Skyldighet att lämna uppgifter vid byggande

Bekämpningen av den grå ekonomin är ett av regeringens särskilda insatsområden. Införandet av skattenummerförfarandet var den första av de lagstiftningsåtgärder i regeringsprogrammet som anknyter till bekämpandet av grå ekonomi inom byggbranschen. Skattenummerförfarandet uppskattas dock inte ensamt möjliggöra en tillräckligt effektiv övervakning. Förutom detta är det nödvändigt att ta i bruk en ny skyldighet att lämna uppgifter om arbetstagare och byggnadsentreprenader på byggarbetsplatser. Därför utökas lämnandet av uppgifter som gäller byggande till Skatteförvaltningen fr.o.m. 1.7.2014.

Riksdagen har godkänt lagarna (363/2013 och 364/2013) enligt vilka beställare är skyldiga att lämna uppgifter till Skatteförvaltningen om entreprenader som anknyter till byggande och den huvudsakliga genomföraren av ett byggprojekt på en gemensam byggarbetsplats är skyldig att lämna uppgifter om de personer som arbetar på byggarbetsplatsen.

Skatteförvaltningen har skapat ett separat dokument med Vanliga frågor och svar. Här finns svar på frågor som gäller skyldigheten att lämna uppgifter. Frågorna uppdateras kontinuerligt. .

Förutom byggverksamhet och arbetstagaruppgifter på en byggarbetsplats är också fysiska personer anmälningsskyldiga när de är verksamma som byggherrar om byggandet kräver ett bygglov. I denna anvisning behandlas hushållens anmälningsskyldighet endast när byggandet anknyter till en företagsverksamhet som den fysiska personen bedriver. En separat anvisning som rör hushållens anmälningsskyldighet görs upp under år 2013.

1 Allmänt om det nya förfarandet

1.1 Ny skyldighet att lämna uppgifter

Skyldigheten att lämna uppgifter och uppgifterna som lämnas anknyter till verksamhet i samband med byggande, reparationer och underhåll på en byggarbetsplats och de företag som bedriver sådan verksamhet och deras arbetstagare. Begreppen byggande och byggarbetsplats anknyter också på ett väsentligt sätt till byggbranschens förpliktelse att använda skattenummer och dess övervakning.

Som uppgifter om entreprenaden lämnas uppgifter som gäller entreprenadavtalet (t.ex. avtalsparter, den totala summan och avtalets varaktighet) och transaktionsinformation som gäller entreprenadavtalet (t.ex. den fakturerade summan för anmälningsperioden). Varje beställare lämnar varje månad uppgifter till Skatteförvaltningen om vem man beställt byggtjänster av.

Förutom uppgifter om entreprenaderna meddelas uppgifter om alla personer som arbetar på den gemensamma byggarbetsplatsen oberoende av arbetsförhållandets art eller arbetsgivarens namn. Uppgifterna lämnas också för självständiga yrkesutövare. Uppgifter om arbetstagarna lämnas för varje byggarbetsplats av den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet. Varje företag lämnar uppgifter om sina egna arbetstagare till den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet som vidarebefordrar uppgifterna till Skatteförvaltningen varje månad.

Förutom byggverksamhet och arbetstagaruppgifter på en byggarbetsplats är också fysiska personer anmälningsskyldiga när de är verksamma som byggherrar om byggandet kräver ett bygglov. En fysisk person måste lämna uppgifter om företagen som utfört byggarbetet och om prestationerna som betalats åt dessa och om eventuella löner och andra vederlag som betalats åt arbetstagarna. Anmälan måste lämnas till Skatteförvaltningen före slutsynen som förutsätts före ibruktagandet. En fysisk person måste vid slutsynen för byggnadstillsynsmyndigheten uppvisa ett intyg från Skatteförvaltningen om att skyldigheten att lämna uppgifter har fullgjorts. I denna anvisning behandlas samfundens skyldighet att lämna uppgifter och dessutom hushållens anmälningsskyldighet då byggandet anknyter till en företagsverksamhet som den fysiska personen bedriver. En separat anvisning som rör hushållens skyldighet att lämna uppgifter görs upp under år 2013.

Bild 1: De uppgiftsskyldiga

1.2 Allmänna definitioner som gäller byggande

I de allmänna avtalsvillkoren för byggbranschen (YSE 1998) definieras begrepp som anknyter till byggande. Även inom lagstiftning finns bestämmelser om byggande. Nedan presenteras några av de vanligaste definitionerna som rör byggandet och som anknyter till det som behandlas i anvisningen.

En byggnadsentreprenad är ett avtal där den ena avtalsparten (entreprenören) förbinder sig att mot ett vederlag (entreprenadpriset) bygga en byggnad, en konstruktion eller ett annat byggnadsobjekt som en väg, vattenledning etc. åt en annan part (byggherre, beställare).

Byggherren är den part för vars räkning huvudentreprenören utför byggnadsarbetet och som i sista hand tar emot arbetsresultatet. Det kan också finnas sidoentreprenader på byggarbetsplatsen, som är entreprenader som byggherren beställt men som inte ingår i huvudentreprenaden. Byggherren står i avtalsförhållande endast till huvudentreprenören och sidoentreprenören, inte till underentreprenören.

Huvudentreprenören är den entreprenör som förverkligar huvudentreprenaden. I ett byggprojekt är huvudentreprenaden i allmänhet den entreprenad som förverkligar de egentliga byggnadstekniska arbetena och som omfattar de byggnadstekniska arbetena för att tillverka grunden, huskroppen och de inre delarna. Huvudentreprenören kan vidare verkställa en del av huvudentreprenaden som sina egna underentreprenader.

Med den som i huvudsak genomför byggprojektet avses enligt förordningen om säkerheten vid byggarbeten (205/2009) en av byggherren utsedd huvudentreprenör eller en arbetsgivare som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten på byggarbetsplatsen eller, om sådan inte finns, byggherren själv.

Underentreprenören är en entreprenör som utför en separat underentreprenad som överenskommits med huvudentreprenören och entreprenören. En underentreprenad är en separat helhet som huvudentreprenören har avskilt från huvudentreprenaden och som utförs av en underentreprenör som huvudentreprenören valt. Beställaren är i det fallet huvudentreprenören, inte byggherren.

Huvudentreprenören och underentreprenören verkar som beställare i entreprenadkedjan då de köper byggarbetet av en annan entreprenör.

Entreprenaderna delas in i olika entreprenadformer (t.ex. huvudentreprenad, delentreprenad och entreprenad som innehåller planering) baserat på entreprenadens omfattning. Av huvudentreprenadformerna används mest huvudentreprenader eller delade entreprenader. Vid en huvudentreprenad sluter arbetets beställare avtal med en entreprenör. Denna entreprenör kan sluta underentreprenöravtal, men utförarna av dessa arbeten står inte i ett avtalsförhållande till den ursprungliga beställaren. Vid en delad entreprenad sluter beställaren separata entreprenadavtal för entreprenaderna som delats upp i separata delar. Vid en delad entreprenad finns det i regel inget avtalsförhållande mellan de olika entreprenörerna. En sidoentreprenad kan dock underordnas huvudentreprenaden. Arbetets beställare kan dela upp entreprenaden i delentreprenader, så att det sluts separata avtal om arbetets olika delar med beställaren.

En gemensam byggarbetsplats har i statsrådets förordning (205/2009) definierats som en sådan arbetsplats där det utförs arbete enligt förordningens tillämpningsområde och där flera än en arbetsgivare eller egenföretagare är verksamma samtidigt eller efter varandra.

