Den skattskyldiges deklarationsskyldighet

Den skattskyldige ska årligen åt skattemyndigheten deklarera sina skattepliktiga inkomster, avdragen som ska göras från dessa samt uppgifter om sina tillgångar och skulder. Dessa anvisningar behandlar huvudsakligen deklarationsskyldigheten för  en fysisk person och ett dödsbo. Här behandlas centralt vad som ska uppges på den förhandsifyllda skattedeklarationen och hur man meddelar. I anvisningarna redogörs även för verifikat och skyldigheten att spara dessa, anteckningsskyldighet  och hur samfund, sammanslutningar och samfällda skogar ska lämna in en skattedeklaration samt för utomståendes skyldighet att lämna uppgift.

1 Inledning

I dessa anvisningar redogörs för hur den skattskyldige ska uppfylla deklarationsskyldigheten som avses i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995, BFL). Här behandlas centralt vad en fysisk person och ett dödsbo ska ange i den förhandsifyllda skattedeklarationen och sättet för informering. I anvisningarna redogörs även för verifikat och skyldigheten att spara dessa, anteckningsskyldighet  och hur samfund, sammanslutningar och samfällda skogar ska lämna skattedeklaration samt en utomståendes skyldighet att lämna uppgift.

Anvisningarna ersätter Skattestyrelsens anvisning om ändringar i beskattningsförfarandet, Dnr 236/38/2007, 19.4.2007, kapitel 2 Den skattskyldiges deklarationsskyldighet.

2 Allmänt om deklarationsskyldigheten

Den grundläggande bestämmelsen om den skattskyldiges deklarationsskyldighet finns i 7 § 1 mom. i BFL. Enligt bestämmelsen ska den skattskyldige för beskattningen uppge skattemyndigheten sina skattepliktiga inkomster, avdragen som ska göras från dessa, uppgifter om sina tillgångar och skulder samt övriga uppgifter som påverkar beskattningen. Bestämmelsen gäller alla grupper av skattskyldiga.

När det gäller inkomster har de skattskyldiga en omfattande deklarationsskyldighet. Uppgifter om tillgånger och skulder ska fortfarande deklareras även om förmögenhetsbeskattningen upphörde fr.o.m. skatteåret 2006. Uppgifter om förmögenheten behövs bl. a. vid fördelningen av närings- och jordbruksinkomst i förvärvs- och kapitalinkomster, vid fastighetsbeskattningen och för den övriga skattekontrollen. Fysiska personer och inhemska dödsbon ska endast deklarera de tillgångar och skulder som avses i 10 § 2 och 3 mom. i BFL.

Bl. a. följande tillgångar som den skattskyldige äger ska deklareras

• Fastigheter
• aktier i bostadsaktiebolag och ömsesidiga fastighetsaktiebolag samt i andra bolag och andelar i övriga samfund,
• övriga värdepapper och värdeandelar (dock inte masskuldebrev som avses i lagen om källskatt på ränteinkomst),
• andelar i öppna bolag, kommanditbolag eller andra sammanslutningar
• besittnings- och nyttjanderätt till förmögenhet
• tillgångar som hör till rörelse- och yrkesverksamhet samt till gårdsbruk

Av skulderna ska den skattskyldige deklarera lån som beviljats av kreditinstitut och finansiella institut, staten, kommuner, försäkrings- och pensionsanstalter, intressekontor och lån som beviljats av arbetsgivare samt övriga lån vars ränta är avdragsgill i beskattningen.

Detaljerade bestämmelser om den skattskyldiges deklarationsskyldighet och dess omfattning finns i Skatteförvaltningens beslut om deklarationsskyldighet och anteckningar.

I praktiken uppfyller de skattskyldiga sin deklarationsskyldighet genom att lämna in skattedeklarationen för ett skatteår. Hur man lämnar in deklarationen beror på om den skattskyldige är en fysisk person, ett dödsbo, ett samfund, en samfälld förmån eller en sammanslutning.

3 Skattedeklaration hos fysiska personer och dödsbon

3.1 Förhandsifylld skattedeklaration

Skatteförvaltningen skickar en förhandsifylld skattedeklaration till fysiska personer och dödsbon som, utgående från skattemyndighetens information, kan antas ha haft skattepliktig inkomst, tillgångar eller skulder (7 § 2 mom. i BFL). Fysiska personer och dödsbon får förhandsifyllda skattedeklarationer oberoende av till vilken kund- eller beredningsgrupp kunden hör.

Förhandsifyllda skattedeklarationer produceras eller skickas inte automatiskt till personer som är yngre än 15 år, eftersom vanligtvis inte har skattepliktiga inkomster eller tillgångar. Sådana personer får en förhandsifylld skattedeklaration om skattemyndigheten har fått in uppgifter om att de har fått inkomster eller har förmögenhet.

