Lämna uppgifter om obebyggda byggplatser

Anvisningen har uppdaterats för att överensstämma med ny rättspraxis (HFD 2022:80) och de lagändringar som träder i kraft från och med skatteår 2024.

1 Grunder

Enligt 12 a § i fastighetsskattelagen (654/1992) kan kommunfullmäktige fastställa en särskild skattesats för obebyggda byggplatser som planlagts för bostadsändamål.

Om inte någon sådan skattesats som avses i 12 a § har påförts, påförs från med skatteår 2024 fastighetsskatten enligt den allmänna fastighetsskattesatsen för mark för obebyggda byggplatser som planlagts för bostadsändamål.

Tidigare tillämpades den allmänna fastighetsskattesatsen på en obebyggd byggplats, ifall en skattesats enligt 12 a § inte hade påförts.                 

Särskild bestämmelse som gäller kommunerna i huvudstadsregionen med kransområde

I 12 b § i fastighetsskattelagen ingår en särskild bestämmelse som gäller kommunerna i huvudstadsregionen och dess kransområde. Enligt paragrafen måste kommunfullmäktige i Borgnäs, Grankulla, Esbo, Helsingfors, Hyvinge, Kervo, Kyrkslätt, Mäntsälä, Nurmijärvi, Sibbo, Tusby, Träskända, Vanda respektive Vichtis, med avvikelse från vad som bestäms i 12 a §, fastställa en skattesats för obebyggda byggplatser enligt 12 b §.                                            

Kommunens skyldighet att lämna uppgifter

En kommun som fastställer en skattesats enligt 12 a eller 12 b § i fastighetsskattelagen måste enligt 20 a § i samma lag samtidigt årligen redogöra för de byggplatser som avses i 12 a § och 12 b § och anmäla dem och andra behövliga uppgifter och dokument till Skatteförvaltningen för verkställande av beskattningen och för ändringssökande. Som en obebyggd byggplats betraktas även en sådan byggplats på vilken det står en oanvändbar bostadsbyggnad.

Med stöd av bemyndigandet i 20 a § 2 mom. i fastighetsskattelagen utfärdar Skatteförvaltningen mer ingående bestämmelser om vilka uppgifter som ska lämnas och när och hur detta ska ske.

2 Uppgifter som ska lämnas till Skatteförvaltningen

2.1 Enbart ändrade uppgifter lämnas

Då en kommun första gången fastställer en skattesats enligt 12 a § i fastighetsskattelagen ska täckande uppgifter lämnas till Skatteförvaltningen om alla de obebyggda byggplatser som enligt detaljplan avses för bostadsbyggnader och där en skattesats som avses i 12 a § i fastighetsskattelagen ska tillämpas

Därefter anmäls årligen motsvarande uppgifter enbart för dels nya byggplatser som ska börja omfattas av 12 a eller 12 b § i fastighetsskattelagen, dels byggplatser där lagrummen i fråga inte längre tillämpas.

2.2 Vilka uppgifter som ska lämnas

För tillämpandet av skattesatsen för obebyggda byggplatser måste kommunen lämna följande uppgifter för en byggplats som enligt detaljplanen är avsedd för en bostadsbyggnad:

• fastighetsbeteckning enligt fastighetsregistret
• planläggningsenhet; denna uppgift behövs särskilt om en obebyggd byggplats sträcker sig över flera fastigheter eller inte omfattar en hel fastighet eller om det finns flera obebyggda byggplatser på en och samma fastighet
• användningsändamål enligt planen
• byggnadsplatsens areal
• byggrätt
• kommun där fastigheten finns.

För byggplatser där skattesatsen för obebyggd byggplats inte längre ska tillämpas anmäls följande uppgifter:

• fastighetsbeteckning enligt fastighetsregistret
• planläggningsenhet
• byggnadsplatsens areal
• byggrätt
• kommun där fastigheten finns.

3 När uppgifterna ska lämnas

Uppgifterna om obebyggda byggplatser ska lämnas till Skatteförvaltningen varje år före utgången av januari. Till exempel uppgifterna som gäller fastighetsbeskattningen 2024 ska lämnas senast 31.01.2024.

4 Hur uppgifterna ska lämnas

Uppgifterna ska lämnas till Skatteförvaltningen på elektronisk väg via e-tjänsten Ilmoitin.fi. Nya byggplatser på vilka en särskild skattesats ska börja tillämpas och byggplatser på vilka en särskild skattesats inte längre ska tillämpas ska anmälas separat.