Med byggtjänster avses byggnads- och reparationsarbeten på fastigheter och överlåtelse av varor som installeras i samband med arbetet i enlighet med 31.3 § 1 punkten i mervärdesskattelagen (1501/1993). Skyldigheten att lämna uppgifter som avses i denna anvisning gäller också uppförande och rivning av byggställningar och hyrning av arbetskraft för byggtjänst eller uppförande och rivning av byggställningar, även om dessa inte enligt mervärdesskattelagen är byggtjänster.

2 Beställarens skyldighet att lämna uppgifter om entreprenaden (s.k. entreprenaduppgifter)

2.1 Vem är skyldig att lämna uppgifter?

Enligt den nya 15 c § i lagen om beskattningsförfarande är det beställarna av byggtjänster som är skyldiga att lämna uppgifter om entreprenaden. Beställaren kan vara en byggherre, huvudentreprenör, sidoentreprenör eller underentreprenör. Byggarbetets beställare är avtalsparten för huvud-, sido- eller underentreprenören och beställer byggnadsentreprenaden av denna entreprenör.

Byggherren är alltid en beställare med skyldighet att lämna uppgifter. Byggherrens skyldighet att lämna uppgifter gäller alla entreprenader för vilka byggherren har slutit ett avtal. I en underleverantörskedja är varje beställare för egen del ansvarig för lämnandet av uppgifter om sina underentreprenörer. Varje beställare lämnar uppgifterna om de entreprenader som köpts och användandet av hyrd arbetskraft till Skatteförvaltningen.

För det mesta är beställaren ett företag eller en annan privaträttslig juridisk person. Också staten, en kommun, ett kommunförbund, landskapet Åland eller en kommun eller ett kommunförbund på Åland, en församling, en kyrklig samfällighet, ett annat religionssamfund, en annan offentligrättslig juridisk person, en förening, en samfälld förmån (t.ex. ett väglag) och en stiftelse kan fungera som beställare för en byggnadsentreprenad. Bostadsaktiebolag och fastighetsaktiebolag är på motsvarande sätt skyldiga att lämna uppgifter när de beställer byggarbete. Dessutom kan ett företag som verkar utomlands eller dess filial i Finland vara en beställare med skyldighet att lämna uppgifter när det utländska samfundet i fråga beställer ett byggarbete som utförs i Finland.

Beställaren kan också vara en fysisk person när byggandet anknyter till den affärsverksamhet som personen bedriver (personen verkar t.ex. som enskild rörelseidkare eller yrkesutövare och låter bygga lokaliteter för sitt företag eller en jordbruksidkare låter bygga en ny ladugård). I en sådan situation omfattas en fysisk person av skyldigheten att lämna uppgifter varje månad.

Beställaren kan överföra uppgifterna som anknyter till uppfyllandet av skyldigheten att lämna uppgifter på en annan part. Byggherren kan t.ex. överföra dessa till ett konsultföretag genom att separat avtal. I sista hand är det ändå beställaren själv som ansvarar för att skyldigheten att lämna uppgifter uppfylls. På samma sätt kan en disponent som företräder ett bostadsaktiebolag verka som part som lämnar uppgifterna. Också i detta fall är det i sista hand bostadsaktiebolagets ledning som ansvarar för skyldigheten att lämna uppgifter.

I 15 c § i lagen om beskattningsförfarande förordnas följande om skyldigheten att lämna uppgifter för den som beställer byggtjänster:

15 c §

Skyldighet för den som beställer byggtjänster att lämna uppgifter om entreprenaden

Beställaren ska månatligen lämna Skatteförvaltningen för skattekontrollen behövliga identifierings- och kontaktuppgifter i fråga om företag som på uppdrag av beställaren utför byggtjänster som avses i 31 § 3 mom. 1 punkten i mervärdesskattelagen (1501/1993) eller uppför eller river byggställningar, eller hyr ut arbetskraft åt beställaren för dessa ändamål. Beställaren ska dessutom lämna uppgifter om uppdragets art och varaktighet, arbetsplatsens läge och de vederlag som beställaren betalat till dessa företag.

Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas, om när och hur uppgifterna ska lämnas och om rätten att inte lämna uppgifter som avses i denna paragraf i fall som har ringa betydelse med tanke på ekonomin eller skattekontrollen.

2.1.1 Hushåll som byggherre

När det handlar om byggande av egnahemshus eller dylikt är beställaren vanligtvis en privatperson. Den månatliga skyldigheten att lämna uppgifter som avses i denna anvisning gäller fysiska personer endast när byggandet anknyter till den företagsverksamhet som personen bedriver. I annat fall ska hushållen i regel lämna uppgifterna till Skatteförvaltningen endast en gång före slutsynen. En separat anvisning skapas som rör hushållens skyldighet att lämna uppgifter.

Om dock t.ex. en byggfirma, en hustillverkare eller ett annat motsvarande företag (t.ex. i samband med byggandet av ett egnahemshus) verkar som entreprenör vid en fysisk persons byggprojekt är företagen i fråga skyldiga att lämna uppgifter varje månad. Den fysiska personens skyldighet att lämna uppgifter gäller bara de entreprenadavtal som personen slutit själv. Därför är varje entreprenör också på en byggarbetsplats för ett egnahemshus sålunda skyldig att lämna uppgifter om sin egen underentreprenad. Den lindrigare skyldigheten att lämna uppgifter för en fysisk person påverkar därmed inte t.ex. skyldigheten att lämna uppgifter för entreprenörer på en byggarbetsplats för ett egnahemshus. Skyldigheten bestäms enligt 15 b och c § i lagen om beskattningsförfarande precis som vid övrigt byggande. Det är skäl att lägga märke till att även i dessa fall lämnar den fysiska personen själv uppgifterna enligt 15 d § i lagen om beskattningsförfarande före slutsynen.

2.2 För vilka arbeten ska uppgifterna lämnas?

2.2.1 Byggtjänst

Enligt 15 c § i lagen om beskattningsförfarande gäller skyldigheten att lämna uppgifter om entreprenaduppgifter byggtjänster som avses i mervärdesskattelagen. Enligt 31.3 § 1 punkten i mervärdesskattelagen är byggtjänster byggnads- och reparationsarbeten på fastigheter samt överlåtelse av varor som installeras i samband med arbetet. Skyldigheten att lämna uppgifter gäller också uppförande och rivning av byggställningar och hyrning av arbetskraft för byggtjänst eller uppförande och rivning av byggställningar, även om dessa inte enligt mervärdesskattelagen är byggtjänster.

Byggandet indelas i husbygge, jord- och vattenbygge och i specialiserad byggnadsverksamhet. Byggtjänsten kan inrikta sig på en byggnad, marken eller ett vattenområde på fastigheten. Som byggande räknas nybygge, grundlig förbättring, reparationsbygge och ändrings-, utvidgnings- och underhållsarbete. Till jord- och vattenbyggandet (uppbyggandet av infrastruktur) hör t.ex. byggandet av trafikförbindelser och nätverk. Specialiserad byggnadsverksamhet omfattar bygginstallationer (till exempel VVS-, el- och takarbeten), byggandets slutbehandling (t.ex. rappning, målning och glasning) samt förberedande arbeten på byggplatsen och rivning av byggnader. Installation av utrustning och anläggningar som utgör en integrerad del av byggandet och som betjänar byggnadens allmänna användning, t.ex. installation av hissar och installation av allmänna övervaknings- och alarmanläggningar är byggtjänster.

