God skatterevisionssed

Anvisningen uppdateras för tillfället.

1 Definition av och avsikt med skatterevision

Skatterevision (skattegranskning) är en myndighetsverksamhet som regleras i lagen om beskattningsförfarande och lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ samt i förordningar som utfärdats med stöd av dessa. Dessa bestämmelser tillämpas med stöd av hänvisningsbestämmelser också i arvs- och gåvobeskattningen. I flera andra skattelagar finns dessutom självständig reglering om skatterevision.

Denna anvisning utgör en av Skatteförvaltningens allmänna anvisningar och här beskrivs skatterevisionsförfarandet under god skatterevisionssed utgående från skatterevisionens olika skeden. Anvisningen tillämpas till relevanta delar även vid lättare kontrollbesök än skatterevision.

Skatteförvaltningens mål är att verkställa beskattningen inom dess verksamhetsområde tillförlitligt, objektivt  och med hög yrkeskunskap. Beskattningen verkställs utifrån uppgifter som de skattskyldiga och utomstående har gett. Verksamheten är ordnad så att den utöver de egentliga skatterna ska orsaka så små kostnader och olägenheter som möjligt för den skattskyldigas ekonomiska verksamhet. Skattekontrollen säkerställer för sin del att beskattningen sker till rätt belopp i rätt tid vilket tryggar såväl skattetagarnas intressen som en rättvis fördelning av skattebördan på de skattskyldiga. Skatterevisionen eftersträvar också att främja de skattskyldigas förmåga och vilja att sköta sina beskattningsärenden på bästa möjliga sätt.

Under skatterevisionen utreder man att riktiga och tillräckliga uppgifter har lämnats till Skatteförvaltningen för verkställande av en lagstadgad beskattning och för uppfyllande av betalningsskyldighet. I en skatterevision reder man ut verksamhetens art och omfattning, hur verksamheten har antecknats i bokföringen och om uppgifterna i bokföringen har anmälts korrekt till Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen övervakar således även bokföringens tillförlitlighet.

Om beskattningen har grundats på bristfälliga eller felaktiga uppgifter korrigeras beskattningen. Om felet är obetydligt kan den skattskyldige uppmanas att korrigera felet själv. Enligt principen om beskattningens objektivitet föreslås vid behov också rättelser till den skattskyldiges fördel. Vid en skatterevision ger man dessutom anvisningar och råd samt samlar in jämförelseuppgifter om andra skattskyldiga.

Skatterevisionen har också till uppgift att följa upp hur skattelagarna påverkar och fungerar samt att föreslå eventuella ändringar till lagstiftningen.

Valet av skatterevisionsobjekt grundar sig på hantering av skatterisker. Alla inhemska och utländska fysiska och juridiska personer samt deras status som skattskyldiga i Finland kan vara föremål för skatterevision. Man kan även granska en byggarbetsplats eller ett verksamhetsställe, exempelvis för att reda ut de skattskyldiga.

Man gör skatterevisioner av olika omfattning t.ex. som helhetsgranskningar, delvisa granskningar eller en i övrigt begränsad granskning samt jämförelseuppgiftsgranskningar. Skatterevisionen utförs i den omfattning som anses ändamålsenligt. Omfattningen avgörs utgående från en förhandsanalys samt på basis av vad som kommer fram under revisionen. En skatterevision kan omfatta ett eller flera skatteslag eller riktas mot sådana affärstransaktioner som har betydelse för revisionsobjektets beskattning. Skatterevisionen riktar sig till den period som anses vara ändamålsenlig. Utöver beskattningen kan man vid en skatterevision undersöka även andra frågor som hör till Skatteförvaltningens behörighet, såsom ärenden i anknytning till betalningsövervakningen, skatteuppbörden och skatteindrivningen. En skatterevision kan också göras som en s.k. jämförelseuppgiftsgranskning.

En skatterevision kan genomföras samtidigt med andra myndighetsåtgärder. Det kan t.ex. vara fråga om en situation där polisens förundersökning samtidigt är på gång. Även då gör skatterevisorn endast sitt eget arbete med stöd av de befogenheter som tillåts enligt skattelagstiftningen.

2 Skatterevisorns befogenheter och ansvar

Skatteförvaltningen har behörighet gällande beskattningen. Företagsbeskattningsenheten, vars verksamhetsområde omfattar hela landet, verkställer beskattningen och utför skatterevisioner samt övrig skattekontroll av samfund och samfällda förmåner. Personbeskattningsenheten svarar för beskattningen av övriga skattskyldiga. Skatterevisionsverksamheten har koncentrerats helt till Företagsbeskattningsenheten där fem regionala
företagsskattecentraler och Koncernskattecentralen svarar för verksamheten. Om arbetsfördelningen stadgas i statsrådets förordning, samt mer detaljerat i Skatteförvaltningens arbetsordningar.

