan än dödsboet anges i bouppteckningsinstrumentet stödets betalare, betalningsgrund (exempelvis kollektivavtalsenligt stöd), till vem stödet betalas, stödbeloppet och betalningsdag. Vad gäller stöd som framkommit efter bouppteckningen är förfarandet det samma som för försäkringsersättningar.

Ekonomiskt stöd som kan jämföras med försäkringsersättningar antecknas i bouppteckningsinstrumentet exempelvis på följande sätt:

Ekonomiskt stöd utbetalat av statskontoret av orsaken xx till namn (personbeteckning) xx euro. Stödet betalades x.x.2018.

6.3 Hur antecknas ersättning från en individuell pensionsförsäkring i bouppteckningsinstrumentet

För ersättningar som grundar sig på en individuell pensionsförsäkring som utbetalats på basis av förmånstagarförordnande ska anges samma uppgifter som för andra försäkringsersättningar. Om dem antecknas att ersättningen grundar sig på en individuell pensionsförsäkring. Därtill anges följande information:

1. Har den individuella pensionsförsäkringen på vilken försäkringsersättningen grundar sig, tecknats före eller efter 18.9.2009?
2. Om försäkringen har tecknats 18.9.2009 eller senare, överstiger försäkringsersättningen den individuella pensionsförsäkringens sparsumma? En eventuell överstigande del antecknas separat.
3. En försäkringsersättning som motsvarar sparsumman för en individuell pensionsförsäkring som tecknats 18.9.2009 eller senare ska antecknas så att den verkställda förskottsinnehållningen av inkomstskatt inte dras av från försäkringsersättningen. Inkomstskatten som ska betalas för försäkringsersättningen antecknas i bouppteckningsinstrumentets tilläggsuppgifter.

Förskottsinnehållningen som föreskrivs i lagen om förskottsuppbörd görs enligt 30 % skattesats och kan skilja sig från den slutliga skatten. I brist på annan utredning anses skatteskuldens belopp vara 30 % av försäkringsersättningens belopp vid en försäkringsersättning på upp till 30 000 euro och 34 % för den överstigande delen, eftersom skatteprocenten för kapitalinkomst vid årliga inkomster på upp till 30 000 euro är 30 % och därefter 34 %. Om ersättningstagaren under försäkringsersättningens betalningsår har andra kapitalinkomster, på grund av vilka försäkringsersättningen beskattas till en större del med 34 % skattesats, kan saken utredas i bouppteckningsinstrumentet och skulden beräknas enligt den faktiska skattesatsen.

Om alltså exempelvis personen A på basis av förmånstagarförordnandet får en försäkringsersättning på 100 000 euro motsvarande sparsumman för en individuell pensionsförsäkring , och försäkringsbolaget tar ut 30 000 euro i förskottsinnehållning på det och betalar 70 000 euro A 70 000 euro, antecknas i bouppteckningsinstrumentets tilläggsuppgifter som försäkringsersättningens belopp 100 000 euro och separat den inkomstskatt som ska betalas på sparsumman,vars storlek är försäkringsersättningens belopp multiplicerat med en skatteprocent som beror på A:s kapitalinkomstbelopp.

Ersättningar som grundar sig på en individuell pensionsförsäkring som på basis av förmånstagarförordnandet ska utbetalas till någon annan än dödsboet antecknas i bouppteckningsinstrumentets tilläggsuppgifter exempelvis på följande sätt:

a) Med anledning av dödsfall betalar försäkringsbolaget x Ab en försäkringsersättning (försäkringens nummer xx) på 200 000 euro som grundar sig på en individuell pensionsförsäkring. Försäkringens förmånstagare är de anhöriga. Av försäkringsersättningen har betalats 100 000 euro till den efterlevande maken (namn och personbeteckning), 50 000 euro till barnet (namn och personbeteckning) samt 50 000 euro till barnet (namn och personbeteckning). Ersättningen betalades x.x.2018. Den individuella pensionsförsäkringen har tecknats före 18.9.2009 (eller dagen då försäkringen verkligen tecknades, om den är känd).

b) Med anledning av dödsfall betalar försäkringsbolaget x Ab en försäkringsersättning (försäkringens nummer xx) på 200 000 euro som grundar sig på en individuell pensionsförsäkring. Förmånstagare enligt försäkringens förmånstagarförordnande är de anhöriga. Den individuella pensionsförsäkringen tecknades xx.x.2010. Försäkringsersättningen motsvarar den individuella pensionsförsäkringens sparsumma. Ersättningarna betalades x.x.2018.