Definitionen på byggtjänster enligt 31 § 3 mom. i mervärdesskattelagen används bl.a. vid definierandet av den omvända mervärdesskattskyldigheten inom byggbranschen. Det är dock skäl att märka att även om den som är skyldig att lämna uppgifter inte skulle omfattas av den omvända mervärdesskattskyldigheten är denna skyldig att lämna uppgifter om arbetet räknas som en byggtjänst enligt 31 § 3 mom. i mervärdesskattelagen. Sålunda är t.ex. bostadsaktiebolag skyldiga att lämna uppgifter när de beställer byggtjänster som definierats i mervärdesskattelagen. Typiska byggtjänster vid sidan om nybyggen är rör- och elrenoveringar, förnyelser av yttertak, fasadrenoveringar, målning av byggnadens yttre och inre, beläggning av gårdsområde och körramper, underhåll av hissar och justering av värme- eller ventilationssystem som bostadsaktiebolag låter utföra.

Byggtjänstens begrepp har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning om omvänd momsskyldighet. Dessutom har Byggnadsindustrin RT i samarbete med Skatteförvaltningen utarbetat en förteckning över de vanligaste byggtjänsterna som omfattas av den omvända momsskyldigheten inom byggbranschen. De ovan nämnda anvisningarna hjälper vid tolkningar om ett arbete som utförts anses vara en byggtjänst enligt mervärdesskattelagen och sålunda omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter.

2.2.2 Underhållsarbete

Underhåll och reparationer på en fastighet omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter. Som underhållsarbeten räknas olika reparationsarbeten som t.ex. avser att upprätthålla byggnadens skick.

Övervaknings- och larmsystem, ventilations-, släcknings- och belysningsstyrningssystem och andra motsvarande system som betjänar fastigheten i allmänhet blir en del av fastigheten efter installationen. Då betraktas reparation och service på sådana system som redan finns installerade i fastigheten som byggtjänster. Som byggtjänst räknas också installation av ovan nämnda system. Endast testning av system betraktas dock inte som byggtjänst.

Om det genom samma avtal säljs reparations- och servicetjänster som gäller både fastigheten och sådan utrusning som betjänar särskild verksamhet på fastigheten eller varor som finns på fastigheten avgörs förfarandet enligt den huvudsakliga prestationen.

2.3 För vilka arbeten behöver uppgifter om entreprenaden inte lämnas?

2.3.1 Planering och övervakning

Skyldigheten att lämna uppgifter gäller inte planering, övervakning och motsvarande tjänster enligt 31 § 3 mom. 2 punkten i mervärdesskattelagen i samband med sådana arbeten som nämns i momentets 1 punkt.

Planeringen och övervakningen som nämnts ovan omfattas inte av skyldigheten att lämna uppgifter när de förvärvas separat, men om det i t.ex. entreprenad- eller byggavtalet har avtalats att planeringen beställs av det företag som utför byggtjänsten omfattas även planeringen av skyldigheten att lämna uppgifter.

2.3.2 Varuhandel och övriga tjänster

Skyldigheten att lämna uppgifter gäller inte varuhandel och inte heller övriga tjänster än byggtjänster som anknyter till byggbranschen. Sålunda tillämpas skyldigheten att lämna uppgifter inte t.ex. när ett företag i byggbranschen köper byggmaterial av varuleverantören eller övriga tjänster än byggtjänster av underleverantören, som t.ex. konsulttjänster eller tjänster som anknyter till företagshälsovården.

Skyldigheten att lämna uppgifter tillämpas när huvudprestationen är en byggtjänst. Sidoprestationens andel, t.ex. byggmaterialens andel av byggtjänsten, behöver dock inte lämnas bort utan uppgifterna kan lämnas både för byggtjänsterna och byggmaterialen.

2.3.3 Reperation och underhåll av anordningar som betjänar särskild verksamhet på fastigheten

Maskiner, anordningar och utrustning som betjänar särskild verksamhet på fastigheten anses inte höra till fastigheten. Sålunda anses inte installationsarbete, reparation eller underhåll av sådan utrustning utgöra byggtjänst enligt mervärdesskattelagen. Sådana arbeten är t.ex. underhåll av maskiner och utrustning som hör till processen för en produktionsanläggning.

2.3.4 Fastighetsskötsel och underhållsarbeten

Fastighetsskötsel och underhållsarbeten utgör inte byggtjänst och omfattas inte av skyldigheten att lämna uppgifter.

I underhållet ingår i huvudsak föregripande åtgärder som är till för att upptäcka och förhindra förekomsten av eventuella fel. Underhållsarbeten för fastigheter som inte omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter är t.ex. sotning, olika kontroller och rengöringar av VV-system i fastigheter och olika kontroller, mätningar och testningar av kylanordningar i fastigheter.

Med fastighetsskötsel avses normalt en tjänstehelhet av kontinuerlig karaktär som omfattar bl.a. städning, underhåll av lokaliteter, snöplogning, sandning, skötsel av uppvärmningssystem, ventilation och luftkonditionering och mindre reparationer. Mindre reparationer utgör i allmänhet en del av det sedvanliga avtalet om fastighetsskötsel och de faktureras inte separat.

Om företaget som bedriver fastighetsskötsel fakturerar reparationerna separat anses de utgöra byggtjänst och omfattas sålunda av skyldigheten att lämna uppgifter.

2.3.5 Begränsningar av lämnandet av uppgifter om entreprenader med Skatteförvaltningens beslut

Enligt lagen kan Skatteförvaltningen med sitt beslut begränsa skyldigheten att lämna uppgifter i situationer då uppgifterna har ringa betydelse med tanke på skattekontollen.

Uppgifter behöver inte lämnas om värdet på avtalets vederlag utan mervärdesskatt är högst 15 000 euro. Om gränsen på 15 000 euro överskrids först under arbetets lopp börjar skyldigheten att lämna uppgifter fr.o.m. den månad då gränsvärdet överskrids.

Då värdet beräknas räknas varje sådant avtal som en separat beställning som rör byggtjänster för vilket vederlaget som betalas bestäms separat. Sålunda bestäms skyldigheten att lämna uppgifter också t.ex. för underhållsarbeten som baserar sig på ett årsavtal på värdet på varje enskild, separat beställning.

Det är dock skäl att lägga märke till att om arbetet som utförts eller arbetsprestationen som åstadkommits åt beställaren baserar sig på flera på varandra följande kontinuerliga avtal eller avtal som fortsätter efter bara ett kort avbrott räknas dessa ändå som bara ett avtal då gränsvärdet beräknas.

Skatteförvaltningen bekräftar eurobeloppet som nämnts ovan i det beslut som gäller den allmänna skyldigheten att lämna uppgifter som fattas vid årsskiftet 2013‒2014.

2.4 Entreprenaduppgifternas informationsinnehåll

Som uppgifter om entreprenaden på en byggarbetsplats lämnas uppgifter om uppgiftslämnaren, entreprenören och entreprenaden.  Varje beställare lämnar uppgifterna om sina entreprenader direkt till Skatteförvaltningen. Uppgifterna som lämnas gäller de entreprenörer som verkar på byggarbetsplatsen och deras entreprenader. Även uppgifter om arbetsgivare som hyr ut arbetskraft och prestationer som betalats till dem lämnas.

Noggrannare beskrivningar om uppgifterna finns i postbeskrivningen. I postbeskrivningen anges vilka uppgifter som är obligatoriska, vilka som är frivilliga och vilka som är villkorligt obligatoriska så att uppgiften endast är obligatorisk i vissa situationer. Om uppgiften är villkorligt obligatorisk betyder det att om man anger eller beräknar en viss uppgift blir en annan uppgift också obligatorisk.

