Beskattning av inkomst av naturprodukter

Strukturella förändringar har gjorts i anvisningen vad gäller skattepliktiga inkomster av naturprodukter. Dessa behandlas i kapitel 3. Till anvisningen har man lagt till skattepliktiga inkomster av naturprodukter som en skogsägare fått från sin egen skog. Dessa behandlas i kapitel 3.2. Kapitlet om anmälningsförfarandet i den tidigare versionen av anvisningen har tagits bort.

Den nedre gränsen för mervärdesskatteskyldighet har höjts från 10 000 euro till 15 000 euro från och med 1.1.2021. I anvisningen har kapitlet 4.3 till denna del uppdaterats.  I vissa ställen har texten i denna anvisning redigerats, men det egentliga innehållet har inte ändrats.

En fysisk person kan få s.k. inkomster av naturprodukter av insamling och försäljning av växter, bär, svampar och kottar eller andra motsvarande naturprodukter. I denna anvisning behandlas skattebehandlingen av fysiska personers inkomster av naturprodukter i inkomstbeskattningen och momsbeskattningen.

1 Inledning

En fysisk person kan samla olika vilda växter, bär, svampar och kottar samt andra motsvarande naturprodukter i skog eller på annat håll i naturen. Han eller hon kan använda de insamlade naturprodukterna i sitt eget hushåll eller sälja dem. Inkomst av sådan försäljning av naturprodukter benämns nedan inkomst av naturprodukter.

För användning av självinsamlade naturprodukter i eget privathushåll uppkommer ingen beskattningsbar inkomst för insamlaren. Inkomst av naturprodukter från försäljning av naturprodukter är under särskilda förutsättningar skattefri inkomst i inkomstbeskattningen och inte heller moms behöver nödvändigtvis betalas på dem.

I denna anvisning behandlas skattebehandlingen av fysiska personers inkomst av naturprodukter i inkomstbeskattningen och momsbeskattningen. I anvisningen behandlas i regel inte beskattningen för jordbruk, skogsbruk eller annan primärproduktion.

2 Inkomst av naturprodukter i inkomstbeskattningen

2.1 Bestämmelser i inkomstskattelagen

Enligt 29 § 1 mom. i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL) är skattepliktig inkomst, enligt de begränsningar som anges i inkomstskattelagen, den skattskyldiges inkomster i pengar eller i pengars värde. Den skattskyldige har rätt att från sin inkomst dra av utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande (naturliga avdrag). Inkomst av naturprodukter är dock med avvikelse från ovan nämnda huvudregel skattefri inkomst under särskilda förutsättningar.

Om skattefriheten för inkomst av naturprodukter föreskrivs i 89 § i inkomstskattelagen. Enligt paragrafen är inte den inkomst som plockaren har fått vid överlåtelse av vilda bär, svampar och kottar eller sådana vilda växter och växtdelar som insamlas för att användas som människoföda eller läkemedel eller vid tillverkningen av läkemedel skattepliktig om inkomsten inte ska anses som lön. Paragrafen avviker från det breda inkomstbegreppet och tolkas därför snävt.

De naturprodukter som nämns i 89 § i inkomstskattelagen är i huvudsak sådana att insamling av dem är tillåtet enligt den s.k. allemansrätten, dvs. utan markägarens tillstånd eller betald ersättning till markägaren. Den skattefrihet som avses i bestämmelsen begränsar sig dock inte till enbart naturprodukter som insamlas i enlighet med allemansrätten. Till exempel får man inte samla granskott och sprängticka med stöd av allemansrätten, men inkomst för insamling av dem kan under de förutsättningar som anges nedan vara skattefri inkomst av naturprodukter. Även sav och bark har inom rätts- och beskattningspraxis ansetts vara naturprodukter som omfattas av skattefrihet (CSN 107/1999).

89 § i inkomstskattelagen tillämpas inte på inkomster av skogsbruk eller inkomster av marksubstanser. Inkomst av virkesförsäljning föreskrivs i 43 § i inkomstskattelagen som skattepliktig kapitalinkomst och värdet av leveransarbete i 63 § i samma lag som skattepliktig förvärvsinkomst. Inkomst av marksubstanser har i sin tur föreskrivits som skattepliktig kapitalinkomst i 32 § i inkomstskattelagen.

