Beskattning av stipendier, understöd och hederspris

I denna anvisning behandlas beskattning av de understöd, stipendier och hederspris som regleras i inkomstskattelagen och som tilldelats en fysisk person.

I anvisningen behandlas inte beskattning av andra pris, till exempel pris som fåtts av arbetsgivaren eller samarbetspartnern eller pris i konst- och skolelevstävlingar. Beskattningen av dessa behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av priser. I denna anvisning behandlas inte heller beskattning av understöd, stipendier eller hederspris som tilldelats idrottsmän. Beskattningen av dessa behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av inkomster av idrott. Beskattningen av stipendier i internationella situationer behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av högskoleanställda i internationella situationer.

Det ändrade maximibeloppet för skattefria understöd för 2024 har uppdaterats i anvisningen. Beloppet av det statliga konstnärsstipendiet 1.1.-29.2.2024 är 2 153,23 euro/mån. Beloppet av det statliga konstnärsstipendiet 1.3.–31.12.2024 är 2 196,30 euro/mån. Dessutom har anvisningen kompletterats med avsnitt 2.11 som behandlar resekostnadsersättningar för stipendiemottagare.

1 Inledning

Bestämmelser om beskattningen av stipendier, understöd och hederspris ingår i 82 § i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL). I lagen definieras inte närmare vad som avses med stipendier och andra understöd.

Enligt inkomstskattelagen 82 § 1 mom. som har varit i kraft sedan 1.1.2023 utgör följande poster, då de mottas av en fysisk person, inte skattepliktig inkomst

• stipendier och andra understöd som har erhållits för studier eller vetenskaplig forskning eller för konstnärlig verksamhet
• pris som erhållits som erkänsla för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet, ifall priset har mottagits av en part som är oberoende i förhållande till prisets mottagare.

Stipendier, studiebidrag och andra understöd som erhållits från staten, en kommun, ett välfärdsområde eller något annat offentligt samfund eller från Nordiska rådet är skattefria utan övre gräns, enligt inkomstskattelagen 82 § 2 mom. Från och med 2023 är även hederspriser som avses i bestämmelsens 1 mom. skattefria för mottagaren.

Stipendier, studiebidrag och andra understöd som erhållits från andra än offentligrättsliga samfund eller från Nordiska rådet är dock skattepliktig inkomst till den del det sammanlagda beloppet av dem samt av stipendier, andra understöd och studiebidrag som erhållits från offentliga samfund och Nordiska rådet, efter avdrag av utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande under skatteåret överstiger det årliga beloppet av ett statligt konstnärsstipendium. Centret för konstfrämjande fastställer årligen beloppet av de skattefria konstnärsstipendierna.

Enligt 82 § 4 mom. i inkomstskattelagen betraktas även stipendier och understöd som avses i 1 § i lagen om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare (236/1961) (så kallat biblioteksstipendium) som skattefria understöd.

Enligt 82 § 2 mom. i ISkL är stipendier, studiepenning och andra understöd inkomster för det skatteår under vilket de betalas ut.

2 Stipendier och understöd

2.1 Understöd och stipendier som tilldelats av ett offentligt samfund eller Nordiska rådet

Stipendier, studiepenning och andra understöd som erhållits från ett offentligt samfund eller från Nordiska rådet är i sin helhet skattefria (82 § 2 mom. i ISkL). Offentliga samfund som avses i denna lagbestämmelse är bland annat:

• staten
• kommuner
• samkommuner
• välfärdsområden
• den evangelisk-lutherska kyrkan och det ortodoxa kyrkosamfundet
• Finlands Bank
• Folkpensionsanstalten
• centraldelegationen för konst
• Regionala konstkommittéer
• statens vetenskapliga delegationer, för vilka används den gemensamma benämningen Finlands Akademi
• arbetsskyddsfonden som verkar under övervakning av social- och hälsovårdsministeriet.

