Utgifter för inkomstens förvärvande från förvärvsinkomster
Nyckelord:
- Har getts
- 14.1.2025
- Diarienummer
- VH/7441/00.01.00/2024
- Giltighet
- 14.1.2025 - Tills vidare
- Bemyndigande
- Lag om Skatteförvaltningen (503/2010) 2 § 2 mom.
- Ersätter anvisningen
- VH/32/00.01.00/2024, 6.2.2024
I den här anvisningen behandlas dels avdraget för förvärvande av inkomst, vilket beviljas den skattskyldige från löneinkomster på tjänstens vägnar, dels andra utgifter för förvärvande av inkomst vilka dras av från förvärvsinkomsterna. Dessutom behandlas det oavdragbara levnadskostnader.
1 Inledning
Med utgifter för förvärvande av inkomst avses den skattskyldiges kostnader för förvärvande och bibehållande av inkomst. Enligt 29 § i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL) har den skattskyldige rätt att dra av utgifterna för förvärvande eller bibehållande av inkomst (naturliga avdrag).
Enligt ISkL 31 § 4 mom. är emellertid bl.a. den skattskyldiges levnadskostnader inte avdragbara utgifter. Den skattskyldige ska framföra de grunder på vilka levnadskostnader som annars anses vara sedvanliga kan delvis eller i sin helhet betraktas som sådana utgifter för förvärvande av inkomst som är avdragbara i beskattningen. Oavdragbara levnadskostnader har behandlats i kapitel 2 i denna anvisning.
I 31 § i inkomstskattelagen ingår en förteckning med exempel på utgifter som kan uppstå när man förvärvar inkomst. Sådana utgifter är exempelvis medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och arbetslöshetskassor samt utgifter för att skaffa facklitteratur. I 93–95 a § i inkomstskattelagen anges vilka utgifter för förvärvande av inkomst som får dras av från förvärvsinkomsterna.
I denna anvisning behandlas utgifter som avses i 31 § i inkomstskattelagen och avdraget för förvärvande av inkomst som dras av från löneinkomst på tjänstens vägnar (ISkL 95 §) samt vissa andra utgifter som kan uppstå när man förvärvar eller bibehåller inkomst. I den här anvisningen behandlas också skogsarbetaravdrag.
I denna anvisning behandlas inte följande utgifter för förvärvande av inkomst eftersom de har behandlats i separata anvisningar:
- kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen: Avdrag av resekostnader i löntagarens beskattning
- avdrag för bostad på arbetsorten: Avdrag för arbetsbostad
- utbildningsutgifter: Utbildningsutgifter i personbeskattningen
- kostnader för arbetsresor: Avdrag av resekostnader i löntagarens beskattning, Ersättningar för arbetsresekostnader i beskattningen och Resekostnader för arbetstagare inom specialbranscher
- kostnader som finansierats med understöd: Beskattning av understöd, stipendier och hederspris
2 Icke-avdragbara levnadskostnader
Enligt ISkL 31 § 4 mom. får sedvanliga levnadskostnader inte dras av som utgifter för förvärvande av inkomst. Oavdragbara är även de utgifter som hänför sig till förvärvande och bibehållande av skattefri inkomst. Ett undantag till den här huvudregeln är de utgifter som hänför sig till förvärvande av skattefri dividendinkomst, som dock är avdragbara.
Utgifter för nyttigheter och tjänster som normalt används i privathushållet betraktas som oavdragbara levnadskostnader, även om de också skulle hänföra sig till förvärvande av inkomst. Om sådana utgifter är högre än sedvanligt på grund av inkomstförvärvet, anses utgifterna till den del som överskrider det sedvanliga beloppet i allmänhet vara avdragbara, eftersom utgifterna till denna del kan anses följa av inkomstförvärvet.
Exempelvis följande utgifter betraktas som oavdragbara levnadskostnader:
- amorteringar och räntor på bostadslån samt vederlags- och hyresutgifter för bostad
- utgifter för skötseln av barn och hemmet (till exempel utgifter för mat, barnens kläder, hemstädning)
- allmänna boendeutgifter (exempelvis avfalls- och fastighetsunderhållsavgifter, fastighetsskatt, försäkringsavgifter för familjen och lösöre i hemmet, avgifter för vatten, sotning och dagvatten)
- sedvanliga utgifter för kläder
- utgifter för hobbyverksamhet som inte avkastar inkomst
- anskaffningsutgifter för sedvanlig hemelektronik (t.ex. telefoner, kameror, tv-apparater), även om apparaterna delvis används för förvärv av inkomst
- prenumerationsavgifter för dagstidningar och tidskrifter
- kostnader för sjuk- och hälsovård samt olika slags utgifter i anknytning till stress- och livshantering
- motionskostnader, även om arbetet eller arbetsgivaren kräver en exceptionell prestationsförmåga
- utgifter för skattefri försäljning av vilda produkter, såsom bär.
Exempel 1: Lennart är yrkesmusiker vars huvudsakliga förvärvskälla är spelningsprovisioner, inkomster av immateriella rättigheter, såsom ersättningar för upphovsrätt, samt understöd.
Lennart prenumerar på en lokaltidning i syfte att följa upp tidningens kultursidor för hemstadens musikevenemang. Dessutom har han köpt nya jeans i en klädbutik så att kan kan ha dem på sig på sitt följande gig.
Lennart får inte dra av prenumerationsavgiften som kostnad för förvärvande av inkomst även om hans avsikt har varit att följa upp tidningsartiklar i anknytning till sitt yrke, eftersom prenumerationsavgifter på tidningar betraktas som oavdragbara levnadskostnader i beskattningen. Han får inte heller dra av kostnaderna för anskaffning av jeans som kostnad för förvärvande av inkomst, eftersom det är fråga om sedvanlig klädsel som också kan användas annanstans än i arbetet.
Exempel 2: Paula är en professionell skådespelare vars huvudsakliga förvärvskälla är framträdande på olika tv- och filmproduktioner.
Paula kommer att framträda i inspelningar för ett tv-program. För framträdandet har hon varit på frisör och manikyr samt skaffat sig ögonfransförlängning.
Paula får inte dra av utgifterna eftersom utgifter för skönhetsvård betraktas som oavdragbara levnadskostnader även om den skattskyldiges arbetsuppgifter förutsätter vissa insatser i utseendet.
Exempel 3: Laura tänker plocka lingon i skogen och sälja dem som sådana till en lokal torghandlare. Med tanke på bärplockningen har hon köpt en bärplockare och en hink. Laura får inte dra av utgifterna för bärplockaren och hinken som utgift för förvärvande av inkomst, eftersom inkomsterna av sporadisk plockning av naturbär är skattefria.
3 Avdrag för förvärvande av inkomst
Den skattskyldige får från sin löneinkomst dra av såsom avdrag för förvärvande av inkomst 750 euro, dock högst löneinkomstens belopp (ISkL 95 § 1 mom. 1 punkten). Avdraget för förvärvande av inkomst är ett fast avdrag som beviljas alla löntagare för att täcka kostnader man haft i sitt inkomstförvärv. Skatteförvaltningen gör avdraget på tjänstens vägnar.
