MinSkatt har driftsavbrott från fredagen den 15 november kl. 16.30 till söndagen den 17 november kl. 18.00 på grund av en systemuppdatering. Sköt dina skatteärenden före avbrottet. Läs mer
Skattenummer och det offentliga skattenummerregistret för byggbranschen
Nyckelord:
- Har getts
- 30.4.2018
- Diarienummer
- A52/200/2018
- Giltighet
- 30.4.2018 - 31.3.2022
- Bemyndigande
- Lag om Skatteförvaltningen (503/2010) 2 § 2 mom.
- Ersätter anvisningen
- Skattenummer - anvisningar för arbetstagare och arbetsgivare inom byggbranschen
Anvisningen ersätter kundanvisningen Skattenummer - anvisningar för arbetstagare och arbetsgivare inom byggbranschen.
1 Vad är ett skattenummer?
En person som arbetar på en byggarbetsplats ska, innan arbetet börjar, ha ett skattenummer som införts i det offentliga skattenummerregistret för byggbranschen. I den informationstjänst som tillhandahålls av Skatteförvaltningen är det möjligt att kontrollera om ett visst namn och skattenummer införts i skattenummerregistret.
Syftet med användningen av skattenummer är att säkerställa att varje person som arbetar på en byggarbetsplats införts i Skatteförvaltningens register innan arbetet inleds. Syftet med skattenummerregistret för byggbranschen är att kontrollera riktigheten hos personkorten för dem som är verksamma inom byggbranschen och att övervaka arbetsgivarnas och arbetstagarnas förpliktelser i anknytning till beskattningen.
Det finns bestämmelser om skattenumret och skattenummerregistret i lagen om skattenummer och skattenummerregistret för byggbranschen (1231/2011).
Skattenumret är en individuell sifferserie på 12 tecken, utifrån vilken det inte är möjligt att dra slutsatser om personens ålder, kön eller födelsedatum. Skattenumret byts inte och ändras inte heller då en person byter arbetsgivare eller byggarbetsplats. Personer som arbetar på en byggarbetsplats behöver ett skattenummer.
En förutsättning för att få ett skattenummer är en finländsk personbeteckning som införts i befolkningsdatasystemet. Finländska medborgare får en personbeteckning automatiskt, men utländska medborgare som flyttar till Finland ska själva ansöka om införande av personuppgifter i befolkningsdatasystemet, då de också får en finländsk personbeteckning. Först därefter kan de få ett skattenummer.
Skatteförvaltningen ger automatiskt ett skattenummer till fysiska personer med en finländsk personbeteckning. Skattenumret ska antecknas på personkortet för byggbranschen och det ska hållas synligt på personkortet på en byggarbetsplats. Skattenumret ska också införas i den offentliga informationstjänsten i det skattenummerregister för byggbranschen vilket administreras av Skatteförvaltningen.
På skattenumret tillämpas motsvarande sekretessbestämmelser som på beskattningsuppgifter. Information om ett skattenummer kan följaktligen lämnas ut enbart till aktörer som enligt lagstiftningen är berättigade att få information.
1.1 Skattenummer på personkort med foto
Enligt 52 a § i arbetarskyddslagen har den byggherre som leder eller övervakar en byggarbetsplats en skyldighet att övervaka att varje arbetstagare som arbetar på byggarbetsplatsen har ett synligt med fotografi försett personkort. Lagen gäller för så kallade gemensamma byggarbetsplatser.
Det handlar om en gemensam byggarbetsplats enligt 2 § 1 punkten i statsrådets förordning om säkerheten vid byggarbeten då fler än en arbetsgivare eller egenföretagare på samma gång eller efter varandra verkar på en byggarbetsplats.
Det finns inte formella formkrav för personkort, men enligt arbetarskyddslagens 52 a § ska ett personkort innehålla
- personens namn
- ett fotografi av personen
- arbetsgivarens namn
- personens skattenummer, som införts i det offentliga skattenummerregistret
- information om huruvida en person som arbetar på en byggarbetsplats är en anställd arbetstagare eller en egenföretagare, det vill säga en närings- eller yrkesutövare.