Allmänna uppgifter:

• Anmälans art
  • När uppgifterna lämnas för första gången för perioden i fråga lämnas en grundanmälan (G). Grundanmälan kan innehålla uppgifterna för uppgiftslämnarens alla byggarbetsplatser eller så kan grundanmälan lämnas separat för de olika byggarbetsplatserna. I samband med grundanmälan får uppgiftslämnaren en anmälningskod av Skatteförvaltningen som används om uppgiften korrigeras eller avlägsnas helt.
  • Om uppgiftslämnaren korrigerar sin anmälan lämnas en korrigeringsanmälan (K). Alla uppgifter måste lämnas på nytt i korrigeringsanmälan och den ersätter den tidigare anmälan. Korrigeringsanmälan kan inte lämnas om man inte samtidigt uppger anmälningskoden för den grundanmälan som tidigare lämnats för samma månad.
  • Om uppgiftslämnaren undantagsvis vill ta bort hela den fil som tidigare lämnats lämnas en raderingsanmälan (R). Raderingsanmälan kan inte lämnas om man inte samtidigt uppger anmälningskoden för den grundanmälan som tidigare lämnats för samma månad.
• Anmälningsår
• Redovisningsmånad
  • Som redovisningsmånad anges den månad för vilken uppgifter lämnas, t.ex. uppgifterna för oktober lämnas i december. Redovisningsmånaden är då 10 (oktober).
  • Uppgiften kan inte lämnas i förväg. Det går bara att lämna uppgifter om redovisningsmånaden och t.ex. grundanmälan för februari kan lämnas i rätt tid under tiden 1.2–5.4.

Följande uppgifter lämnas om den uppgiftsskyldige:

• Namn
  • Som uppgiftslämnare anges alltid den uppgiftsskyldige, d.v.s. beställaren (byggherren, huvudentreprenören, entreprenören eller underentreprenören).
  • En befullmäktigad uppgiftslämnares (t.ex. ett konsultföretag, en bokföringsbyrå, den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet eller disponenten) identitet framgår för Skatteförvaltningen av Katso-autentiseringen, så den befullmäktigade uppgiftslämnaren antecknas aldrig som lämnare av uppgifter.
• FO-nummer eller personbeteckning
  • Om uppgiftslämnaren är ett inhemskt samfund kan uppgifterna inte lämnas utan FO-nummer. Om du är skyldig att lämna uppgifter måste du sålunda ansöka om ett FO-nummer.
• Utländsk beteckning
  • En utländsk beteckning anges endast när den som lämnar uppgifterna inte har ett finskt FO-nummer. Om den utländska uppgiftslämnaren har ett finskt FO-nummer anges det FO-nummer som fåtts från Finland.
  • Vid behov ges en utländsk uppgiftslämnare ett FO-nummer på myndighetsinitiativ. Om uppgiftslämnaren får ett finskt FO-nummer skickas denne information om saken. I framtiden måste uppgiftslämnaren använda det FO-nummer som fåtts från Finland vid anmälan.
• Den utländska beteckningens art, sorterat i prioritetsordning:
  • 1=Mervärdesskattenummer (s.k. VAT-nummer)
  • 2=Utländsk kod som motsvarar anteckning i handelsregistret
  • 3=TIN (nummer som används vid beskattningen utomlands)
  • 4=Utländsk personbeteckning
  • Om mervärdesskattenumret inte finns att tillgå anges den utländska koden som motsvarar anteckningen i handelsregistret. Om det inte heller finns anges TIN-koden och först som sista alternativ den utländska personbeteckningen.
• Hemstat
  • Hemstatens landskod anges. För ett finländskt företag antecknas hemstaten som FI. I postbeskrivningen finns en länk med alla landskoder
  • Hemstatens namn måste skrivas in om den inte finns i listan över landskoder
• Adressuppgifter i Finland och i hemstaten (om den som lämnar uppgifter är utländsk)
  • Skatteförvaltningen rekommenderar särskilt att huvudkontorets adress anges
• Kontaktpersonens namn, telefonnummer, e-postadress och adressuppgifter i Finland
• Information om för vem uppgiftslämnaren själv verkar som entreprenör
  • En frivillig uppgift som Skatteförvaltningen dock rekommenderar att ska anges, eftersom uppgiften underlättar möjligheten att gestalta underentreprenadkedjan och förbättrar förutsättningarna för skattekontrollen

För byggarbetsplatsen lämnas följande uppgifter:

• Byggarbetsplatsens nyckel
  • Om företaget använder servicekanalen veronumero.fi vid lämnandet av uppgifter anges den byggarbetsplatsnyckel som tjänsten skapar för att identifiera byggarbetsplatsen
• Byggarbetsplatsens nummer
  • Det rekommenderas att byggarbetsplatsnumret för den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet används. Om byggarbetsplatsnumret för den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet inte finns att tillgå används beställarens eget byggarbetsplatsnummer för entreprenaden
  • Skatteförvaltningen rekommenderar dock att både byggarbetsplatsens nyckel och byggarbetsplatsnumret för den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet anges
• Byggarbetsplatsens läge
  • Adress och kommun
  • Om byggarbetsplatsen inte ännu har en adress ges en fritt formulerad utredning av byggarbetsplatsens mål, t.ex. ett område eller byggarbetsplatsens namn
  • Om byggarbetsplatsens nyckel eller nummer inte finns att tillgå rekommenderar Skatteförvaltningen att byggarbetsplatsens exakta näradress anges. På så sätt undviker lämnaren av uppgifter Skatteförvaltningens utredningsbegäran / senare kontakt

För entreprenören lämnas följande uppgifter:

• Namn
• FO-nummer eller personbeteckning
  • FO-numret måste anges för ett inhemskt samfund
• Utländsk beteckning
  • Anges när entreprenören inte har ett finskt FO-nummer
  • Vid behov kan ett utländskt företag ges ett FO-nummer på myndighetsinitiativ
• Den utländska beteckningens art, sorterat i prioritetsordning:
  • 1=Mervärdesskattenummer (s.k. VAT-nummer)
  • 2=Utländsk kod som motsvarar anteckning i handelsregistret
  • 3=TIN (nummer som används vid beskattningen utomlands)
  • 4=Utländsk personbeteckning
  • Om mervärdesskattenumret inte finns att tillgå anges den utländska koden som motsvarar anteckningen i handelsregistret. Om det inte heller finns anges TIN-koden och först som sista alternativ den utländska personbeteckningen
• Hemstat
  • Hemstatens landskod anges. För ett finländskt företag antecknas hemstaten som FI. I postbeskrivningen finns en länk med alla landskoder
  • Hemstatens namn måste skrivas in om den inte finns i listan över landskoder
• Adressuppgifter i Finland och i hemstaten (om entreprenören är utländsk)
• Kontaktpersonens namn och telefonnummer

För entreprenaden lämnas följande uppgifter:

