Avdrag för arbetsbostad

I denna anvisning behandlas förutsättningarna för att en skattskyldig ska ha rätt till avdrag för arbetsbostad.

Anvisningens struktur har ändrats och texten har preciserats på vissa ställen. Det nya kapitlet 12 har också lagts till i anvisningen. I det redogörs avdrag av rese- och inkvarteringskostnader i beskattningen då förutsättningarna för beviljande av avdrag för arbetsbostad inte är uppfyllda.

1 Inledning

Bestämmelser om avdrag för arbetsbostad finns i 95 a § i inkomstskattelagen (ISkL 1535/1992). Avdrag för arbetsbostad görs i form av en utgift för inkomstens förvärvande, och beloppet av detta uppgår till högst 450 euro per månad.

Syftet med avdraget för arbetsbostad är att uppmuntra de skattskyldiga att söka och ta emot arbete även på ett långt avstånd från den permanenta bostaden. En skattskyldig har rätt att göra ett avdrag för en arbetsbostad som hen hyrt på grund av sitt arbete, dvs. hyran för en arbetsbostad, även om utgifterna för boendet i princip utgör icke-avdragsgilla levnadskostnader (31 § 4 mom. i ISkL). För att få avdraget krävs det att vissa förutsättningar gällande arbetsplatsens och bostädernas karaktär och placering uppfylls. Delvis olika förutsättningar gäller för personer som har familj och som inte har familj.

2 Egentlig arbetsplats

Ett avdrag för arbetsbostad kan beviljas endast när det är fråga om arbete på en egentlig arbetsplats. Med egentlig arbetsplats avses enligt 72 b § i ISkL den plats där den skattskyldige arbetar stadigvarande. Som egentlig arbetsplats betraktas den plats där den skattskyldiga avhämtar arbetsorder, förvarar arbetsplagg, redskap och material vilka han använder i arbetet, eller någon annan i fråga om arbetets utförande motsvarande plats, om den skattskyldiga på grund av arbetets rörlighet inte har en plats där hen stadigvarande arbetar.

Den kan vara till exempel en byrå, en butik, en hall eller en fabrik. Även en arbetsplats där ett arbete utförs kortvarigt kan vara en egentlig arbetsplats. Till exempel om ett företag för ett driftställe anställer ett högsäsongbiträde eller en vikarie under en sjukledighet, är den aktuella arbetsplatsen dennas egentliga arbetsplats.

Också en arbetstagares bostad kan vara hens egentliga arbetsplats. Till exempel en försäljningsagents hem, varifrån personen dagligen går till försäljningsdistriktets presentationsställen och där hen förvarar produkterna för den arbetsgivare representerar, ansågs utgöra hens egentliga arbetsplats (HFD 18.11.2003 liggare 2882).

3 Särskilt arbetsställe eller sekundär arbetsplats

Ett avdrag för arbetsbostad kan inte beviljas när det är fråga om arbete på ett särskilt arbetsställe eller en sekundär arbetsplats.

Med särskilt arbetsställe avses ett ställe till vilket den skattskyldige företar en tillfällig arbetsresa för att utföra uppgifter som hör till arbetet (ISkL 72 §).

Begreppet sekundär arbetsplats har definierats i ISkL 71 §. Som sekundär arbetsplats betraktas ett ordinarie verksamhetsställe för arbetsgivaren eller ett samfund som hör till samma intressesfär som arbetsgivaren, om det är beläget på en annan ort eller i en annan stat än den egentliga arbetsplats som ska betraktas som arbetstagarens primära arbetsplats. Förutsättningen för att en sekundär arbetsplats ska bildas är följaktligen att löntagaren har minst två egentliga arbetsplatser hos samma arbetsgivare: en primär och en sekundär arbetsplats.

Om en löntagare har en egentlig arbetsplats i två olika kommuner, avgör man på basis av en helhetsbedömning vilken arbetsplats som ska betraktas som primär och vilken som sekundär. Som primär arbetsplats betraktas i regel den arbetsplats där löntagaren huvudsakligen arbetar och i vars närhet hens stadigvarande bostad finns (RP 29/1998 rd). Egentliga arbetsplatser i andra kommuner är löntagarens sekundära arbetsplatser.

