Beskattning av vinstandel som erhållits från placeringsfond

En placeringsfond erbjuder ett alternativ till en indirekt värdepappers- eller annan placeringsverksamhet. I denna anvisning behandlas frågor om beskattning av placeringsverksamhet genom placeringsfond i inkomstbeskattningen för en personkund. Denna anvisning ersätter Skatteförvaltningens anvisning ”Placeringsfondandel” (28.3.2013) och ”Vinstandel som erhållits från placeringsfond” (28.3.2013).

1 Inledning

En placeringsfond erbjuder ett alternativ till en indirekt värdepappers- eller annan placeringsverksamhet. I denna anvisning behandlas frågor om beskattning av placeringsverksamhet genom placeringsfond i inkomstbeskattningen för en personkund.

Denna anvisning ersätter Skatteförvaltningens anvisningar ”Placeringsfondandel” (28.3.2013) och ”Vinstandel som erhållits från placeringsfond” (28.3.2013) som ursprungligen ingick i handboken om personbeskattning. Anvisningens innehåll motsvarar innehållet i nämnda anvisningar. Beskrivningen av placeringsfondverksamheten har emellertid preciserats så att den motsvarar gällande lagstiftning. Till anvisningen har dessutom fogats ett omnämnande om högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD:2014:138.

2 Placeringsfondverksamheten

Placeringsfondverksamheten regleras i lagen om placeringsfonder (48/1999, PFL). Enligt 2 § 1 mom. 1 punkten i nämnda lag avses med placeringsfondverksamhet anskaffning av medel från allmänheten för kollektiva investeringar och investering av medlen huvudsakligen i finansiella instrument eller i fastigheter och fastighetsvärdepapper eller andra investeringsobjekt samt förvaltning av placeringsfonder och specialplaceringsfonder samt marknadsföring av fondandelar

Fondverksamhet får bedrivas endast av ett finländskt fondbolag samt på de villkor som föreskrivs i lag av ett utländskt EES-fondbolag och fondföretag (PFL 3.1 § och 1.4 §). Med fondföretag avses i regel ett finländskt aktiebolag som bedriver placeringsfondverksamhet.

Med placeringsfond avses tillgångar som anskaffats genom fondverksamhet och investerats i enlighet med 11 kap. [i lagen om placeringsfonder] och de stadgar som har fastställts i Finland samt förpliktelser som följer av dessa tillgångar (PFL 2.1 § 2 punkten). En placeringsfond är sålunda inte en självständig juridisk person, utan endast en samling tillgångar som förvaltas för fondens delägares räkning. Delägare i fonden är sådana fysiska personer, sammanslutningar eller stiftelser eller därmed jämförbara utländska privat- eller juridiska personer som äger en eller flera fondandelar eller en bråkdel av en fondandel (PFL 1.1. § 7 punkten).

Fondbolaget äger således inte placeringsfonden, utan endast förvaltar den. Placeringsfonden ägs gemensamt av de personer som har investerat sina tillgångar i fonden. Ett sådant fondbolag som avses i lagen om placeringsfonder kan förvalta flera placeringsfonder.

Enligt 3 § 4 punkten i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL) betraktas en placeringsfond i beskattningen som en sammanslutning. En placeringsfond är i enlighet med 20 § 1 mom. 2 punkten i inkomstskattelagen befriad från inkomstskatt.

En utländsk placeringsfond och ett därmed jämförbart utländskt företag som bedriver gemensam investeringsverksamhet kallas nedan fondföretag (jfr PFL 2.1 § 10 punkten).

3 Fondandel

Rätten till medlen i en placeringsfond fördelas på fondandelar. Med fondandel avses en av flera lika stora andelar eller minst en bråkdel av en andel i en placeringsfond eller specialplaceringsfond (PFL 2.1 § 6 punkten). Fondandelar ingår i allmänhet inte i värdeandelssystemet.

Fondandelarna i en placeringsfond är antingen avkastnings- eller tillväxtandelar. Den årliga avkastningen per avkastningsandel utbetalas till fondandelens ägare respektive kapitaliseras per tillväxtandel (PFL 47 §). Den kapitaliserade avkastningen på tillväxtandelen kan sålunda realiseras endast genom överlåtelse av fondandelen.

Med indexandel avses en sådan placeringsfondandel som följer ett index eller någon annan sifferkod och är föremål för offentlig handel. Sådana fondandelar kallas ETF (Exchange Traded Fund). Indexandelarna fogas till värdeandelssystemet. Helsingforsbörsen inledde handel med indexandelar år 2002.

4 Inlösning och annan överlåtelse av fondandel

4.1 Beskattning av överlåtelsevinst

På yrkande av en fondandelsägare ska fondbolaget på det sätt och vid de tidpunkter som närmare bestäms i placeringsfondens stadgar lösa in andelar i en placeringsfond som bolaget förvaltar (PFL 49.1 §). En fondandel kan även gå att överlåta till en annan instans.

I fråga om inlösen av en andel i en placeringsfond samt annan överlåtelse tillämpas inkomstlagens bestämmelser om beskattning av överlåtelsevinst. För en placerare kan överlåtelsevinst eller överlåtelseförlust uppkomma i samband med inlösning eller överlåtelse av en placeringsfondandel samt då andelar i olika placeringsfonder byts ut mot varandra.

Byte av olika placeringsfonders fondandelar har betraktats som överlåtelse också då fonderna förvaltas av samma placeringsfondbolag (HFD 10.5.2000 liggare 862). Bytet av aktier i SICAV-underfonden som har hemvist i Luxemburg mot aktier i en annan underfond var en överlåtelse, då de mottagna aktierna hänförde sig till annan fondförmögenhet än de tidigare ägda aktierna (HFD 24.7.2009 liggare 1010), jfr CSN:s tidigare beslut 1999/72).