Kommunerna kan välja mellan två anmälningsalternativ:

1. Kommunen använder de Excel-blanketter som finns i Ilmoitin.fi och matar in de behövliga uppgifterna i kolumnerna, och därefter skapar Ilmoitin.fi en CSV-fil som har rätt format och kan sändas. För att sända uppgifterna behöver kommunen bank- eller Katso-koder.
2. Kommunen skapar en CSV-fil i sitt eget system enligt anvisningarna och sänder den via Ilmoitin.fi. Vid användning av detta sätt ansvarar kommunen själv för att CSV-filen har rätt format. För att sända uppgifterna behöver kommunen bank- eller Katso-koder.

Anvisningar om anmälan med Excel-blanketter samt hur man skapar och sänder en CSV-fil finns på sidan www.ilmoitin.fi > Anvisningar och hjälpmedel > Hjälpverktyg.

5 Förutsättningar för tillämpning av 12 a och 12 b § i fastighetsskattelagen

Förutsättningarna för tillämpning av skattesatsen för obebyggda byggplatser har fastställts i 12 a § 2–5 mom. i fastighetsskattelagen. Enligt samma grunder avgörs förutsättningarna för att tillämpa 12 b §.

Byggplats för bostadsbyggnad enligt detaljplanen

Med en byggplats för bostadsbyggnad enligt detaljplanen avses enligt 12 a § 4 mom. i fastighetsskattelagen:

1. en detaljplaneenlig tomt eller annan byggplats som införts i fastighetsregistret,
2. en detaljplaneenlig byggplats enligt bindande eller riktgivande tomtindelning och
3. ett kvarter som ingår i detaljplanen och som saknar bindande eller riktgivande tomtindelning.

Med detaljplan avses både en detaljplan enligt markanvändnings- och bygglagen (132/1999) och en stads- eller byggnadsplan enligt den tidigare byggnadslag som föregick markanvändnings- och bygglagen. Från och med skatteår 2025 hänvisas det i 1 punkten direkt till en sådan detaljplan som avses i lagen om områdesanvändning (132/1999). Ändringen är lagteknisk och orsakar inte ändringar i rättspraxis.

Skattesatsen för obebyggda byggplatser tillämpas inte på byggplatser som planlagts för fritidsbebyggelse (stranddetaljplan enligt markanvändnings- och bygglagen, tidigare strandplan).

Då detaljplanen utarbetas kan man avvika från de aktuella fastighetsgränserna och ägarförhållandena. Fastighetsskattesatsen för en obebyggd byggplats ska också tillämpas på sådan mark som inte ännu har bildats till en separat fastighet, om det dock går att bygga på den enligt detaljplanen förutsatt att markägaren vidtar vissa egna åtgärder.

Det går att bygga på byggplatsen förutsatt att markägaren vidtar vissa egna åtgärder, om byggplatsen har definierats enligt en bindande tomtindelning och den ägs av samma ägare. Bygglov fås för byggplatsen när tomten har införts i fastighetsregistret. Införandet i registret förutsätter ägarens egna åtgärder.

Det går även att bevilja ett bygglov i kvarter med riktgivande tomtindelning för vilket det inte är nödvändigt att skapa en bindande tomtindelning, även om byggplatsen inte har bildats till en självständig fastighet. Det räcker att den som ansöker om bygglov visar att han eller hon har hela byggplatsen i sin besittning. Om en sådan byggplats ägs av samma ägare kan det hända att fastighetsskattesatsen för obebyggd byggplats ska tillämpas.

Den särskilda fastighetsskattesatsen kan också tillämpas på ett kvarter som planlagts för bostadsbyggande enligt detaljplanen och som ägs av samma ägare, även om det inte finns en tomtindelning för kvarteret.

Uppgifter ska lämnas till Skatteförvaltningen inte bara för självständiga fastigheter utan även för byggplatser som avses i 12 a § 4 mom. punkterna 2 och 3 i fastighetsskattelagen såvitt dessa uppfyller de övriga förutsättningar som lagen föreskriver.

Övriga förutsättningar

Enligt 12 a § 2 mom. i fastighetsskattelagen tillämpas under följande förutsättningar en särskild skattesats på en obebyggd byggplats:

1) Detaljplanen har varit i kraft i minst ett år före ingången av kalenderåret

Sålunda ska kommunen t.ex. för fastighetsbeskattningen för 2024 lämna uppgifter om de i 12 a och 12 b § i fastighetsskattelagen avsedda obebyggda byggplatser där en detalj- eller byggnadsplan har trätt i kraft senast i slutet av år 2022.

Högsta förvaltningsdomstolens årsboksbeslut HFD 2022:80 om kommunens utredningsskyldighet.