Enligt universitetslagen (558/2009) är finska universitet och högskolor inte offentliga samfund. Största delen av universiteten är självständiga offentliga inrättningar och några universitet är självständiga privaträttsliga stiftelser. I beskattningen betraktas dessa grupper inte som ett offentligt samfund.

Offentliga samfund enligt 82 § 2 mom. ISkL är inte heller till exempel

• utländska stater
• utländska offentliga samfund
• samfund som ägs av staten eller kommunen, till exempel aktiebolag, eftersom de inte är offentligrättsliga rättssubjekt,
• privatekonomiska samfund och stiftelser, registrerade föreningar och politiska partier,
• Finska Kulturfonden.

Enligt 82 § är en förutsättning för att ett understöd, stipendium eller studiestöd från ett offentligt samfund eller från Nordiska rådet ska vara skattefritt att det har beviljats för studier eller för vetenskaplig eller konstnärlig verksamhet. Likaså är ett hederspris för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet skattefritt. Andra prestationer som betalats ut som understöd eller stipendium för något annat ändamål utgör inte skattefri inkomst som avses i denna bestämmelse.

2.2 Understöd och stipendier från en enskild part

Stipendier och understöd som beviljats av enskilda parters studier, vetenskapliga forskning eller konstnärliga verksamhet är skattefria, om det totala beloppet av dessa samt av stipendier, andra understöd och studiebidrag som erhållits från offentliga samfund och Nordiska rådet efter avdrag för utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande uppgår till högst det årliga beloppet av det statliga konstnärsstipendiet. Om nettobeloppet av ett understöd eller dylikt under ett skatteår uppgått till mer än det högsta årliga beloppet av ett konstnärsstipendium, utgör den överskridande andelen skattepliktig förvärvsinkomst (82 § 2 mom. ISkL).

Enskilda beviljare är samtliga andra förutom de offentliga samfund som avses i 82 § 2 mom. ISkL och Nordiska rådet.

På årsnivå har det skattefria maximibeloppet av understöden uppgått till följande:

Maximibeloppet av understöden på årsnivå

År	Belopp (€)
2024	26 269,46
2023	25 547,52
2022	24 761,09
2021	23 668,35
2020	23 376,45

2.3 Utredning av skatteplikten

Endast sådana stipendier eller understöd som har erhållits för studier, vetenskaplig forskning eller konstutövande kan utgöra skattefri inkomst (82 § i ISkL). Understöd och stipendier som har beviljats för andra ändamål utgör alltid skattepliktig förvärvsinkomst oavsett vem som har beviljat dem.

Det är viktigt att skilja åt vetenskaps- och konstutövande från arbete som utförs för någon annan. Om det handlar om arbete som utförts för någon annans räkning är ett understöd lön oberoende av vilken benämning ersättningen betalas under. Enligt rättspraxis har till exempel en ersättning som betalats för ett visst arbete betraktats som skattepliktig förvärvsinkomst, även om ersättningen kallats för stipendium (HFD 1976 liggare 4136).

En stipendiemottagare ska efter behov visa upp en utredning av stipendiets skattefrihet. Det centrala utredningsmaterialet omfattar ett beslut eller ett meddelande om beviljandet av stipendiet av vilket det framgår vem som har beviljat stipendiet och vilka eventuella villkor som ansluter till beviljandet av stipendiet.

Stipendiernas och understödens skattepliktighet avgörs från fall till fall. Vid bedömningen av de faktorer som inverkar på huruvida ett understöd är skattepliktigt eller inte bör uppmärksamhet fästas vid

• vem stipendiemottagaren är
• om understödet har kunnat sökas allmänt
• om det finns ett anställningsförhållande mellan stipendiets mottagare och beviljare
• om stipendiet utgör vederlag för utfört arbete
• om stipendiet beviljats utan ansökan
• vilka utredningar sökanden av stipendiet behövt framlägga
• om det till beviljandet av stipendiet knutits speciella villkor
• om den som beviljat stipendiet är ett allmännyttigt samfund.