• Entreprenadens fakturerade belopp under anmälningsperioden
  • I regel tillämpar företag prestationsprincipen vid bokföring. Då lämnas entreprenadens fakturerade belopp på entreprenadanmälan för den redovisningsperiod då varan/tjänsten har fakturerats oberoende av när fakturan har betalats
  • Beloppet anges utan mervärdesskatt; vid skattepliktiga prestationer skattegrunden
  • Det fakturerade beloppet beaktas i första hand framom det betalda beloppet
  • Det fakturerade beloppet kan inkludera tjänsten och dessutom varor och material
• Entreprenadens betalda belopp
  • Mindre företag (t.ex. yrkesutövare) kan också tillämpa kassaprincipen vid bokföringen. Då anges entreprenadens betalda belopp på entreprenadanmälan för den redovisningsperiod då betalningen har gjorts oberoende av när varan/tjänsten har överlåtits
  • Anges bara när bokföringen tillämpar kassaprincipen eller om en skriftlig fakturering inte finns
• Förskottsbetalning
  • förskottsbetalningar som gjorts före arbetet påbörjats anges
• Entreprenadbeloppet i sin helhet
  • Ändringar behöver inte meddelas men om entreprenadbeloppet ändras rekommenderar Skatteförvaltningen att den nya summan lämnas på anmälan för följande redovisningsperiod
  • Vid tim- och årsavtal anges en uppskattning av summan under året i fråga
• Uppdragets art
  • Val 1 = entreprenad, 2 = uthyrning av arbetskraft eller 3 = underhållsarbete av kontinuerlig karaktär
  • Med entreprenad avses en byggtjänst som beställts av ett annat företag
  • Med uthyrning av arbetskraft avses ett på ett avtal baserat arrangemang där ett företag som hyr ut arbetskraft mot vederlag överlåter sina arbetstagare till ett annat företags (uppdragsgivarens) bruk
  • Med underhållsarbete av kontinuerlig karaktär avses ett sådant underhållsarbete som inte har ett exakt slutdatum
• Tillämpande av omvänd skattskyldighet
  • Anges 1 = ja, 2 = nej
• Entreprenadens startdatum
  • Arbetets startdatum enligt avtalet anges
  • I formatet ddmmåååå (t.ex. 23032014)
• Entreprenadens slutdatum
  • Slutdatumet anges om det är känt. Annars uppges en uppskattning om slutdatumet
  • Om det på fastigheten utförs underhållsarbeten av kontinuerlig karaktär året runt och underhållsarbete har valts som uppdragets art kan slutdatumet lämnas tomt
  • Skatteförvaltningen rekommenderar att slutdatumet korrigeras med anmälan för följande månad om slutdatumet ändras. Uppgiften är viktigt vid skattekontrollen av utländska företag.
  • I formatet ddmmåååå (t.ex. 02092015)
• Anmälan om Ingen verksamhet för entreprenör
  • Anmäls om arbetet för den entreprenör som anmälan gäller har 1 = avbrutits tillfälligt eller 2 = avslutats
  • Skatteförvaltningen rekommenderar att anmälan om Ingen verksamhet lämnas om arbetet har avbrutits tillfälligt och slutdatumet fortfarande är öppet. På så sätt undviker uppgiftslämnaren en utredningsbegäran som gäller försummelsen av skyldigheten att lämna uppgifter
• Anmälan om Ingen verksamhet för byggarbetsplats
  • Anmäls om allt arbete på byggarbetsplatsen har 1 = avbrutits tillfälligt eller 2 = avslutats
  • Skatteförvaltningen rekommenderar att anmälan om Ingen verksamhet lämnas om arbetet har avbrutits tillfälligt och slutdatumet fortfarande är öppet. På så sätt undviker uppgiftslämnaren en utredningsbegäran som gäller försummelsen av skyldigheten att lämna uppgifter

3 Skyldighet för den huvudsakliga genomföraren av ett byggprojekt att lämna uppgifter om arbetstagare på en gemensam byggarbetsplats (s.k. arbetstagaruppgifter)

3.1 Vem är skyldig att lämna uppgifter?

Den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet ger uppgifterna om arbetstagarna på en byggarbetsplats. Den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet lämnar uppgifterna om sina egna arbetstagare och för arbetstagarna för de övriga entreprenörerna som verkar på byggarbetsplatsen. Uppgifterna lämnas också för egenföretagare och hyrda arbetstagare.

Definitionen på den som i huvudsak genomför byggprojektet finns i 2 § 4 punkten i statsrådets förordning om säkerheten vid byggarbeten (205/2009). Enligt punkten avses med den som i huvudsak genomför byggprojektet en av byggherren utsedd huvudentreprenör eller en arbetsgivare som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten eller, om sådan inte finns, byggherren själv. Skyldigheten att lämna uppgifter gäller sålunda i sista hand byggherren själv om byggherren inte har utsett en huvudsaklig genomförare av byggprojektet för byggarbetsplatsen.

Huvudentreprenören verkar i allmänhet som huvudsaklig genomförare av byggprojektet. Den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet utfärdar passerkort d.v.s. rättigheter att vistas på byggarbetsplatsen. I samband med den nya skyldigheten att lämna uppgifter på byggarbetsplatser blev den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet enligt 52 b § i arbetarskyddslagen (738/2009) skyldig att föra en förteckning över de personer som arbetar på en gemensam byggarbetsplats. Personerna i förteckningen är samma personer som måste hålla ett fotoförsett personkort framme med det skattenummer som antecknats i skattenummerregistret. Uppgifterna om samma personer måste varje månad lämnas till Skatteförvaltningen. Förteckningen måste vara uppdaterad och lätt att kontrollera av myndigheten. Däremot är den förteckning över personer som arbetar på byggarbetsplatsen som skapas i samband med att passerkorten utfärdas mer begränsad än de uppgifter om arbetstagare som lämnas till Skatteförvaltningen.

Varje företag som verkar på byggarbetsplatsen är skyldig att lämna uppgifter om sina egna arbetstagare till den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet. Också en egenföretagare är skyldig att lämna uppgifterna för egen del. Uppgifterna ska lämnas före arbetet inleds. Man måste dessutom utan dröjsmål informera den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet om att uppgifterna har ändrats så att denne kan uppfylla sin egen skyldighet att lämna uppgifter korrekt till Skatteförvaltningen.

I 15 b § i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) förordnas följande om skyldigheten för den huvudsakliga genomföraren av ett byggprojekt att lämna uppgifter och om skyldigheten för de övriga företagen som verkar på byggarbetsplatsen att lämna uppgifter till den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet:

15 b §

Skyldighet för den huvudsakliga genomföraren av ett byggprojekt att lämna uppgifter om arbetstagare

Huvudentreprenören eller någon annan huvudsaklig genomförare av byggprojektet på en gemensam arbetsplats enligt 7 § i arbetarskyddslagen (738/2002) ska månatligen lämna Skatteförvaltningen för skattekontrollen behövliga identifierings- och kontaktuppgifter i fråga om arbetstagare, egenföretagare, arbetsgivare och dem som låter utföra hyrt arbete på den gemensamma byggarbetsplatsen samt uppgifter om arbetsgivares hemstat och arten av anställnings- och uppdragsförhållanden, och om arbetstagarnas och egenföretagarnas arbete och vistelse i Finland och deras försäkringsskydd. Uppgifter om personer som tillfälligt transporterar varor till arbetsplatsen lämnas dock inte.

Ett företag som är verksamt på en gemensam byggarbetsplats ska lämna arbetsplatsens huvudentreprenör eller någon annan huvudsaklig genomförare av byggprojektet uppgifter enligt 1 mom. om sina arbetstagare. En egenföretagare ska lämna motsvarande uppgifter om sig själv. Uppgifterna ska lämnas innan arbetet inleds och förändringar i uppgifterna ska meddelas utan dröjsmål.

Vad som i denna paragraf föreskrivs om huvudentreprenören eller någon annan huvudsaklig genomförare av byggprojektet ska tillämpas på byggherren, om arbetsplatsen inte har någon huvudentreprenör eller någon annan huvudsaklig genomförare.
Den som enligt denna paragraf är skyldig att lämna uppgifter ska bevara uppgifterna och de handlingar som innehåller de uppgifter som omfattas av uppgiftsskyldigheten i sex år räknat från utgången av det år då byggprojektet slutfördes, om inte en längre bevaringstid föreskrivs någon annanstans i lag.

Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas, om när och hur uppgifterna ska lämnas och om rätten att inte lämna uppgifter som avses i denna paragraf i fall som har ringa betydelse med tanke på ekonomin eller skattekontrollen.

3.2 För vilka arbeten ska uppgifterna lämnas?

3.2.1 Gemensam byggarbetsplats

Den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet är skyldig att lämna uppgifter till Skatteförvaltningen för personer som arbetar på den gemensamma byggarbetsplatsen. Med en gemensam byggarbetsplats avses enligt 2 § 1 punkten i statsrådets förordning om säkerheten vid byggarbeten en sådan arbetsplats där det utförs arbete enligt förordningens tillämpningsområde och där flera än en arbetsgivare eller egenföretagare är verksamma samtidigt eller efter varandra.