En skatterevisor är en tjänsteman vid Skatteförvaltningen som har utsetts för revisionsuppgifter. Skatterevisorn ska vid behov legitimera sig och klargöra sina befogenheter för den skattskyldige. Skatterevisorn är oberoende och opartisk. Jävsgrunderna ingår i Förvaltningslagen. Skatterevisorn ska grunda sina förslag till beslut och sina slutsatser på fakta.

Beskattningshandlingarna och uppgifterna i dem är sekretessbelagda. En skatterevisors tystnadsplikt gäller därför alla dokument som denne har behandlat under skatterevisionen. Skatteförvaltningen kan lämna ut sekretessbelagda handlingar eller uppgifter endast till parterna i ärendet eller till andra som genom lag är berättigade att få informationen.

Det som allmänt föreskrivs om statstjänstemäns ansvar gäller även för skatterevisorns ansvar. Skatterevisorn svarar för sina handlingar tillsammans med sin arbetsgivarorganisation, som dock har det primära skadeståndsansvaret för skada som tjänstemannen har vållat. Skatterevisorn ansvarar för att revisionen har utförts noggrant och att dess omfattning är ändamålsenlig.  Skatterevisorn ansvarar också för att uppgifterna i granskningsberättelsen och i det eventuella rättelsebeslutet eller i beslutet som fastställer beskattningen som grundas på dessa uppgifter är korrekta och tillräckliga samt grundar sig på fakta. Uppgifterna ska presenteras så omfattande som det vid kontrollen har varit möjligt att utreda.

3 Skyldighet att lämna uppgifter under en skatterevision

3.1 Den skattskyldiges skyldighet att lämna uppgifter

Den skattskyldige har en omfattande skyldighet att lämna uppgifter och presentera dokumentation i samband med en skatterevision. Utöver det egentliga bokföringsmaterialet ska den skattskyldiga även visa upp allt annat material och all den egendom som kan behövas för den skattskyldiges beskattning. Skatterevisorn överväger vilket material som är nödvändigt för revisionen. Även elektroniskt material ska visas.

Bokföring och övrigt material ska lämnas för revision även om det innehåller uppgifter som ur den skattskyldiges synvinkel ska hemlighållas.

3.2 Utomståendes skyldighet att lämna uppgifter

I samband med en skatterevision kan man skaffa uppgifter även av utomstående, dvs. av andra än den skattskyldige själv. Jämförelseuppgifterna som fås av utomstående används för att säkerställa att uppgifterna i den skattskyldiges bokföring och de uppgifter som lämnats till Skatteförvaltningen är riktiga. Skatteförvaltningen får uppgifter av utomstående under de förutsättningar som anges i lag. Vissa uppgifter fås från skattedeklarationerna, men de kan också skaffas genom särskilda skriftliga förfrågningar eller med jämförelseuppgiftsgranskningar.

På Skatteförvaltningens anmodan ska var och en lämna de uppgifter som behövs för beskattningen av en annan skattskyldig. En förfrågan ska specificeras så att uppgifterna kan lämnas. Förfrågan kan även gälla ett ärende i vilket det enligt lagen finns en rätt att vägra vittna om. Uppgifterna ska alltid ges då de inverkar på beskattningen och gäller någon annans ekonomiska ställning.

En förfrågan i samband med en skatterevision kan även sändas till myndigheter och andra offentliga samfund. Uppgifterna man bett om kan till exempel på grund av myndighetens tystnadsplikt vara sådana varöver vittnesmål enligt lag inte får ges. Även dylika uppgifter ska lämnas när de gäller någon annans ekonomiska ställning och om de inverkar på beskattningen.

Med stöd av skatteavtal, avtal om handräckning och EU-lagstiftningen kan man få uppgifter från skattemyndigheter i andra länder och till dem kan man även lämna uppgifter.

4 Tid och plats för skatterevision

Den skattskyldige meddelas i allmänhet på förhand om skatterevisionen. När man bestämmer tidpunkten för när skatterevisionen ska inledas tar man den skattskyldiges önskemål i beaktande i möjligaste mån. Av särskilda skäl kan en skatterevision också göras utan förhandsanmälan.

Skatterevisionen görs i den skattskyldiges lokaler, på revisionsbyrå eller i Skatteförvaltningens lokaler beroende på vad som är ändamålsenligt för genomförandet av skatterevisionen. Även när man bestämmer platsen för skatterevisionen tar man den skattskyldiges önskemål i beaktande.