Bestämmelserna om förhandsifylld skattedeklaration i lagen om beskattningsförfarande gäller endast fysiska personer och dödsbon. Också hos andra kundgrupper kan skattemyndigheten på förhand fylla i vissa uppgifter, såsom uppgifter som identifierar den skattskyldige. Enligt bestämmelserna i BFL betraktas detta emellertid inte såsom en förhandsifylld skattedeklaration. Den förhandsifyllda skattedeklaration som en fysisk person och ett dödsbo mottagit betraktas som en sådan förhandsifylld skattedeklaration som avses i BFL, även om det inte har fyllts i någon uppgift om inkomst eller förmögenhet. Detta påverkar tidpunkten för när skattedeklarationen ska lämnas in.

3.2 Innehållet i en förhandsifylld skattedeklaration

3.2.1 Skattedeklarationens uppbyggnad

Den förhandsifyllda skattedeklarationen är närmast avsedd för deklaration av uppgifter om inkomster, avdrag, och förmögenhet som hör till den personliga förvärvskällan. Den förhandsifyllda skattedeklarationen har en deklarationsdel, en specifikationsdel, ett beskattningsbeslut och ett beskattningsintyg samt giroblankett. Den skattskyldige lämna uppgifter om sin näringsverksamhet eller sitt jordbruk på särskilda deklarationsblanketter avsedda för detta ändamål (se närmare punkt 3.6).

I deklarationsdelen fylls på förhand i de sammanlagda beloppen av inkomster, avdrag och skulder för varje punkt. På blanketten har inkomsterna delats in förvärvs- och kapitalinkomst och avdragen i avdrag som görs från förvärvs- eller kapitalinkomst. I deklarationsdelen finns även punkter för att deklarera ändringar som skett i tillgångarna, skuldbeloppet, avdragen från skatt samt för utlandsinkomster och skatter på dessa. Dessutom ska man på deklarationsdelen ange uppgifter som hör till underskottsgottgörelsen samt ändringar i familjeförhållanden eller av underhållsskyldigheten.

I specifikationsdelen finns en närmare utredning av uppgifterna i deklarationsdelen. Där har skrivits ut t.ex. uppgifter om lön från olika arbetsgivare och beloppet förskottsinnehållning som tagits ut på dessa, specifikationer över ägda fastigheter och bostadsaktier, specifikationer över lån och räntor som betalts på dessa, uppgifter om sålda värdepapper och vissa andra uppgifter.

Beskattningsbeslutet, beskattningsintyget samt giroblanketterna som följer som bilaga till den förhandsifyllda deklarationen grundar sig på beskattningsberäkningen som gjorts på basis av de förhandsifyllda uppgifterna. Dessa uppgifter motsvarar inte alltid det slutliga beskattningsbeslutet, eftersom uppgifterna kan ändras innan beskattningen har slutförts. Det är möjligt att det t.ex. fattas hyresinkomster eller en överlåtelsevinst från de förhandsifyllda inkomsterna, varför beloppet av förskottsåterbäring eller kvarskattebeloppet som räknats ut är för litet. På motsvarande sätt kan skattebeloppet i beskattningsbeslutet vara för stort när det fattas avdrag på den förhandsifyllda skattedeklarationen.

Om uppgifterna ändras skickas ett nytt beskattningsbeslut och beskattningsintyg och om restskatten förändras även nya giroblanketter åt den skattskyldige.

 På den förhandsifyllda skattedeklaration som skickas till skattskyldiga som hör till beredningsgrupperna för rörelseidkare och yrkesutövare skrivs dock inte ut uppgifter för de förhandsifyllda beskattningsbesluten och – intygen. Detta beror på att uppgifterna från näringsverksamheten inte finns med i beskattningsberäkningen i detta skede varför uppgifterna i regel är bristfälliga för dessa skattskyldiga.

3.2.2 De förhandsifyllda uppgifterna på skattedeklarationen

Uppgifter som finns hos skattemyndigheten om den skattskyldiges inkomster, förmögenhet och avdrag samt övriga uppgifter som påverkar beskattningen skrivs av Skatteförvaltningen ut på den förhandsifyllda skattedeklarationen.

Förhandsifyllda uppgifter om inkomsterna är t.ex. löner, pensioner, dividender, skattepliktiga socialförmåner som betalats till den skattskyldige under skatteåret samt förskottsinnehållningarna på dessa.

Uppgifter om tillgångar vilka fylls i på förhand är t.ex. värdeandelar, andelar i placeringsfonder, bostadsaktier och fastigheter som den skattskyldige äger vid skatteårets slut.

Bland de förhandsifyllda avdragen från inkomsterna finns medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer, obligatoriska arbetslöshets- och pensionsförsäkringspremier och räntor på lån som den skattskyldige betalat under skatteåret. Som avdrag från tillgångarna fylls i uppgifter om skulderna vid skatteårets utgång. Andra uppgifter som påverkar beskattningen är t.ex. antalet barn den skattskyldige har att försörja; uppgiften påverkar maximibeloppet av underskottsgottgörelse enligt 131 § i inkomstskattelagen.