Om arbetet utförs av endast ett företags arbetstagare (t.ex. målning eller ytbehandling) är man inte skyldig att lämna uppgifter om arbetstagarna till Skatteförvaltningen. Även då bör man dock observera att beställaren måste lämna uppgifterna om målningsarbetet i fråga till Skatteförvaltningen som entreprenaduppgift.

Entreprenad- och arbetstagaruppgifterna lämnas på olika grunder. Entreprenaduppgifterna ska lämnas när det handlar om en byggtjänst enligt mervärdesskattelagen. Uppgifterna om arbetstagare lämnas å sin sida om alla som arbetar på en gemensam byggarbetsplats. Uppgifter om arbetstagare kan eventuellt lämnas även om man inte behöver lämna uppgifter om entreprenader för arbetet i fråga. Skyldigheten att lämna uppgifter gäller alla som arbetar på den gemensamma byggarbetsplatsen även om personen inte deltar i det konkreta byggandet. Sålunda måste man t.ex. lämna uppgifter om kontorsanställda, städare, väktare och praktikanter som arbetar på en byggarbetsplats till Skatteförvaltningen.

Det finns ingen nedre gräns för byggarbetsplatsens varaktighet eller mängden arbete som utförs när det avgörs om en gemensam byggarbetsplats som förorsakar en skyldighet att lämna uppgifter har bildats eller inte. Det avgörande är om arbetet utförs av minst två olika företag. En gemensam byggarbetsplats kan sålunda bildas redan vid ett relativt litet reparationsarbete t.ex. om ett ytbehandlingsarbete som utförs av en målerifirma anknyter till ett installationsarbete som utförs av en elaffär.

Vid bildandet av en gemensam byggarbetsplats är det relevanta uppgiften om det finns planer det på byggarbetsplatsen utförs arbete av fler än en arbetsgivareatt utföra arbete av. Detta gäller även om det bara verkar en arbetsgivare på byggarbetsplatsen när verksamheten på byggarbetsplatsen inleds och de följande arbetsgivarna kommer till byggarbetsplatsen först vid senare arbetsskeden. Skyldigheten att lämna uppgifter börjar genast när den första arbetsgivaren inleder arbetet på byggarbetsplatsen.

Om det har planerats att endast en arbetsgivare utför arbeten på byggarbetsplatsen men det under arbetets lopp i verkligheten finns flera arbetsgivares arbetstagare där ändras den till en gemensam byggarbetsplats. Skyldigheten att lämna uppgifter uppstår vid den tidpunkt då byggarbetsplatsen blir gemensam.

3.2.2 Vad avses med byggande på en gemensam byggarbetsplats?

Som byggarbete enligt statsrådets förordning om säkerheten vid byggarbeten (205/2009) räknas nybyggnad, reparationsbyggnad och underhåll av byggnader och andra konstruktioner ovan och under jord och i vatten samt installationsarbeten, rivningsarbeten, jord- och vattenbyggnad och planering som gäller byggandet i anslutning till det. Dessutom räknas projektering och planering av byggprojekt som gäller sådana arbeten som byggarbete.

Förordningen är avsedd att tillämpas rätt så vidsträckt på byggande. Förordningens tillämpningsområde är all verksamhet som anknyter till byggande.

På basis av förordningens tillämpningsområde räknas husbygge och t.ex. byggandet av broar, dammar, hamnar, bryggor, landsvägar, gator, järnvägar, flygfält och fjärrvärmenät som byggarbete. Som byggarbete räknas också bygg- och reparationsarbeten på råvattentäkt, reningsverk, avlopp, olika slags vattenledningsnät och andra ledningsnät och andra liknande konstruktioner. Förordningen tillämpas också på schaktningsarbeten, t.ex. på grävandet av ett schakt och på igenfyllning och invallning.

För byggarbete som sker under jord finns det en klar gräns mellan byggnadsteknisk schaktning och gruvdrift. Som byggarbete räknas byggandet av ett bergsutrymme som används t.ex. som trafikled, underjordiskt förråd, del av ett råvattennät eller avloppsnät eller annan motsvarande användning. Arbete som anknyter till letning efter och utvinning av fyndigheter som innehåller gruvmineral enligt gruvlagen (621/2011) omfattas inte av förordningen eller begreppet byggarbete.

Byggarbete som sker i vatten är t.ex. muddring av farleder, byggande av dammar och schaktning under vatten. Förordningen om säkerheten vid byggarbeten tillämpas också på byggandet av olika ledningsnät. Underhåll av gator, vägar eller motsvarande och en reparation eller förnyelse av beläggning eller motsvarande åtgärder som anknyter till konstruktionen omfattas av förordningens tillämpningsområde.

Reparationsbyggnaden, underhållet eller installationen bör anknyta till byggnader eller andra konstruktioner. Underhåll av byggnad som avses i bestämmelserna är bl.a. målande av fasad, förnyelse eller reparation av yttertak, förnyelse av VVSE-anläggningar och motsvarande arbeten.

Installationsarbeten räknas som byggarbeten när de anknyter till byggande och underhåll. Detta gäller t.ex. maskininstallationer på kraftverk och pappersfabriker. Dessa installationsarbeten sker ofta också samtidigt med byggandet. Likaså tillämpas förordningen på installationen av olika VVSE-anläggningar och på installationen av hissar och motsvarande utrustning i samband med nybyggnad, reparationsbyggnad och underhåll av byggnader och andra konstruktioner.

Regionförvaltningsverkets arbetarskyddsförvaltning övervakar att förordningen om säkerheten vid byggarbeten tillämpas. Regionförvaltningsverket har gett en anvisning som gäller begrepp i samband med gemensam byggarbetsplats och byggarbete. I denna anvisning har det noggrannare beskrivits hur en gemensam byggarbetsplats bildas och vad som är byggande och exempelfall.

3.2.3 Hushållets byggarbetsplats

På en byggarbetsplats där byggnaden eller en del av den byggs eller repareras till eget bruk för den privatperson som fungerar som byggherre förutsätts det inte att fotoförsedda personkort används. Ändå måste uppgifterna om arbetstagare lämnas varje månad om det på byggarbetsplatsen finns en entreprenör som anses vara huvudsaklig genomförare av byggprojektet, t.ex. en byggfirma eller en husleverantör.

Fysiska personers lindrigare skyldighet att lämna uppgifter inverkar inte på den egna månatliga skyldigheten att lämna uppgifter för de entreprenörer som verkar på en byggarbetsplats för ett egnahemshus. En fysisk persons skyldighet att lämna uppgifter omfattar inte de uppgifter om arbetstagare som den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet måste lämna om byggarbetsplatsens arbetstagare. Varje entreprenör är sålunda skyldig att lämna uppgifter till den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet om sina egna arbetstagare också på en byggarbetsplats för ett egnahemshus.

Hushållets egen skyldighet att lämna uppgifter för de arbetstagare som utfört byggarbetet bestäms enligt 15 d § i lagen om beskattningsförfarande före slutsynen. Anmälningsförfarandet för hushåll gäller inte byggande för vilket det enligt markanvändnings- och bygglagen (132/1999) inte krävs ett bygglov.

3.3 För vilka arbeten behöver uppgifter om arbetstagare inte lämnas?

3.3.1 Sådana som tillfälligt transporterar varor till en byggarbetsplats

Till den gemensamma arbetsplatsen räknas inte sådana som tillfälligt transporterar varor till en byggarbetsplats. Sålunda omfattas dessa inte av skyldigheten att lämna uppgifter.

