Optioner, terminer och övriga derivatavtal

I denna anvisning behandlas derivatavtal som handlas på en reglerad marknad (lagen om handel med finansiella instrument 748/2012). Reglerade marknader är börser eller ett multilateralt handelsförfarande som drivs av en börs eller av en motsvarande marknadsplatsoperatör i någon annan EES-stat.

Vad är en option?

Med en option avses ett avtal som ger optionsinnehavaren rätten att av optionsutställaren köpa (köpoption) eller åt optionsutställaren sälja (säljoption) ett visst antal värdepapper eller andra underliggande tillgångar till ett överenskommet inlösningspris. Överlåtelsen kan enligt avtalet ske antingen vid en viss framtida tidpunkt eller under en viss tidsperiod. Optionsinnehavaren betalar en avgift (premie) för rätten som innehavaren fått.

Optionens underliggande tillgång kan bestå av vilken som helst tillgång vars pris varierar med tiden. Optionen kan också bestå av rätten till en prestation som beräknas enligt ett index som beskriver prisförändringarna för en viss grupp av värdepapper, t.ex. en aktiekorg. Detta kallas en indexoption.

Med en standardiserad option avses att optionsavtalet i förväg definierar den underliggande tillgången, optionens löptid och inlösningspriset. Däremot varierar optionens pris enligt tillgång och efterfrågan.

Säljoption eller köpoption?

Optionerna kan vara säljoptioner eller köpoptioner.

Säljoptionens innehavare har rätt (men inte skyldighet) att sälja optionens underliggande tillgång till optionsutställaren till ett i förväg avtalat inlösningspris eller har rätt att få en prestation som ett index indikerar. Säljoptionens utställare har mot en avgift (premie) förbundit sig att på optionsinnehavarens yrkande köpa optionens underliggande tillgång till ett avtalat inlösningspris eller att betala motsvarande värde i pengar (den underliggande tillgångens inlösningspris – den underliggande tillgångens marknadspris).

Köpoptionens innehavare har rätt att köpa optionens underliggande tillgång till ett i förväg avtalat inlösningspris eller har rätt att få en prestation som ett index indikerar. Köpoptionens utställare har mot en avgift förbundit sig att på optionsinnehavarens yrkande sälja optionens underliggande tillgång eller att betala motsvarande värde i pengar (den underliggande tillgångens marknadspris – den underliggande tillgångens inlösningspris).

Avsluta en position

Optionens innehavare eller utställare kan inte överlåta optionen eller köpa tillbaka optionen under dess löptid. Ett motsvarande resultat uppnås genom att positionen avslutas, vilket innebär att man utför en identisk men motsatt åtgärd. Till exempel optionens innehavare kan avsluta sin position genom att till marknadspris ställa ut en option som är identisk med den option innehavaren köpt. Om premien vid tidpunkten då positionen avslutas avviker från den premie som betalats vid inköpstidpunkten resulterar åtgärden antingen i vinst eller i förlust.

Lösa in en option

Utnyttjandet av optionen kallas att lösa in den. Om det t.ex. handlar om en aktieoption har köpoptionens innehavare rätt att lösa in aktierna som utgör optionens underliggande tillgång till det inlösningspris som anges i avtalet. Då får innehavaren vinst om den underliggande tillgångens marknadsvärde är högre än inlösningspriset. Om inlösningspriset är högre än tillgångens marknadsvärde har köpoptionen inget reellt värde. Då förfaller optionen och köparen lider en förlust. Förlusten är lika med den betalda premiens storlek.

Optionen kan också utnyttjas genom att man redovisar nettovärdet. Till exempel en indexoption utnyttjas på förfallodagen automatiskt som en redovisning av nettovärdet så att optionens slutindex jämförs med inlösningspriset.

En option som inte löses in under sin löptid förfaller på förfallodagen, d.v.s. upphör att existera.

Beskattning av optioner enligt inkomstskattelagen

På överlåtelsen av optioner tillämpas bestämmelserna som gäller beskattningen av försäljningsvinster (Centralskattenämnden 1989/231).

Premien som optionsutställaren får utgör utställarens skattepliktiga inkomst under det skatteår då premien har kunnat lyftas av utställaren. Premien som optionsutställaren får räknas som inkomst för överlåtelse av egendom, från vilken den presumtiva anskaffningsutgiften kan dras av (högsta förvaltningsdomstolen 1999/2410).

Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat (HFD:2012:69) att om en aktieoption utnyttjas genom att de underliggande aktierna löses in är premien som fåtts eller betalats för optionen, inklusive handelskostnaderna, en del av aktiernas anskaffningspris. Enligt HFD:s utslag har man av en tidigare version (publicerad före hösten 2013) av Handbok i personbeskattning på goda grunder kunnat dra slutsatsen att premien inte utgör en del av aktiernas anskaffningspris.