Skatteförvaltningen får uppgifter för förhandsifyllningen från utomstående uppgiftsskyldiga och från de egna registren. Enligt 3 kapitlet i lagen om beskattningsförfarande avses med utomstående uppgiftsskyldiga bl.a. inhemska arbetsgivare, pensionsanstalter, Folkpensionsanstalten, kreditinstitut och finansiella institut, värdepappersförmedlare, bolag som delar ut dividend samt värdepapperscentralen. I register som upprätthålls av Skatteförvaltningen finns uppgifter om fastigheter och bostadsaktier.

På den förhandsifyllda skattedeklarationen kan man också skriva ut sådana uppgifter om inkomster, avdrag eller förmögenhet som har införts i Skatteförvaltningens databaser under skatteåret eller efter dess utgång men före en förhandsifylld skattedeklaration har skrivits ut. Sådana uppgifter kan vara t.ex. vinst från överlåtelse av egendom som Skatteförvaltningen utrett och räknat ut på förhand, uppgifter om kostnaderna för resor mellan hemmet och arbetsplatsen vilka har deklarerats i samband med en ändring av skattekort eller ett hushållsavdrag som den skattskyldige deklarerat via betaltjänsten för små arbetsgivare (palkka.fi).

En del av de förhandsifyllda uppgifterna visar direkt beloppet av skattepliktig inkomst eller ett avdrag. Sådana är t.ex. beloppet på lön som den skattskyldige har fått eller ett räntebelopp denne har betalat. Dessutom skrivs det på specifikationsdelen ut sådana uppgifter som inte direkt visar beloppet på en inkomst eller ett avdrag.

Sådana är t.ex. kontrolluppgifter som kommit in från värdepappersförmedlare gällande den skattskyldiges aktieförsäljningar när man inte av förmedlaren har fått alla de uppgifter som behövs för att räkna ut en överlåtelsevinst/-förlust direkt på den förhandsifyllda skattedeklarationen. Denna information om försäljning antecknas i specifikationsdelen vid punkten Utred vinsterna och förlusterna från följande värdepapperstransaktioner. Uppgifterna är avsedda som stöd för den skattskyldige vid ifyllandet eftersom denne är skyldig att i dylika situationer själv räkna ut och deklarera beloppet av skattepliktig överlåtelsevinst eller avdragbar överlåtelseförlust.

3.3 Skyldighet att kontrollera och korrigera den förhandsifyllda skattedeklarationen

Den skattskyldige ska granska uppgifterna i den förhandsifyllda skattedeklarationen. Om uppgifterna är riktiga och den skatteskyldige inte har några andra skattepliktiga inkomster, avdrag, tillgångar, skulder eller några andra uppgifter eller yrkanden som påverkar beskattningen, återsänds inte skattedeklarationen, om skattemyndigheten inte särskilt kräver det (7 § 3 mom. i BFL).

Om uppgifterna är bristfälliga eller felaktiga, ska den skattskyldige rätta och komplettera uppgifterna och sända skattedeklarationen tillbaka till Skatteförvaltningen (se närmare om att lämna in skattedeklarationen i avsnitt 3.4).

Skyldigheten att kontrollera och korrigera gäller alla inkomster, tillgångar och avdrag som omfattas av deklarationsskyldigheten. Den skattskyldige ska t.ex. lägga till lön eller pension som fattas i skattedeklarationen eller fylla i en felaktig uppgift i deklarationen om lånets användningsändamål.

Utöver sina inkomster, avdrag och tillgångar ska den skattskyldige meddela skattemyndigheten övriga uppgifter som påverkar beskattningen (BFL 7 § 1 mom.).  Övriga uppgiftger som påverkar beskattningen är t.ex. antalet barn som ska försörjas och ändringar i familje- och vårdnadsförhållanden.

 Oberoende av varifrån en förhandsifylld uppgift har kommit, inverkar det inte på den skattskyldiges skyldighet att kontrollera och korrigera. Denne ska således kontrollera att beloppen är korrekta på skattedeklarationen för en beskattningsbar överlåtelsevinst som Skatteförvaltningen utrett på förhand, kostnaderna för resor mellan hem och arbetsplats som den skattskyldige själv deklarerat vid förskottsuppbörden eller hushållsavdraget som den skattskyldige har lämnat via Palkka.fi.

Den skattskyldige ska deklarera de korrigeringar, tillägg och övriga ändringar i den förhandsifyllda deklarationen till Skatteförvaltningen. De ändrade uppgifterna kan deklareras med webbtjänsten Skattedeklaration på nätet eller genom att returnera den förhandsifyllda skattedeklarationens deklarationsdel.