Löntagaren behöver inte i verkligheten ha haft utgifter för förvärvande eller bibehållande av inkomst för att hen ska beviljas detta avdrag. Om dylika utgifter har uppstått kan de dock dras av endast till den del deras sammanlagda belopp överskrider det schablonmässiga avdraget för förvärvande av inkomst (ISkL 95 § 1 mom. 4 punkten)
Avdraget för förvärvande av inkomst täcker dock inte kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (Se Skatteförvaltningens anvisning Avdrag av resekostnader i löntagarens beskattning) och inte heller medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och arbetslöshetskassor (se kapitel 3). För dem beviljas alltid ett separat avdrag utöver avdraget för förvärvsinkomst.
Det sammanlagda beloppet av övriga utgifter för förvärvande av inkomst än kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats och medlemsavgifter avgör om avdrag beviljas på tjänstens vägnar i form av avdrag för förvärvande av inkomst eller om avdrag beviljas enligt de faktiska utgifterna.
Om beloppet av övriga utgifter för förvärvande av inkomst är mindre än avdraget för förvärvande av inkomst, beviljas den skattskyldige avdrag enligt det schablonmässiga avdraget för förvärvande av inkomst. Om beloppet av de övriga kostnaderna däremot är större än avdragsbeloppet för förvärv av inkomst, beviljas den skattskyldige avdrag enligt de faktiska utgifterna.
Exempel 4: Annas löneinkomster är 10 000 euro. Hon yrkar på avdrag för utgifter för förvärvande av löneinkomst enligt följande: 150 euro i medlemsavgifter, 1 000 euro i kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen för seriebiljett i kollektivtrafiken och 300 euro i utgifter för facklitteratur. Det schablonmässiga avdraget för förvärvande av inkomst är 750 euro och det beviljas henne på tjänstens vägnar.
Från den skattskyldiges löneinkomster dras av 150 euro i medlemsavgifter, 100 euro i resekostnader till den del självriskandelen om 900 euro har överskridits och 750 euro i avdrag för förvärvande av inkomst. Medlemsavgifterna och kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen dras alltid av oavsett avdraget för förvärvande av inkomst. Utgifterna för facklitteratur kan inte dras av separat, eftersom beloppet är mindre än avdraget för förvärvande av inkomst.
Exempel 5: Martins löneinkomster är 10 000 euro. Han yrkar på avdrag för utgifter för förvärv av löneinkomst enligt följande: 150 euro i medlemsavgifter, 1 000 euro i kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen för seriebiljett i kollektivtrafiken, 500 euro i utgifter för facklitteratur och 480 euro i avdrag för arbetsrum. Det schablonmässiga avdraget för förvärvande av inkomst är 750 euro och det beviljas honom på tjänstens vägnar.
Från den skattskyldiges löneinkomster dras av 150 euro i medlemsavgifter, 100 euro i resekostnader till den del självriskandelen om 900 euro har överskridits och 980 euro i övriga utgifter för förvärv av inkomst. Medlemsavgifterna och kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen dras alltid av oavsett det schablonmässiga avdraget för förvärvande av inkomst. Det sammanlagda beloppet av utgifter för facklitteratur och avdrag för arbetsrum överskrider beloppet av avdraget för förvärvande av inkomst. Det betyder att den skattskyldige i stället för 750 euro i avdrag för förvärvande av inkomst får dra av från sina löneinkomster det sammanlagda beloppet av kostnaderna för förvärvande av inkomst.
Avdraget för förvärvande av inkomst beviljas endast på löneinkomst. Avdraget beviljas således inte på olika slags pensionsinkomster, även om inkomsterna grundar sig på ett arbets- eller tjänsteförhållande. Avdrag för förvärvande av inkomst beviljas inte heller på sysselsättningsrelaterade förmåner (såsom arbetslöshetsdagpenning och utbildningsstöd) på ersättning för arbete, bruksavgifter och värdet på leveransarbete inom skogsbruket.
Om det finns avdragbara kostnader för annan förvärvsinkomst än löneinkomst, exempelvis resekostnader som inte har ersatts, eller vetenskapsidkares och konstnärers kostnader som inte har ersatts med understöd eller stipendier, får även dessa dras av från den aktuella inkomsten och därtill beviljas man avdrag för förvärvande av inkomst.
4 Medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och avgifter till arbetslöshetskassor samt övriga medlemsavgifter
Medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och avgifter till arbetslöshetskassor är utgifter för förvärvande av inkomst (ISkL 31 § 1 mom. 6 punkten). Dessa avgifter får enligt ISkL 95 § dras av till sina fulla belopp och avdraget för förvärvande av inkomst som beviljas från löneinkomsten begränsar inte rätten att dra av dessa avgifter.
I rättspraxis har man ansett att såväl medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer som avgifter till arbetslöshetskassor får också dras av från inkomstrelaterad dagpenning, grunddagpenning och sjukdagpenning (HFD 25.3.1996 liggare 855). Medlemsavgifterna till arbetsmarknadsorganisationer eller avgifterna till arbetslöshetskassan kan således dras av från vilken förvärvsinkomst som helst.
Enligt ISkL 22 § kan bl.a. arbetsmarknadsorganisationer betraktas som allmännyttiga samfund. Begreppet arbetsmarknadsorganisation har inte definierats närmare i lag. Enligt högsta förvaltningsdomstolens rättspraxis är arbetsmarknadsorganisationer endast organisationer som bedriver intressebevakning för hela sin bransch (HFD 19.12.2005 liggare 3416).
Arbetsmarknadsorganisationer är enligt vedertagen uppfattning och beskattningspraxis intresseorganisationer vars huvudsakliga uppgift är att genom ömsesidiga förhandlingar komma överens om villkoren som ska iakttas i anställningsavtal eller anställningsförhållanden i övrigt så att överenskommelsen är bindande för båda parter. Dylika intresseorganisationer för löntagare är t.ex. Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC, Centralorganisationen för utbildade yrkespersoner STTK och Centralorganisationen för högutbildade i Finland Akava samt deras direkta medlemsföreningar. Övriga löntagarorganisationer, t.ex. samarbetsorganisationer till de ovannämnda organisationerna eller föreningar av en viss yrkeskår betraktas inte som arbetsmarknadsorganisationer eller deras direkta medlemsföreningar.
Som medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer som avses i ISkL 31 § betraktas medlemsavgifter som betalas till arbetsmarknadsorganisationer och deras medlemsföreningar. Avdragbara är även sådana extra medlemsavgifter som organisationen fastställt i stadgeenlig ordning. Avgifter till arbetslöshetskassor som betalats till en arbetsmarknadsorganisation är också avdragbara i beskattningen. Däremot får man inte dra av som medlemsavgifter andra betalningar, såsom anslutningsavgifter, premier för frivilliga olycksfallsförsäkringar, avgifter till särskilda fonder, frivilliga strejkunderstöd eller dröjsmålsräntor som betalas till följd av försenad betalning.