I rättspraxis har understöd som beviljats för studier betraktats som skattepliktig förvärvsinkomst utifrån en helhetsbedömning när kretsen av understödsmottagare i verkligheten varit begränsad till medlemmar av en viss släkt (HFD:2013:156).

2.4 Understöd och stipendier från arbetsgivaren

Ett understöd eller ett stipendium är skattefritt enbart när det har tilldelats för vetenskaplig eller konstnärlig verksamhet (82 § i ISkL). Ur betalarens perspektiv ska understödet eller stipendiet dessutom vara en vederlagsfri prestation, dvs. beviljandet får inte leda till ekonomiska eller andra fördelar för betalaren.

Om understödet beviljas av mottagarens arbetsgivare, utgör prestationen i allmänhet ett vederlag för utfört arbete. I detta fall är det fråga om lön, även om ersättningen betalas som understöd. Om understödet emellertid har getts för upprätthållande av yrkeskunskap eller kompletterande utbildning som behövs för arbetet, kan understödet jämföras med utbildning som ordnas av arbetsgivaren (HFD 1988-B-587 och HFD 1989-B-521). Utbildning som ordnas av arbetsgivare behandlas närmare i anvisningen Beskattning av utbildning som bekostas av arbetsgivaren.

Skatteplikten för en ersättning som har betalats för ett arbete kan inte kringgås så att den prestation som hör till den aktuella personen får cirkulera till exempel genom en läroinrättning, varifrån den betalas som understöd till en person som studerar vid läroinrättningen. När en betald prestation de facto handlar om ersättning för utfört arbete är prestationen personens förvärvsinkomst.

Lön för som forskningspersonalen vid universitet får för sina befattningar är skattepliktig inkomst. Förutom lönen kan det emellertid hända att forskningspersonalen får skattefria understöd för forskningsarbetet. Förutsättning för skattefriheten är att understöden uppfyller de allmänna kriterierna för skattefrihet.

Som exempel på lön till forskningspersonal kan nämnas inkomster i följande befattningar:

• assistent och forskningsassistent
• docent
• amanuens
• forskningsprofessor
• äldre och yngre forskare
• akademiforskare och akademiprofessor (forskaranställningar som avses i 9 § i lagen om Finlands Akademi (922/2009).

En del av de ovan nämnda uppdragsbenämningarna har ersatts med nya benämningar. De vanligaste benämningarna för forskningspersonal vid universitet är för närvarande följande: doktorand (forskarstuderande), forskarprofessor, forskare, yngre forskare, projektforskare, universitetsforskare och specialforskare.

2.5 Biblioteksstipendier

Utbetalningen av biblioteksstipendier (biblioteksersättningar) grundar sig på lagen om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare (236/61). Stipendier utbetalas på grund av att av böcker som skrivits eller översatts av författare och översättare tillhandahållas avgiftsfritt i allmänna bibliotek.

Enligt 82 § 4 mom. ISkL utgör biblioteksstipendierna skattefri inkomst. Det är ett arbetsstipendium som är avsett för att täcka levnadskostnaderna. Därför kan kostnader för konstnärlig verksamhet inte hänföras till detta.

Utlåningsersättning som grundar sig på antalet böcker som lånas ut utgör i sin tur skattepliktig förvärvsinkomst. Ersättningen kan betalas retroaktivt, vilket betyder att inkomstutjämning kan komma i fråga. Läs mer om inkomstutjämningen i anvisningen Inkomstutjämning vid beskattningen av förvärvsinkomster.

2.6 Visningsstipendier för konstnärer

Till bildkonstnärer kan betalas stipendier för att verk som de har framställt och som är i offentlig ägo kan visas offentligt (lagen om vissa stipendier åt bildkonstnärer, 115/1997). Ett visningsstipendium av det här slaget som betalas med statliga medel har karaktären av ett arbetsstipendium och är skattefritt med stöd av 82 § ISkL.