Utöver de uppgifter som lämnas i deklarationsdelen ska den skattskyldige ge nödvändiga utredningar om uppgifterna i skattedeklarationen på Skatteförvaltningens bilageblanketter, som en sådan finns att tillgå. Exempelvis vinster från överlåtelse av egendom ska fyllas i på bilageblankett 9 eller 9A och uppgifter om hushållsavdrag på bilageblankett 14A eller 14B. Om den förhandsifyllda skattedeklarationen ges elektroniskt ska de uppgifter som motsvarar bilageblanketterna även lämnas in elektroniskt. Om den skattskyldige returnerar den förhandsifyllda skattedeklarationen på papper ska även bilageblanketterna lämnas in på papper som bilaga till den förhandsifyllda skattedeklarationen.

3.4 Att returnera den förhandsifyllda skattedeklarationen

3.4.1 Skattedeklarationen kan returneras elektroniskt eller på papper

Den förhandsifyllda skattedeklarationen kan kompletteras och korrigeras med webbtjänsten Skattedeklaration på nätet. Tjänsten öppnas ca en månad före det datum som på den förhandsifyllda skattedeklarationen har angetts som sista dag för returnering och tjänsten är öppen till och med detta datum. Den som deklarerar på nätet behöver inte fylla i eller returnera skattedeklarationsblanketten eller eventuella bilageblanketter.

Den förhandsifyllda skattedeklarationen kan returneras till Skatteförvaltningen även som pappersversion. När en uppgift inte kan lämnas elektroniskt ska denna uppgift dock korrigeras på pappersversionen av den förhandsifyllda skattedeklarationen som ska returneras till Skatteförvaltningen. Eftersom man på Skatteförvaltningen övergår allt mer till elektroniska datamedier skannas deklarationerna som returnerats på papper och arkiveras elektroniskt. Deklarationer på papper arkiveras således inte längre hos Skatteförvaltningen.

3.4.2 När behöver den förhandsifyllda skattedeklarationen inte returneras

Då uppgifterna om skattepliktiga inkomster, avdrag, tillgångar eller skulder eller om andra uppgifter som påverkar beskattningen är korrekta på den förhandsifyllda skattedeklarationen behöver den skattskyldige inte returnera skattedeklarationen (7 § 3 mom. i BFL).

I den förhandsifyllda skattedeklarationen finns närmast uppgifter om inkomster, avdrag och tillgångar som hör till den skattskyldiges personliga förvärvskälla. När dessa uppgifter i den förhandsifyllda skattedeklarationen är riktiga och fullständiga, behöver den skattskyldige inte returnera den förhandsifyllda skattedeklarationen även om denne har skattepliktiga inkomster, avdrag eller tillgångar från annan verksamhet (näringsverksamhet eller jordbruk). Deklaration av uppgifter som hör till en annan inkomstkälla än den personliga redogörs nedan i punkt 3.6.

Om den skattskyldige returnerar den förhandsifyllda skattedeklarationen även om han inte är skyldig att göra det, tar skatteförvaltningen emot deklarationen samt behandlar och arkiverar den i det elektroniska arkivet på normalt sätt.

3.4.3 Vad innebär det att låta bli att returnera den förhandsifyllda skattedeklarationen

Den juridiska betydelsen av att låta bli att returnera den förhandsifyllda skattedeklarationen framgår i 7 § 4 mom. i BFL.  Om den skattskyldige inte returnerar den förhandsifyllda skattedeklarationen eller korrigerar dess uppgifter elektroniskt anses att denne har lämnat in en skattedeklaration som överensstämmer med uppgifterna i den förhandsifyllda skattedeklarationen. Den skattskyldige anses då själv ha deklarerat de skattepliktiga inkomsterna, tillgångarna, avdragen och de övriga uppgifterna som påverkar beskattningen på så sätt som de har fyllts i på förhand.

Om den skattskyldige har haft andra inkomster, tillgångar och uppgifter som påverkar beskattningen än de som har fyllts i på förhand men inte lägger till dem eller returnerar deklarationen har denne lämnat in en bristfällig skattedeklaration och försummat sin deklarationsskyldighet. På grund av detta kan skatteförhöjning påföras (BFL 32 §).

Även när den skattskyldige har blivit obeskattad i den ordinarie beskattningen på grund av den försummade deklarationsskyldigheten – t.ex. för en överlåtelsevinst som fattas i den förhandsifyllda skattedeklarationen – kan beskattningen senare rättas till den skattskyldiges nackdel (56 § 4 mom. i BFL ). Datainnehållet i den förhandsifyllda skattedeklarationen kan senare konstateras genom ett duplikat som förvaras i Skatteförvaltningens elektroniska utskriftsarkiv.