Om det hör ens ett litet bygg- eller installationsarbete till transporten av varor måste uppgifterna lämnas. Uppgifter ska också lämnas om transporten av varor till byggarbetsplatsen sker regelbundet. Besöken till byggarbetsplatsen är regelbundna om de sker minst två gånger i månaden under minst två på varandra följande månader. Om besöken sker mer sällan räknas de som tillfälliga.

3.3.2 Underhållsarbeten som anknyter till att hålla processer igång

I anvisningen som getts av social- och hälsovårdsministeriet / regionförvaltningsmyndigheten har underhållsarbeten som anknyter till att hålla processer igång uteslutits från de byggarbeten som omfattas av statsrådets förordning om säkerheten vid byggarbeten (205/2009). Sålunda har t.ex. underhållsarbeten som anknyter till maskiner och utrustning på industriproduktionsanläggningar och förnyandet av maskindelar uteslutits från skyldigheten att lämna uppgifter.

Däremot inkluderar arbeten under driftstopp till väsentliga delar sådana reparationer och installationer som anknyter till produktionsanläggningen eller dess byggnader att dessa arbeten har ansetts omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter.

3.3.3 Begränsningar av lämnandet av uppgifter om arbetstagare med Skatteförvaltningens beslut

Enligt lagen kan Skatteförvaltningen med sitt beslut begränsa skyldigheten att lämna uppgifter i situationer då uppgifterna har ringa betydelse med tanke på skattekontollen.

Uppgifter behöver inte lämnas om projektets helhetsvärde på byggarbetsplatsnivå utan mervärdesskatt är högst 15 000 euro. Om helhetsvärdet överskrider 15 000 euro måste den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet eller byggherren anmäla detta till de övriga arbetsgivarna som verkar på byggarbetsplatsen så att dessa kan uppfylla sin egen skyldighet att lämna uppgifter till den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet.

Om huvudentreprenadens värde är mer än 15 000 euro måste huvudentreprenören anmäla om att gränsvärdet har överskridits till de övriga företagen som verkar på byggarbetsplatsen. Om däremot huvudentreprenadens värde är 10 000 euro och tre entreprenörer har sidoentreprenader till ett värde på 2 000 euro var, måste entreprenören anmäla till huvudentreprenören och de övriga företagen att gränsvärdet har överskridits. Om det redan när avtalet tecknas är känt att gränsvärdet kommer att överskridas kan man informera om skyldigheten att lämna uppgifter redan i avtalet. Om gränsen däremot överskrids först under arbetets lopp börjar skyldigheten att lämna uppgifter fr.o.m. den månad då gränsvärdet överskrids.

Det är dock skäl att lägga märke till att om arbetet som utförts eller arbetsprestationen som åstadkommits åt beställaren baserar sig på flera på varandra följande kontinuerliga avtal eller avtal som fortsätter efter bara ett kort avbrott räknas dessa ändå som bara ett avtal då gränsvärdet beräknas.

Skatteförvaltningen bekräftar eurobeloppet som nämnts ovan i det beslut som gäller den allmänna skyldigheten att lämna uppgifter som lämnas vid årsskiftet 2013–2014.

3.4 Arbetstagaruppgifternas informationsinnehåll

Alla företag som verkar på en gemensam byggarbetsplats är skyldiga att lämna uppgifterna om sina arbetstagare före arbetet inleds till den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet, som är skyldig att lämna uppgifterna centraliserat till Skatteförvaltningen. Om ingen huvudsaklig genomförare av byggprojektet har utnämnts är byggherren skyldig att lämna uppgifter.

Om arbetstagaren under en viss månad inte arbetar på byggarbetsplatsen t.ex. för att arbetstagaren för två månaders tid har överförts till en annan byggarbetsplats ska han eller hon inte alls upptas i uppgifterna om arbetstagarna för byggarbetsplatsen i fråga.

Noggrannare beskrivningar om uppgifterna finns i postbeskrivningen. I postbeskrivningen anges vilka uppgifter som är obligatoriska, vilka som är frivilliga och vilka som är villkorligt obligatoriska så att uppgiften endast är obligatorisk i vissa situationer. Om uppgiften är villkorligt obligatorisk betyder det att om man anger eller beräknar en viss uppgift blir en annan uppgift också obligatorisk.

Allmänna uppgifter:

• Anmälans art
  • När uppgifterna lämnas för första gången för perioden i fråga lämnas en grundanmälan (G). Grundanmälan kan innehålla uppgifterna för uppgiftslämnarens alla byggarbetsplatser eller så kan grundanmälan lämnas separat för de olika byggarbetsplatserna. I samband med grundanmälan får uppgiftslämnaren en anmälningskod av Skatteförvaltningen som används om uppgiften korrigeras eller avlägsnas helt.
  • Om uppgiftslämnaren korrigerar sin anmälan lämnas en korrigeringsanmälan (K). Alla uppgifter måste lämnas på nytt i korrigeringsanmälan och den ersätter den tidigare anmälan. Korrigeringsanmälan kan inte lämnas om man inte samtidigt uppger anmälningskoden för den grundanmälan som tidigare lämnats för samma månad.
  • Om uppgiftslämnaren undantagsvis vill ta bort hela den fil som tidigare lämnats lämnas en raderingsanmälan (R). Raderingsanmälan kan inte lämnas om man inte samtidigt uppger anmälningskoden för den grundanmälan som tidigare lämnats för samma månad.
• Anmälningsår
• Redovisningsmånad
  • Som redovisningsmånad anges den månad för vilken uppgifter anmäls, t.ex. uppgifterna för oktober lämnas i december. Redovisningsmånaden är då 10 (oktober).
  • Uppgiften kan inte lämnas i förväg. Det går bara att lämna uppgifter om redovisningsmånaden och t.ex. grundanmälan för februari kan lämnas i rätt tid under tiden 1.2–5.4.

Följande uppgifter anges om den uppgiftsskyldige:

• Namn
  • Som uppgiftslämnare uppges alltid den uppgiftsskyldige, d.v.s. beställaren (byggherren, huvudentreprenören, entreprenören eller underentreprenören).
  • En befullmäktigad uppgiftslämnares (t.ex. ett konsultföretag, en bokföringsbyrå eller disponenten) identitet framgår för Skatteförvaltningen av Katso-autentiseringen, så den befullmäktigade uppgiftslämnaren antecknas aldrig som lämnare av uppgifter.
• FO-nummer eller personbeteckning
  • Om uppgiftslämnaren är ett inhemskt samfund kan uppgifterna inte lämnas utan FO-nummer. Om du är skyldig att lämna uppgifter måste du sålunda ansöka om ett FO-nummer.
• Utländsk beteckning
  • En utländsk beteckning anges när den som lämnar uppgifterna inte har ett finskt FO-nummer. Om den utländska lämnaren av uppgifter har ett finskt FO-nummer anges det FO-nummer som fåtts från Finland.
  • vid behov ges en utländsk uppgiftslämnare ett FO-nummer på myndighetsinitiativ. Om uppgiftslämnaren får ett finskt FO-nummer skickas denne information om saken. I framtiden måste uppgiftslämnaren använda det FO-nummer som fåtts från Finland vid anmälan.
• Den utländska beteckningens art, sorterat i prioritetsordning:
  • 1=Mervärdesskattenummer (s.k. VAT-nummer)
  • 2=Utländsk kod som motsvarar anteckning i handelsregistret
  • 3=TIN (nummer som används vid beskattningen utomlands)
  • 4=Utländsk personbeteckning
  • Om mervärdesskattenumret inte finns att tillgå anges den utländska koden som motsvarar anteckningen i handelsregistret. Om det inte heller finns anges TIN-koden och först som sista alternativ den utländska personbeteckningen
• Hemstat
  • Hemstatens landskod anges. För ett finländskt företag antecknas hemstaten som FI. I postbeskrivningen finns en länk med alla landskoder
  • Hemstatens namn måste skrivas in om den inte finns i listan över landskoder
• Adressuppgifter i Finland och i hemstaten (om den som lämnar uppgifter är utländsk)
  • Skatteförvaltningen rekommenderar särskilt att huvudkontorets adress anges
• Kontaktpersonens namn, telefonnummer, e-postadress och adressuppgifter i Finland
• Information om för vem uppgiftslämnaren själv verkar som entreprenör
  • En frivillig uppgift som Skatteförvaltningen dock rekommenderar att ska anges, eftersom uppgiften underlättar möjligheten att gestalta underentreprenadkedjan och förbättrar förutsättningarna för skattekontrollen