Arbetstagarna får ett personkort av arbetsgivaren eller den huvudsakliga genomföraren på byggarbetsplatsen. Företagare ska ha ett eget kort. Beroende på byggarbetsplatsen är det också möjligt att ha ett kombinerat passerkort/personkort. En person som arbetar på en byggarbetsplats har inte rätt att påbörja arbetet och få ett passerkort till byggarbetsplatsen innan han eller hon har ett skattenummer på ett personkort med ett foto.
1.2 Vem har skyldighet att bära ett personkort med foto?
Skyldigheten att bära ett personkort på ett synligt sätt gäller för alla personer som arbetar på en gemensam byggarbetsplats, såväl arbetstagare som egenföretagare, det vill säga bland annat rörelseidkare och yrkesutövare och bolagsmän. Ett personkort krävs också av arbetstagare som inte utför egentligt byggarbete, såsom kontorsanställda, städare och vakter vilka jobbar på en byggarbetsplats. Också lärare och praktikanter från läroinrättningar ska ha ett kort av läroinrättningen med skattenummer då de arbetar på en byggarbetsplats.
En person som tillfälligt transporterar varor till en byggarbetsplats behöver inte ha ett personkort, om denne inte deltar i utförandet av byggarbetet. Personkort behövs inte heller på byggarbetsplatser där en enskild person låter bygga eller reparera en byggnad för privat bruk. Det förutsätts inte heller att personkort används på byggarbetsplatser som inte är gemensamma byggarbetsplatser.
Byggherren och den huvudsakliga genomföraren på en byggarbetsplats ansvarar för att alla som jobbar på byggarbetsplatsen har ett sådant personkort som 52 a § i arbetarskyddslagen förutsätter. Därtill ansvarar arbetsgivare som verkar på en byggarbetsplats för egna och samarbetspartnernas arbetstagare. En byggherre, huvudsaklig genomförare och arbetsgivare som försummat skyldigheten att övervaka skyldigheten att använda ett personkort med foto kan enligt 63 § i arbetarskyddslagen dömas till en sanktion för en arbetarskyddsförseelse.
Arbetarskyddsmyndigheterna övervakar användningen av personkort. Närmare information om användnings- och övervakningsskyldigheten vad gäller personkort fås av arbetarskyddsmyndigheterna på adressen http://www.tyosuojelu.fi.
1.3 När handlar det om en byggarbetsplats?
En byggarbetsplats är ett område på vilket tillämpas statsrådets förordning om säkerheten vid byggarbeten (205/2009). Enligt definitionen i 1 § i förordningen utgörs byggande av:
Nybyggnad, reparationsbyggnad och underhåll av byggnader och andra konstruktioner ovan och under jord och i vatten samt på installationsarbeten, rivningsarbeten, jord- och vattenbyggnad och planering som gäller byggandet i anslutning till det.
Dessutom projektering och planering av byggprojekt som gäller sådana arbeten.
Med byggande avses följaktligen till exempel bygg- och reparationsarbete på en fastighet. Som fastighet ses ett markområde, en byggnad och en bestående konstruktion eller någon del av dem. Med bestående konstruktioner avses till exempel broar, bryggor, el-, vatten- och fjärrvärmenätverk samt telenät. Byggarbeten omfattar såväl husbyggande som jord- och vattenbyggande.
Till husbygge hör bland annat byggande av alla former av byggnader och konstruktioner, reparationsbyggande, ombyggnad, ändrings-, utvidgnings-, renoverings- eller restaureringsarbete, byggnadsmonteringar (el-, isolerings-, VVS-arbeten, montering av hissar, övervaknings- och alarmanläggningar), slutföring av byggande (byggnadssnickararbeten, beläggning av golv och väggar, målning och glasning, rappning), uthyrning av byggmaskiner jämte användare, uppförande av byggnadsstaket och -ställningar.