Skattepliktig inkomst har inte ansetts uppkomma, om ägaren av en fondandel i enlighet med ett beslut av fondbolagets styrelse byter sin vinstandel mot samma placeringsfonds tillväxtandel eller vice versa (CSN 1998/102).

Utbyte av andelar i en fusionerande SICAV-fond mot andelar i en mottagande SICAV-fond har i rättspraxisen (HFD 2004:112) inte betraktats som en sådan överlåtelse som skulle realisera överlåtelsevinsten eller -förlusten i beskattningen av en i Finland bosatt person. Beslutet gäller för fusion av SICAV-fonder som har hemvist i Luxemburg. Som överlåtelse har inte heller betraktats en fusion mellan en finländsk placeringsfond och en SICAV-fond som har hemvist i Luxemburg (HFD:2014:138).

På överlåtelse av indexandelar tillämpas inkomstskattelagens bestämmelser om beskattning av överlåtelsevinst.

4.2 Anskaffningsutgift

En placeringsfondandel förvärvas i allmänhet så att den tecknas hos fondbolaget. Utgiften för anskaffning av placeringsfondandelen består då av teckningspriset och teckningsprovisionen.

Till anskaffningsutgiften räknas även vissa kostnader (anskaffningskostnader) som direkt hänför sig till anskaffning av egendomen. Sådana kostnader är bland annat det förmedlingsarvode som av köparen erläggs till värdepappersmäklaren samt en till fondbolaget erlagd teckningsprovision för placeringsfondandelen. En placeringsfondandel betraktas inte som ett sådant värdepapper som avses i 17 § i lagen om överlåtelseskatt (931/1996), varför överlåtelseskatt inte behöver betalas på överlåtelse av en placeringsfondandel.

4.3 Utgifter för vinstens förvärvande (försäljningskostnader)

Förutom anskaffningsutgiften avdras utgifterna för vinstens förvärvande från den vinst eller förlust som uppkommer vid överlåtelse av egendomen (ISkL 46.1 §) Utgifter för vinstens förvärvande är de kostnader som av överlåtaren har erlagts för överlåtelse av egendomen. Sådana utgifter är till exempel förmedlingsarvoden som säljaren av värdepapperet erlagt till värdepappersmäklaren, inlösningsarvoden för fondandelar samt expeditionsavgifter i samband med överlåtelsen. Utgifter för förvaltning och förvaring av värdepapper, värdeandelar och därmed jämförbar egendom – såsom administrationsavgifter för ett värdeandelskonto – avdras inte som utgifter för vinstens förvärvande.

4.4 Överlåtelseordning

Andelar i placeringsfonder och fondföretag anses i regel överlåtna i samma ordning som de har erhållits, om inte den skattskyldige visar något annat. Den skattskyldige kan emellertid redogöra för att han eller hon har överlåtit fondandelarna i en annan ordning. Enligt motiveringarna i regeringens proposition (RP 57/2004 rd) är en sådan redogörelse i praktiken möjlig, då fondbolaget specificerar fondandelarna på ett sådant sätt som avses i 53 § i lagen om placeringsfonder. Vid överlåtelse av fondandelar kan då visas att överlåtelsen gäller vissa med numrering specificerade fondandelar.

Det är vanligt i fondandelssparande att fondandelar i en och samma placeringsfond förvärvas steg för steg, till exempel månadsvis. Då fondandelar överlåts, ska överlåtelsevinsten räknas ut skilt för varje anskaffningsparti utifrån anskaffningsutgiften, försäljningskostnaderna och det mottagna överlåtelsepriset för partiet i fråga.

5 Utlåning av placeringsfondandel

Utlåning av en placeringsfondandel har i rättspraxisen inte betraktats som överlåtelse i långivarens beskattning, om de förutsättningar som stadgats i 6 § 6 och 7 mom. i NärSkL (360/1968) uppfylls (CSN 2002/75). I låntagarens beskattning har lånet betraktats som anskaffning av indexandelar och återbetalning av dem som överlåtelse. De undantagsstadganden som ingår i NärSkL tillämpas inte på skattskyldiga som beskattas enligt inkomstskattelagen. Om långivaren beskattas enligt ISkL, betraktas långivningen som överlåtelse (jfr Lån av aktier).

I ett avtal om utlåning av indexandelar förbinder sig långivaren att låna ut de ifrågavarande indexandelarna och låntagaren förbinder sig att till långivaren betala en ersättning (premie) för lånetiden och på avtalets utgångsdag återbetala de motsvarande indexandelarna samt betala en ersättning som motsvarar den avkastning som eventuellt genererats på indexandelen under lånetiden.

6 Beskattning av den avkastning som betalas på avkastningsandel

Avkastningen på en avkastningsandel utbetalas årligen till fondandelens ägare. Avkastningen är skattepliktig kapitalinkomst för mottagaren i beskattningen för betalningsåret.

7 Fondens administrationsarvoden

Fondbolaget uppbär i regel administrationsarvoden för förvaltning av fonden. Ägaren till en andel i en placeringsfond kan inte i sin egen beskattning göra avdrag för sådana administrationsarvoden till placeringsfonden som fondbolaget inte direkt debiterar ägarna till andelarna, utan tar ut ur fondens medel.
 

Ledande skattekunnig Jukka Rautajuuri

Överinspektör Janne Myllymäki