Om skatterevisionen görs i den skattskyldiges lokaler eller på en revisionsbyrå ska den skattskyldige ordna lämpliga lokaler för skatterevisionen, sedvanliga hjälpmedel samt vid behov även personal som kan besvara praktiska frågor. Om revisionen görs på annat håll ska den skattskyldige leverera materialet som ska granskas till granskningsplatsen.

5 Skatterevisionens gång

5.1 Förberedelse inför skatterevision

Innan skatterevisorn inleder revisionen, ska denne sätta sig in i de uppgifter som Skatteförvaltningen har om revisionsobjektet eller som annars finns tillgängliga. Dokument och uppgifter som granskas i förväg är till exempel den skattskyldiges deklarationer, uppgifter från deklarations- och periodövervakningen, uppgifter om indrivning av skatter, eventuella jämförelseuppgifter, förhandsavgöranden, uppgifter från olika register och eventuell dokumentation av internprissättning (i skatterevision som gäller internprissättning). Skatterevisorn ska också bekanta sig med den skattskyldiges föregående skatterevisionsberättelse samt med gällande beskattnings- och rättspraxis inom granskningsobjektets bransch.

5.2 IT-skatterevision

Vid en IT-skatterevision utnyttjas i så stor grad det är möjligt företagets ekonomiförvaltnings- och bokföringsmaterial som finns i elektronisk form. Revisionsobjektet ska lämna uppgifterna i sådan form att en obruten verifieringskedja (”audit trail”) kan granskas. Materialet behandlas och förvaras enligt Skatteförvaltningens datasäkerhetsanvisningar och sekretessbestämmelser.

IT-skatterevisionen underlättar och påskyndar skatterevisionen samt förkortar vistelsen på revisionsobjektet. I vissa fall kan skatterevision förrättas helt med hjälp av elektroniskt material utan att besöka kunden.

5.3. Inledande diskussion

Skatterevisionen börjar i regel med en inledande diskussion där den skattskyldige eller hens ombud och eventuella biträden deltar, såvitt det är ändamålsenligt och möjligt. I den inledande diskussionen redogör man för skatterevisionens syfte, gång och följder samt försöker få en helhetsbild av den skattskyldiges affärsverksamhet, bokföring och hur beskattningsärendena skötts.

I den inledande diskussionen kan man utreda bl.a. följande frågor:

• verksamhetens art, omfattning och särdrag
• intressebolag och var de är belägna
• ägarförhållandena samt om ägarna deltar i verksamheten
• ägarnas övriga affärsförbindelser
• vilka personer som ansvarar för beskattningsärenden och bokföringen
• objekt för granskningen är skatterisker, skatteslag och insatsområden för dessa
• tidsperioderna som företrädelsevis ska granskas
• granskning av företagets utländska driftställen samt av dotter- och övriga intressebolag
• uppskattad tidtabell för skatterevisionen.

 

Skatterevisionen börjar i regel med en inledande diskussion där den skattskyldige eller hens ombud och eventuella biträden deltar, såvitt det är ändamålsenligt och möjligt.

Efter den inledande diskussionen eller senare under skatterevisionen kan man sätta sig in i den skattskyldiges verksamhet genom t.ex. en rundvandring i den skattskyldiges affärslokaler och vid behov genom att intervjua personal.

5.4. Granskning av material

Frågor som vanligen utreds vid granskningen är hur

• affärsverksamheten och bokföringen svarar mot varandra
• bokföringen stämmer överens med skattedeklarationerna som lämnats in till Skatteförvaltningen
• skattelagstiftningen har följts.

För att reda ut dessa frågor granskas det material som är av betydelse för varje skatterisk eller skatteslag och för revisionens omfattning. Materialet som ska granskas består bl.a. av bokslut, huvud- och dagböcker, verifikat, leveransdokument, dokumentation av internprissättning, protokoll, arbetsavtal m.fl. avtal, olika reglementen, korrespondens, beskrivningar och anvisningar gällande bokföringssystem och andra motsvarande system.

5.5. Utredning av beskattningsärenden och handledning

Vid skatterevision liksom i övriga beskattningsrelaterade ärenden ska man ta hänsyn till skattetagarnas och de skattskyldigas intressen på ett neutralt sätt. Sådant som kommer fram vid skatterevisionen ska redas ut så detaljerat som möjligt redan under granskningen. För att uppnå detta är det viktigt med en öppen dialog mellan parterna.