2.2 Villkor för skattefrihet

2.2.1 Insamlaren som säljare

Inkomst av naturprodukter kan vara skattefri endast för en fysisk person som samlat in de sålda naturprodukterna (insamlaren). Till exempel inkomst av försäljning av naturprodukter som samlats in av en anställd eller underleverantör till en parti- eller minutförsäljare av naturprodukter är inte skattefri för parti- eller minutförsäljaren. Inkomst av naturprodukter som sålts för ett andelslags eller en annan juridisk persons räkning är likaså skattepliktig inkomst för nämnda aktör.

2.2.2 Naturprodukt

En förutsättning för att inkomst av försäljning av en naturprodukt ska vara skattefri är att de sålda kottarna, bären, svamparna eller växterna är naturligt förekommande (vilda). Inkomst av försäljning av andra än naturligt förekommande kottar, bär, svampar eller växter är skattepliktig förvärvsinkomst. Till exempel utgör inkomst av försäljning av odlade jordgubbar eller hallon därmed skattepliktig förvärvsinkomst. Detsamma gäller inkomst av försäljning av t.ex. odlade kottar eller svampar.

2.2.3 Kottar, bär, svampar eller växter eller del av dessa

Naturprodukter som kan säljas skattefritt kan vara endast kottar, bär och svampar samt växter eller delar av dessa. Skattefriheten för naturprodukter avviker från den breda skattepliktigheten för inkomster och bör därför tolkas snävt. Inkomst av försäljning av andra naturprodukter än de som uttryckligen nämns i lagen är därför skattepliktig inkomst. Skattepliktig inkomst är till exempel inkomst av försäljning av djur eller delar av djur. Likaså är inkomst av försäljning av ägg från djur skattepliktig inkomst.

Sav, bark och granskott anses som växtdelar som kan säljas skattefritt. Sprängtickor och övriga tickor är svampar, så även de kan vara naturprodukter som får säljas skattefritt.

Inkomst av försäljning av renlav eller något annat sådant, såsom mossa, som en markägare samlat in på sin egen fastighet är med stöd av 5 § 1 mom. 5 punkten i inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/1967, GårdsSkL) oavsett användningssyfte skattepliktig inkomst av binäring av jordbruk som beskattas i enlighet med lagens bestämmelser (CSN 129/1993 och HFD1983-B-II-545).

2.2.4 Insamlingsmetod

Skattefriheten för inkomst av naturprodukter har inte uttryckligen begränsats till produkter insamlade med en viss metod. Inkomst av naturprodukter är därför i regel skattefri oavsett  med vilken metod naturprodukterna har insamlats. Karaktären hos de produkter som omfattas av skattefrihet och kravet på att de ska vara naturligt förekommande avgränsar i praktiken naturprodukter som insamlats med hjälp av tyngre arbetsmaskiner eller andra hjälpmedel från skattefrihet.

Vanligen insamlas naturprodukter som säljs skattefritt för hand eller med en plockare eller ett annat lätt hjälpmedel. Inkomst av naturprodukt kan vara skattefri även när insamlandet förutsätter aktivt handlande, t.ex. installation av insamlingsutrustning.

2.2.5 Användningsändamål

Inkomst av försäljning av kottar, bär och svampar är skattefri oavsett för vilket syfte de insamlats och sålts. Skattefri inkomst är t.ex. inkomst av försäljning av naturprodukter som används som föda, prydnadsföremål, bränsle eller medicin. Sprängtickor och andra tickor är svampar, så även inkomst av sådana kan vara skattefri oavsett användningssyfte.

Inkomst av försäljning av växter och växtdelar är endast skattefri när växterna eller växtdelarna insamlas och säljs för att användas som människoföda, medicin eller vid framställning av läkemedel. Inkomst av försäljning av insamlade växter eller växtdelar som sålts för andra syften är således skattepliktig. Exempelvis inkomst av försäljning av växter eller växtdelar som sålts för att brännas eller användas som byggmaterial är därmed skattepliktig inkomst. Sav, bark och granskott ses som växtdelar och i fråga om inkomst av försäljning av dessa inverkar användningssyftet på skattefriheten. T.ex. färska, nya granskott som plockats under försommaren kan användas som människoföda och inkomst av deras försäljning kan vara skattefri, men inkomster av försäljning av större grankvistar, dvs. försäljning av grankvistar till dekorationer och snitt utgör kapitalinkomst av skogsbruk som avses i 43 § i inkomstskattelagen.