2.7 Understöd och bidrag som kommunerna beviljar sina invånare

En kommun kan bevilja sina invånare olika slags understöd (till exempel studiebidrag, babypenning) som inte enligt bestämmelserna i 92 § i ISkL anses utgöra skattefria socialförmåner. Vid beskattningen behandlas prestationerna enligt sin faktiska karaktär.

Om ett bidrag eller annan motsvarande prestation som kommunen de facto beviljat för studier, vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet, kan prestationen oavsett vad den kallas betraktas som ett sådant skattefritt understöd eller stipendium som avses i 82 § i ISkL. Ett stipendium eller annat understöd som kommunen beviljat utgör inte skattepliktig inkomst enbart på den grunden att kommunen beviljar det endast för sina invånare. Kraven för skattefrihet ska dock uppfyllas.

Om kommunen emellertid har betalat ut prestationen enbart på den grunden att personen är eller ska bli invånare i kommunen, är det inte fråga om ett skattefritt stipendium eller annat understöd. Sådana prestationer är till exempel flyttpengar som kommuner betalar för att locka nya invånare. Även babypenning som en kommun beviljar utgör sådan skattepliktig förvärvsinkomst som avses i 29 § och 61 i ISkL. Föräldrarnas egna val och handlingar avgör om de kan få sådan ersättning, eftersom babypenning betalas till föräldrarna till ett nyfött barn av den anledningen att de får barnet medan de bor i kommunen i fråga. Babypenning kan alltså inte betraktas som en gåva som erhålls utan vederlag.

2.8 Skatteår för understödet (periodisering)

Enligt 82 § 2 mom. i ISkL är stipendier, studiepenning och andra understöd inkomster för det skatteår under vilket de betalas ut.

Ett understöd kan betalas till mottagaren så att utgifterna som hänför sig till understödet uppstår först efter utbetalningsåret. Då kan de utgifter som uppkommit under senare år tas i beaktande så att man från understödet drar av kostnadsreserver i enlighet med vad som utretts. Ofta står dessa kostnader klara redan när beskattningen för skatteåret verkställs.

Den som beviljat ett stipendium eller ett hederspris ska till Skatteförvaltningen anmäla samtliga stipendier, studiebidrag, biblioteksbidrag, uppvisningsstipendier samt pris vars värde för prestationsmottagaren uppgår till minst 1 000 euro under ett kalenderår.

2.9 Allokering av kostnader till understöd

Vid uträkningen av den skattepliktiga andelen av ett understöd som erhållits av någon annan än ett offentligt samfund eller Nordiska rådet görs först av de naturliga avdrag som hänför sig till understödet (82 § 2 mom. i ISkL). De naturliga avdrag som avses i bestämmelsen är bland annat kostnader för forskningsmaterial, medhjälpare, resor, renskrivning och andra utgifter i omedelbar anslutning till forskningsverksamheten.

Om ett stipendium eller ett annat understöd har beviljats för ett visst arbete, en viss resa eller forskning, kan inga andra utgifter än sådana som anknyter till detta arbete eller denna forskning hänföras till stipendiet eller understödet. Då är det fråga om ett s.k. kostnadsstipendium som beviljats för att täcka kostnaderna för viss verksamhet. Kostnadsstipendium kallas ibland också för projektstipendium. Med termen projektstipendium avses i Skatteförvaltningens anvisningar detsamma som med kostnadsstipendium.

Den andra typen av stipendium är ett försörjningsstipendium eller ett arbetsstipendium som är avsett för att finansiera levnadskostnaderna. Enligt rättspraxis har det konstaterats att kostnader för forskningsarbete inte kan avdras från ett arbetsstipendium som har getts för att trygga försörjningen (HFD 2.2.2007, liggare 230, HFD:2010:4), men att de kan avdras från personens övriga inkomster.