Skatterevisorn utreder ärendet så omfattande som det är ändamålsenligt och möjligt. Man uppmanar revisionsobjektets representanter att lämna muntliga och skriftliga utredningar under revisionen.  I mer omfattande eller mer betydande beskattningsfrågor eller i tolkningsfrågor kan man under revisionens gång sända den skattskyldige en utredningsbegäran som redan innehåller en beskrivning av beskattningsåtgärderna jämte motivering. Det primära syftet med utredningen är att garantera att skatterevisionsberättelsen och senare beskattningsbeslut, rättelsebeslut eller beslut som fastställer beskattning grundar sig på riktiga uppgifter. Det är både till Skatteförvaltningens och till den skattskyldiges fördel att alla väsentliga fakta utreds i så tidigt skede som möjligt av granskningen.

Förutom av den skattskyldige kan man begära utredningar av aktieägare, anställda eller andra.

Till stöd för det som kommit fram vid granskningen kan man skaffa information också från andra håll än från det material som granskas eller av den skattskyldiga. Information kan fås från olika register, andra myndigheter, finansierings- och försäkringsinstitut och från granskningsobjektets affärspartners.

Under skatterevisionen kan man också samla in information med fotografier och videoinspelningar. Vid fotografering och inspelning ska man iaktta skyddet för medborgarnas privatliv samt de allmänna bestämmelserna om behandling av dokument och information (bl.a. offentlighetslagen 621/1999 och personuppgiftslagen 523/1999).

Den skattskyldiga ska i möjligaste mån delta i utredningarna kring allt som hör till skatterevisionen. I samband med granskningen ges den skattskyldige tillfälle att muntligt eller skriftligt framföra sin uppfattning och att visa den utredning som den skattskyldige anser behövlig på grund av de granskningsiakttagelser som kan leda till ett beskattningsförslag. Utredningsskyldigheten ligger huvudsakligen hos den part som har bättre förutsättningar för detta. Det är i första hand den skattskyldiges sak att förete utredning om den andra parten i en rättshandling som den skattskyldige företagit inte är bosatt i Finland (eller parten inte har hemort här) och skattemyndigheten  med stöd av internationella avtal och EU-lagstiftningen inte kan få tillräckliga upplysningar om rättshandlingen eller dess andra part.

Till god skatterevisionssed hör att skatterevisorn under revisionen ger handledning i skattefrågor. Handledningen kan ges muntligt eller skriftligt som en del av skatterevisionsberättelsen. I betydelsefulla frågor och tolkningsfrågor hänvisas den skattskyldige att söka förhandsavgörande hos Skatteförvaltningen.

5.6. Avslutande diskussion

En avslutande diskussion ska alltid, då det är möjligt, hållas med den skattskyldige eller hans ombud och eventuella biträden efter att materialet har granskats.

I den avslutande diskussionen diskuteras granskningsiakttagelserna och man kommer överens om hur och när oklara ärenden ska redas ut. Fel som kommit fram vid skatterevisionen ska beskrivas så ingående som möjligt.  Om det är möjligt ska man redan i den avslutande diskussionen informera den skattskyldige om motiveringen till en beskattning enligt uppskattning.

I den avslutande diskussionen ska man även klargöra för granskningens fortsatta åtgärder och deras beräknade tidtabell. Vid behov ska man informera den skattskyldige om fastställande av skatter, rättelse av skatt, betalningsarrangemang och skattelättnader samt om besvärsmöjligheter.

6 Skatterevisionsberättelse

6.1 Syfte med skatterevisionsberättelsen

En skatterevisionsberättelse ska utarbetas över skatterevisionen om inte särskilda skäl föranleder något annat. I skatterevisionsberättelsen beskriver man omständigheter som upptäckts under skatterevisionen och hur de påverkar beskattningen samt vilka åtgärder som ska vidtas med anledning av dessa.

Skatterevisionsberättelsen utarbetas utan dröjsmål efter att den skattskyldige gett utredningar och nödvändiga tilläggsutredningar. Om uppgörandet av skatterevisionsberättelsen väsentligen fördröjs på grund av tilläggsutredningar eller något annat som inte beror på den skattskyldige, ska man informera den skattskyldige om detta.

6.2 Skatterevisionsberättelsens innehåll

En skatterevisionsberättelse ska i tillämpliga delar innehålla följande:

• identifikationsuppgifter om den skattskyldige och allmänna uppgifter om verksamheten
• en utredning om skatterevisionens gång och omfattning
• uppgifter om bokförings- och annat material som har granskats
• ett avsnitt för varje skatteslag där man beskriver vad som iakttagits i granskningen av respektive skatteslag
• en redogörelse över de ärenden som den skattskyldige har presenterat under granskningen. Om den skattskyldige har framfört synpunkter som inte har godkänts ska även dessa ställningstaganden motiveras i skatterevisionsberättelsen
• motiveringar till eventuella beslut om beskattning, rättelsebeslut eller beslut som fastställer beskattning samt handledning.
• namn på och  tjänsteställning av de skatterevisorer som utfört skatterevisionen samt på övriga som deltagit.