Den som samlar in växter eller växtdelar vet inte alltid i praktiken vad köparen använder de växter eller växtdelar till som denna skaffat av honom eller henne. Därför kan inkomst av försäljning av sådana växter eller växtdelar som normalt används som människoföda, medicin eller vid framställning av läkemedel anses som skattefri. Inte ens inkomst av försäljning av sådana växter eller växtdelar är dock skattefri om det för säljaren är uppenbart att växterna eller växtdelarna används för ett annat syfte än ett som uppfyller förutsättningarna för skattefrihet. T.ex. daggört har inte i Finland klassificerats som en medicinalväxt, men utanför Finland kan växten användas i medicinska preparat. En del av daggörten kan även bli råvara i kosmetikindustrin. Daggört samlas på myrar med rötter, varför man behöver markägarens tillstånd för dess insamling.

2.2.6 Överlåtelse som sådan

Enligt vedertagen beskattningspraxis har skattefrihet ansetts vara tillämplig på försäljning av insamlade naturprodukter endast när den skattskyldige säljer produkterna som sådana utan förädling. Inkomst av en förädlad naturprodukt utgör därmed skattepliktig inkomst.

Det är fråga om skattepliktig försäljning av förädlade produkter till exempel när produkterna har mosats, saftats eller sötats. Förädling är också att sätta ihop naturprodukter till gåvopaket för försäljning eller att göra olika produktblandningar. Även frysning av produkter utgör förädling. Detsamma gäller torkning, förvällning och saltning av svamp. På motsvarande sätt, om man lägger till konserveringsmedel i sav som man har samlat in, dvs. t.ex. äppel- eller citronsyra, betraktas även detta som förädling av produkten.

Mindre förbehandling såsom rengöring och sammansättning för försäljning ses inte som förädling. Mindre förbehandling är t.ex. rengöring och förpackning av bär eller svamp i askar före försäljning.

Som förädling anses även bränning av trä till tjära eller kol. Inkomst av försäljning av tjära eller kol från egen gård har enligt beskattningspraxis ansetts som jordbruksinkomst.

2.2.7 Inkomst i annan form än lön

Skattefrihet för försäljning av naturprodukter är tillämplig endast på sådan inkomst som inte är löneinkomst. I beskattningen avses med lön sådan inkomst som fås i ett arbetsförhållande som avses i 13 § i förskottsuppbördslagen (1118/1996, FörskUL). Information om uppkomsten av ett arbetsförhållande finns i Skatteförvaltningens anvisning Lön och arbetsersättning i beskattningen. Personer som plockar vilda bär har i beskattningspraxisen i regel inte ansetts stå i arbetsförhållande till den som köper bär.

3 Skattepliktiga inkomster av naturprodukter

3.1 Allmänt

Om de ovan beskrivna förutsättningarna för skattefrihet inte uppfylls är den inkomst som fås av försäljning av naturprodukter skattepliktig inkomst. Om en sådan inkomst fåtts i ett arbetsförhållande beskattas den som löneinkomst (FörskUL 13 § 1 mom. 1 punkten). I övriga fall rör det sig om övrig skattepliktig inkomst. Insamling och försäljning av naturprodukter som en fysisk person idkar för egen räkning ingår vanligtvis i personens förvärvskälla för personlig verksamhet.

Inkomst av naturprodukter från sådan verksamhet beskattas i enlighet med stadgandena i inkomstskattelagen. Inkomst av försäljning av naturprodukter är inte inkomst som kumulerats på förmögenhet, och därför är det fråga om skattepliktig förvärvsinkomst (ISkL 32 § och 61 § 1 mom.). Inkomsten kan i de situationer som behandlas senare även vara inkomst i jordbrukets eller näringsverksamhetens förvärvskälla.

Skattepliktig inkomst av naturprodukter som fåtts på annat sätt än i ett arbetsförhållande är inte arbetsersättning inom förskottsuppbörden och betalaren verkställer inte förskottsinnehållning för betalningen. Det beror på att inkomsten inte är vederlag för arbete, uppdrag eller tjänst, utan köpesumma för vara.

3.2 Skattepliktig inkomst som en skogsägare får från sin egen skog

För inkomstbeskattningen av bär och andra skattepliktiga naturprodukter som kan samlas in med stöd av allemansrätten har det ingen betydelse om de har samlats in från egen skog eller skog som ägs av andra. Om inkomst från försäljning av naturprodukter som samlats in med stöd av allemansrätten inte utgör skattefri inkomst i enlighet med 89 § i inkomstskattelagen är det i regel fråga om skattepliktig förvärvsinkomst oberoende av om naturprodukterna har samlats in från egen skog eller skog som ägs av andra.

