Livförsäkringsersättning

Livförsäkringar kan indelas i dödsfallsförsäkringar och sparlivförsäkringar (reservförsäkring för livet). Övriga personförsäkringar är pensionsförsäkringar samt sjuk- och olycksfallsförsäkringar, liksom också försäkringar för på förhand oförutsedda försämringar i hälsan.

Livförsäkringens definition

Livförsäkring har definierats i 34 § i inkomstskattelagen (ISkl). Som livförsäkring betraktas endast ett sådant försäkringsavtal där det har avtalats om den försäkrade och förmånstagaren och som hör till livförsäkringsklasserna 1−3 om vilka har bestämts i lagen om försäkringsklasser (526/2008). Pensionsförsäkring betraktas likväl inte som livförsäkring i 34 § i ISkL, som ändrats genom lagen 530/2008 innehåller inte längre bestämmelser om risk som ingår i försäkringen, utan försäkringen definieras direkt utgående från dess försäkringsklass. Livförsäkringsklasserna i lagen om försäkringsklasser motsvarar de försäkringsklasser som har bestämts i livförsäkringsdirektivet 2002/85/EG.

Livförsäkringar är antingen riskförsäkringar eller kombinationer av en risk- och en sparförsäkring. På basis av en riskförsäkring betalas det vid ett dödsfall en ersättning till den försäkrades anhöriga eller till annan förmånstagare (dödsfallsersättning). Sparsumman av en sparlivförsäkring
utbetalas till förmånstagaren vid en i försäkringsavtalet överenskommen tidpunkt. I samma försäkringsavtal kan ingå även en olycksfalls-, invaliditets- och sjukkostnadsförsäkring. Beskattningen av en försäkringsprestation beror på, för vilken försäkring försäkringsprestationen erläggs och vad den ersätter.

Ersättningar som betalas från försäkringar

Ersättningar från personförsäkringar kan vara antingen skattepliktig kapitalinkomst eller förvärvsinkomst eller skattefri inkomst. Om dödsfallsförsäkringsersättningen utgör skattefri inkomst i inkomstbeskattningen, är den i regel skattepliktig i arvsbeskattningen (ArvsskatteL 7 a §). Motsvarigt är sparsumman som på grund av förordnandet om förmånstagare betalas till någon annan än den försäkrade i regel skattepliktig i gåvobeskattningen till den del som den utgör skattefri inkomst i inkomstbeskattningen (ArvsskatteL 18 a §). En del av arvs- och gåvoskattepliktig försäkringsersättningen (s.k. fridel) är likväl fri från skatt.

Dagpenningar som betalas av sjuk- och olycksfallsförsäkring som ansluter sig till en livförsäkring och andra förskottsersättningar som ersätter inkomstbortfall utgör förvärvsinkomst 

I fråga om utländska försäkringar kan såväl villkor som betalnings- och ersättningsgrunder avvika från de finska försäkringarna, trots att benämningarna skulle likna varandra. Den skattskyldige ska därför i allmänhet uppvisa försäkringsavtalet, ur vilket försäkringsersättningens art kan konstateras.

En försäkringsprestation som grundar sig på en sparlivförsäkring anses utgöra skattepliktig kapitalinkomst. En försäkringsprestation beskattas vanligen endast till avkastningens del. Av den på försäkringen baserande prestationen utgör skattepliktig inkomst endast avkastningen också då ersättningen betalas av en sådan försäkring som den försäkrades arbetsgivare har tecknat för den försäkrade.

Av arbetsgivaren erlagda sparlivförsäkringspremier är till hela sina belopp skattepliktig förvärvsinkomst och lön.

Byte av placeringsobjekt i beskattningnen

I en placeringsbunden (s.k. unit link) livförsäkring kopplas värdet av försäkringsbesparningen till utvecklingen av de placeringsobjekt som försäkringsbolaget äger. I avtalsvillkoren för en sådan försäkring kan man komma överens om, att försäkringstecknaren är berättigad att besluta om placeringsobjekt och överlåtelse av dessa under den tid då avtalet är i kraft. Överlåtelse och byte av placeringsobjekt realiserar inte skattepliktig inkomst för försäkringstecknaren, eftersom placeringsobjekt inte ägs av försäkringstecknaren (CSN 2011/34).

