Överlåtelse av egendom som erhållits som gåva
- Giltighet
- −25.11.2014
När den skattskyldige överlåter egendom som han eller hon har erhållit som gåva, anses som anskaffningsutgiften för egendomen i allmänhet beskattningsvärdet vid gåvobeskattningen. Enligt 47 § 1 mom inkomstskattelag räknas anskaffningsutgiften dock ut av gåvogivarens anskaffningsutgift om gåvomottagaren överlåter den egendom han erhållit innan ett år har förflutit från gåvan.
När anskaffningsutgiften räknas ut av gåvogivarens anskaffningsutgift beskattas som överlåtelsevinst minst samma belopp som om gåvogivaren själv hade sålt eller annars överlåtit egendomen mot vederlag. Därtill verkställs gåvobeskattningen på gåvan. Genom denna reglering undanröjs de skatteförmåner som har tidigare uppstått när gåvans beskattningsvärde har använts som anskaffningsutgift för egendomen vid överlåtelsebeskattningen.
Specialbestämmelsen tillämpas inte om gåvotagaren överlåter egendomen vidare efter att ett år har förflutit från gåvan. Gåvotagarens anskaffningsutgift räknas då ut enligt värdet vid gåvobeskattningen.
Om egendomen överlåts innan ett år har förflutit från gåvan och specialbestämmelsen ska således tillämpas, ska man vid uträkningen av gåvotagarens anskaffningsutgift beakta gåvogivarens anskaffningsutgift till det belopp det har varit vid gåvans tidpunkt. Detta belopp rättas med de tillägg till eller avdrag från anskaffningsutgiften som ägt rum under gåvotagarens ägartid. Anskaffningsutgiften kan stiga t.ex. genom grundlig förbättring av egendomen. Anskaffningsutgiften minskas t.ex. om en avskrivning har gjorts på anskaffningsutgiften för egendomen.
Gåvotagarens ägartid räknas ut från gåvans tidpunkt. Gåvogivarens ägartid spelar ingen roll. I fallen där specialbestämmelsen ska tillämpas är ägartiden alltid under ett år. Som presumtiv anskaffningsutgift kan man således dra av endast 20 procent av överlåtelsepriset. I överlåtelser som avses i 49 § ISkL (överlåtelse till staten mm.) är den presumtiva anskaffningsutgiften dock också i dessa fall 80 procent av överlåtelsepriset.
Gåvoskatten påförs vid gåvobeskattningen på basis av det gängse värdet på gåvan. Om den skattskyldige har överlåtit egendomen vidare inom ett år så att specialbestämmelsen har tillämpats på överlåtelsen i inkomstbeskattningen, och överlåtelsevinsten räknats ut på basis av gåvogivarens anskaffningsutgift, ska gåvobeskattningen rättas så att man från egendomens värde drar av det skattebelopp som vid inkomstbeskattningen har debiterats gåvotagaren för överlåtelsevinsten. Från egendomens värde dras dock av högst det skattebelopp som hade påförts för överlåtelsevinsten, om beskattningsvärdet vid gåvobeskattningen hade utgjort överlåtelsepris (21 a § lagen om skatt på arv och gåva).
Specialbestämmelsen tillämpas på uträkning av överlåtelsevinsten på överlåtelser som ägt rum 1.1.2005 eller senare.
Exempel. A har köpt bostadsaktier under år 1992 till ett belopp på 50 000 euro. A har då på basis av köpet betalat 800 euro i stämpelskatt för överlåtelse av tillgångar. Anskaffningsutgiften för aktierna var således 50 800 euro.
A ger bostadsaktierna till B som gåva 30.6.2004. Aktiernas gängse värde har då stigit till 100 000 euro. B säljer aktierna 1.6.2005 till ett belopp på 120 000 euro.
Vid gåvobeskattningen påförs B gåvoskatt enligt det gängse värdet på bostadsaktierna, dvs. enligt 100 000 euro.
B:s överlåtelsevinst vid inkomstbeskattningen räknas ut så att försäljningspriset på bostadsaktierna 120 000 euro minskas med A:s anskaffningsutgift vid gåvan, dvs. 50 800 euro. Överlåtelsevinsten blir således 69 200 euro och B påförs för överlåtelsen en skatt enligt kapitalskattesatsen på 28 procent, dvs. 19 376 euro.