3.4.4 Returdatum för den förhandsifyllda skattedeklarationen

Den korrigerade förhandsifyllda skattedeklarationen ska returneras eller uppgifterna i den ska korrigeras elektroniskt senast det datum som Skatteförvaltningen har bestämt (BFL 8 §). Bestämmelser om den sista inlämningsdagen för skattedeklarationen finns i Skatteförvaltningens beslut om deklarationsskyldighet och anteckningar. Inlämningstiderna för de förhandsifyllda skattedeklarationerna är graderade. På den förhandsifyllda skattedeklarationen som skickas till den skattskyldige anges ett datum för när denne senast ska returnera den korrigerade förhandsifyllda skattedeklarationen till Skatteförvaltningen eller göra korrigeringar med webbtjänsten Skattedeklaration på nätet.

Enligt 10 § i Skatteförvaltningens beslut om deklarationsskyldighet och anteckningar ska makar lämna in den korrigerade förhandsifyllda skattedeklarationen inom samma utsatta tid. Om inlämningstiderna för makar enligt ovan nämnda beslut går ut vid olika tidpunkter, ska makarna lämna in den korrigerade förhandsifyllda skattedeklarationen inom den tidsfrist som går ut först, förutsatt att någon annan tidpunkt inte anges på skattedeklarationsblanketten.

Det avgörande i sådana situationer är den inlämningsdag som har antecknats på den skattskyldiges skattedeklarationsblankett.

3.5 Skyldighet att lämna in skattedeklaration

En skattskyldig eller ett dödsbo som inte har fått en förhandsifylld skattedeklaration men som under skatteåret har haft skattepliktig inkomst eller förmögenhet eller som har andra uppgifter som påverkar beskattningen ska utan uppmaning lämna in en skattedeklaration för beskattningen (BFL 7 § 5 mom.).

Bestämmelsen gäller alla situationer där den skattskyldige av någon anledning inte har fått en förhandsifylld skattedeklaration. Det kan vara fråga om att adressuppgifterna har varit felaktiga och den förhandsifyllda skattedeklarationen därför inte nått den skattskyldige, eller att skatteförvaltningen inte alls har framställt en förhandsifylld skattedeklaration som skickats till den skattskyldige. Den skattskyldige ska i sådana fall lämna in skattedeklaration på eget initiativ. På begäran kan skattebyrån skriva ut ett duplikat av den förhandsifyllda skattedeklarationen från utskriftsarkivet, om en förhandsifylld skattedeklaration har framställts.

Dessutom är var och en skyldig att lämna in en skattedeklaration om skattemyndigheten särskilt kräver en sådan (BFL 7 § 7 mom.). Skattemyndigheten kan således i enskilda fall alltid kräva en skattedeklaration, även om den skattskyldige i övrigt inte är skyldig att returnera sin förhandsifyllda skattedeklaration eller lämna in skattedeklaration.

3.6 Skattedeklaration för näringsverksamhet, jordbruk och skogsbruk

Bestämmelserna i lagen om beskattningsförfarande om förhandsifylld skattedeklaration gäller inte skattedeklarationer för jordbruk och näringsverksamhet. En fysisk person och ett dödsbo ska alltid på eget initiativ lämna in skattedeklarationen för jordbruk och näringsverksamhet (BFL 7 § 3 mom.).

Skattedeklarationen för näringsverksamhet och jordbruk ska lämnas in även när den skattskyldige inte under skatteåret har haft inkomster från näringsverksamhet eller jordbruk, eller därmed förknippad förmögenhet. I praktiken innebär detta att en skattskyldig som i Skatteförvaltningens kundregister antecknats som aktiv rörelseidkare, yrkesutövare eller jordbrukare men som inte haft någon verksamhet under skatteåret ska lämna in den skattedeklaration som Skatteförvaltningen skickat samt redogöra för att ingen verksamhet förekommit.

Fysiska personer och dödsbon som bedriver skogsbruk ska lämna in en skattedeklaration för skogsbruk. Till skillnad från näringsverksamhet och jordbruk behöver deklarationen för skogsbruk emellertid inte lämnas in om den skattskyldige under skatteåret inte har haft skogsbruksinkomst, avdrag eller andra sådana uppgifter som påverkar beskattningen (BFL 7 § 3 mom.).

Deklarationstidpunkten för näringsverksamhet, jordbruk och skogsbruk anges i Skatteförvaltningens beslut om deklarationsskyldighet och anteckningar. Deklarationer för näringsverksamhet, jord- och skogsbruk kan lämnas in elektroniskt med en webblankett på tjänsten suomi.fi eller via webbtjänsten Ilmoitin.fi om den skattskyldige har en fil som gjorts i ett ekonomistyrningsprogram för deklarering. Dessutom kan deklarationen lämnas in som en webblankett eller en fil via följande Tyvi-tjänsteleverantörer.

• Aditro (aditro.fi)
• Itella (tyvi.fi)
• Kustannusosakeyhtiö Koivuniemi (tyvi.koivuniemi.fi)
• CGI (tyvi-palvelu.fi).

För elektronisk deklaration behövs antingen personliga nätbankskoder, ett chipförsett personkort eller Katso-koder.