Om det för arbetstagaren uppstår inkvarteringskostnader för en tillfällig tjänsteresa till ett särskilt arbetsställe eller en resa till en sekundär arbetsplats, kan de betalda utgifterna enligt vissa förutsättningar dras av i form av utgifter för inkomstens förvärvande från arbetstagarens förvärvsinkomster. Dessa redogörs närmare i kapitel 12 i anvisningen.

4 Stadigvarande bostad och arbetsbostad

Ett avdrag för arbetsbostad kräver att personen samtidigt använder två bostäder: en stadigvarande bostad och en arbetsbostad. Med stadigvarande bostad avses en bostad som en person använder som huvudsaklig bostad, det vill säga hem, för den skattskyldige eller hens familj. En stadigvarande bostad är i allmänhet en bostad för vilken en person meddelat en adress som sin stadigvarande adress till befolkningsdatasystemet. Det faktiska boendet avgörs dock i sista hand på basis av vilken bostad som i beskattningen betraktas som den skattskyldigas stadigvarande bostad (HFD 2015:121). Skatteförvaltningens anvisning Hemkommunens betydelse i beskattningen innehåller en närmare beskrivning av hur en stadigvarande bostad fastställs.

Karaktären av och ägarförhållandena gällande den stadigvarande bostaden har ingen betydelse vid beviljande av avdrag för arbetsbostad. En stadigvarande bostad kan således vara exempelvis en bostad som ägs av en skattskyldig eller hens maka/make eller en hyresbostad. En arbetsbostad är den skattskyldigas andra bostad som hen hyrt på grund av placeringen av hens egentliga arbetsplats. Personen ska själv bo i både den stadigvarande bostaden och arbetsbostaden.

Avdrag för arbetsbostad kan vanligtvis tillämpas i situationer där en person under den tid som hens arbete pågår bor i en arbetsbostad och återvänder exempelvis för veckoslut till den stadigvarande bostaden där hen bor med sin familj och ett minderårigt barn. Situationerna varierar, och därför är det omöjligt att lägga fram några exakta minimitider då en person ska bo å ena sidan i en stadigvarande bostad och å andra sidan i en arbetsbostad. För att en bostad ska kunna betraktas som en stadigvarande bostad krävs det dock att man bor där regelbundet. Det är inte fråga om en permanent bostad, om den besöks endast sporadiskt. Också en arbetsbostad ska de facto användas för övernattning. Man går dock inte miste om ett avdrag för arbetsbostad, även om man ibland dagligen reser från den stadigvarande bostaden till arbetsplatsen.

Ett avdrag för arbetsbostad kan endast erhållas för en hyrd lägenhet. Den skattskyldiga ska ha ett hyresförhållande som antingen huvudsaklig hyresgäst eller underhyresgäst. Hyresgivaren kan i princip vara vem som helst. Hyresförhållandet ska dock vara äkta. Ett centralt kännetecken för ett äkta hyresförhållande är att gängse hyra betalas för bostaden. I avsaknad av någon annan utredning kan man som gängse hyra för en bostad betrakta bostadsförmånens beskattningsvärde, som räknats utifrån en motsvarande bostad.

I regeringens proposition om avdrag för arbetsbostad (RP 57/2007) har det konstaterats att syftet med avdrag för arbetsbostad inte är att stödja hyrning av stora och värdefulla bostäder. Det väsentliga är att bostaden hyrts på grund av arbetet på den sekundära arbetsplatsen och att dess storlek och läge främjar detta behov.

Ett avdrag för arbetsbostad kan också erhållas, om man för långvarigt boende hyr en lämplig bostad på ett hotell, lägenhetshotell eller hos någon annan motsvarande part. För att bostaden ska lämpa sig för långvarigt boende ska det finnas matlagningsmöjligheter, ett kylskåp (annat än en minibar), toalett och tvättmöjligheter. Ett avtal ska slutas om långvarigt boende. Den ersättning som en skattskyldig betalar kan benämnas hyra eller ersättning som betalas för en inkvarteringstjänst.

Ett avdrag för arbetsbostad kan också erhållas för den andel av en ersättning som betalas för en inkvarteringstjänst och som utgör hyra. I detta fall är förutsättningen att den andel som betalas som bostadshyra har skilts åt från tjänsterna i avtalet eller verifikationen (hushållslinnevård, städtjänster, frukost, konditionssalstjänster, användning av bastu och simbassäng o.d.). Den andel av hyran som uppbärs för boendet ska också i dessa situationer svara mot den gängse hyran.