Medlemsavgifter till andra organisationer än de arbetsmarknadsorganisationer som nämnts ovan är inte sådana medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer som avses i ISkL 31 §. T.ex. medlemsavgifterna till olika samarbetsorganisationer till arbetsmarknadsorganisationer eller föreningar av en viss yrkeskår är inte avdragbara som medlemsavgifter till en arbetsmarknadsorganisation.
Medlemsavgiften till en övrig samarbetsorganisation eller förening kan emellertid vara avdragbar i löntagarens beskattning som utgifter för inkomstens förvärvande eller bibehållande som avses i ISkL 29 §. Avgiften är avdragbar om den är en förutsättning för att utöva yrket eller bedriva affärsverksamheten eller den annars kan betraktas som en avgift som uppkommit p.g.a. förvärvande av inkomst.
Som medlemsavgift som är avdragbar som utgift för inkomstens förvärvande har man i regel för löntagare godkänd även den del av en till en förening erlagd medlemsavgift som är en ersättning för föreningens facktidning som behandlar yrkesfrågor och som föreningens medlemmar erhåller på grund av sitt medlemskap. Övriga medlemsavgifter som har debiterats enbart i syfte att stödja föreningens verksamhet är inte heller avdragbara.
Löntagaren ska själv på sin skattedeklaration anmäla och yrka på avdrag för medlemsavgifter till övriga organisationer som utgifter för inkomstens förvärvande. I praktiken kan löntagaren separat dra av utgifter för inkomstens förvärvande i sin beskattning endast till den del utgifternas sammanlagda belopp överstiger avdraget för inkomstens förvärvande, 750 euro (ISkL 95 § 1 mom. 4 punkten).
5 Övriga utgifter för förvärvande av inkomst
5.1 Facklitteratur
Utgifter för anskaffning av facklitteratur, forskningsmaterial och vetenskaplig litteratur får dras av som utgifter för förvärv av inkomst (ISkL 31 § 1 mom. 4 punkten). För att vara avdragbara förutsätts att utgifterna inte har ersatts med ett stipendium eller understöd. Närmare information om stipendier och understöd samt utgifterna som hänför sig till dem finns i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av understöd, stipendier och hederspris.
Utgifter för böcker och facktidningar som gäller den skattskyldiges bransch eller yrke är avdragbara om det är nödvändigt att skaffa facklitteratur för att upprätthålla den professionella kompetens och yrkesfärdighet som krävs i arbetet. Avdragbara kan exempelvis vara utgifterna för anskaffning av sådana böcker eller tidskrifter som exempelvis en lärare behöver i undervisningsarbetet eller en forskare i sitt forskningsarbete vid en högskola.
Avdragbara kan också vara utgifter för anskaffning av talböcker och e-böcker. Om man är prenumerant på en tal- eller e-bokstjänst som tillhandahåller också annat än facklitteratur, ska utgifterna indelas i avdragbara och oavdragbara utgifter i förhållande till privat bruk ock yrkesrelaterat bruk.
Däremot är verk som är allmänbildande till sin karaktär, såsom uppslagsverk och ordböcker på främmande språk, i allmänhet inte sådan facklitteratur som berättigar till avdrag. Kostnaderna för dem betraktas som oavdragbara levnadskostnader. Även kostnaderna för tidningar och tidsskrifter är i allmänhet oavdragbara levnadskostnader.
5.2 Arbetsredskap
Om den skattskyldige har varit tvungen att själv skaffa redskap som hen behöver i arbetet (verktyg, maskiner och inventarier) får hen dra av utgifterna från sin löneinkomst. Utgifterna för anskaffning, underhåll och reparation av arbetsredskap är avdragbara. Typiska sådana branscher där den skattskyldige använder egna arbetsredskap är till exempel byggbranschen, de flesta hantverksyrken och utövande av konst.
Utgifterna för underhåll och anskaffning av mindre arbetsredskap och inventarier får dras av under det år då de har betalats. Om den i beskattningen avdragbara anskaffningsutgiften för arbetsredskapet är högst 1 200 euro, anses att den sannolika ekonomiska användningstiden vanligtvis är högst tre år och avdraget görs på en gång.
Om den sannolika ekonomiska användningstiden för arbetsredskapet överstiger tre år ska anskaffningsutgiften dras av genom avskrivningar. Avskrivningen görs separat för varje föremål och den kan högst uppgå till 25 procent av utgiftsresten. Den oavskrivna anskaffningsutgiften för arbetsredskap som kan dras av i beskattningen kan dock dras av i sin helhet under det skatteår då den oavskrivna anskaffningsutgiften är högst 1 200 euro i början av skatteåret.
Exempel 6: Byggarbetaren har köpt en tryckluftskompressor som kostade 1 300 euro. Han använder kompressorn enbart i sin förvärvsverksamhet. Den sannolika ekonomiska användningstiden för kompressorn är över tre år. Byggarbetaren kan dra av anskaffningsutgiften för kompressorn som avskrivningar. Avskrivningsbeloppet för det första skatteåret är 325 euro (25 % x 1 300 euro). Den oavskrivna anskaffningsutgiften är 975 euro (1 300 - 325 euro). Eftersom den oavskrivna anskaffningsutgiften för kompressorn underskrider 1 200 euro i början av det andra skatteåret, kan byggarbetaren dra av detta belopp i sin helhet under det andra skatteåret.
Om arbetsredskapet är förstört, kan den återstående anskaffningsutgiften dras av på en gång under samma skatteår.
5.3 Avdrag för arbetsrum
Om den skattskyldige använder sin bostad eller ett arbetsrum som är separat från bostaden för att förvärva inkomster, får hen yrka på avdrag för utgifterna för arbetsrummet såsom utgifter för förvärvande av inkomsterna. Hen kan yrka på avdrag för arbetsrummet antingen som ett schablonmässigt avdrag (se tabellen nedan) eller enligt de faktiska utgifterna, men inte båda.
Avdraget för arbetsrum beviljas i första hand i form av ett schablonmässigt avdrag eftersom det i regel är omöjligt att utreda vilken andel av de faktiska utgifterna för den egna bostaden som hänför sig till inkomstförvärvet. Det schablonmässiga avdraget för arbetsrum täcker de faktiska utgifterna för både arbetsrum och möbler. För att kunna yrka på ett schablonmässigt avdrag förutsätts inte att det finns ett separat arbetsrum eller annat arbetsutrymme som är reserverat för arbetet. Det schablonmässiga avdragsbeloppet beror på hur mycket man arbetar hemma. Därtill ska man observera att avdraget påverkar beskattningen endast då avdraget för arbetsrum tillsammans med de övriga utgifterna för förvärvande av löneinkomster överstiger avdraget för förvärvande av inkomst (750 euro).