Ärendet och skatteslaget avgör hur djupt och omfattande olika frågor och förhållanden utreds i skatterevisionsberättelsen. Till exempel revisionsberättelser om internprissättning ska innehålla en grundlig analys av följande, speciellt då revisionsberättelsen innehåller tillägg till den skattskyldiges inkomster: a) väsentlig verksamhet, tillgångar och risker i transaktioner hos parterna i intressegemenskapen (verksamhetsanalys) samt b) fastställande av ett marknadsmässigt pris (jämförelseanalys). Till skatterevisionsberättelsen bifogas förteckningar över observationer för varje räkenskaps- eller övervakningsperiod specificerade för varje skatteslag, samt övriga handlingar som klargör de ärenden som behandlats i skatterevisionsberättelsen.

6.3 Promemoria

I samband med en skatterevision kan det komma fram sådana omständigheter som kräver att skattebrottmål eller säkringsåtgärder omedelbart inleds. Om skatterevisionen inte har framskridit så långt att en skatterevisionsberättelse kan utarbetas, ska skatterevisorn skriva en promemoria om sina granskningsiakttagelser.

Promemorian sänds till den ombudsman som har hand om brottmålet eller säkringsåtgärderna. När promemorian har samband med ett brottmål eller en säkerhetsåtgärd ska man iaktta de bestämmelser om delgivning och hörande som gäller dessa.

7 Åtgärder efter skatterevisionen

7.1 Returnering av det granskade materialet

När skatterevisionen har avslutats ska skatterevisorn lämna tillbaka bokföringsmaterialet och det övriga material som denne haft till sitt förfogande.

7.2 Hörande

När skatterevisionsberättelsen är färdig ska den skattskyldige ges tillfälle att inom en skälig tidsfrist bli hörd. Den skattskyldige ska alltid höras om det vidtas åtgärder med stöd av skatterevisionsberättelsen.

Den tidsfrist som reserveras för hörandet ska vara minst två veckor, om det inte finns särskilda skäl för en kortare tid. Av motiverade skäl kan inlämningstiden för bemötandet förlängas.

Skatterevisionsberättelsen jämte en begäran om bemötande sänds till den skattskyldige eller hans företrädare samt i konkursfall till boförvaltaren och till de ansvariga bolagsmännen i ett personbolag. Fastän den skattskyldige inte har tagit emot handlingarna eller gett ett bemötande föreligger inga hinder för att besluta om beskattningen eller rättelse av beskattningen eller fastställande av skatt. Skatterevisorn gör ändringar i skatterevisionsberättelsen på grundval av bemötandet.

7.3 Rättelse av beskattningen, fastställande eller återbetalning av skatt

Efter att den skattskyldige har hörts angående skatterevisionsberättelsen fattar person- eller företagsbeskattningsenheten beslut om rättelse av beskattning, fastställande av skatt eller återbetalning av skatt utgående från de uppgifter som presenterats i skatterevisionsberättelsen eller som på annat sätt kommit fram. På skatten bestäms även dröjsmålspåföljder och eventuell skatteförhöjning. Beskattningsbeslutets motivering framgår av skatterevisionsberättelsen. Ett beslut om ändring av beskattningen som skatterevisionsberättelsen ingår i delges den skattskyldige eller hens företrädare samt i konkursfall boförvaltaren och de ansvariga bolagsmännen i ett personbolag.

Skatten som fastställts för betalning ska betalas senast på förfallodagen. Skatten ska betalas trots att beslutet överklagats, om man inte har fått verkställighetsförbud eller avbrytning för skatten.

7.4 Betalningsarrangemang

I vissa fall kan Skatteförvaltningen bevilja betalningsarrangemang eller helt eller delvis befria den skattskyldiga från att betala skatt (skattelättnad). Förutsättningarna för detta har fastställts genom lag.

7.5. Sökande av ändring

Beslut som fattats på grundval av skatterevision kan överklagas antingen hos Skatteförvaltningen eller hos förvaltningsdomstolen beroende på när beslutet har fattats och vilket skatteslag det är fråga om. I beslut som har fattats 1.1.2017 eller senare söks alltid först ändring genom begäran om omprövning hos skatterättelsenämnden. Närmare anvisningar för sökande av ändring finns som bilaga till beskattningsbeslutet.