Utöver de ovan nämnda kan man också få ett avdrag för arbetsbostad på en tjänstebostad, bostadsrättsbostad och delägarbostad. Rätten till avdrag på en delägarbostad gäller dock endast fram till att den skattskyldiga enligt ett hyresavtal innehar en delägarbostad. Ett avdrag beviljas inte längre efter att en delägarbostad har lösts in i sin helhet. Avdrag för arbetsbostad föreligger med andra ord inte utifrån en ägarbostad, eftersom ägarboende är förknippat med andra skattestöd, såsom skattefrihet för vinst av försäljning av en egen bostad.

Avdrag för arbetsbostad kan inte beviljas för inkvartering i en husvagn på ett campingområde, eftersom det inte är fråga om hyrning av en bostad.

Avdrag för arbetsbostad kan beviljas endast på basis av hela månader, och därför måste uthyrningen av en bostad grunda sig på ett hyresavtal eller ett avtal om inkvarteringstjänster för minst en månad. Hyrning av en bostad för övernattningar under en kortare tid än en månad betraktas alltid som inkvartering, och på basis av den ersättning som betalas har den skattskyldiga inte någon rätt till avdrag för arbetsbostad. Rätt till avdrag för arbetsbostad föreligger inte heller om den hyrda bostaden har varit tillgänglig endast under de arbetsdagar som har utförts på den ort där löntagarens egentliga arbetsplats ligger, även om hyresavtalet har ingåtts för en längre tid.

Arbetsbostaden ska ha skaffats uttryckligen på grund av arbete som utförs på någon annan ort. Rätten till avdrag anses inte avbrytas under normala semestertider och inte heller under olika ledigheter som infaller under anställningstiden eller vid distansarbete. Typiska exempel på denna typ av andra ledigheter är permitteringar och föräldraledigheter. När ledigheten eller distansarbetet börjar ska anställningen dock gälla och bostaden ska under denna tid vara i den skattskyldigas eget bruk.

Om den huvudsakliga orsaken för att skaffa en bostad är någon annan än arbete på en annan ort, till exempel studier som bedrivs av den skattskyldiga eller hens familjemedlemmar, semesterboende eller någon annan typ av fritidsverksamhet, saknar avdraget grund. Rätt till avdrag föreligger inte heller när arbetstagaren utför enbart distansarbete, eftersom bostaden på en annan ort då inte har skaffats för arbete. 

5 Avstånd mellan stadigvarande bostad och arbetsbostad

För att avdrag för arbetsbostad ska beviljas förutsätts det att den stadigvarande bostaden är belägen över 100 kilometer från bostaden på arbetsorten och den egentliga arbetsplats på grund av vars läge bostaden på arbetsorten har skaffats. Både arbetsbostaden och den egentliga arbetsplatsen ska således finnas på mer än 100 kilometers avstånd från den stadigvarande bostaden. Avståndet räknas enligt den kortaste möjliga rutten längs en allmän väg. Som en allmän väg kan man betrakta en landsväg som står till allmänt förfogande, men också en sjö- eller flygrutt.

6 Familjeförhållandenas inverkan på avdraget

6.1 Rätt till avdrag för en person som har familj

En person som har familj och bor med sin make/maka eller ett minderårigt barn i en stadigvarande bostad har rätt att få avdrag för arbetsbostad, om hen hyr en bostad som hen använder på grund av placeringen av hens egentliga arbetsplats.

Med makar avses enligt 7 § i ISkL personer som har ingått äktenskap med varandra eller lever i ett registrerat parförhållande. De anses vara makar från och med det skatteår under vilket äktenskapet har ingåtts eller parförhållandet registrerats. På motsvarande sätt, om makarna skiljer sig eller flyttar ifrån varandra permanent under ett skatteår, anses de enligt bestämmelsen inte vara makar under det aktuella skatteåret. Som makar betraktas enligt 8 § i ISkL också samboende personer, om dessa har eller tidigare har haft ett gemensamt barn eller om de tidigare har varit gifta. Med minderårigt barn avses ett barn som före skatteårets ingång inte fyllt 17 år.