Enligt Skatteförvaltningens harmoniseringsanvisning beviljas som schablonmässigt avdrag för arbetsrum följande belopp (för skatteåret 2024):
Avdragsgrund | Avdragsbeloppet |
---|---|
Den skattskyldige använder bostaden oavbrutet och på heltid för att förvärva inkomster. eller Den skattskyldige distansarbetar på heltid för att förvärva inkomster och över 50 % av totalantalet arbetsdagar per skatteår. |
960 euro |
Den skattskyldige använder bostaden oavbrutet men endast på deltid för att förvärva inkomster. eller Den skattskyldige distansarbetar regelbundet för att förvärva inkomster men högst 50 % av totalantalet arbetsdagar per skatteår. |
480 euro |
Den skattskyldige använder bostaden för att förvärva sporadiska inkomster i andra än ovan nämnda situationer. eller Den skattskyldige distansarbetar i sin bostad endast sporadiskt. |
240 euro |
Om en betydlig andel av den skattskyldiges arbete ska utföras hemma, kan hen i stället för det schablonmässiga avdraget för arbetsrum yrka på avdrag för de faktiska utgifterna för arbetsrummet. Avdragbara faktiska utgifter kan vara hyres- och uppvärmningsutgifter för arbetsrummet samt den andel av avskrivningen av byggnadens anskaffningsutgift som hänför sig till arbetsrummet. Avdragbara utgifter kan också vara de faktiska utgifterna för anskaffning av möbler som behövs för att arbeta i arbetsrummet, såsom arbetsbord och arbetsstol.
För att få avdraget förutsätts att utgifter de facto har uppstått och att den skattskyldige på begäran kan lägga fram en tillförlitlig redogörelse för dem. Dessutom förutsätts det att den skattskyldige inte har dragit av utgifterna i något annat sammanhang.
Som faktiska utgifter kan den skattskyldige dock inte dra av sina egna och sin familjs levnadsutgifter. Oavdragbara levnadsutgifter är bland annat amorteringar på bostadslån samt räntekostnader och andra utgifter för lån. Icke-avdragbara levnadsutgifter är också utgifter för boende och uppehälle, såsom kostnader för avfallshantering och fastighetsunderhåll samt avgifter för sotning, försäkringar, vatten och dagvatten. Också utgifterna för renovering av ett arbetsrum i bostaden är i princip inte heller avdragbara.
Om makarna använder samma bostad för att förvärva inkomster kan båda makarna yrka på ett schablonmässigt avdrag för arbetsrum enligt ovan. Om makarna yrkar på avdrag enligt de faktiska utgifterna, ska avdragsbeloppet fördelas mellan makarna enligt en framlagd redogörelse.
Om den skattskyldige arbetar i en naturaförmånsbostad har hen rätt till endast det schablonmässiga avdraget för arbetsrum enligt ovan, om andra villkor för beviljande av avdraget enligt harmoniseringsanvisningen uppfylls.
Den skattskyldige kan yrka på att avdraget för arbetsrum ska dras av från inkomsten i alla de förvärvskällor för vilka hen använt bostaden eller arbetsrummet i syfte att förvärva inkomst. Exempelvis när den skattskyldige använder arbetsrummet för att förvärva jordbruks- och skogsbruksinkomster, kan hen yrka på avdrag för arbetsrummet såväl i jordbrukets förvärvskälla som i den personliga förvärvskällan. I den personliga förvärvskällan kan den skattskyldige yrka på avdrag för arbetsrum från såväl förvärvs- som kapitalinkomster om hen använt arbetsrummet för att förvärva bägge inkomstslag.
Det sammanlagda beloppet på schablonmässigt avdrag för arbetsrum som beviljats i alla förvärvskällor och inkomstslag får dock vara högst 960 euro per skatteår, om den skattskyldige inte redogör för högre verkliga kostnader.
Om den skattskyldige gör avdraget enligt de faktiska utgifterna, ska utgifterna fördelas till de olika inkomsterna i relation till vilken andel av avdraget för arbetsrum som inkomsterna hänför sig till.
Exempel 7: Aino distansarbetar hemma fem dagar i veckan. Hon har inte ett separat arbetsrum utan en skrivbordsplats i vardagsrummet i sitt hem.
Eftersom Aino använder sin bostad stadigvarande och på heltid för att förvärva inkomster och eftersom det inte går att på ett pålitligt sätt redogöra för de faktiska utgifterna för arbetsbordsplatsen i vardagsrummet (exempelvis för utgifterna för uppvärmning och el), kan hon i beskattningen yrka på ett schablonmässigt avdrag för arbetsrum upp till 960 euro.
Exempel 8: Anna och Jakob är makar. Anna distansarbetar i genomsnitt tre dagar i veckan, det vill säga 60 procent av arbetstiden. Jakob arbetar hemma i genomsnitt 1–3 dagar i veckan.
Eftersom Anna distansarbetar hemma på heltid och över hälften av totalantalet arbetsdagar, kan hon i beskattningen yrka på ett schablonmässigt avdrag för arbetsrum till ett belopp av 960 euro.
Jakob, som distansarbetar regelbundet men högst 50 procent av totalantalet arbetsdagar under skatteåret, kan i sin beskattning yrka på ett schablonmässigt avdrag för arbetsrum till ett belopp av 480 euro. Om Jakob inte har andra kostnader för förvärvande av inkomst utöver det schablonmässiga avdraget för arbetsrum, är avdragsbeloppet mindre än avdraget för förvärvande av inkomst. Då beviljas han automatiskt 750 euro i avdrag för förvärvande av inkomst och han behöver inte separat yrka på avdrag för arbetsrummet.
Exempel 9: Sandra och Ivar är makar som idkar jordbruk. Arbetet i anknytning till deras egentliga jordbruk utförs alltid någon annanstans än i hemmet. Sandra sköter jordbruksrelaterat skrivbordsarbete 1–2 timmar per dag i ett separat arbetsrum i anslutning till hemmet.
Eftersom hon använder bostaden kontinuerligt men endast på deltid för att förvärva inkomster, kan hon i beskattningen yrka på ett schablonmässigt avdrag för arbetsrum till ett belopp av 480 euro. Sandra deklarerar avdraget för arbetsrum i skattedeklarationen för jordbruk.
Exempel 10: Kontoristen Aila har ärvt skog. Skogen ger henne inkomster av virkesförsäljning och hon sköter allt skogsbruksrelaterat skrivbordsarbete hemma. Aila förvärvsarbetar inte alls hemma. Eftersom skogsbruksinkomsterna är sporadiska inkomster får Aila från skogsbrukets kapitalinkomster dra av 240 euro som ett schablonmässigt avdrag för arbetsrum såsom utgifter för förvärvande av inkomst.
Exempel 11: Olof är löntagare som förvärvsarbetar på heltid. Han följer aktivt näringslivet och utvecklingen av börskurser. För sina aktier har Olof endast några enstaka köp- eller försäljningstransaktioner per månad. Därtill äger han sedan länge aktier som avkastar årligen ett varierande belopp av dividendinkomster.
Olofs investeringsverksamhet är till sin karaktär långvarigt och passivt aktieinnehav. Värdepappershandeln som han bedriver under året som bisyssla är småskalig. Under dessa omständigheter är Olofs arbete hemma för att förvärva kapitalinkomster så obetydligt att han inte kan yrka på ett schablonmässigt avdrag för arbetsrum för att dras av från kapitalinkomsterna.