8 Insamling av jämförelseuppgifter och jämförelseuppgiftsgranskning

Uppgifter som har kommit fram i samband med en skatterevision kan användas som jämförelseuppgifter när man fastställer någon annans status som skattskyldig eller beskattning.

Man kan också göra en jämförelseuppgiftsgranskning endast för att samla in jämförelseuppgifter för beskattningen. Jämförelseuppgiftsgranskningar kan göras hos företag och samfund i alla branscher. Sedan 2011 har det varit möjligt att även samla in jämförelseuppgifter från företag i kredit- och finansbranschen som s.k. massuppgifter utan att individualisera de skattskyldiga. Jämförelseuppgifterna som samlas in kan gälla förutom vissa personer, företag och samfund även okända grupper och omfattningen av de insamlade uppgifterna är inte alltid känd på förhand. Omfattande jämförelseuppgiftsgranskningar görs oftast som IT-skatterevisioner (se ovan punkt 5.2). Vid en jämförelseuppgiftsgranskning kan man komma överens om att ett företag eller samfund levererar den begärda informationen till Skatteförvaltningen.

Efter granskningen av jämförelseuppgifterna gör man en granskningsberättelse som skickas till företaget eller samfundet som förmedlade uppgifterna. Jämförelseuppgifterna behandlas och förvaras i enlighet med Skatteförvaltningens datasäkerhetsanvisningar och sekretessbestämmelser.

9 Bestämmelser om skattegranskning

Lagen om beskattningsförfarande

14 §

Skattegranskning. Den skattskyldige ska på uppmaning av Skatteförvaltningen, under skatteåret eller senare, i Finland för granskning uppvisa sin bokföring och sina anteckningar samt allt det material och all den egendom som hör till närings- eller förvärvsverksamheten, liksom också övrigt material och övrig egendom, som kan behövas för hans beskattning eller vid behandlingen av en ansökan om ändring i beskattningen. (11.6.2010/520)

Den skattskyldige ska ges förhandsmeddelande om platsen för skattegranskningen och om tidpunkten då den inleds, om inte särskilda omständigheter föranleder ett annorlunda förfarande. (9.9.2016/772)

2 mom. har tillfogats genom L 772/2016, som trädde i kraft 1.1.2017.

Över skattegranskningen skall upprättas en berättelse, om inte särskilda skäl föranleder något annat.

I fråga om förfarandet vid skattegranskningar samt om det material och den egendom som ska uppvisas föreskrivs närmare genom förordning av statsrådet. (9.9.2016/772)

19 §

Utomståendes särskilda skyldighet att lämna uppgifter. Var och en ska på uppmaning av Skatteförvaltningen, på basis av namn, bankkontonummer, kontotransaktion eller annan motsvarande identifikation lämna sådana uppgifter som kan behövas för beskattning av någon annan skattskyldig eller behandling av en ändringsansökan och som framgår av handlingar som han har i sin besittning eller annars känner till, om han eller hon inte enligt lag har rätt att vägra vittna i saken. Ingen får dock vägra lämna sådana uppgifter om någon annans ekonomiska ställning som inverkar på beskattningen.

20 §

Myndigheternas särskilda skyldighet att lämna uppgifter. Statliga och kommunala myndigheter samt andra offentliga samfund ska på begäran av Skatteförvaltningen lämna eller för granskning förete sådana uppgifter som kan behövas för beskattning eller ändringssökande och som framgår av handlingar som myndigheten eller det offentliga samfundet har i sin besittning eller annars känner till, om uppgifterna inte gäller en sak i vilken vittnesmål enligt lag inte får avges. Ingen får dock vägra lämna sådana uppgifter om någon annans ekonomiska ställning som inverkar på beskattningen.

Statliga myndigheter ska på uppmaning av Skatteförvaltningen för beskattningen ge utlåtanden samt göra beräkningar i frågor inom sitt verksamhetsområde.

21 §

Jämförelseuppgiftsgranskning. Skattegranskning får verkställas också uteslutande för inhämtande av uppgifter som kan användas vid beskattningen av en annan skattskyldig (jämförelseuppgiftsgranskning).