Av försäkringsersättningen har betalats 100 000 euro till den efterlevande maken (namn och personbeteckning). Av försäkringsersättningen har verkställts en förskottsinnehållning på 30 000 euro. Den efterlevande maken har andra kapitalinkomster år 2018 på över 30 000 euro och därför påförs på försäkringsersättningen en inkomstskatt på 34 000 euro.

Av försäkringsersättningen har betalats 50 000 euro till barnet A (namn och personbeteckning). Av försäkringsersättningen har verkställts en förskottsinnehållning på 15 000 euro. Den beräknade inkomstskatteskulden är 15 800 euro (30.000x30%+20.000x34%).

Av försäkringsersättningen har betalats 50 000 euro till barnet B (namn och personbeteckning). Av försäkringsersättningen har verkställts en förskottsinnehållning på 15 000 euro. B:s övriga kapitalinkomster år 2018 uppgår till cirka 15 000 euro. Således betalas 30 % kapitalinkomstskatt på cirka 15 000 euro av försäkringsersättningen och 34 % på cirka 35 000 euro. Den beräknade inkomstskatteskulden är 16 400 euro (15.000x30%+35.000x34%).

c) Med anledning av dödsfall betalar försäkringsbolaget x Ab en försäkringsersättning (försäkringens nummer xx) på 100 000 euro som grundar sig på en individuell pensionsförsäkring. Förmånstagare enligt försäkringens förmånstagarförordnande är personen A. Den individuella pensionsförsäkringen tecknades xx.x.2010. Ersättningen betalades x.x.2018.

Ersättningen som motsvarar den individuella pensionsförsäkringens sparsumma är 50 000 euro, varav försäkringsbolaget verkställde en förskottsinnehållning på 15 000 euro och betalade till A 35 000 euro. Den beräknade inkomstskatteskulden är 15 800 euro (30.000x30%+20.000x34%). Därtill betalades till A en ersättning överstigande sparsumman på 50 000 euro.

6.4 Hur antecknas en pantsatt försäkringsersättning och den därmed betalade skulden i bouppteckningsinstrumentet

För pantsatta försäkringsersättningar, där den utsedda förmånstagaren är någon annan än dödsboet, anges samma uppgifter som för andra försäkringsersättningar. Om dem antecknas huruvida försäkringsersättningen betalas till borgenären på basis av pantsättning. Därtill anges lånet som betalas med försäkringsersättningen och om det betalas i sin helhet med försäkringsersättningen. Om hela ersättningen inte används till betalning av lånet, ska den del av försäkringsersättningen som överstiger betalningen av lånet tydligt specificeras.

En pantsatt försäkringsersättning kan antecknas i bouppteckningsinstrumentet exempelvis på följande sätt:

a) Om försäkringsersättningen överstiger lånets belopp.

Tilläggsuppgifter i bouppteckningsinstrumentet

På basis av panträtt betalas en del av försäkringsbolaget x Ab:s försäkringsersättning till borgenären. Försäkringens nummer xx. Med försäkringsersättningen betalas banken x Ab:s lån nummer x, vars skuldbelopp på dödsdagen är xx euro. Lånet betalas i sin helhet med försäkringsersättningen. Förmånstagare enligt lånets förmånstagarförordnande är personen A (personbeteckning). Den del av ersättningen på xx euro som överstiger lånebeloppet betalas på basis av förmånstagarförordnandet till A.

Dödsboets skulder

Banken x Ab:s lån nummer x, vars skuldbelopp på dödsdagen är xx euro, betalas i sin helhet med den försäkringsersättning som specificerats i bouppteckningsinstrumentets tilläggsuppgifter.

b) Om försäkringsersättningen understiger lånets belopp.

Tilläggsuppgifter i bouppteckningsinstrumentet

På basis av panträtt betalas försäkringsbolaget x Ab:s försäkringsersättning till borgenären. Försäkringens nummer xx. Med försäkringsersättningen betalas banken x Ab:s lån nummer x, vars skuldbelopp på dödsdagen är 100 000 euro. Av lånet betalas 80 000 euro med försäkringsersättningen. Kvar av lånet som dödsboet ska svara för blir 20 000 euro.

Dödsboets skulder

Av banken x Ab:s lån nummer x, vars skuldbelopp på dödsdagen är 100 000 euro, betalas 80 000 euro med den försäkringsersättning som specificerats i bouppteckningsinstrumentets tilläggsuppgifter.

c) Om försäkringsersättningen motsvarar lånets belopp.