Utgifter till följd av konstnärligt arbete hänför sig inte ens delvis till det statliga konstnärsstipendiet som beviljats för att trygga och förbättra arbetsförutsättningarna (HFD 1983-B-II-516). Utgifter för konstnärlig verksamhet kan därmed inte hänföras till försörjnings- eller arbetsstipendiet, utan dessa ska avdras från konstnärens övriga inkomster. Om konstnären inte har några andra inkomster, fastställs för hen en förlust.

2.10 Uträkning av understödets skattepliktiga andel

Om stipendiemottagaren har fått understöd från både offentliga samfund och enskilda parter, påverkar det sammanlagda beloppet av dessa huruvida andelen från den enskilda parten ska utgöra skattefri eller skattepliktig inkomst. Om det totala beloppet av understöden från offentligrättsliga och enskilda parter är högre än det årliga beloppet av det statliga konstnärsstipendiet, är den andel av det överskridande beloppet som fåtts av enskilda beviljare skattepliktig.

Vid uträkning av det totala beloppet av understödet görs först ett avdrag för beloppet av utgifterna för inkomstens förvärvande och bibehållande (82 § 2 mom. ISkL). Vid uträkningen beaktas således nettobeloppet av understödet.

Om personen för samma forskning har fått understöd från både ett offentligt samfund och någon annan part, fördelas kostnaderna som forskningen ger upphov till i proportion till understöden. Om understöden hänför sig till olika forskningsprojekt, ska kostnaderna allokeras separat för vart och ett projekt. Skattefria hederspris beaktas från och med 1.1.2023 inte vid uträkningen av understödets skattepliktiga andel.

Inga kostnader alls kan hänföras till försörjnings- eller arbetsstipendier som är avsedda för finansiering av levnadskostnaderna. Kostnaderna avdras däremot i första hand från de övriga understöden enligt hur de fördelas. Om kostnaderna emellertid inte hänför sig till forskning eller arbete som genomförs med stöd av andra understöd, dras de avdragbara kostnaderna av från personens övriga förvärvsinkomster som allmänna kostnader för inkomstens förvärvande.

De sedvanliga levnadsutgifterna är dock inte avdragbara kostnader. Till sedvanliga levnadskostnader hör exempelvis kostnaderna för studier (bl.a. terminsavgifter och studiematerial), boende och måltider (HFD 2021:18).

2.11 Resekostnadsersättningar för stipendiemottagare

I regel kan endast arbetsgivare betala resekostnader för arbetsresor skattefritt till löntagare (ISkL 71 § 1 mom.). Således kan skattefria resekostnadsersättningar inte betalas för resor relaterade till forskning som finansieras med stipendier.

Å andra sidan kan en person som bedriver forskning med stipendium vid ett universitet samtidigt stå i anställningsförhållande till universitetet. Då kan universitetet betala skattefria resekostnadsersättningar till personen endast för resor relaterade till anställningsförhållandet. Däremot kan universitetet inte skattefritt ersätta resekostnader relaterade till stipendiefinansierad forskning. Om universitetet betalar resekostnadsersättningar för resor relaterade till stipendiefinansierat arbete, är det beroende på situation antingen fråga om arbetsersättning eller en prestation som beskattas som annan förvärvsinkomst. Stipendiemottagaren kan i sin personliga beskattning yrka på avdrag för de realiserade resekostnaderna (se också avsnitt 2.9).

Ytterligare information om beskattning av arbetsresekostnader som arbetsgivaren betalar finns i anvisningen Ersättningar för arbetsresekostnader i beskattningen.

2.12 Stipendier för forskningsgrupper

Från ett stipendium som beviljats en forskningsgrupp ska först dras av gruppens gemensamma utgifter. Den andel som därefter återstår delas ut till gruppmedlemmarna som dessutom kan dra av sina egna utgifter i anslutning till forskningen. På begäran ska arbetsgruppen lämna en utredning av hur stipendiet fördelas mellan gruppmedlemmarna. Ett stipendium som beviljats en forskargrupp kan betraktas som understöd enbart för de medlemmar som bedriver den egentliga forskningen.