4 Verifikat

4.1 Verifikat bifogas inte skattedeklarationen

Inga verifikat ska bifogas skattedeklarationen (10 § i BFL). Med verifikat avses kvitto eller annan handling som bekräftar att en betalning eller annan prestation har gjorts samt tidpunkten eller grunden. Verifikationer är t.ex. fakturor, gireringskvitton, kassakvitton, lönebesked, köpehandlingar och övriga avtal. Den skattskyldige får i allmänhet verifikatet av någon annan eller t.ex. av ett företag som sålt varan eller tjänsten eller från ett penninginstitut som förmedlat betalningen.

Bilageblanketter till skattedeklarationen och fritt formulerade utredningar som den skattskyldige sammanställt för beskattningen är inte sådana verifikationer som avses i 10 § i BFL. Bilageblanketterna ska alltså bifogas skattedeklarationen.

 10 § i lagen om beskattningsförfarande gäller alla grupper av skattskyldiga således även dem som inte är bokföringsskyldiga. Utgångspunkten i personbeskattningen är att de uppgifter och utredningar som uppges med skattedeklarationen och bilageblanketterna om grunderna och beloppen för inkomsterna och avdragen ska vara riktiga och tillräckliga och inte ska behöva bekräftas med verifikat. Skatteförvaltningen ber den skattskyldige att visa verifikat när det i är nödvändigt att verifikationerna visas upp för att kunna bekräfta att uppgifterna är riktiga i ett enskilt fall.

Om den skattskyldige trots allt bifogar ett kvitto eller ett annat verifikat till sin skattedeklaration tar Skatteförvaltningen emot verifikationen skannar det i elektronisk form. Efter skanningen sparas deklarationerna och verifikaten på papper inte längre i Skatteförvaltningens arkiv. På grund av detta ska verifikat som är viktiga för den skattskyldige såsom köpebrev inte bifogas skattedeklarationen i original, utan som kopia.

Enligt 11 § i lagen om beskattningsförfarande ska den skattskyldige på uppmaning av Skatteförvaltningen eller besvärsinstansen förete verifikationer. Skattemyndigheten kan be kunden visa upp verifikationer när beskattningen verkställs men också efter att den ordinarie beskattningen har avslutats, när man söker ändring i beskattningen eller när skattemyndigheten behandlar en fråga som gäller rättelse av beskattningen.

Skatteförvaltningen, skatterättelsenämnden, förvaltningsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen är besvärsinstanser. Om den skattskyldige inte trots myndighetens begäran företer verifikationen, kan en skatteförhöjning påföras med stöd av 11 § och 32 § i BFL. En följd av att låta bli att visa upp verifikat kan även vara att ett avdrag som den skattskyldige yrkar på inte beviljas eller ett avdrag som redan beviljas avlägsnas, förutsatt att det inte på något annat sätt har visat sig sannolikt att den skattskyldige är berättigad till avdraget. Även ogrundade yrkanden på avdrag kan medföra skatteförhöjning.

Skatteförvaltningen kan på grund av orsaker hör till skattekontrollen bestämma att den skattskyldige ska bifoga verifikationerna till sin skattedeklaration, med undantag från huvudregeln (BFL 10 §). Då är det inte fråga om ett föreläggande i ett enskilt beskattningsärende utan om något som ska föreskrivas i Skatteförvaltningens beslut och enligt vilken den skattskyldige ska bifoga verifikationer t.ex. för att bevisa rätten till ett visst avdrag. Skatteförvaltningen har tills vidare inte meddelat sådana föreskrifter.

4.2 Att spara verifikaten

Den skattskyldige ska själv förvara verifikationerna som gäller de uppgifter som uppgetts i skattedeklarationen fem år från ingången av året efter det då beskattningen slutförts (BFL 11 a §). Skyldigheten att förvara verifikationer gäller emellertid inte verifikationer på sådana uppgifter som skattemyndigheten fyllt i på den förhandsifyllda skattedeklarationen.

Verifikationer över dessa uppgifter behöver inte förvaras om uppgifterna är korrekta och exakt motsvarar de uppgifter som den skattskyldige har i sina verifikationer. Om den förhandsifyllda uppgiften är felaktig, ska den skattskyldige lämna den rätta uppgiften i sin skattedeklaration och förvara verifikationen med den rätta uppgiften.