Själv tagna spar- och risklivförsäkringar

Dödsfallsersättningar

På basis av en försäkring erhållen dödsfallsersättning är skattefri inkomst för nära anhöriga och för dödsboet (36 § 1 p. ISkL). Försäkringsersättningen är då skattepliktig i arvsbeskattningen till den del som den överskrider fridelen som avses i 7a § i ArvsskatteL. Som en nära anhörig betraktas maken till försäkringstagaren eller hans barn, en arvinge till honom i rätt upp- eller nedstigande led eller hans adoptiv- eller fosterbarn (36 § 1 p. ISkL). Om någon annan erhåller ersättningen, till exempel annan än i 7.3 § ISkL avsedd sambo, utgör hela beloppet på ersättningen skattepliktig kapitalinkomst.

Dödsfallsersättning som har betalts på basis av dödsfallsersättning, som ansluter sig till en frivillig individuell pensionsförsäkring utgör likväl alltid skattepliktig kapitalinkomst, om försäkringen har tecknats 18.9.2009 eller senare (ISkL 36.2 §). Det med kapitalinkomstens skattesats minskade beloppet av ersättningen utgör dessutom under vissa förutsättningar arvsskattepliktig inkomst (ArvsskatteL 7a.3 §).

Engångsersättning som på grund av ett dödsfall har erhållits i stället för skattepliktig förvärvsinkomst utgör emellertid skattepliktig förvärvsinkomst. En dylik engångsersättning är till exempel en kapitaliserad familjepension.

Sparsumma

Av på en livförsäkring baserad annan försäkringsprestation än en dödsfallsersättning sparsummaär endast avkastningen av försäkringen skattepliktig kapitalinkomst, om:

1. om försäkringsprestationen enligt försäkringsavtalet utbetalas såsom engångsersättning eller i flera rater under en kortare tid än två år efter att den försäkrade har uppnått en viss ålder och;
2. om försäkringsprestationen enligt försäkringsavtalet skall tillfalla försäkringstagaren själv, då det är han som är den försäkrade, eller hans make, en arvinge till försäkringstagaren i rätt upp- eller nedstigande led eller hans adoptivbarn eller dennes bröstarvinge, fosterbarn eller makens barn (34.3 § ISkL).

Om ovan nämnda förutsättningar inte uppfylls, är hela prestationen skattepliktig kapitalinkomst. Dylika försäkringsprestationer, vilka är skattepliktiga till hela sina belopp, är till exempel sparsummor vilka utbetalats på basis av en försäkring som tagits för brorsbarn eller för sambo av annan person än sådan som betraktas såsom make vid beskattningen. Av en prestation som grundar sig på en försäkring som arbetsgivaren har tecknat är skattepliktigt likaså endast avkastningen.

Om försäkringsersättningen betalas till en sådan försäkrads nära anhörig som avses i 34 § i ISkL är den i inkomstbeskattningen skattefria delen av ersättningen (annan än avkastningen) skattepliktig i gåvobeskattningen (18a § ArvsskatteL). Den tidigare bestämmelsen om ett skattefritt belopp på 8 500 euro under en tid av tre år har upphävts 1.1.2013.

Återköp och ändringsvärde

Som en skattepliktig livförsäkringsprestation betraktas förutom sparsumman även det belopp som erhållits såsom återbäring av försäkringspremier
eller genom återköp samt ändringsvärdet (34.4 § ISkL). Om försäkringstagaren, som också är försäkrad, således lyfter försäkringsprestationen före dess förfallodag, beskattas av återköpsvärdet som har betalts till försäkringstecknarenendast avkastningen.

Ändringsvärdet är det värde som räknas försäkringstagaren till godo, då försäkringen har ändrats till en försäkring av annat slag.

Återbäringen av en felaktigt eller i misstag erlagd försäkringspremie utgör inte skattepliktig inkomst.

Avgångsunderstöd

En i lagen om försäkringskassor (1164/1992) avsedd kassa kan betala avgångsunderstöd till en medlem, som avgått från sitt arbete eller sin befattning. På avgångsunderstödet tillämpas stadgandena om en livförsäkring. Av avgångsunderstödet utgör således endast avkastningen skattepliktig kapitalinkomst.