Förutsättningarna för att bevilja avdrag för arbetsbostad avgörs enligt 95 a § 1 mom. i ISkL månadsvis till följd av att avdraget beviljas för varje hel kalendermånad, om förutsättningarna uppfylls. Därför kan en person som separerat eller gift sig mitt under året få ett avdrag för en del av året. Personen kan följaktligen, oavsett föreskrifterna i 7 § i ISkL, betraktas som makar vid beviljande av avdrag för arbetsbostad från och med den dag då de har ingått äktenskap eller registrerat ett parförhållande. På motsvarande sätt anses personer i skilsmässosituationer eller vi den enas frånfälle vara makar fram till den dag då de har skilt sig eller permanent flyttat ifrån varandra eller när den ena har avlidit.

När barn efter skilsmässan bor växelvis hos föräldrarna, kan avdrag för arbetsbostad på arbetsorten beviljas en frånskild make, om hans eller hennes bostad där han eller hon anses bo tillsammans med sitt minderåriga barn efter skilsmässan är belägen över 100 kilometer från arbetsbostaden. Om de minderåriga barnen bor till exempel varannan vecka hos den ena föräldern och varannan vecka hos den andra, har båda föräldrarna efter skilsmässan rätt till avdrag för bostad på arbetsorten när de övriga förutsättningarna för avdrag uppfylls.  

6.2 Rätt till avdrag för en person som inte har familj

Med en person som inte har familj avses en person som inte har en make/maka eller ett minderårigt barn, eller som bor på något annat ställe än dessa på grund av att förhållandet har upphört. En person som inte har familj har enligt 95 a § i ISkL rätt till avdrag för arbetsbostad endast i det fall att hen samtidigt har två egentliga arbetsplatser och två olika bostäder på grund av placeringen av bägge arbetsplatserna. Den ena bostaden är då hens stadigvarande bostad och den andra hens arbetsbostad. I denna situation betraktas som stadigvarande bostad i princip den bostad vars adress personen har anmält till befolkningsdatasystemet som sin stadigvarande adress.

Ett avdrag kan också fås, om en person utan familj är på tjänstledighet eller annan ledighet från sitt stadigvarande arbete på så sätt att tjänste- eller arbetsförhållandet till den stadigvarande arbetsgivaren bevaras och personen arbetar temporärt annanstans. I detta fall är en ytterligare förutsättning att bostaden på orten där den stadigvarande tjänsten finns förblir i hens egen användning under denna tid.

7 Beloppet av avdraget för arbetsbostad

Avdraget uppgår till högst 450 euro för varje hel kalendermånad då en skattskyldig samtidigt har en stadigvarande bostad och en arbetsbostad i eget bruk. Om beloppet av en hyra som en skattskyldig betalar för en arbetsbostad är lägre än 450 euro per månad, avdras som avdrag för arbetsbostad beloppet av den betalda hyran. Avdrag beviljas inte för delar av en kalendermånad. Avdrag för arbetsbostad beviljas också för sedvanliga semestertider, om arbetsbostaden inte under denna tid är i annan användning, till exempel på så sätt att den hyrts ut till någon annan.

Som hyra för bostadsrättsbostaden betraktas det betalda bruksvederlaget. För delägarbostaden beräknas avdraget på basis av den betalda hyran. Avdraget för arbetsbostaden beräknas på basis av bostadens naturaförmånsvärde eller den betalda hyran.

Till hyran räknas prestationer som hyresgästen på basis av hyresförhållandet betalar till hyresgivaren. Om vattenavgifter ingår i hyran som uppbärs, berättigar dessa till avdrag. Avdrag beviljas inte på en vattenavgift som uppburits separat från hyran. Avgifter som en hyresgäst har betalat till en tredje part och för vars betalning hyresgivaren inte svarar betraktas inte som hyra. Till exempel elräkningar som en hyresgäst betalar till ett elbolag enligt ett elavtal som ingåtts betraktas inte som hyra som betalats för en arbetsbostad.