Exempel 12: Simon är försäljningsassistent. Han distansarbetar hemma två dagar i veckan, det vill säga 40 procent av arbetstiden.
Simon äger två bostadslägenheter och bor i den ena av dem. Den andra lägenheten hyr han ut kortvarigt till resenärer via en internetplattform. Nya hyresgäster kommer och går flera gånger per månad.
Eftersom Simon i anknytning till sitt arbete som försäljningsassistent distansarbetar regelbundet men högst 50 procent av totalantalet arbetsdagar under skatteåret, kan han från sin löneinkomst yrka på ett schablonmässigt avdrag för arbetsrum till ett belopp av 480 euro. Avdraget görs dock endast om det sammanlagda beloppet av utgifterna för förvärvande av löneinkomster överstiger maximibeloppet av avdrag för förvärvande av inkomst (750 euro).
Simon utför i sitt hem flera gånger i veckan arbeten som anknyter till uthyrningen av den andra bostaden. Han kan yrka på ett schablonmässigt avdrag för arbetsrum från sina kapitalinkomster upp till 240 euro, eftersom han arbetar hemma kontinuerligt men dock inte på heltid eller deltid.
Exempel 13: Herman är en investerare som försörjer sig på aktiv värdepappershandel. Hans värdepappersinnehav är huvudsakligen kortvariga. Han kan dagligen ingå tiotals köp- och försäljningstransaktioner med en eller flera aktier eller andra investeringsinstrument. För arbetet har Herman i sitt hem ett arbetsrum.
Eftersom Herman inte kan skilja de faktiska utgifterna för arbetsrummet från hans och hans familjs icke-avdragbara boende- och levnadskostnader, kan han yrka enbart på ett schablonmässigt avdrag för arbetsrummet. Avdragsbeloppet är 960 euro, eftersom han använder sitt hem kontinuerligt och på heltid för att förvärva inkomster.
5.4 Uniform och arbetskläder
Utgifterna för kläder som den skattskyldige använder i arbetet eller tjänsten är vanligtvis sådana levnadsutgifter som avses i ISkL 31 § 4 mom. och som inte får dras av i beskattningen. Avdrag kan dock beviljas i beskattningen om arbetskläderna inte kan användas för annat än för arbetsuppgifterna. Sådana arbets- eller tjänsterelaterade arbetskläder som inte kan användas någon annanstans än i arbetet är exempelvis soldat- och polisuniformer, prästdräkter och uppträdande artisters kostymer som inte är vanliga kläder utan avsedda för ett bestämt ändamål.
Om arbetet är speciellt smutsigt eller slitsamt för kläderna får avdrag göras för de faktiska utgifterna för att skaffa skyddskläder samt för tvätt- m.fl. kostnader (t.ex. kostnader för tvätteri). Uppskattade utgifter för att tvätta kläderna hemma får inte dras av.
När arbetsgivaren skaffar arbets- eller skyddskläderna beviljas den skattskyldige inte avdrag för anskaffning eller användning av kläderna. Om arbetsgivaren bekostar endast en del av anskaffningsutgifterna för skyddskläderna kan den skattskyldige dock beviljas avdrag för de utgifter som hen själv har betalat.
5.5 Datorer och dataförbindelser
Den skattskyldige får dra av kostnaderna för anskaffning av en dator och dess periferienheter (skärm, högtalare, printer, skanner osv) som utgift för förvärv av inkomst när hen behöver datorn i arbetet. Den skattskyldige ska för avdraget ange sitt yrke och utreda hur mycket och på vilket sätt hen använder datorn i sitt arbete. Avdrag nekas inte på basis av sedvanligt privat bruk av datorn.
Som avdragsbelopp för kostnader för datorer anses följande procentuella andelar av anskaffningsutgiften:
0 % | Inget bevis på att datorn används i arbetet. |
---|---|
50 % | Det finns bevis på att datorn används i arbetet. |
100 % | Det finns bevis på att datorn huvudsakligen används i arbetet. Datorn har använts t.ex. för att förvärva betydande biinkomster. |
Om datorns inköpspris som får dras av i beskattningen är högst 1 200 euro får man dra av anskaffningsutgiften på en gång. Om den avdragbara anskaffningsutgiften för datorn har dragits av årligen som avskrivningar, kan den oavskrivna anskaffningsutgiften dras av i sin helhet under det skatteår då anskaffningsutgiften varit högst 1 200 euro i början av skatteåret.
Exempel 14: Läraren har köpt en dator till ett inköpspris på 1 200 euro. Läraren har skaffat datorn för privat bruk men använder den också i sitt arbete. Som avdrag i beskattningen godkänns 50 % från inköpspriset på datorn, dvs. 600 euro. Eftersom den del av anskaffningsutgiften som kan dras av i beskattningen är under 1 200 euro, kan läraren dra av 600 euro som avdragbar anskaffningsutgift på en gång redan det år då datorn köpts.
Exempel 15: Om inköpspriset på lärarens dator var 3 000 euro och det privata brukets andel är 50 %, skulle den avdragbara utgiften i beskattningen uppgå till 1 500 euro. Av detta belopp kan läraren under det första året göra en avskrivning på 25 % (375 euro). Den oavskrivna anskaffningsutgiften som är avdragbar det följande året är då 1 125 euro. Eftersom beloppet understiger 1 200 euro kan läraren dra av den återstående icke-avskrivna anskaffningsutgiften (1 125 euro) i sin helhet följande år.
Utgifterna för en dataförbindelse (t.ex. bredbandsanslutning) berättigar till avdrag till den del förbindelsen har använts för att förvärva inkomst. Avdraget av utgifter för en teleförbindelse som använts för att förvärva inkomst kan beviljas enligt samma procentuella andelar och principer som vid avdrag av anskaffningsutgifter för datorer.
5.6 Kostnader för studieresor
En studieresa kan anses ha gjorts i syfte att förvärva eller bibehålla förvärvsinkomst då resan har varit nödvändig med tanke på personens nuvarande uppgifter eller arbete. Studiernas andel av resan ska vara större än ringa för att kostnaderna ens delvis ska vara avdragbara i beskattningen. Utgifterna för en kongressresa kan betraktas som utgifter för vetenskapligt arbete om den skattskyldige har hållit ett föredrag vid kongressen eller visat att kongressen är viktig för att upprätthålla yrkesskickligheten (bl.a. HFD 1976-II-529).
Utgifterna för en studie- och forskningsresa kan dras av och även en skälig ökning av boende- och övriga levnadskostnaderna som resan lett till. Om resan delvis är en rekreationsresa och delvis en studieresa, godkänns som avdrag i allmänhet den del av reseutgifterna som motsvarar studietiden.
5.7 Flyttningskostnader
Flyttningskostnader är levnadsutgifter som inte får dras av då den skattskyldige flyttar till en annan ort i början av sitt anställningsförhållande. Utgifterna för en flyttning som äger rum i samma arbetsgivares tjänst är inte heller avdragbara om arbetstagaren på eget initiativ söker sig till en annan ort (HFD 1974-II-547).