Förordning om beskattningsförfarande

2 §

Förfarandet vid skattegranskning. Under skattegranskningens gång ska den skattskyldige, om det är möjligt, upplysas om syftet med granskningen, hur granskningen genomförs och fortsatta åtgärder, och de omständigheter som framkommer vid granskningen ska klargöras för den skattskyldige. Dessutom ska den skattskyldige vid behov ges anvisningar och råd som gäller beskattningen. (21.12.2016/1357)

Skattegranskningsberättelsen ska utarbetas utan dröjsmål. Av den ska framgå åtminstone hur granskningen har genomförts, det granskade materialet, vilka omständigheter som inverkar på beskattningen, vilka anvisningar som getts vid granskningen, vilken utredning som den skattskyldige företett, de tillämpliga bestämmelserna samt skattegranskarens slutsatser och deras motivering

När skattegranskningsberättelsen färdigställts ska den skattskyldige ges tillfälle att bli hörd inom en skälig tidsfrist. När den skattskyldige hörs ska det anges vilka omständigheter den skattskyldige särskilt ska förete utredning om.
Skattegranskningen kan förrättas redan under räkenskapsperioden. (21.12.2016/1357)

4 mom. har tillfogats genom F 1357/2016, som trädde i kraft 1.1.2017.

3 §

Material och egendom som skall uppvisas vid skattegranskning. Vid skattegranskning ska för granskning visas upp allt det material och all den egendom som ansluter sig till näringsverksamhet eller annan förvärvsverksamhet.

Material som ska visas upp vid skattegranskning är balansböcker, specifikationer till balansräkningen och övriga bokföringsböcker, kontoplaner samt anteckningar om tillämpningsperioden, registreringsplaner, beskrivningar över förfarandet vid maskinell bokföring, verifikationer, korrespondens, anteckningar samt annat bokföringsmaterial och annat material som hör till redovisningen, avtal och skuldebrev samt protokoll. Skyldigheten att visa upp material gäller framställningar i skrift eller bild (handling) samt sådana datamedier vilkas innehåll kan läsas, ses, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniska hjälpmedel (teknisk upptagning). Med egendom avses lager och annan egendom som hör till verksamheten.

Den som är skyldig att visa upp material och egendom ska för granskning visa upp också allt annat material och all annan egendom som kan behövas för beskattningen eller vid behandlingen av ändringssökande som gäller den.

3 § har ändrats genom F 1357/2016, som trädde i kraft 1.1.2017.

4 §

Platsen för skattegranskning. Skattegranskningen ska förrättas i den skattskyldiges lokaler, i en räkenskapsbyrå, på annat håll i ett ombuds eller en representants lokaler eller vid Skatteförvaltningen. Om skattegranskningen förrättas någon annanstans än vid Skatteförvaltningen, ska den skattskyldige ställa ändamålsenliga lokaler samt behövliga hjälpmedel och medhjälpare till den tjänstemans förfogande som förrättar granskningen. Handlingarna och de tekniska upptagningarna ska visas upp för granskning på eller föras till det ställe där granskningen förrättas. Av de tekniska upptagningarna ska på uppmaning av myndigheten framställas kopior för granskarens bruk, om det behövs för granskningen.

I 1 mom. ovan avses med hjälpmedel tekniska hjälpmedel med vilka de tekniska upptagningarna kan återges i en form som kan läsas, ses, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas.

4 § har ändrats genom F 1357/2016, som trädde i kraft 1.1.2017. Lag om Beskattningsförfarande vid skatter som betalas på eget initiativ

24 §

Skatterevision Den skattskyldige ska på uppmaning av Skatteförvaltningen för granskning i Finland visa upp sin bokföring och sina anteckningar samt allt det material och all den egendom som hör till verksamheten och annat material och annan egendom som kan behövas för hans beskattning eller vid behandlingen av ändringssökande som gäller hans beskattning.

Trots bestämmelserna i 1 mom. gäller för verifikationer eller annat material som ska lagras elektroniskt utomlands i enlighet med 209 n–209 q § att det är tillräckligt att uppgifterna är fullständigt tillgängliga i realtid genom en datorförbindelse och att en utskrift kan fås av dem i läsbar skriftlig form. På uppmaning av en myndighet ska en kopia av den tekniska upptagningen dessutom framställas för den person som utför granskningen, om detta behövs för genomförandet av granskningen.

Prestationsbetalaren ska i Finland redovisa material för kontroll om förskottsinnehållning och källskatt som prestationsmottagaren lämnat till betalaren. Likaså är den som vid skattegranskningen innehar material om förskottsinnehållning eller källskatt skyldig att lägga fram det för granskning.

Den skattskyldige ska meddelas i förväg var skattegranskningen ska hållas och när den kommer att inledas, om det inte finns särskilda skäl för ett annorlunda förfarande.

Skatteförvaltningen ska utarbeta en skattegranskningsberättelse om skattegranskningen om det inte finns speciella skäl för annat förfarande.

Om förfarandet vid skattegranskningen samt om det material och den egendom som skall uppvisas stadgas närmare genom förordning.