Om forskargruppen som fått stipendiet anställer assistenter, anses ersättningen till assistenterna utgöra lön, även om forskningsgruppen hade beviljats understöd för att finansiera detta.

Stipendiet till en forskningsgrupp täcker de personer som nämnts som mottagare i understödsbeslutet. Om forskningsgruppen får nya medlemmar mitt under stipendieperioden, kan den nya medlemmen inte få en andel av stipendiet, förutsatt att hen inte nämnts som mottagare av stipendiet i beslutet om beviljande av stipendiet. Om nya medlemmar deltar i gruppen utan att stipendiebeslutet ändras och en sådan ny medlem får betalningar, är det inte fråga om stipendium utan lön som betalats till denne. Utbetalaren ska ta ut förskottsinnehållning på löneinkomsten och anmäla de utbetalda lönerna till inkomstregistret.

2.13 Administration av understöd (forskningskonto)

Både enskilda mottagare av stipendier och forskningsgrupper kan ingå avtal om kontoförvaltning med forskningsanstalten eller universitetet. Med stöd av ett sådant avtal betalar beviljare av understöd understödet direkt till ett forskningskonto som anstalten administrerar. Sådana arrangemang kan dock förutsätta samtycke från understödets beviljare. På basis av avtalet kan forskningsanstalten administrera kontot, exempelvis ta hand om betalningsrörelsen, medan forskaren eller forskningsgruppen fortfarande förfogar över medlen på kontot.

Ett avtal som ingåtts med en tredje part (dvs. någon annan än den som beviljat understödet) om administrering av understödet överför inte skyldigheten att lämna uppgifter om understödet till den tredje parten, utan den som beviljat understödet är fortfarande skyldig att också lämna årsanmälan om det.

2.14 Anmälan av understöd

Betalaren ska anmäla stipendier, understöd och hederspris till Skatteförvaltningen då mottagaren är en fysisk person och beloppet av dessa under ett kalenderår betalats till samma mottagare uppgår till minst 1 000 euro (3 § i Skatteförvaltningens beslut om en allmän skyldighet att lämna uppgifter).

Årsanmälan om understödet ska alltid lämnas av den som beviljat och betalat understödet. Den som beviljat understödet ska lämna årsanmälan om understöd som beviljats fysiska personer också om understödet betalas ut exempelvis via forskningsanstaltens konto. Forskningsanstalten har inte beviljat eller betalat understödet och därför behöver den inte heller lämna årsanmälan om understödet som den administrerar (se också kap. 2.12).

Om understödet har beviljats en arbetsgrupp, ska beviljaren av understödet i årsanmälan ange varje gruppmedlems del av understödet separat. Om den som beviljat understödet inte vet hur det fördelats mellan medlemmarna i arbetsgruppen, ska man som mottagare ange sökanden eller arbetsgruppens ansvarsperson. Om den som beviljat understödet har angett i sin årsanmälan att det understöd som beviljats en arbetsgrupp i sin helhet har beviljats ansvarspersonen, ska denne vid behov korrigera sin förhandsifyllda skattedeklaration och utreda hur understödet har fördelats mellan gruppmedlemmarna. Läs mer i kapitel 2.11 om understöd som beviljats en forskningsgrupp.

3 Skatteplikten av hederspris

Från och med 1.1.2023 är pris som erhållits som erkänsla för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet helt skattefria för mottagaren, ifall priset har mottagits av en part som är oberoende i förhållande till prisets mottagare. Ändringen gäller hederspris som utbetalats 2023 eller senare.

Eftersom hederspris då bestämmelsens förutsättningar uppfylls är helt skattefria, oberoende av huruvida hederspriset utbetalas av ett offentligt samfund eller en annan part, lämnas inte längre en ansökan om skattebefrielse för hederspriset till finansministeriet. Då Skatteförvaltningen verkställer beskattningen, avgör den huruvida det är fråga om ett hederspris i enlighet med bestämmelsen, eller något annat pris. Skattefria hederspriser påverkar inte heller längre uträkningen av det maximala skattefria beloppet för andra understöd och stipendier.