Måste den skattskyldige under anställningsförhållandet på arbetsgivarens order flytta på grund av att arbetsplatsen flyttat annanstans, kan de egentliga utgifterna för flyttningen dras av som utgifter för förvärvande av inkomst (HFD 1985-II-566).
5.8 Representationsutgifter
Representationsutgifter är utgifter för sedvanlig gästfrihet eller annan uppmärksamhet gentemot kunder, affärsbekanta och andra personer i syfte att skapa nya affärskontakter, att bevara eller förbättra gamla sådana eller att annars främja verksamheten.
Löntagare har i allmänhet inte sådana representationsutgifter som kan betraktas som utgifter för förvärvande av inkomst och därför beviljas avdrag i praktiken mycket sällan. Exempelvis försäljare och handelsrepresentanter får från sina inkomster dra av representationsutgifter om arbetsgivaren inte har ersatt utgifterna.
5.9 Löneutgifter
Utgifter för förvärvande av inkomst är bland annat löner och andra förmåner som har betalats till personer som arbetat för den skattskyldiges inkomstförvärv (ISkL 31 § 1 mom. 1 punkten). Lön som betalats till make eller maka är dock inte avdragbar. Lön som betalats till ett barn är avdragbar, förutsatt att barnet har arbetat vid förvärvsverksamheten och har före skatteårets utgång har fyllt 14 år. Den avdragbara lönen får inte överstiga det belopp som skulle ha betalats för arbetet till en person som inte hör till familjen (ISkL 31 § 2 mom.).
Eftersom man får dra av endast sådana löneutgifter som har uppstått vid inkomstförvärvet, får man inte dra av exempelvis löneutgifter till personer som har varit med om att bygga en byggnad som den skattskyldige använder som sin bostad. Inte heller får åldringar eller personer med funktionsnedsättning såsom utgift för förvärvande av inkomst dra av lönen till sina vårdare. Under vissa förutsättningar kan man få hushållsavdrag för dessa löneutgifter.
Avdragbart är vad en sammanslutning, en samfälld förmån eller ett dödsbo har betalat i lön som kan anses skälig till en delägare som arbetat för dess inkomstförvärv (ISkL 31 § 1 mom. 2 punkten).
5.10 Underhålls- och pensionsutgifter
Avdragbara utgifter är underhåll som enligt 5 § i lagen om socialhjälp har betalats till löntagare som arbetat för den skattskyldiges inkomstförvärv samt pensioner till dessa löntagare och deras anhöriga.
5.11 Vetenskapsidkares och konstnärers kostnader
Kostnader för vetenskapligt arbete och konstutövning är avdragbara utgifter för förvärvande av inkomst (ISkL 31 § 1 mom. 4 punkten). För att vara avdragbara förutsätts att utgifterna inte har ersatts med ett stipendium eller understöd. Närmare information om stipendier och understöd samt utgifterna som hänför sig till dem finns i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av understöd, stipendier och hederspris.
Kostnader som uppkommit p.g.a. vetenskapligt arbete är t.ex. kostnader som uppkommit p.g.a. skrivandet av en doktorsavhandling eller postdoktoral forskning. Enligt rättspraxis har bl.a. utgifterna för tryckning av en doktorsavhandling betraktats som sådana utgifter (HFD 8.2.1961 liggare 428 och HFD 1983-II-565). Andra utgifter för vetenskapligt arbete kan vara exempelvis utgifter för anskaffning av facklitteratur och andra publikationer, utgifter för användning av laboratorium eller datorutrustning, utgifter för studie- och forskningsresor samt andra extra boende- och levnadsutgifter som uppstått under resorna.
Avdragbara utgifter kan vara kostnader som uppkommit av anskaffning av en doktorshatt, tillhörande lyra och doktorsvärja, förutsatt att utgifterna hänför sig till den skattskyldiges inkomstförvärv (HFD 1993-B-523). Däremot är utgifterna för karonkan efter disputationen inte avdragbara kostnader som följer av det vetenskapliga arbetet (HFD 26.2.1981 liggare 1071).
Exempel 16: Kalle är universitetsprofessor och deltar som opponent i en disputation. Kustos vid disputationen är Brita som är biträdande professor vid universitetet. För disputationsakten skaffar sig både Kalle och Brita doktorshatt, tillhörande lyra och doktorsvärja.
Kalle och Brita får dra av från sina förvärvsinkomster utgifterna för dessa anskaffningar som utgifter för förvärvande av inkomst, eftersom deltagandet i disputationsakten som opponent och kustos hör till deras arbetsuppgifter.
Avdragbara utgifter hos till exempel bildkonstnärer, musiker och skådespelare kan vara bland annat utgifter för arbetsredskap (exempelvis instrument, om man är musiker), materialkostnader samt utgifter för arbetsrum eller övningsutrymmen. Även utgifter för kostym kan vara avdragbara om den skattskyldige kan redogöra för att de är nödvändiga och hurdant samband de har med förvärvsverksamheten.
Artister får dra av utgifterna för det konstnärliga arbetet från sina inkomster. Däremot är utgifterna för hobbyverksamhet som inte avkastat inkomst oavdragbara. Genom sitt beslut HFD:2009:106 tog högsta förvaltningsdomstolen ställning till gränsdragningen mellan konstnärlig verksamhet och hobbyverksamhet.
Ibland medför vetenskapligt arbete eller utövning av konst utgifter innan den motsvarande inkomsten har uppstått. Närmare information om att dra av utgifter i dessa situationer finns i Skatteförvaltningens anvisning Periodisering av inkomster och utgifter i beskattningen.
5.12 Kostnader för förtroendeuppdrag
5.12.1 Statligt förtroendeuppdrag
Skäliga kostnader som direkt har orsakats av att sköta statliga förtroendeuppdrag är utgifter för förvärvande av inkomst (ISkL 31 § 1 mom. 5 punkten). Statliga förtroendeuppdrag är bland annat riksdagsledamots och ministers befattningar samt medlemskap i olika kommittéer och nämnder.
Valutgifter är inte avdragbara eftersom avdrag beviljas endast för sådana utgifter som direkt följer av skötseln av förtroendeuppdraget. Avdragbara utgifter kan däremot vara s.k. partiskatt och sådana övriga obligatoriska avgifter till partiet som grundar sig på det arvode man mottagit för förtroendeuppdraget.
Enligt bestämmelsen kan man dra av endast skäliga kostnader för ett statligt förtroendeuppdrag. Det betyder att de avdragbara utgifterna ska vara skäliga i förhållande till den inkomst man mottagit för förtroendeuppdraget.
Till riksdagsledamöter kan med stöd av 70 § i inkomstskattelagen betalas skattefria ersättningar för att täcka särskilda kostnader och den ökning av levnadskostnaderna som följer av uppdraget som riksdagsledamot. Skäliga kostnader som direkt följer av skötseln av en riksdagsledamots tjänst får dras av endast till den del som de överstiger den skattefria kostnadsersättningen. Sålunda ska exempelvis riksdagsledamots förtroendepersonavgift som partierna tar ut från sina medlemmar (partiskatt) i första hand täckas med den skattefria kostnadsersättningen.