Om flera personer är huvudsakliga hyresgäster i en bostad, är grunden för avdraget för arbetsbostad den andel av den totala hyran som betalas av var och en hyresgäst. Om en del av hyresgästerna är underhyresgäster, beräknas underhyresgästens avdrag för arbetsbostad på basis av beloppet som hen betalar till den huvudsakliga hyresgästen. Den huvudsakliga hyresgästen får då som avdrag för arbetsbostad det hyresbelopp som blir hens egen verkliga kostnad efter att underhyresgästernas andelar har dragits av från hyran hen själv betalat.

8 Makars avdrag för arbetsbostad

Om båda makarna uppfyller villkoren för avdraget och båda har yrkat på avdrag beviljas avdraget den make vars nettoförvärvsinkomst är större (95 a § 5 mom. i ISkL). Beloppet av nettoförvärvsinkomsten erhålls genom att göra de naturliga avdragen från den beskattningsbara förvärvsinkomsten. En närmare beskrivning av nettoförvärvsinkomst och naturliga avdrag finns i Skatteförvaltningens anvisning Beräkning av beskattningsbar inkomst i personbeskattningen.

I princip beviljas avdrag för arbetsbostad således endast för den ena av makarna. Enligt högsta förvaltningsdomstolens beslut (HFD 2012:109) kan båda makarna dock få avdrag för arbetsbostad i det fall att de haft arbetsbostäder under separata perioder och yrkat på avdrag för arbetsbostad för olika månader. Om båda makarna yrkar på avdrag för arbetsbostad samma månader, beviljas avdraget i dessa situationer enligt lagen endast maken/makan som har högre inkomster.

Avdrag för arbetsbostad beräknas alltid enligt avdragsgrunderna för den som får avdrag. Den hyra som någondera av makarna betalat för en arbetsbostad beaktas inte vid beräkning av avdraget för arbetsbostad för den av makarna som har rätt till avdrag.

Om båda makarna haft en arbetsbostad under separata tidsperioder och yrkar på avdrag för arbetsbostad under olika tidsperioder, kan båda makarna få avdrag för arbetsbostad samma skatteår.  Endast någondera av makarna kan dock få avdrag för arbetsbostad för var och en månad. Om båda har yrkat på avdrag samma månad, beviljas avdraget den make/maka som under skatteåret har högre inkomst.

Om båda makarna haft en arbetsbostad samtidigt, kan makarna sinsemellan komma överens om vilkendera som ska yrka på avdrag för arbetsbostad.

9 Rörelseidkares, yrkesutövares eller jordbruksidkares avdrag för arbetsbostad

Avdrag för arbetsbostad kan också beviljas rörelseidkare och yrkesutövare. I detta fall förutsätts det att rörelseidkaren eller yrkesutövaren har ett permanent driftställe och att också de övriga förutsättningarna för beviljande av avdrag uppfylls.

Med fast driftställe avses ett driftställe där man arbetar långvarigt, regelbundet och kontinuerligt. Arbetet på driftstället kan då jämföras med ett arbete på en egentlig arbetsplats.

En jordbruksidkare har i allmänhet en stadigvarande bostad på den jordbruksenhet hen äger, och i detta fall uppfylls inte förutsättningarna för att bevilja avdrag för arbetsbostad. En jordbruksidkare kan få avdrag för arbetsbostad, om hen arbetar på någon annan egentlig arbetsplats än på gårdsbruksenheten och på grund av detta arbete hyr en arbetsbostad på arbetsorten.

Om en jordbruksidkare bedriver jordbruk vid gårdsbruksenheten, är denna enhet hens egentliga arbetsplats. Också en jordbrukssammanslutnings gårdsbruksenhet betraktas som egentlig arbetsplats för en delägare i sammanslutningen, om delägaren regelbundet arbetar vid denna (till exempel veckoslut och under annan fritid) och från sammanslutningen får en inkomstandel som grundar sig på arbetet och vars belopp är högre än ringa.

10 Inverkan av andra avdrag och skattefria stöd

Avdrag för arbetsbostad beviljas inte i den utsträckning den skattskyldige med stöd av någon annan bestämmelse dragit av kostnader som hänför sig till användning av en bostad i sin beskattning. Avdrag som påverkar beloppet av avdrag för arbetsbostad är till exempel avdrag för arbetsrum som en skattskyldig kan få, om hen utfört arbetsuppgifter i en arbetsbostad. Ett hushållsavdrag påverkar dock inte beloppet av det avdrag för arbetsbostad som beviljas.