Gåvobeskattningen rättas så att från värdet vid gåvobeskattningen, dvs. 100 000 euro, dras av det belopp av inkomstskatt som skulle ha påförts B om överlåtelsepriset hade varit detsamma som värdet vid gåvobeskattningen. Inkomstskattebeloppet skulle ha varit 100 000 euro ./. 50 800 euro = 49 200 euro x 28 % = 13 776 euro. Värdet vid gåvobeskattningen sänks således till 86 224 euro.
Avdrag av gåvobeskattningsvärdet vid beskattningen av överlåtelsevinst
Som anskaffningsutgift för egendom som erhållits vederlagsfritt anses beskattningsvärdet vid arvs- och gåvobeskattningen (ISkL 47 § 1 mom.). Enligt rättspraxis (HFD 2000:59) kan värdet vid gåvobeskattningen i princip dras av endast om gåvobeskattningen har verkställts (det förutsätter dock inte att någon skatt på gåvan hade påförts). Vid verkställande av överlåtelsevinstbeskattningen kan man upptäcka att den överlåtna egendomen har förvärvats som gåva, men någon gåvobeskattning inte har verkställts. I dessa fall är gåvobeskattningsvärdet inte tillgängligt. Gåvobeskattningsvärdet på gåvan kan dock vara klart och obestridligt t.ex. om man i gåva erhållit offentligt noterade värdepapper. Om värdet på gåvan är så ringa att någon gåvoskatt inte kommer att påföras, är det i allmänhet inte ändamålsenligt att förutsätta att gåvobeskattningen verkställs enbart för att kunna verkställa överlåtelsevinstbeskattningen. Som avdrag kan då godkännas det värde som uppenbarligen skulle bli påfört vid gåvobeskattningen.
Vid överlåtelse av egendom som erhållits i gåva ska beaktas bestämmelserna i ISkL 47.1 §. Enligt bestämmelsen anses som anskaffningsutgift gåvogivarens anskaffningsutgift om gåvotagaren överlåter egendomen innan ett år har gått från att gåvan mottagits.
Överlåtelser till underpris
Om den skattskyldige säljer, byter eller annars överlåter egendom till ett lägre pris än det gängse priset, skall överlåtelsevinsten räknas ut så att överlåtelsen delas till en andel som överlåtits mot vederlag och en vederlagsfri del (47 § 5 mom inkomstskattelag). Indelningen görs på basis av förhållandet mellan det vederlag som betalats och det gängse värdet på egendomen vid överlåtelsen. Beloppet av överlåtelsevinst räknas ut så att man från det erhållna överlåtelsepriset drar av endast den andel av anskaffningsutgiften för egendomen som motsvarar den andel som överlåtits mot vederlag.
Bestämmelsen tillämpas endast då vederlaget utgör högst tre fjärdedelar av egendomens gängse värde. Bestämmelsen tillämpas på uträkningen av överlåtelsevinst från överlåtelser som skett 1.1.2005 eller därefter.
Exempel. A har köpt en fastighet för 50 000 euro. Han säljer fastigheten 2.1.2005 till ett överlåtelsepris på 50 000 euro. Det gängse värdet på fastigheten på försäljningsdagen är 70 000 euro. Överlåtelsepriset är 71,4 %, dvs. under tre fjärdedelar av det gängse värdet på egendomen. Den nya bestämmelsen ska tillämpas på överlåtelsen.
Överlåtelsen indelas i andelar som erhållits mot vederlag respektive utan vederlag i förhållande till det erhållna vederlaget och det gängse värdet på egendomen (50 000 / 70 000). Den överlåtelsevinst som A har erhållit räknas ut så att man från överlåtelsepriset drar av endast den del av anskaffningsutgiften för fastigheten som motsvarar den andel som överlåtits mot vederlag, dvs. (50 000 / 70 000) x 50 000 = 35 714 euro. Beloppet av överlåtelsevinst som A har erhållit är 50 000 euro ./. 35 714 euro = 14 286 euro.