Om försäkringsersättningen motsvarar lånebeloppet och används i sin helhet till betalning av lånet, kan man också låta bli att anteckna skulden bland den avlidnes skulder. Då antecknas bland bouppteckningsinstrumentets tilläggsuppgifter:

Den avlidnes lån xx har betalats med pantsatt försäkringsersättning nummer xx. Försäkringsersättningen användes i sin helhet till att betala lånet.

7 Ersättningar som mottagits från utländska försäkringar

Anvisningen har utarbetats med tanke på vanliga försäkringar baserade på den finländska lagen om försäkringsavtal. I Finlands arvsbeskattning kan även försäkringsprodukter som grundar sig på en annan stats lagstiftning bli beskattningsbara. De beskattas enligt samma principer som motsvarande inhemska försäkringsprodukter.

Utländska försäkringsprodukter har kunnat kallas för ett annat namn än motsvarande inhemska produkter. Det viktiga ur beskattningens synpunkt är de faktiska rättigheter som uppstår i försäkringen med anledning av dödsfallet. Därför ska i fråga om utländska försäkringsprodukter specificeras i bouppteckningsinstrumentet vilka rättigheter försäkringen innebär och villkoren för deras verkställande. Om lagstiftningen som tillämpas på försäkringen innehåller några viktiga bestämmelser som preciserar villkoren och rättigheterna, ska även en dylik utländsk lagstiftning klargöras i bouppteckningsinstrumentet eller dess bilagor.

8 Försäkringsbolagets övervakningsanmälningar

Enligt 28 a § i ArvskatteL ska också försäkringsbolag eller andra förmånsutbetalare anmäla utbetalade livförsäkringsersättningar till Skatteförvaltningen. Dessa övervakningsanmälningar används vid övervakning av uppgifter som anges i bouppteckningsinstrumentet.

9 Då uppgifter saknas vid bouppteckningen eller då ersättningen är tvistig

Ibland står alla preciserande uppgifter om försäkringsersättningen som begärs i anvisningen inte till förfogande vid bouppteckningen. Exempelvis så är kanske inte det exakta beloppet på en placeringsbunden ersättning, beloppet på en ersättning som ska betalas till borgenär på basis av panträtt eller tolkningen av förmånstagarförordnandet i försäkringsbolaget ännu kända eller så kanske man inte känner till ersättningens betalningsdag. Då kan de uppgifter som är kända vid bouppteckningen antecknas i bouppteckningsinstrumentet. Ofta kan de uppgifter som saknas fås från försäkringsbolagets övervakningsanmälningar under tiden mellan bouppteckningen och verkställandet av arvsbeskattningen. Då kan Skatteförvaltningen kontrollera i övervakningsanmälningarna de uppgifter som saknas.

Om det vid bouppteckningen har identifierats en försäkring från vilken en försäkringsersättning kommer att betalas, men alla uppgifter som nämns i anvisningen inte kan preciseras vid deklarationstidpunkten, behöver man inte på eget initiativ ge i arvsbeskattningen de uppgifter som saknas. Vid behov begär Skatteförvaltningen tilläggsuppgifter om försäkringsersättningen. Om det emellertid efter bouppteckningen yppar sig en helt ny försäkring, från vilken en prestation kommer att erhållas, ska i arvsbeskattningen ges information om den nya försäkring som saknas i bouppteckningsinstrumentet.

Om alla uppgifter som begärs i anvisningen inte står till förfogande vid bouppteckningen, ska de uppgifter som saknas tydligt antecknas i bouppteckningsinstrumentet. Exempelvis följande formulering kan användas:

På basis av försäkringsbolaget x Ab:s försäkring nummer xx kommer en försäkringsersättning att erhållas. Förmånstagare enligt försäkringens förmånstagarförordnande är de anhöriga. Det exakta ersättningsbeloppet och betalningsdagen är inte kända på bouppteckningsdagen.

Ibland kan en tvist uppstå med försäkringsbolaget om försäkringsprestationen. Försäkringsbolagets ersättningsbeslut har kanske hänskjutits till tingsrätten eller Försäkrings- och finansrådgivningen för behandling. Då ska i bouppteckningsinstrumentet förklaras till vilken del ersättningsbeslutet är tvistigt och ange i vilket skede behandlingen är. Då tvisten har avgjorts, ska slutresultatet meddelas till Skatteförvaltningen. Slutresultatet kan beaktas som en rättelse enligt 38 och 39 § i lagen om skatt på arv och gåva, om det skiljer sig från det ursprungliga ersättningsbeslutet.

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

skattesakkunnig Kalle Isotalo