Hur avkastningen beräknas

Avkastningen av en försäkring fås genom att betalda eller till lönen räknade försäkringspremier dras av från försäkringsprestationen. Till det sammanlagda beloppet av försäkringspremier räknas således endast premierna som erlagts för en i samma försäkringsavtal ingående sparlivförsäkring och för en dödsfallsförsäkring i anslutning till den (ISkL 35 §). Premier som betalats för i samma försäkringsavtal eventuellt ingående övriga slag av personförsäkringar såsom premier av en olycksfalls-, invaliditets- eller sjukkostnadsförsäkring kan däremot inte dras av.

Sparlivförsäkringens hela avkastning är skattepliktig inkomst.

Avkastning av en försäkring som tagits före år 1989

Avkastningen av före året 1989 tagna försäkringar fås genom att från försäkringsprestationen dras av ändringsvärdet av försäkringen 31.12.1988 förhöjt med 10 procent och försäkringspremierna vilka betalats 1.1.1989 eller därefter (143.1 § ISkL jämfört med 163.1 § IFSkL/89).

Avdragsrätten av en livförsäkringspremie

En fysisk person kan inte vid sin beskattning dra av försäkringspremier av livförsäkringar eller försäkringspremier av spar-, olycksfalls- eller sjukförsäkringar i anslutning till dem.

Ett undantag från huvudregeln är premien för en dödsfallsförsäkring som ansluter sig till en frivillig pensionsförsäkring som tecknats 18.9.2009 eller senare, vilken premie kan dras av till den del som dödsfallsförsäkringen inte överskrider pensionsförsäkringens sparsumma (ISkL 54d.6 §).

Av arbetsgivaren tagna spar- och risklivförsäkringar

Försäkringspremier som inkomst

Av arbetsgivaren betalda försäkringspremier för en arbetstagares sparlivförsäkring är lön (68.1 § ISkL) Premier av enbart en risklivförsäkring och av dödsfallskyddet som ansluter sig till en sparlivförsäkring utgör däremot nte skattepliktig inkomst för arbetstagaren (Så här i HFD 1994 B 550).

Dödsfallsersättningar

Försäkringsbelopp som med anledning av den försäkrades död betalas såsom engångsersättning till hans make eller hans makes barn, en arvinge till honom i rätt upp- eller nedstigande led, hans adoptiv- eller fosterbarn eller till hans dödsbo är skattefri inkomst (36 § 1 p. ISkL). I arvsbeskattningen är en sådan dödsfallsersättning skattepliktig till den del som den överskrider fridelen som avses i 7a § i ArvsskatteL. Till en annan person, till exempel till försäkrads syskon betald ersättning utgör i sin helhet skattepliktig inkomst i inkomstbeskattningen.

Grupplivförsäkring

Behandlingen av en försäkringsprestation vid beskattningen beror inte på, om försäkringen tagits såsom en individuell eller en gruppförsäkring. Vem är försäkringstagare eller vem har betalat försäkringspremier är inte heller av betydelse med tanke på skattefriheten. Således är till exempel en med stöd av arbetstagarnas grupplivförsäkring med anledning av ett dödsfall erlagd engångsersättning skattefri för nära anhöriga i inkomstbeskattningen.

Ett offentligrättsligt samfund eller en pensionsanstalt kan, efter att en person, som stått i arbets- eller tjänsteförhållande eller motsvarande anställningsförhållande, avlidit, betala ut ekonomiskt stöd. Om det ekonomiska stödet kan jämföras med ett med stöd av ovan avsedd försäkring erhållet skattefritt kapital och om det betalas åt ovan avsedd förmånstagare, betraktas det inte heller som skattepliktig inkomst (80 § 4 p. IskL).

Såsom ett offentligrättsligt samfund betraktas förutom staten och dess inrättningar samt kommuner även kommunalförbund, landskap, evangelisk-lutherska kyrkan och ortodoxa kyrkosamfundet samt deras församlingar, församlingsförbund och annan sammanslutning av församlingar samt kyrkans centralfond, Finlands Bank och folkpensionsanstalten. Såsom pensionsanstalt betraktas en kommunal pensionsinrättning och ortodoxa kyrkosamfundets pensionskassa (6 § i inkomstskatteförordningen).

Prestationer av en sparlivförsäkring

Av prestationerna av en sparlivförsäkring utgör skattepliktig kapitalinkomst endast avkastningen av försäkringen. Före år 1993 var försäkringsersättningar, vilka erhållits från av arbetsgivaren tagna sparlivförsäkringar, skattepliktig inkomst i sin helhet.