Jord- och vattenbyggnad omfattar bland annat förberedande arbeten på byggplatsen, rivning av byggnader, byggstädning, anläggning av trafikförbindelser (vägar, gator, järnvägar, vattenvägar och flygfält), nätverk (vatten-, avlopps-, data-, gas-, värme- och elnät) samt övriga miljö- och jordkonstruktioner (broar, bryggor).
Närmare information om definitionen av byggarbeten, gemensamma byggarbetsplatser och starttidpunkten för ett byggarbete finns i Skatteförvaltningens anvisning Skyldighet att lämna uppgifter vid byggande, punkt 3 och i promemoriorna Byggarbete och gemensam byggarbetsplats och Tilläggsfrågor om personkort, företeckningen och gemensamma byggarbetsplatser på Arbetarskyddsförvaltningens webbplats (http://www.tyosuojelu.fi).
2 Personbeteckning och skattenummer från Skatteförvaltningen
En förutsättning för att få ett skattenummer är en finländsk personbeteckning. Därför ska en utländsk medborgare som kommer till Finland för att arbeta ansöka om en personbeteckning, förutom om han eller hon redan har en sådan. När en arbetstagare får en personbeteckning, får han eller hon på samma gång också ett skattenummer.
En person får en finländsk personbeteckning när han eller hon registreras i befolkningsdatasystemet, som administreras av Befolkningsregistercentralen och magistraterna. En utländsk medborgare kan på begäran få en finländsk personbeteckning genom att personligen besöka magistraten på boendeorten eller verksamhetsstället för en annan myndighet som beviljar personbeteckningar.
Skatteförvaltningen har tillsammans med magistraten parallell behörighet att bevilja personbeteckningar till utländska medborgare som kommer till Finland för att arbeta tillfälligt. Skatteförvaltningen registrerar följande uppgifter i befolkningsdatasystemet: fullständigt namn, födelsedatum, kön, födelseort, adress, nationalitet, modersmål och yrke. På samma gång samlar Skatteförvaltningen in uppgifter som är nödvändiga för beskattningen, såsom uppgifter om arbets- och uppdragsgivaren, längden på vistelsen och arbetet i Finland, löne-/inkomstbeloppet och arbetsförhållandets och uppdragets typ (med andra ord om det handlar om en hyrd arbetstagare, en yrkesutövare eller en anställd löntagare).
Efter registreringen av uppgifterna får arbetstagaren en personbeteckning. Därtill får han eller hon av Skatteförvaltningen ett dokument som redogör för hans eller hennes skattenummer. Dokumentet kan vara ett skattekort, ett källskattekort eller ett separat intyg med skattenumret. Skatteförvaltningen antecknar skattenumret för personer som arbetar på en byggarbetsplats i det offentliga skattenummerregistret för byggbranschen.
Först därefter kan arbetstagaren av sin arbetsgivare eller den huvudsakliga genomföraren på byggarbetsplatsen få det nödvändiga personkortet med foto och rätt att arbeta på byggarbetsplatsen.
En förutsättning för att få en personbeteckning är att sökanden personligen besöker ett av Skatteförvaltningens verksamhetsställen. Skatteförvaltningens anvisning Finsk personbeteckning för dem som arbetar i Finland redogör närmare för de dokument som krävs för att en personbeteckning ska kunna beviljas. Anvisningen redogör också för de verksamhetsställen hos Skatteförvaltningen vilka beviljar personbeteckningar.
3 Det offentliga skattenummerregistret för byggbranschen
Skattenummerregistret är en tjänst som är öppen för allmänheten, från vilken det är möjligt att granska om uppgifter om en person som jobbar på en byggarbetsplats finns i registret. För att granska uppgifter från registret ska man känna till personens för- och efternamn och skattenummer. Man kan inte göra förfrågningar enbart med namnet eller enbart med skattenumret. Informationstjänsten ger ett svar som redogör för om personens uppgifter finns eller inte finns i skattenummerregistret. Andra uppgifter visas inte (till exempel personbeteckningen).