Förvaringsskyldigheten gäller inte de verifikat som den skattskyldige har sänt till skattemyndigheten (11 a § i BFL). Detsamma gäller både sådana verifikationer som den skattskyldige lämnar in på eget initiativ som på sådana som den skattskyldige lämnar på skattemyndighetens uppmaning. Skatteförvaltningen kan på grund av skattekontrollen besluta att den skattskyldige ska förvara verifikationerna också gällande uppgifter som skattemyndigheten har antecknat i den förhandsifyllda skattedeklarationen. Den skattskyldige ska förvara verifikationerna som gäller hushållsavdrag och de uppgifter som behövs för att räkna ut vinst eller förlust vid överlåtelse av egendom även om skattemyndigheten har antecknat dessa uppgifter på den förhandsifyllda skattedeklarationen. I enlighet med 11 a § 1 mom. i lagen om beskattningsförfarande ska verifikationerna bevaras i fem år från ingången av året efter det då beskattningen slutförts (Skatteförvaltningens beslut om deklarationsskyldighet och anteckningar 1319/2013). Skatteförvaltningen kan också begränsa skyldigheten att bevara verifikaten som avses i lagen när det uppenbarligen är onödigt att spara dem.

Skatteförvaltningen har tills vidare inte meddelat några föreskrifter som begränsar förvaringsskyldigheten enligt 11 a § i BFL. I lagen om beskattningsförfarande finns inga bestämmelser om hur den skattskyldige ska förvara verifikationerna.Meningen är att verifikationerna ska förvaras i sådan läsbar skriftlig form att de kan läggas fram då skattemyndigheten eller besvärsinstansen inom den tid som anges i BFL 11 a § begär att den skattskyldige ska visa upp dem. Utgångspunkten är att den skattskyldige ska förvara verifikationen i original.

Om verifikationen är av sådant material att anteckningarna på den bleknar och blir oläsliga, bör den skattskyldige också förvara en beständig fotokopia av den ursprungliga verifikationen. En elektronisk verifikation eller ett pappersverifikat som den skattskyldige har skannat in kan också förvaras elektroniskt. Vid behov måste man kunna få verifikaten på papper.

Verifikationerna ska förvaras för att den skattskyldige vid behov kan bekräfta att de uppgifter han lämnat i sin skattedeklaration är riktiga, t.ex. rätten att få ett avdrag. Att verifikatet inte kan visas upp t.ex. på grund av att det har försvunnit leder inte automatiskt till att avdraget inte kan beviljas eller att ett redan beviljat avdrag avslås. Också en annan pålitlig utredning för rätten till avdrag kan godkännas i beskattningen. Som tillräcklig utredning kan i vissa fall också anses en fritt formulerad utredning som visar att de utgifter vilka är som grund för ett avdrag sannolikt har uppstått och att beloppet på basis av utredningen kan uppskattas.

5 Anteckningar

5.1 Allmänt om anteckningsskyldigheten

Anteckningsskyldigheten gäller en sådan förvärvsverksamhet som inte ska betraktas som näringsverksamhet och en skattskyldig som inte är bokföringsskyldig. Enligt 12 § i lagen om beskattningsförfarande ska anteckningar göras för gårdsbruk, skogsbruk, uthyrningsverksamhet, investeringsverksamhet eller annan förvärvsverksamhet.

Enligt 40 § i Skatteförvaltningens beslut om deklarationsskyldighet och anteckningar (1319/2013) gäller anteckningsskyldigheten förutom verksamheterna som avses i 12 § i BFL även fastighetsinkomst eller inkomst av fiske, biinkomster av tjänst och dricks samt inkomster av upphovsrätt, uppfinning, patent och varumärke, av syneförrättningar och inspektioner, långivning, mottaget uppdrag, uthyrning, kurser och privatlektioner samt annan motsvarande verksamhet. I 36 - 40 § i ovan nämnda beslut föreskrivs närmare om innehållet i anteckningarna.

5.1.1 Anteckningsskyldighet i investeringsverksamhet

Enligt 12 § i BFL ska anteckningar föras också för placeringsverksamhet. Med placeringsverksamhet avses placering av medel i värdepapper, andelar i investeringsfonder och annan motsvarande egendom och handel med sådan egendom när denna verksamhet inte ska betraktas som näringsverksamhet.

Typiska tillgångar i investeringsverksamhet är privatpersoners placeringar i offentligt noterade värdepapper, andra affärsaktier samt bostäder och fondandelar som skaffats i investeringssyfte. Däremot hör sådana tillgångar som är avsedda för den skattskyldiges personliga bruk eller konsumtion, såsom fritidsfastighet, golfaktie eller semesterandel som den skattskyldige eller dennes familj använder inte till placeringstillgångarna.

Verksamhetens omfattning inverkar dock inte på anteckningsskyldigheten. Anteckningar ska således föras även om placeringarnas värde eller t.ex. antalet aktier är smärre. Anteckningar för placeringsverksamheten förs i första hand med tanke på beskattningen av överlåtelsevinster. Meningen är att anteckningarna ska redogöra för de faktorer som behövs för att räkna ut överlåtelsevinsten eller -förlusten.

Av anteckningarna och de därmed förknippade bilagorna ska framgå datum för när egendomen skaffades, förvärvet, anskaffningsutgiften, ändringar i anskaffningsutgiften på grund av emissioner och splits, överlåtelsetidpunkten, överlåtelsepriset, övriga kostnader som hör till anskaffningen och försäljningen samt andra uppgifter som är nödvändiga i beskattningen av överlåtelsevinsten.