Den positiva prestation som motsvarar inlösningsprisets och marknadsprisets differens som indexoptionens innehavare erhåller beaktas som optionens överlåtelsepris och premien som betalats räknas som anskaffningsutgift när överlåtelsevinsten beräknas. Vinsten räknas som inkomst för optionens redovisningsår.

Bestämmelserna som gäller överlåtelsevinst tillämpas också då en optionsposition avslutas. Då består vinstbeloppet av skillnaden mellan den erhållna och betalda premien.

Om optionen förfaller räknas det som en överlåtelseförlust

Överlåtelseförlust från optioner kan enligt 50 § i inkomstskattelagen dras av från vinsten på överlåtelse av egendom under skatteåret och under de fem (fr.o.m. 1.1.2010) därpå följande åren i takt med att vinst uppstår. På överlåtelseförluster som uppstått före skatteåret 2010 tillämpas en tidsfrist som består av överlåtelseåret och de tre följande åren. Som överlåtelseförlust räknas också att en option eller ett derivatavtal förfaller eller förorsakar förlust om det handlar om optioner eller andra derivatavtal som handlas på en reglerad marknad (lagen om handel med finansiella instrument).

Läs mer om överlåtelseförluster

Näringsskattelagen har annorlunda bestämmelser för premier

De ovan nämnda principerna gäller beskattningen av optioner enligt inkomstskattelagen. Om optionsutställaren beskattas enligt näringsskattelagen är premien som optionsutställaren får på vissa villkor skattepliktig inkomst först under det skatteår då optionsavtalet avslutas, utnyttjas eller förfaller (näringsskattelagen 1160/2002). Om optionen utnyttjas genom att anskaffa den underliggande tillgången ska dess anskaffningsutgift i enlighet med bestämmelserna rättas med premiens belopp. Bestämmelserna gäller inte skattskyldiga som beskattas enligt inkomstskattelagen.

Vad är en termin?

Med en termin avses ett kontrakt där den prestation som avtalats vid tiden för upprättande av kontraktet ska betalas vid en viss tidpunkt. Terminer skiljer sig från optioner på så sätt att båda parterna binds att fullfölja avtalet, medan optioner bara förbinder optionens utställare. Futurer är en typ av terminskontrakt.

Med en standardiserad termin avses att man i terminskontraktet kommer överens om förfallopriset och -dagen.

Terminens underliggande tillgång kan vara vilken tillgång som helst vars pris varierar enligt tillgång och efterfrågan. Även ett index som indikerar prisutvecklingen för en eller flera tillgångar kan vara terminens underliggande tillgång.

När ett terminskontrakt ingås utförs inga penningprestationer. Prestationsskyldigheten och motsvarande fordringsrätt uppstår först på terminens förfallodag och beror på den underliggande tillgångens marknadspris på ifrågavarande dag. Terminens köpare får en prestation av säljaren om det överenskomna förfallopriset är lägre än marknadspriset. Om det överenskomna priset är högre än marknadspriset får säljaren en prestation av köparen. Sålunda kan en termin inte förfalla.

Beskattning av terminer enligt inkomstskattelagen

När terminskontrakt handlas på en reglerad marknad jämställs vinsten som uppstått med vinst vid överlåtelse av egendom (ISkL 45.3 §, 774/2012). Då överlåtelsevinsten beräknas får man dock inte dra av den presumtiva anskaffningsutgiften som avses i ISkL 46.1 §. Avdragsförbudet baserar sig på att terminskontraktet inte har en anskaffningsutgift.

Som överlåtelseförlust räknas å sin sida om en termin eller ett annat derivatavtal förfaller eller förorsakar förlust, om det handlar om derivat som handlas på en reglerad marknad (lagen om handel med finansiella instrument).

Läs mer om överlåtelseförluster

Terminer som handlas på andra än reglerade marknader

Vinst eller förlust från andra terminer än de som avses i 1 punkten i ISkL 50.3 § utgör enligt sin natur antingen skattepliktig kapitalinkomst eller icke-avdragbar förlust och på dessa tillämpas inte bestämmelserna som gäller överlåtelsevinst och -förlust (se HFD 2005/802 och HFD 1995 B 522 och avsnittet Överlåtelseförlust). Förlust som uppstått genom redovisning av nettovärdet utgör en icke-avdragbar utgift. En förlust som förorsakats av en icke-standardiserad termin som löses in reellt har dock räknats som en avdragbar överlåtelseförlust när det handlat om överlåtelse av aktierna som utgjort den underliggande tillgången (HFD:2003:35).

Övriga derivatavtal

Skattebehandlingen för sådana derivat som handlas annanstans än på en reglerad marknad är delvis oklar. Det finns inga specialbestämmelser i lag om ärendet och rättspraxisen är knapp.

Vinster och förluster som förorsakas av CFD-kontrakt

En förlust som förorsakas av CFD-avtal (Contract for Difference) är inte avdragbar enligt ISkL (HFD:2010:74). Inkomst som fås från CFD-avtal räknas vid beskattning enligt ISkL som kapitalinkomst i enlighet med ISkL 32 §.