A ägde tre bredvid varandra befinnande plantomter i staden B. Enligt detaljplanen fanns det i området för de aktuella byggplatserna och den tillfartsväg som planerats för dem en fast fornlämning som hade skyddats direkt enligt lagen om fornminnen. Den fasta fornlämningen hade för de aktuella områdena klassats av museiverket i klass I, som omfattar nationellt betydande fasta fornlämningar, vars bevarande under alla förhållanden måste värnas.

Högsta förvaltningsdomstolen hade att avgöra huruvida Skatteförvaltningen utgående ifrån B stadens meddelande hade kunnat påföra förhöjd fastighetsskatt genom att tillämpa skatteprocentsatsen på plantomterna enligt den för den obebyggda byggplatser avsedda skatteprocentsatsen i 12 a § i fastighetsskattelagen.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade med hänvisning till bestämmelsen i 20 a § 1 mom. i fastighetsskattelagen samt dess förarbeten att kommunen är skyldig att utreda förutsättningarna för att tillämpa skatteprocentsatsen för obebyggda byggplatser. I det aktuella fallet skulle den gällande detaljplanen inte i sig anses tyda på att de obebyggda byggplatserna uppfyllde villkoren i 12 a § i fastighetsskattelagen för tillämpning av skatteprocentsats för obebyggd byggplats bland annat i förhållande till bestämmelserna i lagen om fornminnen gällande förbudet och tillståndet att rubba en fast fornlämning. Följaktligen, och eftersom B stad inte hade förebringat utredning enligt vilken villkoren för tillämpning av skatteprocentsatsen för obebyggda byggplatser skulle ha varit uppfyllda, bland annat utan hinder av lagen om fornminnen, ansåg högsta förvaltningsdomstolen att villkoren för att tillämpa skatteprocentsatsen för obebyggda byggplatser inte uppfylldes.

Ovan nämnda beslut av högsta förvaltningsdomstolen innebär att en kommun ska utreda förekomsten av förutsättningar för byggande, oberoende av en frednings- eller skyddsbestämmelse som getts med stöd av lagen om fornminnen eller en annan lag. Enbart det faktum att området i en fastställd detaljplan är avsett för byggande är inte en tillräcklig utredning över att förutsättningarna för tillämpning av 12 a § är uppfyllda.

2) Över hälften av byggplatsens byggrätt har enligt detaljplanen planlagts för bostadsändamål

Mark som planlagts för bostadsändamål är sådan mark som med planbeteckningar eller bestämmelser har reserverats för bostadsbyggande. Det här gäller också när området delvis kan användas även för annat ändamål. Andelen som planlagts för bostadsändamål måste dock vara över hälften av byggnadsrätten.

Bestämmelsen gäller inte andra obebyggda byggplatser som t.ex. områden som planlagts för affärs-, kontors- eller industribyggande. Uppgifter om dessa byggplatser behöver inte heller lämnas till Skatteförvaltningen för tillämpandet av den särskilda skattesatsen.

3) På byggplatsen finns ingen bostadsbyggnad i bostadsbruk och någon sådan har inte före kalenderårets ingång börjat byggas på byggplatsen på det sätt som avses i 149 c § i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) Från och med skatteår 2025 hänvisas det i 3 punkten direkt till 108 § i den nya bygglagen (751/2023). Ändringen är lagteknisk och orsakar inte ändringar i rättspraxis.

Har en byggplats en bostadsbyggnad som används för boende kan inte den särskilda fastighetsskattesatsen tillämpas. Även byggnader som används för fritidsboende är bostadsbyggnader (se HFD 14.7.2010 liggare 1717, Finlex). Byggnaden kan också vara uthyrd för boende. Det har heller ingen betydelse att bara en del av byggrätten har använts. Förutsättningen är endast att det på byggplatsen finns en bostadsbyggnad som används för boende. Uppgifter om byggplatser med bostadsbyggnader i bostadsbruk behöver inte lämnas till Skatteförvaltningen.

Däremot ska uppgifterna om byggplatsen lämnas om bostadsbyggnaden tagits ur bruk och det inte skett tillfälligt (t.ex. ödestuga) eller om bostadsbyggnaden används för annat ändamål än boende.

Byggnadsarbetet anses ha påbörjats då gjutandet av grunden har inletts eller byggnadsdelar som hör till grunden börjat installeras. Fastighetsskatt påförs den som äger en fastighet vid ingången av kalenderåret, d.v.s. enligt situationen den 1 januari. Byggandet ska påbörjas på det ovan nämnda sättet senast den 31 december föregående år för att den särskilda skattesatsen inte ska tillämpas. Exempelvis för fastighetsbeskattningen för 2024 lämnas sålunda uppgifter till Skatteförvaltningen endast om de i 12 a och 12 b § i fastighetslagen avsedda byggplatser där byggandet inte har påbörjats senast den 31-12-2023.