Partiskatten kan dras av i beskattningen som utgift för förvärvande av inkomst först när den tillsammans med de övriga utgifterna som skötseln av uppdraget som riksdagsledamot överskrider det skattefria kostnadsersättningsbeloppet. För att beviljas ett avdrag förutsätts att man har anteckningar över alla omedelbara utgifter som har att göra med uppdraget som riksdagsledamot.
5.12.2 Kommunalt eller välfärdsområdets förtroendeuppdrag
Avgifter som har tagits ut på mötesarvoden för kommunala eller välfärdsområdenas eller välfärdsammanslutningarnas förtroendeuppdrag är avdragbara utgifter för förvärvande av inkomst (ISkL 31 § 1 mom. 5 punkten). Kommunala förtroendeuppdrag är medlemskap i olika kommunala organ, såsom i kommunstyrelsen, -fullmäktige och i nämnder samt i andra kommunens eller samkommuners samarbetsorgan (30 § och 69 § i kommunallagen, 365/1995). Som välfärdsområdets förtroendeuppdrag anses t.ex ledamot i välfärdsområdets fullmäktige (Lag om välfärdsområden, 611/2021).
Avgift på mötesarvoden för förtroendeuppdrag kan betalas så att kommunen eller välfärdsområdet tar ut avgiften på arvodet och redovisar den till partiet eller partiföreningen. Alternativt kan förtroendepersonen själv betala avgiften till partiet eller partiföreningen.
Medlemskap i ett privaträttsligt samfunds styrelse eller annat förvaltningsorgan, såsom i ett aktiebolag som kommunen äger, är däremot inte ett sådant kommunalt förtroendeuppdrag som avses i kommunallagstiftningen. Avgiften som betalats för arvodet för ett dylikt förtroendeuppdrag kan inte dras av.
5.13 Avdrag för skogsarbete
5.13.1 Motorsågsavdrag
Motorsågsavdrag beviljas en skattskyldig som har använt motor- eller röjsåg vid fällning av träd, upparbetning av virke, skogsröjning eller annat arbete jämförbart med skogsröjning. Som utgift för förvärvande eller bibehållande av löneinkomst av sådant arbete anses kostnaderna för att använda såg till ett belopp om 30 procent eller, om den skattskyldige yrkar på detta, 40 procent av löneinkomsten (motorsågsavdrag).
Har ett arbetslag om två personer använt samma såg, anses dessa utgifter utgöra 20 procent av varderas löneinkomst av arbetet och, om arbetslaget bestått av tre personer, 15 procent av vars och ens löneinkomst av arbetet (ISkL 94 § 1 mom.).
Arbetsgivaren kan utöver den utbetalda lönen ersätta utgifterna för motorsågen separat eller dra av utgifternas andel av totalersättningen innan förskottsinnehållningen verkställs. Om utgifterna ersätts vid sidan om lönen utgör ersättningen för motorsågen skattepliktig kostnadsersättning, även då arbetsgivaren har betalat ersättningen utan att verkställa förskottsinnehållning. Motorsågsavdraget beräknas då på det sammanlagda beloppet av egentlig lön för arbetet och motorsågsersättningen (HFD 2011:80).
Exempel 17: Arbetsgivaren har betalat utgifterna för användning av en motorsåg. Hela årets lön till arbetstagaren uppgår till 20 000 euro, av vilket lönen för sågarbetet var 14 000 euro. Ersättningen för användning av motorsågen uppgår till 4 500 euro. Förskottsinnehållning har verkställts på 20 000 euro. Den skattskyldige ska i sin förhandsifyllda skattedeklaration yrka på motorsågsavdrag och redogöra för det lönebelopp som hen mottagit för sågarbetet. I den slutliga beskattningen beräknas motorsågsavdraget på basis av en lön om 18 500 euro (14 000 + 4 500).
Om arbetsgivaren har beaktat utgifterna för motorsågen genom att dra av utgifternas andel från lönen innan förskottsinnehållningen har verkställts, beräknas motorsågsavdraget på det lönebelopp som har betalats för sågarbetet.
Exempel 18: Arbetsgivaren har dragit av utgifterna för användningen av en motorsåg från lönen innan förskottsinnehållningen verkställdes. Hela årets lön till arbetstagaren uppgår till 20 000 euro, av vilket lönen för sågarbetet var 14 000 euro. Före förskottsinnehållningen dras av 30 procent av sågarbetets belopp (förordningen om förskottsuppbörd 18 § 1 mom. 2 punkten), dvs. 4 200 euro, såsom utgifter för motorsågen. Förskottsinnehållningen verkställs på 15 800 euro. Förskottsinnehållningen verkställs på 15 800 euro. Arbetstagaren ska i sin förhandsifyllda skattedeklaration yrka på motorsågsavdrag och redogöra för det lönebelopp som hen mottagit för sågarbetet. I den slutliga beskattningen beräknas motorsågsavdraget på basis av en lön om 14 000 euro.
När man räknar ut motorsågsavdraget beaktas inte lön för annat arbete (exempelvis för planteringsarbete) eller semesterlön. När man yrkar på motorsågsavdrag ska man alltid lägga fram en redogörelse för den lön man mottagit för sågarbetet.
Motorsågsavdraget som beviljas på schablonmässiga grunder är avsett att täcka samtliga av den skattskyldiges kapital-, underhålls- och driftskostnader för sågen. Om de faktiska kostnaderna för användningen av sågen är högre än motorsågsavdraget, anses som utgift för förvärv och bibehållande av löneinkomsterna emellertid de faktiska kostnaderna för motorsågen. Den skattskyldige ska då redogöra för kostnaderna.
5.13.2 Körredskapsavdrag
Från den skattskyldiges löneinkomst av skogskörningar dras av 60 procent i utgift för förvärv eller bibehållande av löneinkomsten om den skattskyldige har använt häst och körredskap eller traktor för körningarna. Avdraget från löneinkomst för andra än skogskörningar är 50 procent. (ISkL 94 § 2 mom.)
Avdrag för utgifterna för att använda häst och körredskap eller traktor kan godkännas till ett högre belopp om den skattskyldige visar att det faktiska beloppet av utgifterna har varit större.
5.13.3 Skogsarbetaravdrag
Utgör den skattskyldiges löneinkomst av skogsarbete minst en tredjedel av förvärvsinkomsterna, anses ytterligare 5 procent av löneinkomsten, dock högst 240 euro, som utgifter för förvärvande och bibehållande av denna löneinkomst (ISkL 94 § 3 mom.). Avdraget beviljas således till fullt belopp när lönen för skogsarbetet är minst 4 800 euro per år.
Avdraget görs endast på den lön som betalats för trädfällning, upparbetning av virke, skogsröjning eller annat arbete jämförbart med skogsröjning. Avdrag beviljas däremot inte exempelvis för löneinkomster av skogskörningar eller andra körningar eller sådd, plantering eller stämpling av skog. Avdraget beviljas vid sidan om motorsågsavdraget samt sådana utgifter för förvärvande av inkomst för vilka avdrag beviljas enligt en utredning.