Hur avkastningen beräknas

Avkastningen erhålls, då de försäkringspremier som beskattats såsom lön eller icke avdragbar vinstutdelning dras av från prestationen. Såsom lön har åren 1989−1992 betraktats 10 % av försäkringspremien och från året 1993 hela försäkringspremien. Sparlivförsäkringspremier som arbetsgivaren betalat som försäkringstagare åren 1987−1988 utgjorde inte lön. Försäkringspremier av en sparlivförsäkring, som arbetsgivaren betalat såsom försäkringstagare före året 1987, utgjorde vanligen inte lön. Endast om arbetsgivaren hade förbundit sig att med stöd av 102 § lagen om försäkringsavtal vidmakthålla förmånstagarklausulen, utgjorde försäkringspremien lön före året 1987.

Försäkring som tagits före året 1986

Vid beräkning av avkastningen av försäkringarna, vilka arbetsgivaren tagit före året 1986, beaktas stadgandena av årets 1989 lag om skatt på inkomst och förmögenhet (143 § ISkL). Avkastningen av åren 1982−1985 tagna försäkringar beräknas enligt årets 1989 163.4 § IFSkL. Följande proportionella andel utgör skattepliktig inkomst:

Från den på detta sätt beräknade skattepliktiga inkomsten dras av försäkringspremierna som behandlats såsom lön eller icke avdragbar vinstutdelning.

Sparsumman av försäkringar som arbetsgivaren tagit före året 1982 är skattefri, då den utbetalas till den försäkrade eller till en nära anhörig till honom.

Ändring av förmånstagarklausulen

Sparlivförsäkringens förmånstagarklausul kan vara definitiv eller sådan att den kan förändras. Om förmånstagarklausulen inte är definitiv, kan arbetsgivaren ändra förmånstagarklausulen så, att förmånstagaren blir någon annan än den försäkrade arbetstagaren eller dennes nära anhörig. Man kan ändra till exempel ett arbetsgivarföretag till förmånstagare. I de ovan nämnda situationerna ska arbetstagarens beskattning i allmänhet rättas till dennes fördel, om förmånstagarklausulen har förändrats definitivt.

Andelen om 10 % av försäkringspremien som före 1993 räknats som inkomst för löntagaren rättades inte i beskattningen, om arbetsgivaren ändrade försäkringens förmånstagarklausul på ovan nämnt sätt till arbetstagarens nackdel.

Förmånstagarklausulen till förmån för arbetsgivaren kan ändras så att förmånstagaren ska för sparsummans vidkommandevara en försäkrad arbetstagare. Såsom arbetstagarens lön anses då återköpsvärdet vid tidpunkten då förmånstagarklausulen har ändrats. Då arbetstagaren på sin tid erhåller försäkringsprestationens sparsumma, avdras vid beräkning av intäkt raterna som räknas till lön.

Överföring av en försäkring 

Arbetsgivaren kan överföra till arbetstagaren en sådan försäkring som arbetsgivaren tecknat och där arbetstagaren är förmånstagare. Med överföring av en försäkring avses överlåtelse av äganderätten till en försäkring. Om försäkringen fortlöper, börjar arbetstagaren betala försäkringspremier. Försäkringsbolaget betalar i sinom tid försäkringsprestationen till arbetstagaren. Eftersom arbetstagaren är ägare till försäkringen, behandlas försäkringen på samma sätt som en försäkring som han tagit själv. Detta leder till exempel till att på en dylik försäkring tillämpas övergångsbestämmelsen i årets 1989 163.1 § IFSkL, dvs. att då avkastningen beräknas, avdras från försäkringsprestationen ändringsvärdet som försäkringen haft 31.12.1988 förhöjt med 10 procent och därefter av arbetstagaren betalda försäkringspremier eller försäkringspremier vilka räknats till lönen.

Då arbetstagaren är försäkringens förmånstagare, åsamkas han eller hon inte skattepåföljder för att försäkringen överförs till hans eller hennes namn. Då försäkringsprestationen förfallit till betalning, utgör avkastningen av försäkringen skattepliktig kapitalinkomst (34.3 § ISkL). Från försäkringsprestationen avdras vid beräkning av avkastning förutom av arbetstagaren själv betalda försäkringspremier även såsom lön beskattade försäkringspremier. De av arbetsgivaren betalda försäkringspremier eller delar av dem, för vilka löntagaren inte har beskattats, blir beskattade i detta skede.