Den största delen av tillgångarna i investeringsverksamheten som avses 12 § i BFL består av värdeandelar och andelar i placeringsfonder. Den skattskyldige behöver inte föra särskilda anteckningar över sådana tillgångar. Det är i allmänhet tillräckligt att den skattskyldige sparar kontoutdragen han fått från den som förvaltar värdeandelskontot eller rapporterna från fondbolaget, förutsatt att de ovan nämnda uppgifterna framgår av dessa. Den skattskyldige ska föra anteckningar över den övriga placeringsegendomen där de ovan nämnda uppgifterna framgår.

5.2 Spara anteckningarna

Anteckningar kan sparas eller förvaras förutom på papper, också i elektroniskt format på dator. Det här gäller både investeringsverksamhet och annan verksamhet som omfattas av anteckningsskyldigheten. Anteckningarna ska emellertid alltid kunna skrivas ut på papper vid behov.

Anteckningarna och verifikationerna för varje skatteår ska förvaras i fem år från ingången av året efter det år då beskattningen slutförts.

6 Skattedeklaration för ett samfund och en samfälld förmån

Samfund, sammanslutningar och samfällda förmåner ska självmant lämna in en skattedeklaration om de under skatteåret haft skattepliktig inkomst eller förmögenhet eller om de har andra uppgifter som påverkar beskattningen (BFL 7 § 6 mom.).

Bestämmelserna om förhandsifylld skattedeklaration i lagen om beskattningsförfarande gäller endast fysiska personer och dödsbon. Övriga skattskyldiga ska själva anteckna sina skattepliktiga inkomster, tillgångar och andra uppgifter som påverkar beskattningen på skattedeklarationen. Bestämmelser om inlämningstiden för skattedeklarationer för samfund, sammanslutningar och samfällda förmåner finns i Skatteförvaltningens beslut om deklarationsskyldighet och anteckningar.

7 Elektroniska tjänster och elektronisk underskrift

Lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) tillämpas enligt 93 a § i lagen om beskattningsförfarande i ärenden som handläggs enligt sistnämnda lag. Deklarationer och andra handlingar som kan lämnas in till skattemyndigheten elektroniskt och som enligt bestämmelserna ska undertecknas ska certifieras på sådant sätt som avses i 18 § i lagen om elektroniska signaturer (14/2003) eller på något annat godtagbart sätt.

Elektroniska tjänster är t.ex. att korrigera och returnera den förhandsifyllda skattedeklarationen i webbtjänsten Skattedeklaration på nätet och ändring av innehållningsprocenten via tjänsten Skattekort på nätet. Det är inte möjligt att utföra tjänster elektroniskt hos Skatteförvaltningen i alla tänkbara ärenden. Aktuell information om Skatteförvaltningens elektroniska tjänster finns på webbplatsen www.skatt.fi/eTjanster.

Det finns föreskrifter om elektronisk underskrift och certifiering av handlingar i Skatteförvaltningens föreskrift om certifiering av deklarationer och andra handlingar som lämnas in till Skatteförvaltningen på elektronisk väg (Dnr 1223/09/2009).

En skattedeklaration eller någon annan handling som lämnas in elektroniskt tills skattemyndigheten uppfyller kravet på underskrift om den har certifierats med personliga nätbankkoder, befolkningsregistercentralens chipförsedda personkort, Katso-koder eller ett annat certifieringssätt som används i en förmedlingstjänst av deklarationer som Skatteförvaltningen publicerat. Certifieringen i de olika tjänsterna kan variera.

8 Betydelsen av utomståendes skyldighet att lämna uppgifter

Att fylla i en skattedeklaration på förhand förutsätter att Skatteförvaltningen får uppgifter för beskattningen av andra än av den skattskyldige själv. Uppgifter som man får av utomstående används i beskattningen delvis direkt som skattegrund och delvis som kontrolluppgift. Bestämmelser om utomståendes skyldighet att lämna uppgifter finns i 15 – 20 § i lagen om beskattningsförfarande.

Bland andra inhemska arbetsgivare, pensionsanstalter, Folkpensionsanstalten, kreditinstitut och finansiella institut, värdepappersförmedlare, bolag som delar ut dividend samt värdepapperscentralen är utomstående uppgiftsskyldiga. Skatteförvaltningen utfärdar mer ingående bestämmelser om vilka uppgifter som ska lämnas, tidpunkten för detta och på vilket sätt eller hur uppgiftsskyldigheten kan begränsas. Närmare föreskrifter om deklarationsskyldigheten finns i Skatteförvaltningens beslut om en allmän skyldighet att lämna uppgifter(1103/2013).
 

Ledande skattesakkunnig Tero Määttä

Skattesakkunnig Raili Knuutinen