3.1 Införande i skattenummerregistret
Enbart det faktum att ett skattenummer tilldelats innebär inte ännu att arbetstagaren är införd i skattenummerregistret. Skatteförvaltningen för in skattenumret i det offentliga skattenummerregistret för byggbranschen utifrån en begäran. Begäran kan framföras av personen själv, hans eller hennes arbetsgivare eller byggarbetsplatsens huvudsakliga genomförare. Skatteförvaltningen kan också på eget initiativ föra in en person i registret.
En arbetsgivare har möjlighet att göra en samlad beställning av skattenummer för egna arbetstagare genom att elektroniskt lämna in en fil med arbetstagarnas personbeteckningar till Skatteförvaltningen. På samma gång kan arbetsgivaren begära att arbetstagarna införs i skattenummerregistret. Det finns närmare uppgifter om förfarandet i Skatteförvaltningens kundanvisning Skattenummer.
3.2 Avregistrering från skattenummerregistret
Enligt 6 § i lagen om skattenummer och skattenummerregistret inom byggbranschen är det möjligt att avlägsna uppgifter om en arbetstagare från skattenummerregistret på begäran av arbetstagaren, om han eller hon inte längre jobbar på en byggarbetsplats. Arbetstagaren ska lägga fram en utredning om att han eller hon inte längre verkar inom byggbranschen. Utredningen kan vara till exempel att arbetstagaren övergått till ett företag som inte verkar inom byggbranschen.
Ett andra moment har lagts till 6 § i lagen, och det tillämpas från och med 1.5.2018. Enligt detta kan Skatteförvaltningen på eget initiativ avlägsna uppgifter om en arbetstagare från skattenummerregistret, om arbetstagaruppgifter enligt 15 b § i lagen om beskattningsförfarande under de två senaste åren inte getts om en person som finns i registret. Skatteförvaltningen sänder inte ett separat meddelande om avregistrering som gjorts på myndighetsinitiativ. Det är möjligt att granska om en registeranteckning är gällande från det offentliga skattenummerregistret för byggbranschen.
En arbetstagare kan inte avlägsnas från skattenummerregistret på begäran av andra. Följaktligen kan inte till exempel arbetsgivaren eller den huvudsakliga genomföraren på en byggarbetsplats begära att en person avförs från registret. Skattenumret är personligt och har betydelse framför allt för arbetstagaren själv. Enbart arbetstagaren själv har förutsättningar att bedöma om en registeranteckning fortfarande är nödvändig till exempel efter att en anställning upphört.
Skatteförvaltningen kan på begäran anteckna uppgifterna på nytt i skattenummerregistret. Ett skattenummer är permanent, varför det skattenummer som ursprungligen tilldelats inte ändras.
4 Skyldighet att lämna uppgifter vid byggande
Förutom skattenumret och det offentliga skattenummerregistret för byggbranschen omfattar övervakningen av byggbranschen en månatlig skyldighet att lämna uppgifter till Skatteförvaltningen. Skyldigheten att lämna uppgifter gäller verksamhet i anknytning till byggande, reparationer och underhåll på en byggarbetsplats samt företag och arbetstagare som bedriver denna verksamhet.
Beställaren av byggtjänster ska lämna uppgifter om entreprenörer och entreprenader på byggarbetsplatsen. I en underleveranskedja är varje beställare för egen del skyldig att lämna uppgifter om sina underentreprenörer. Uppgiftsskyldigheten gäller byggtjänster enligt mervärdesskattelagen och uppförande och nedmontering av byggställningar som köpts för byggtjänster och hyrning av arbetskraft för dessa syften.
Den huvudsakliga genomföraren på en byggarbetsplats ska lämna uppgifter om arbetstagare och övriga betalningsmottagare som arbetar på den gemensamma byggarbetsplatsen. Varje företag som verkar på en byggarbetsplats ska till den huvudsakliga genomföraren lämna in uppgifter om egna arbetstagare som jobbar på byggarbetsplatsen. Förfarandet omfattas av anvisningen Skyldighet att lämna uppgifter vid byggande.
ledande skattesakkunnig Tero Määttä
skattesakkunnig Sari Korpela