När man bedömer om det finns förutsättningar för skogsarbetaravdraget ska man jämföra den skattskyldiges förvärvsinkomster med den lön av skogsarbete som avses ovan innan man drar av motorsågsavdrag eller andra utgifter för förvärvande av inkomst. Om inkomsten av skogsarbetet utgör minst en tredjedel av den skattskyldiges inkomster beviljas avdraget utan att den skattskyldige begär om det.
5.13.4 Arbetarskyddsredskap
Utgifterna för anskaffning och underhåll av arbetsskyddsredskap i skogs- och flottningsarbeten är avdragbara för arbetstagaren oavsett motorsågs- och skogsarbetaravdrag till den del arbetsgivaren inte har ersatt kostnaderna. Arbetsskyddsredskap är bl.a. arbets- och värmedräkt, regnskydd, lyftkrok samt fällningsbåge. För att få avdraget ska man lägga fram en redogörelse för utgifterna.
6 Ersättning av kostnader på grund av arbetet och kostnadsavdrag i beskattningen
6.1 Kostnader för arbetets utförande (15 § i L om förskottsuppbörd)
Arbetsgivaren kan på yrkande av löntagaren ersätta löntagaren för direkta kostnader som åsamkas hen på grund av arbetet eller dra av kostnadsandelen innan förskottsinnehållningen verkställs. Dylika utgifter kan vara exempelvis utgifter för arbetsredskap samt för material och förnödenheter, telefonkostnader, kostnadsersättning för kommunala familjedagvårdare samt utgifter för arbetsresor.
Löntagaren ska tillställa arbetsgivaren en redogörelse för kostnaderna. Om utredningen inte kan anses vara pålitlig ska kostnaderna uppskattas så att de motsvarar kostnader som vanligtvis uppstår under motsvarande omständigheter och i motsvarande arbetsuppgifter.
Kostnadsersättningar som arbetsgivaren separat har betalat för att utföra arbetet betraktas inte som lön, förutsatt att ersättningen inte överskrider det kostnadsbelopp som har utretts eller uppskattats. Arbetsgivaren behöver således inte verkställa förskottsinnehållning på ersättningen. Trots att ersättningen inte anses som lön kan den trots allt vara skattepliktig inkomst.
Som kostnader för att utföra arbetet anses dock inte:
- medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer
- avgifter till arbetslöshetskassor
- utgifter för resorna mellan bostaden och den egentliga arbetsplatsen
- utgifter för veckosluts- och andra motsvarande resor mellan bostaden och det särskilda arbetsstället under en pågående arbetskommendering
- utgifter för facklitteratur.
Arbetsgivaren kan således inte betala ersättning för dessa utgifter utan att verkställa förskottsinnehållning på ersättningen.
Förfarandet enligt 15 § i lagen om förskottsuppbörd har behandlats mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Direkta kostnader som orsakats av arbetet i förskottsuppbörden.
6.2 Skattefria kostnadsersättningar
Skattefria kostnadsersättningar i löntagarens slutgiltiga beskattning är enligt 71 § i ISkL endast de resekostnadsersättningar, dagtraktamenten, måltidsersättningar och logiersättningar som har betalats ut separat. Utgifter som redan har ersatts genom skattefria kostnadsersättningar får inte dras av i beskattningen.
Om den faktiska utgiften emellertid överskrider den skattefria kostnadsersättningens belopp, kan man yrka på att den överstigande delen av utgifterna ska dras av som utgifter för förvärvande av inkomst enligt en separat redogörelse.
6.3 Skattepliktiga kostnadsersättningar
Andra kostnadsersättningar som betalas ut separat och som inte hör till de skattefria ersättningar som nämns i kapitel 5.2 utgör skattepliktig inkomst för löntagaren. För att i beskattningen kunna dra av utgifter som har ett samband med de skattepliktiga kostnadsersättningarna ska löntagaren yrka på avdrag och lägga fram en redogörelse för utgifterna. Av redogörelsen ska det även framgå hur utgifterna hänför sig till inkomstförvärvet.
En löntagare får i beskattningen dra av endast de faktiska kostnaderna för förvärvande av inkomst och inte ett annat belopp som arbetsgivaren eventuellt betalat i ersättning.
Kostnadsersättningarna är i sin helhet skattepliktig löneinkomst om till exempel arbetsgivaren betalar kilometerersättning till den skattskyldige för resor mellan bostaden och den egentliga arbetsplatsen eller för dennes veckosluts- och andra motsvarande resor mellan bostaden och det särskilda arbetsstället under en pågående arbetskommendering. Löntagaren får dra av utgifterna för sådana resor i beskattningen såsom kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (ISkL 93 § och 95 § 1 mom. 3 punkten).
Som skattepliktig inkomst för en löntagare betraktas dock inte ersättningar för arbetsredskaps- eller materialutgifter som arbetsgivaren har betalat och som denne vanligtvis ska betala och där man kan anse att arbetstagaren genom att betala dem endast har representerat arbetsgivaren.
Exempel 19: En målare är anställd hos målerifirman A Ab. På målarens arbetsställe tar målarfärgen slut mitt under arbetsdagen och målaren köper mer på en handel. Eftersom målaren inte har arbetsgivarens kreditkort med sig betalar hen färgen själv. Målerifirman A Ab återbetalar målarfärgen till målaren enligt en verifikation. Ersättningen är inte skattepliktig inkomst för målaren.
Exempel 20: En representant har i avsikt att göra en arbetsresa för att träffa sin arbetsgivare B Ab:s kunder. Hen skriver ut broschyrer för kunderna med sin dator. Skrivarpappret tar slut och arbetstagaren går till en närliggande bokhandel och köper mer. Eftersom hen har betalat inköpet med egna pengar debiterar hen arbetsgivaren för inköpet. Ersättningen från arbetsgivaren anses inte utgöra skattepliktig inkomst.
6.4 Avdrag för kostnadsandel före förskottsinnehållning
Om arbetsgivaren inte separat betalat kostnadsersättning vid sidan om lönen utan har beaktat löntagarens utgifter genom att subtrahera dem före förskottsinnehållningen ska löntagaren yrka på att kostnaderna ska dras av i beskattningen. De utgifter som de facto har uppstått får dras av på basis av en redogörelse.
Belopp som motsvarar dagtraktamente, måltidsersättning och kilometerersättning och som har dragits av från den totala ersättningen i samband med förskottsuppbörden såsom ovan beskrivs, är inte sådana skattefria kostnadsersättningar som arbetsgivaren har betalat och som avses i 71 § i inkomstskattelagen. I den slutliga beskattningen kan löntagaren dra av de ökade levnads- och resekostnaderna för arbetsresan enligt en redogörelse.
Avdragen som avses i 94 § i inkomstskattelagen vilka nämns ovan, bl.a. motorsågsavdraget, kan beviljas i den slutliga beskattningen enligt bestämmelsen även som ett procentuellt avdrag utan att behöva redogöra för de faktiska utgifterna.
ledande skattesakkunnig Tero Määttä
skattesakkunnig Paavo Karhula