Den skattskyldige får från sin löneinkomst dra av såsom avdrag för inkomstens förvärvande 750 euro, dock högst löneinkomstens belopp (95 § 1 mom.1 punkten i ISkL). Avdrag för arbetsbostad och andra utgifter för inkomstens förvärvande, exklusive medlemsavgifter samt utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen, kan dras av till den del det sammanlagda beloppet av dessa överskrider beloppet av det schematiska beloppet av avdraget för inkomstens förvärvande.

De verkliga hyresutgifterna för en hyrd bostad kan i vissa exceptionella fall dras av i form av utgifter för inkomstens förvärvande då det gäller förvärvsinkomster i stället för i form av avdrag för arbetsbostad. Då ska förhållandena svara mot de förhållanden som tas upp i beslutet HFD 8.12.1982 liggare 5531. I beslutet var det fråga om en person som hade familj och skötte ett tillfälligt vikariat på en annan ort. Samtidigt var hen tjänstledig från sin stadigvarande tjänst på en annan ort. I fallet var det tillfälliga vikariatet kortvarigt (5 månader), och personens familj bodde på orten där personen hade sin stadigvarande tjänst.

Om en skattskyldig arbetar en kort tid på en annan ort så att förhållandena svarar mot dem som tas upp i det ovan nämnda avgörandet, kan avdrag på basis av hyresutgifterna beviljas i form av utgifter för inkomstens förvärvande i stället för i form av avdrag för arbetsbostad. Som kortvarigt arbete betraktas då ett vikariat som varar högst ett år. Kortvarigt arbete kan vara uppdelat över två år. Om arbetet varar mer än ett år, har den skattskyldiga endast rätt till avdrag för arbetsbostad.

Avdrag för arbetsbostad beviljas inte, om en person fått skattefri ersättning eller förmån som anknyter till boende i en arbetsbostad på någon annan ort. Stödbeloppet har ingen betydelse, utan även en ringa ersättning eller förmån under skatteåret utgör ett hinder för att bevilja något avdrag överhuvudtaget för arbetsbostad det aktuella året. Till exempel ett skattefritt boendestöd för en arbetsbostad eller en skattefri kostnadsersättning för en riksdagsman utgör ett hinder för att få avdrag för arbetsbostad.

Däremot utgör en skattepliktig ersättning som erhållits för boende i en arbetsbostad eller ett skattefritt stöd eller en skattefri ersättning som erhållits för något annat än en arbetsbostad inte ett hinder för att få avdrag för arbetsbostad. Till exempel ett boendestöd som erhållits för en stadigvarande bostad eller en ersättning för resekostnader som erhållits för en arbetsresa från arbetsbostaden till ett särskilt arbetsställe utgör inget hinder för att få avdrag för arbetsbostad.

11 Situationer med internationellt arbete

Avdrag för arbetsbostad kan beviljas om en person som bor i Finland har sin egentliga arbetsplats och arbetsbostad utomlands eller en person som har sin stadigvarande hemvist i någon annan stat har en arbetsplats och arbetsbostad i Finland. Förutsättningen för att få avdraget är dock att avdraget hänför sig till skattepliktig inkomst i Finland och beskattas enligt lagen om beskattningsförfarande samt att de allmänna förutsättningarna för att få avdraget uppfylls.

Då det gäller en person som är allmänt skattskyldig i Finland beskattas hens inkomster från både Finland och utlandet. Inkomst från något annat ställe kan dock vara skattefri antingen enligt Finlands interna lagstiftning eller på basis av ett skatteavtal. Avdrag för arbetsbostad kan inte beviljas, om det hänför sig till förvärvande av skattefri inkomst.

En person som har sin stadigvarande hemvist i utlandet, men arbetar i Finland, kan få avdrag för arbetsbostad, om avdraget hänför sig till en inkomst som beskattas i Finland enligt lagen om beskattningsförfarande. Detta är fallet till exempel när en person vistas i Finland mer än sex månader. Då anses hen enligt ISkL vara allmänt skattskyldig i Finland.