Inkomster som nämns i 43 § i inkomstskattelagen utgör kapitalinkomst av skogsbruk. Enligt 1 mom. i bestämmelsen är inkomsten av den första överlåtelsen mot vederlag av rätten att avverka stamvirke i den skattskyldiges skog (rotförsäljning) samt kapitalinkomstandelen vid leveransförsäljning av trävaror, såsom stockar, stolpar, massaved och brännved, som skall tillverkas eller har tillverkats av stamvirke och flis skattepliktig kapitalinkomst. Såsom kapitalinkomstandelen av inkomst som förvärvats genom leveransförsäljning anses försäljningsinkomsten med avdrag för värdet av leveransarbetet. Kapitalinkomst av skogsbruk är även annan skogsbruksinkomst än inkomst av stamvirke, såsom inkomst av överlåtelse av avverkningsrester, stubbar, andra skogsbränslen, barrträdskvistar till dekorationer, vägkäppar, julgranar eller motsvarande.

Skogsägaren kan från sin egen skog samla in även sådana naturprodukter som inte omfattas av allemansrätten. Inkomst från försäljning av dessa utgör inte kapitalinkomst av skogsbruk och inte heller inkomst från försäljning av marksubstanser. Sådana naturprodukter är t.ex. sav, sprängticka och bark. Om dylika naturprodukter säljs så att de förutsättningar för skattefrihet som beskrivits i kapitel 2.2 inte uppfylls är inkomsten biinkomst från skogsbruk. Biinkomster från skogsbruk tillhör enligt 2 § i inkomstskattelagen för gårdsbruk förvärvskällan för jordbruk och inkomstskattelagen för gårdsbruk tillämpas på deras beskattning.

Därmed ingår t.ex. inkomst av försäljning av sav i förvärvskällan för jordbruk, om saven säljs i förädlad form eller om man har anställt arbetstagare för att samla in sav. I förvärvskällan för jordbruk ingår även inkomst av odlad sprängticka, eftersom endast inkomst av vildväxande sprängticka kan vara skattefri. Sprängtickan anses vara odlad om man har borrat ett hål och ympat in mycel från sprängticka i trädet.

Om ett utomstående företag samlar in sav eller sprängticka från markägarens skog och betalar ersättning för det, betraktas ersättningen som skattepliktig inkomst i förvärvskällan för jordbruket oberoende av om det är fråga om vildväxande eller odlad sprängticka.

Om de träd som använts för insamling av sav eller odling av sprängticka säljs (t.ex. som brännved), beskattas inkomsten från försäljningen enligt 43 § i inkomstskattelagen som kapitalinkomst av skogsbruk.

3.3 Storskalig insamling och försäljning av naturprodukter

Storskalig insamling och försäljning av naturprodukter kan undantagsvis ingå i näringsverksamhetens förvärvskälla. Detta förutsätter i regel personal i arbets- eller uppdragsförhållande och uppfyllande av övriga kännetecknen för näringsverksamhet. I sådant fall beskattas inkomst av naturprodukter i enlighet med bestämmelserna i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968, NärSkL). I sådant fall tillämpas skattefriheten av inkomst av naturprodukter enligt 89 § i inkomstskattelagen inte på inkomsterna och de utgör inte heller inkomst av jordbruk. Gränsdragningen mellan företagsverksamhet, förvärvsverksamhet och hobbyverksamhet har behandlats mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Företagsverksamhet, förvärvsverksamhet och hobbyverksamhet i personbeskattningen.

3.4 Avdrag av utgifter

I inkomstbeskattningen utgör utgifter för förvärvande av skattefri inkomst icke avdragsgilla utgifter (ISkL 31 § 4 mom.). Utgifter för förvärvande av skattefri inkomst av naturprodukter är därmed icke avdragsgilla i inkomstbeskattningen.

Om en inkomst av naturprodukter ses som skattepliktig inkomst är de utgifter som hänför sig till den avdragsgilla. Utgifter som hänför sig till verksamheten dras av i den förvärvskälla där inkomsterna från verksamheten beskattas. Om t.ex. maskiner och anordningar som används i skogsbruket används även vid odling av sprängticka, ska de utgifter som orsakats av användningen av maskinerna och anordningarna hänföras till denna del till förvärvskällan för jordbruk.

