Upphovsrättsersättningar
- Giltighet
- Fr.o.m. 2012−20.10.2014
Immateriella rättigheter
Med immateriella rättigheter avses rätt till "immateriellt föremål". Immateriella rättigheter indelas vanligen i två huvudgrupper, upphovsrätt och industriell rätt. Till upphovsrätt hör egentlig upphovsrätt, dvs. författarens, konstnärens, kompositörens, arkitektens osv. rätt till sitt verk, rätt till fotografi och s.k. grannrättigheter dvs. företrädande konstnärens, inspelningens tillverkares, radio- och tv-bolagets rätt till sina prestationer. Till industriell rätt hör patenträtt, mönsterrätt, rätt till varumärke och rätt till firmanamn.
Vem har upphovsrätt
Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har enligt upphovsrättslagen upphovsrätt till verket. Skyddade verk är bl.a. litterärt verk, fotografiskt verk eller något annat bildkonstverk, ett alster av byggnadskonst, konsthantverk eller konstindustri, karta, i teckning utfört verk av beskrivande natur, grafiskt verk och datorprogram eller något annat verk. I upphovsrättslagen stadgas också om skydd för fotografiska verk. Upphovsrätten uppstår direkt med stöd av lagen då verket framställs. Man behöver inte någon som helst registrering, anmälan eller anteckning om att verket är skyddat för att upphovsrätt eller rätt till fotografiskt verk ska erhållas.
Upphovsrätt har indelats i ekonomiska rättigheter och moraliska rättigheter. Till de ekonomiska rättigheterna hör upphovsmannens rätt till att själv bestämma om framställning av exemplar, offentlig framförande, spridning av exemplar till allmänheten och offentlig visning. Upphovsrättslagens huvudregel är att man behöver upphovsmannens samtycke till återgivande av ett verk. Användaren har dock i vissa situationer som definieras i lagens bestämmelser om inskränkningar i upphovsrätten att återge verket utan upphovsmannens tillstånd (t.ex. kritik, vetenskapliga framföranden, nyhetsförmedling och undervisning.
Till moraliska rättigheter hör 'faderskapsrätt' dvs. upphovsmannen är med stöd av lagen berättigad att bli angiven som upphovsman till sitt verk på det sätt god sed kräver och respekträtt, dvs. ett verk får enligt lagen inte ändras eller göras tillgängligt för allmänheten på ett sätt som är kränkande för upphovsmannen. Upphovsrätt tillkommer konstnären också efter det att ett konstverk överlåtits. Enligt upphovsrättslagens uttryckliga stadgande ingår i överlåtelse av ett exemplar av ett verk inte överlåtelse av upphovsrätt. Upphovsmannen kan dock genom avtal avstå från sin upphovsrätt.
Upphovsrätt i anställningsförhållande
Upphovsrätt till ett verk som framställs i arbetsförhållande tillkommer upphovsmannen. Upphovsrättsnämnden har i sitt utlåtande konstaterat, att upphovsrätt övergår till arbetsgivaren i den omfattning som arbetsgivarens normala verksamhet förutsätter, varvid rätt till annan användning förblir hos upphovsmannen. Om arbetstagarens verk har använts i vidare omfattning än vad man överenskommit, eller kan visa att har avsetts, då arbetet utfördes, är det fråga om olovlig användning av verket och arbetstagaren har i ett sådant fall rätt till förutom lön som betalas för sådant bruk även till en separat ersättning.
Bruksersättning
För upphovsmannen uppkommer av ekonomiskt utnyttjande av verket inkomst av upphovsrätt (bruksersättningar). Man får ersättning för upphovsrätten då rättigheten överlåts i sin helhet eller delvis eller någon utnyttjar ett skyddat verk. Upphovsrätt kan överlåtas genom avtal och överlåtelsens omfattning bestäms enligt avtalets innehåll.
Om utnyttjande av upphovsrätt underkastat verk överenskoms också genom ett avtal. Till exempel i fråga om författare är den andra avtalsparten förläggaren, som betalar ersättning till bokens författare. En industriell designer kan däremot göra ett licensavtal med ett företag, som betalar royaltyn på basis av licensavtalet. För användning av ett verk som skyddats med upphovsrätt behövs upphovsmännens samtycke. Avtalet ingås dock inte alltid direkt med upphovsmannen utan upphovsmannen har befullmäktigat en upphovsmannaorganisation till att bevilja tillstånd och att avtala om dem. Inom musikbranschen kan avtalet göras så här med Teosto och i fråga om konstnärer med Kuvasto.
Konstnärens inkomst av upphovsrätt består av olika ersättningar, som ansluter sig till användning av det skyddade verket. Sådana ersättningar är bl.a. ersättning för framförande, ersättning för repris och utställningsersättning. Ersättningar för upphovsrätt är inte ersättningar som betalts på basis av verkets äganderätt, t.ex. ett konstverks köpesumma. Köpesumman som konstnären själv fått direkt är skattepliktig förvärvsinkomst.
Upphovsmannen kan själv övervaka betalning av ersättningarna för upphovsrätt, men vanligen har han samtidigt med befullmäktigande av upphovsrättsorganisationen till att avtala om tillstånd givit också fullmakt för övervakning av ersättningarna. Konstnärernas upphovsrättsorganisationer är bl.a. Gramex, Kopiosto, Kuvasto och Teosto. Dessa organisationer redovisar de erhållna ersättningarna till konst närerna. Organisationerna verkställer också förskottsinnehållningen och lämnar in årsdeklarationen.
Hurudan inkomst
Upphovsrättsarvode som grundar sig på mottagarens egen verksamhet är förvärvsinkomst. Även ersättningar som betalts för upphovsrätt som erhållits som gåva är förvärvsinkomst. Om igen upphovsrätten överförts genom arv eller testamente eller mot vederlag, är den erhållna ersättningen kapitalinkomst (ISL 52 §).
Låneersättning
Under år 2009 börjar man betala låneersättning. Sådan kan fås till exempel av författare, översättare, illustratör och musiker med den grund, att deras verk lånas ut från allmänna bibliotek. Ersättningens storlek beror på antalet lån. Ersättnngarna utanordas till konstnärerna av Sanasto, Kopiosto och Teosto. Låneersättningen utgör skattepliktig bruksersättning. Ersättning kan betalas retroaktivt, så att inkomstutjämning kan eventuellt tillämpas.