De begränsat skattskyldiga omfattar personer som är bosatta utomlands och personer som vistas i Finland högst sex månader. Begränsat skattskyldiga är skyldiga att betala skatt till Finland endast på inkomster som förvärvats i Finland. På löneinkomst uppbärs i princip källskatt, vilket innebär att avdrag för arbetsbostad eller andra avdrag som avses i ISkL inte kan beviljas.

En begränsat skattskyldig kan dock enligt vissa förutsättningar yrka på att förvärvsinkomster (bortsett från dividender) ska beskattas progressivt i stället för källbeskattas. I fråga om en begränsat skattskyldig iakttas lagen om beskattningsförfarande i hens beskattning på samma sätt som i fråga om allmänt skattskyldiga i Finland, och hen har rätt till avdrag för arbetsbostad. En närmare beskrivning av begränsat skattskyldigas möjlighet att yrka på progressiv beskattning finns i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av arbetstagare som kommer till Finland från utlandet.

12 Avdrag av utgifter då förutsättningarna för avdrag för arbetsbostad inte är uppfyllda

Om den skattskyldige får inkvarteringskostnader på grund av en resa till en sekundär arbetsplats eller ett särskilt arbetsställe, är det möjligt under vissa förutsättningar att dra av inkvarteringskostnaderna som utgifter för att förvärva inkomst från arbetstagarens förvärvsinkomster. Inkvarteringskostnader kan dock inte dras av, om arbetsgivaren betalat eller utbetalat skattefri ersättning för inkvartering till arbetstagaren. Också andra kostnader som uppkommer för en arbetstagare för en resa till en sekundär eller särskild arbetsplats kan dras av under vissa förutsättningar som utgifter för att förvärva inkomst från arbetstagarens förvärvsinkomster.

Den skattskyldige har dock i första hand rätt att med stöd av ISkL 95 § dra av hyreskostnader för en bostad som hen skaffat på en sekundär arbetsplats eller ett särskilt arbetsställe på annan ort som utgifter för att förvärva inkomst i sin beskattning. Enbart rimliga inkvarteringskostnader är dock avdragbara. I lagen har man inte fastställt någon gräns i euro för när inkvarteringskostnader är rimliga. Enligt regeringens proposition om sekundära arbetsställen (RP 129/1998) avses med rimliga inkvarteringskostnader till exempel priset på ett hotellrum, men inte hyran för en lägenhet med flera rum, såvida det inte betraktas vara nödvändigt till exempel med tanke på representationsuppgifter.

Vidare har det i regeringens proposition om avdrag för arbetsbostad (RP 57/2007) konstaterats att syftet med avdrag av för arbetsbostad inte är att stödja hyrning av stora och värdefulla bostäder. Det väsentliga är att bostaden hyrts på grund av arbetet på en sekundär arbetsplats och att dess storlek och läge tjänar detta behov. Samma princip för avdrag av rimliga utgifter gäller följaktligen också avdrag av kostnader för en arbetsbostad som utgifter för att förvärva inkomst enligt ISkL 95 §, om rätt till avdrag för arbetsbostad enligt ISkL 95 a § inte föreligger.

För det andra får en skattskyldig som utgifter för att förvärva inkomst enligt ISkL 95 § dra av kostnader för resor från en stadigvarande bostad till en sekundär arbetsplats eller till ett särskilt arbetsställe, om arbetsgivaren inte ersatt dessa. Resekostnaderna dras av enligt de faktiska kostnaderna och avdraget är inte föremål för självrisk, maximibelopp eller krav på det billigaste fordonet. Om den skattskyldige gör en resa med ett annat än ett kollektivtrafikfordon, får hen ett avdrag enligt Skatteförvaltningens beslut om avdrag av resekostnader, som styrks årligen. Dessutom kan en skattskyldig dra av kostnader för resor mellan en sekundär arbetsplats eller ett särskilt arbetsställe på en annan ort och en arbetsbostad på denna ort som resekostnader mellan bostaden och arbetsplatsen i enlighet med ISkL 31 § och ISkL 93 §, i den utsträckning som de överskrider självriskandelen på 900 euro.

Avdrag av kostnader för resor till ett särskilt arbetsställe eller en sekundär arbetsplats har redogjorts närmare i anvisningarna Avdrag av resekostnader i löntagarens beskattning och Ersättningar för arbetsresekostnader i beskattningen.

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

ledande skattesakkunnig Mervi Hakkarainen