Utgifter som hänför sig till inkomst av naturprodukter som beskattas som löneinkomst dras av med stöd av de bestämmelser om avdrag för inkomstens förvärvande vid löneinkomst som avses i 95 § i inkomstskattelagen och i övrigt i fråga om utgifter för inkomst av naturprodukter som förvärvsinkomst med stöd av de allmänna stadgandena i 29 och 31 § i inkomstskattelagen. En fysisk persons insamling och försäljning av naturprodukter är i allmänhet verksamhet av hobbynatur, och därför fastställs inte förluster av verksamheten.

Inkomst av naturprodukter som fåtts på annat sätt än i arbetsförhållande är inte vederlag för arbete, uppdrag eller tjänst, utan köpesumma för vara. För inkomst av naturprodukter som fåtts på annat sätt än på basis av arbetsförhållande beviljas därför inte avdrag för inkomstens förvärvande vid löneinkomst som avses i 95 §, förvärvsinkomstavdrag som avses i 105 a § och arbetsinkomstavdrag som avses i 125 § i inkomstskattelagen.

4 Inkomst av naturprodukter i momsbeskattningen

4.1 Bestämmelser i mervärdesskattelagen

Enligt 1 § 1 mom. 1 punkten i mervärdesskattelagen (1501/1993, MomsL) ska mervärdesskatt betalas bland annat på rörelsemässig försäljning av varor och tjänster i Finland. På försäljning av naturprodukter ska därför i regel betalas moms oavsett om inkomsten av försäljningen är skattepliktig eller skattefri. Till detta finns dock särskilda undantag.

Enligt 59 § 1 mom. i momslagen betalas ingen moms på sådana självplockade vilda bär och svampar som plockaren säljer som sådana från en annan plats än en särskild försäljningsplats. I momentet nämns inga andra naturprodukter såsom kottar eller andra växter eller växtdelar.

4.2 Momsfri försäljning av naturprodukter

4.2.1 Vilda bär och svampar

Momsfriheten begränsar sig endast till vilda bär och svampar. Av denna anledning är det bara de som är möjliga att sälja momsfritt. Försäljning av andra naturprodukter såsom kottar eller växter eller växtdelar är därmed momspliktig. Mängden naturprodukter som kan saluföras momsfritt är därmed mindre än mängden naturprodukter som kan säljas skattefritt i inkomstbeskattningen. Försäljning av naturprodukter som är skattefri i inkomstbeskattningen är av denna orsak momspliktig i vissa situationer.

4.2.2 Försäljning som sådan

En förutsättning för momsfrihet är att bären eller svampen säljs som sådan. Försäljningen är inte momsfri om naturprodukten förädlas eller om naturprodukten har odlats. Momslagen fastställer inte vad försäljning av bär och svamp som sådan betyder. I den rättspraxis som utvecklats under omsättningsbeskattningen har försäljning av frysta produkter inte ansetts som skattefri försäljning av primärprodukt (HFD 9.5.1984 liggare 2011). Motsvarande tolkning kan tillämpas även vid momsbeskattningen. Om en naturprodukt är förädlad kan allmänt taget bedömas i momsbeskattningen med samma kriterier som i inkomstbeskattningen (se kapitel 2.2.6 ovan).

4.2.3 Försäljning från en annan plats än en särskild försäljningsplats

Momsskattefrihet för försäljning av naturprodukter förutsätter att försäljningen inte sker från en särskild försäljningsplats. Försäljning av vilda bär och svampar är därmed momsfritt till exempel när en fysisk person som samlar bär och svamp inte har ett verksamhetsställe eller någon annan plats för försäljning av bär och svamp, utan de transporteras till en torgförsäljare, partihandlare eller vidareförädlare.

Inom rättspraxis har som särskild försäljningsplats inte räknats torg eller pausplats invid landsväg (HFD 20.12.1996 liggare 3929). Som särskild försäljningsplats räknas inte heller till exempel ett tillfälligt försäljningsbord under ett sommarevenemang. En fysisk person som samlat bär eller svamp kan därmed sälja sina bär momsfritt bl.a. från dessa platser.