29 §

Allmän deklarationsskyldighet för utomstående. På utomståendes allmänna skyldighet att lämna uppgifter tillämpas 15, 15 a–15 d, 16, 17, 17 a och 18 § i lagen om beskattningsförfarande.

En räntebetalare ska årligen till Skatteförvaltningen ge in uppgifter om räntor som omfattas av källskatt enligt lagen om källskatt på ränteinkomst och om den källskatt som tagits ut på dem. Den som emitterar ett masskuldebrevslån ska dessutom uppge villkoren för det lån denne emitterar, samt en arbetsgivare som betalar ränta på en insättning i ett intressekontor de kontovillkor som denne iakttar i insättningsverksamheten.

En arbetsgivare ska årligen lämna Skatteförvaltningen uppgifter om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift.

Den myndighet som beviljar tillstånd att anordna lotteri ska underrätta Skatteförvaltningen om de tillstånd som beviljats.

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet ska varje månad lämna Skatteförvaltningen en förteckning över skattskyldiga som betalar apoteksskatt samt uppgifter om när skattskyldigheten börjar och upphör.

Tullen ska till Skatteförvaltningen dagligen lämna de uppgifter i tulldeklarationer och förtullningsbeslut som är behövliga för tillsynen över den mervärdesbeskattning av varuimport som Skatteförvaltningen svarar för enligt 157 och 160 § i mervärdesskattelagen samt ändringar i uppgifterna. Detta gäller dock inte införsel mellan landskapet Åland och en annan del av Finland. Tullen ska också lämna uppgifter om sådana allvarliga eller återkommande överträdelser av tullagstiftningen som den skattskyldige gjort sig skyldig till och som behövs för tillämpningen av 100 a § i mervärdesskattelagen samt de uppgifter som behövs vid tillämpningen av det särskilda förfarandet enligt paragrafen. Uppgifterna lämnas med hjälp av elektronisk dataöverföring. (11.8.2017/525)

6 mom. har ändrats genom L 525/2017, som träder i kraft 1.1.2018. Den tidigare formen lyder:

Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som ska lämnas, tidpunkten då uppgifterna ska lämnas och det sätt på vilket de ska lämnas eller begränsa skyldigheten att lämna uppgifter i situationer som är av ringa ekonomisk betydelse eller av ringa betydelse för skattekontrollen.
Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som ska lämnas, tidpunkten då uppgifterna ska lämnas och det sätt på vilket de ska lämnas samt begränsa skyldigheten att lämna uppgifter i situationer som är av ringa ekonomisk betydelse eller av ringa betydelse för skattekontrollen. (11.8.2017/525)

7 mom. har tillfogats genom L 525/2017, som träder i kraft 1.1.2018.

30 §

Särskild deklarationsskyldighet för utomstående. Den särskilda deklarationsskyldigheten för utomstående tillämpas enligt lagen om beskattningsförfarande 19 och 20 §.

Räntebetalaren ska på uppmaning av Skatteförvaltningen ge uppgifter om de skattskyldiga som inte har betalat källskatt på räntor enligt lagen om källskatt på ränteinkomst 3 §, liksom på räntan som betalats dem.

Försäljare av investeringsguld ska på uppmaning av Skatteförvaltningen redovisa material enligt lagen om momsbeskattningen 209 t § för kontroll samt ge uppgifter om det.

Enligt postlagen (415/2011) ska postföretag som ålagts allmäntjänst på uppmaning av Skatteförvaltningen ge uppgifter om postförsändelser och försändelser mot postförskott samt andra betalningar som förmedlats via posten.

31 §

Särskilda bestämmelser angående deklarationsskyldighet för utomstående. Det som gäller ansvariga för deklarationsskyldighet enligt 20 § gäller även deklarationsskyldiga som avses i detta kapitel.

Till deklarationsskyldigheten för utomstående tillämpas även bestämmelser i lagen om beskattningsförfarande 21, 22, 22 a, 23 och 25 §.

Lagen om förskottsuppbörd

37 §

Skattegranskning och skyldighet att lämna uppgifter. Vad som någon annanstans i lag föreskrivs om skattegranskning och skyldighet att lämna uppgifter gäller också parterna i förskottsuppbördsförfarandet.

Också mottagaren av en betalning på vilken förskottsinnehållning ska verkställas är skyldig att på uppmaning för granskning visa material som gäller förskottsinnehållningen.

37 § har ändrats genom L 775/2016, som trädde i kraft 1.1.2017. Förordning om förskottsinnehållning.

 

Sidan har senast uppdaterats 9.12.2021.