4) Byggplatsen har en användbar infartsväg som avses i 135 § i markanvändnings- och bygglagen eller det är möjligt att ordna en sådan

Tillämpandet av den särskilda fastighetsskattesatsen förutsätter att det till byggplatsen finns en i 135 § i markanvändnings- och bygglagen avsedd användbar infartsväg eller att det är möjligt att ordna en sådan. Från och med skatteår 2025 hänvisas det i 4 punkten till 44 § 1 mom. 3 punkten i bygglagen. Ändringen är lagteknisk och orsakar inte ändringar i rättspraxis.

Med användbar infartsväg eller möjlighet att ordna en sådan avses sålunda det samma som med en vägförbindelse som ett bygglov förutsätter.

Skattesatsen för obebyggd byggplats kan inte tillämpas på byggplatser utan användbar infartsväg eller möjlighet till sådan. Uppgifter om sådana byggplatser behöver inte heller lämnas till Skatteförvaltningen.

5) Byggplatsen kan anslutas till en allmän vattenledning och till avlopp på det sätt som avses i 10 § i lagen om vattentjänster (119/2001)

För att den särskilda fastighetsskattesatsen ska kunna tillämpas förutsätts även att byggplatsen kan anslutas till allmänt vattenlednings- och avloppsnät. Enligt huvudregeln som ingår i 10 § i lagen om vattentjänster ska en fastighet som är belägen inom ett vattentjänstverks verksamhetsområde anslutas till verkets vattenledning och avlopp. Enligt 12 § i lagen om vattentjänster ska ett vattentjänstverk för varje fastighet som ansluts till verkets ledningsnät bestämma förbindelsepunkter som ska vara belägna i fastighetens omedelbara närhet.

Skattesatsen för obebyggd byggplats kan inte tillämpas på en byggplats som saknar beredskap för anslutning till vattenledning och avlopp. Uppgifter om sådana byggplatser behöver inte heller lämnas till Skatteförvaltningen.                    

6) Byggplatsen är inte belagd med byggförbud enligt 38 §, 53 § eller 58 § 4 mom. i markanvändnings- och bygglagen

En förutsättning för att den särskilda fastighetsskattesatsen ska kunna tillämpas är också att byggplatsen inte har belagts med ett sådant byggförbud som avses i 38 §, 53 § eller 58 § 4 mom. i markanvändnings- och bygglagen. Från med skatteår 2025 hänvisas det i 6 punkten till 38 eller 53 § eller 58 § 5 mom. i lagen om områdesanvändning. Ändringen är lagteknisk och beror på ändringen av markanvändnings- och bygglagen till lagen om områdesanvändning och den orsakar inte ändringar i rättspraxis.

En kommun kan utfärda ett byggförbud för ett område för vilket en detaljplan håller på att utarbetas eller ändras. Kommunen kan också i detaljplanen förbjuda uppförandet av en ny byggnad p.g.a. tidsplanen för genomförandet av detaljplanen. Byggförbudet kan också bero på att beslutet att godkänna detaljplanen eller detaljplaneändringen inte ännu vunnit laga kraft.

Om ett byggförbud som nämnts ovan har utfärdats för byggplatsen ska uppgifter om byggplatsen inte lämnas till Skatteförvaltningen för tillämpande av skattesatsen för obebyggd byggplats.

7) Byggplatsen har samma ägare

En förutsättning för tillämpandet av den särskilda skattesatsen är att byggplatsen ägs av samma ägare. Samma ägare anses äga byggplatsen även då makar tillsammans äger byggplatsen eller byggplatsen på annat sätt ägs enligt kvotdelar.

Samma ägare anses äga byggplatsen exempelvis då byggplatsen ägs av makar tillsammans eller den ägs tillsammans enligt kvotdelar. Som makar betraktas vid beskattningen även personer som kontinuerligt lever i äktenskapsliknande förhållanden i ett gemensamt hushåll utan att vara gifta och som tidigare har varit gifta med varandra eller som har ett gemensamt barn. Samma ägare anses äga byggplatsen även då ägaren är ett dödsbo.

En byggplats anses likaså ägas av samma ägare då en del av den ägs av ett bolag eller ett annat samfund som huvudsakligen ägs av den skattskyldige eller då byggplatsen ägs av bolag som hör till samma koncern.

Om man inte säkert vet om byggplatsen ägs av samma ägare ska uppgifterna om byggplatsen lämnas till Skatteförvaltningen. De omständigheter som gäller ägaren kan senare undersökas i samband med beskattningen.

 

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

skattesakkunnig Mikko Rongas