Försäljning av vilda bär och svampar är momspliktig när försäljningen sker från en särskild försäljningsplats. En särskild försäljningsplats är till exempel en affär som drivs av den som samlat bären. En affär för direktförsäljning är likaså en sådan särskild försäljningsplats från vilken försäljning av vilda bär och svampar är momspliktig försäljning även om plockaren själv är säljare.

Försäljning från en särskild försäljningsplats som avses i momslagen inverkar inte på skattefriheten för inkomst av naturprodukter i inkomstbeskattningen.

4.3 Momsfrihet vid småskalig verksamhet

Enligt 3 § 1 mom. i momslagen är säljaren inte skattskyldig om räkenskapsperiodens omsättning är högst 15 000 euro, förutsatt att säljaren inte på egen anmälan har registrerats som skattskyldig. Vid uträkningen av denna gräns för småskalig verksamhet beaktas alla momspliktiga försäljningar av varor och tjänster under räkenskapsperioden samt momsfria försäljningar som nämns 3 § 2 mom. i momslagen. Om gränsen för småskalig verksamhet överskrids är hela räkenskapsperiodens försäljning momspliktig.

Med räkenskapsperiod avses den räkenskapsperiod som avses i 1 kap. 4 § i bokföringslagen (1336/1997, BokfL) . Om en fysisk person som säljer naturprodukter inte är bokföringsskyldig, anses räkenskapsperiodens omsättning vara försäljningsinkomster för kalenderåret.

En fysisk persons inkomst av naturprodukter ligger i praktiken oftast under ovan nämnda gräns för småskalig verksamhet. En fysisk person som säljer naturprodukter är därmed i allmänhet inte momsskyldig om han eller hon inte har annan försäljning eller har ansökt sig som momsskyldig.

Momsfri försäljning av vilda bär och svampar som avses i 59 § 1 mom. 6 punkten i momslagen räknas inte med i omsättningen vid fastställandet av gränsen för småskalig verksamhet. På försäljning av övriga naturprodukter ska betalas moms när försäljningen överstiger gränsen för småskalig verksamhet.

4.4 Försäljning i arbetsförhållande

Enligt 1 § 4 mom. i momslagen anses försäljning inte ske i form av en rörelse, om vederlaget för försäljningen enligt definitionen i 13 § i lagen om förskottsuppbörd är lön. En insamlare av naturprodukter behöver därmed inte betala moms om insamlandet av naturprodukter sker i ett arbetsförhållande.

5 Inkomst av försäljning av naturprodukter för personer från utlandet

5.1 Inkomstbeskattning

En person som kommer till Finland från utlandet för över sex månader är allmänt skattskyldig i Finland, dvs. skyldig att betala skatt till Finland för inkomster som förvärvats här och annorstädes (ISkL 9 § 1 mom. 1 punkten). Personens inkomst av naturprodukter som avses i 89 § i inkomstskattelagen är, då de ovan i denna anvisning nämnda förutsättningarna uppfylls, skattefri inkomst i inkomstbeskattningen i Finland. På motsvarande sätt är den lön personen får av sin finländska arbetsgivare skattepliktig förvärvsinkomst i Finland.

En fysisk person som uppehåller sig i Finland utan avbrott i högst sex månader är begränsat skattskyldig i Finland. En begränsat skattskyldig är skyldig att betala skatt till Finland enbart på inkomster som förvärvats i Finland (ISkL 9 § 1 mom. 2 punkten). På en begränsat skattskyldig persons inkomst av naturprodukter tillämpas med stöd av den hänvisningsbestämmelse som anges i 2 § 2 mom. i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst skattefrihet som avses i 89 § i inkomstskattelagen. Även en begränsat skattskyldig persons inkomst av naturprodukter är därmed skattefri inkomst under de förutsättningar som anges ovan i denna anvisning.

5.2 Mervärdesbeskattning

En person som kommer till Finland från utlandet är skyldig att betala moms till Finland för momspliktig försäljning av naturprodukter i Finland (MomsL 1 § 1 mom. 1 punkten). Skyldigheten att betala moms avgörs även i fråga om utländska personer i enlighet med de villkor som nämns i denna anvisning. Inkomsten av försäljning av bär och svamp som personen själv plockat kan vara momsfritt under de förutsättningar som anges ovan. Momsfriheten av verksamhet i liten skala tillämpas emellertid inte på utländska medborgare utan fast driftställe i Finland (MomsL 3 §).

ledande skattesakkunnig Sami Varonen

skattesakkunnig Markus Leppäkumpu