Begreppet hederspris har inte definierats i lagen. I beredningen av bestämmelsen (RP 153/2022 rd) har dock kriterier lagts fram som etablerat har ansetts typiska för hederspris. Ett hederspris ska vara beviljat som erkänsla för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet. Ett sådant pris beviljas som erkänsla för redan utfört betydande arbete, eller för långvarig betydande verksamhet med uppgifter inom den vetenskapliga, konstnärliga eller allmännyttiga sektorn. Även ett hederspris som har erhållits exempelvis för ett enskilt litterärt verk, eller som erkänsla för en långvarig vetenskaplig karriär kan enligt bestämmelsen vara skattefritt. Ett hederspris ges i efterhand medan ett stipendium eller ett annat understöd i allmänhet ges i förväg.

Bland annat ett pris för malmprospektering (CSN 243/1976) samt penningpris och prisföremål som hemkommunen beviljat en olympiasegrare kan anses vara hederspris som utdelats som erkänsla för allmännyttig verksamhet. Som allmännyttig verksamhet kan enligt regeringens proposition även anses exempelvis långvarig verksamhet för den allmänna nyttan inom föreningsverksamhet (allmännyttig förening).

Ett hederspris som avses i inkomstskattelagen 82 § 1 mom. kan vara skattefritt endast då det beviljas till en fysisk person. Bestämmelsen tillämpas därför inte på priser som erhålls av exempelvis föreningar, aktiebolag, andra samfund eller sammanslutningar. Hederspris kan inte sökas av den som erhåller priset. Tävlingspriser som erhålls i tävlingar där personen framträder eller för vilka personen skapar ett verk utgör därför inte hederspris. Ett pris som utdelas i en tävling till vilken personen själv kan ansöka eller anmäla sig som kandidat kan inte heller anses vara ett hederspris.

Ett hederspris är inte skattepliktig inkomst, ifall priset har erhållits från en part som är oberoende i förhållande till den som erhåller priset. Som ett hederspris kan inte heller anses en prestation som är ersättning för genomfört arbete, även om det skulle kallas för ett hederspris. Ett pris som en arbetsgivare har betalat till sin arbetstagare utgör inte ett hederspris i enlighet med bestämmelsen.

Som hederspris anses inte heller i princip ett pris vars utdelare, eller en part som tillhör utdelarens intressesfär, står i avtalsförhållande till den som erhåller priset, eller om ett annat beroendeförhållande föreligger mellan prisets utdelare och mottagare. Ifall de övriga förutsättningarna för hederspriset uppfylls kan dock exempelvis ett pris som ett förlag eller en part inom förlagets intressesfär utdelar till en författare, som har ett förlagsavtal till ifrågavarande förlag, anses vara ett hederspris, ifall de möjliga mottagarna av priset inte de facto har begränsats till enbart personer med vilka förlaget har ett förlagsavtal eller ett annat avtal.

4 Pension som beviljats som erkänsla för förtjänstfull verksamhet

Skattefri inkomst är pension eller en familjepension som anknyter till denna som staten före 1.1.1984 beviljat för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig eller annan förtjänstfull verksamhet (82 § 1 mom. Beviljandet av en sådan pension grundar sig på något av följande beslut av statsrådet (SRb):

• Beslut om extra konstnärspensioner (SRb. 24.1.1974/75)
• Beslut om extra familjepensioner i anslutning till extra konstnärspensioner (SRb. 28.2.1974/216)
• Beslut om extra journalistpensioner (SRb. 6.1.1977/37)
• Beslut om extra pensioner (SRb. 30.12.1959/FM:s cirkulär 6660 om extra pension som statsrådet beviljar av synnerliga skäl med stöd av 24 §).

Om en pension som nämnts ovan har beviljats 1.1.1984 eller efter detta, utgör den skattepliktig pensionsinkomst som ska beskattas som förvärvsinkomst.

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

skattesakkunnig Olli Tanner