För byggarbetsplatsen lämnas följande uppgifter:

• Byggarbetsplatsens nyckel
  • Om företaget använder servicekanalen veronumero.fi vid lämnandet av uppgifter anges den byggarbetsplatsnyckel som tjänsten skapar för att identifiera byggarbetsplatsen
• Byggarbetsplatsens nummer
  • Det rekommenderas att byggarbetsplatsnumret för den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet används. Om byggarbetsplatsnumret för den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet inte finns att tillgå används beställarens eget byggarbetsplatsnummer för entreprenaden
  • Skatteförvaltningen rekommenderar dock att både byggarbetsplatsens nyckel och byggarbetsplatsnumret för den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet anges
• Byggarbetsplatsens läge
  • Adress och kommun
  • Om byggarbetsplatsen inte ännu har en adress ges en fritt formulerad utredning av byggarbetsplatsens mål, t.ex. ett område eller byggarbetsplatsens namn
  • Om byggarbetsplatsens nyckel eller nummer inte finns att tillgå rekommenderar Skatteförvaltningen att byggarbetsplatsens exakta näradress anges. På så sätt undviker lämnaren av uppgifter Skatteförvaltningens utredningsbegäran / senare kontakt

För arbetstagaren lämnas följande uppgifter:

• Arbetstagarens personbeteckning
  • Skatteförvaltningen rekommenderar att personbeteckningen anges
• Arbetstagarens skattenummer och födelsetid
  • Att ange skattenumret och födelsetiden är alternativ till personbeteckningen. Skatteförvaltningen rekommenderar att personbeteckningen anges.
• Arbetstagarens för- och efternamn
• Arbetstagarens telefonnummer
• Adressuppgifter i bosättningsstaten
• Uppgift om personen har ett A1-intyg eller annat utsändningsintyg, som visar att personen är försäkrad i hemstaten
• Arbets- eller anställningsförhållandets art
  • Är arbetstagaren 1 = i arbetsavtalsförhållande, 2 = hyrd arbetstagare, 3 = yrkesutövare eller annan motsvarande (t.ex. varuinspektör eller utvärderare av en fristående examen), 4 = praktikant eller 5 = utförare av talkoarbete.
• Arbetstagarens arbete på byggarbetsplatsen har inletts
  • Informationen fås av den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet
  • I formatet ddmmåååå
• Ange den uppskattade sista dagen för arbetandet på byggarbetsplatsen
  • Informationen fås av den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet
  • I formatet ddmmåååå
  • Arbetstagarens uppgifter lämnas inte sådana månader då arbetstagaren inte i verkligheten har arbetat på byggarbetsplatsen
• Utförda arbetstimmar och -dagar
  • Frivillig uppgift. Kan anges om uppgiften är känd
  • För arbetsdagarna anges hur många dagar arbetstagaren har varit på byggarbetsplatsen i fråga under ifrågavarande månad
  • För arbetstimmarna anges hur många timmar arbetstagaren sammanlagt har varit på byggarbetsplatsen i fråga under ifrågavarande månad
• Arbetsgivare
  • Arbetsgivaren som betalar lön åt arbetstagaren
  • För yrkesutövare uppges uppgiften yrkesutövare
• Arbetsgivarens FO-nummer eller personbeteckning
  • FO-numret måste anges för ett inhemskt samfund
• Utländsk beteckning
  • Anges när arbetsgivaren inte har ett finskt FO-nummer
  • Vid behov kan ett utländskt företag ges ett FO-nummer på myndighetsinitiativ
• Den utländska beteckningens art, sorterat i prioritetsordning:
  • 1=Mervärdesskattenummer (s.k. VAT-nummer)
  • 2=Utländsk kod som motsvarar anteckning i handelsregistret
  • 3=TIN (nummer som används vid beskattningen utomlands)
  • 4=Utländsk personbeteckning
  • Om mervärdesskattenumret inte finns att tillgå anges den utländska koden som motsvarar anteckningen i handelsregistret. Om det inte heller finns anges TIN-koden och först som sista alternativ den utländska personbeteckningen
• Arbetsgivarens hemstat
  • Hemstatens landskod anges. För ett finländskt företag antecknas hemstaten som FI. I postbeskrivningen finns en länk med alla landskoder
  • Hemstatens namn måste skrivas in om den inte finns i listan över landskoder
• Namn, telefonnummer och adress för arbetsgivarens företrädare
• Arbetsgivaren adress om ingen företrädare har utsetts
• FO-nummer eller personbeteckning för den som låter utföra hyrt arbete
• Utländsk beteckning och beteckningens art för den som låter utföra hyrt arbete
• Hemstat för den som låter utföra hyrt arbete
• Anmälan om Ingen verksamhet för byggarbetsplats
  • Anges om arbetet på byggarbetsplatsen har 1 = avbrutits tillfälligt eller 2 = avslutats
• Ingen anmälan om arbetstagare från arbetsgivaren (försummelse från arbetsgivarens sida)
  • Anges om 1 = alla uppgifter om arbetstagare saknas eller 2 = en del av uppgifterna om arbetstagare saknas

4 När ska uppgifterna lämnas?

4.1 Tidpunkt för lämnandet av uppgifter

Uppgifterna om entreprenader och arbetstagare ska båda lämnas till Skatteförvaltningen varje månad. Uppgifterna lämnas senast på den femte dagen i den andra månaden som följer på redovisningsmånaden, t.ex. uppgifterna för januari ska lämnas senast den femte mars. Grundanmälan kan lämnas i rätt tid från och med början av redovisningsperioden till den femte dagen i den andra månaden som följer på redovisningsperioden. Om förfallodagen är på ett veckoslut eller annan helgdag flyttas förfallodagen till följande vardag.

Uppgifterna kan inte lämnas i förväg, d.v.s. uppgifterna för februari kan inte lämnas i januari. Det kan vara känt i förväg att företaget inte bedriver verksamhet på byggarbetsplatsen under vissa månader eller att arbetstagaren under vissa månader inte arbetar på byggarbetsplatsen. Inte heller i dessa situationer går det att lämna en anmälan om Ingen verksamhet i förväg.

4.2 När börjar skyldigheten att lämna uppgifter?

Skyldigheten att lämna uppgifter gäller uppgifter som ska lämnas fr.o.m. den första juli 2014. Även om arbetet på byggarbetsplatsen skulle ha inletts redan före den 1 juli 2014 ska uppgifterna lämnas för arbete och arbetsuppgifter som utförts av arbetstagaren och entreprenadprestationer som betalats fr.o.m. detta datum.

Skyldigheten att lämna uppgifter om entreprenaden och arbetstagare börjar när arbetet på byggarbetsplatsen inleds. Byggarbetet anses ha börjat när byggarbetena på byggarbetsplatsen i verkligheten påbörjas t.ex. genom en röjning av byggplatsen. Det här gäller även om tillstånd eller anmälningar inte ännu har gjorts men den första arbetsuppgiften utförs på byggarbetsplatsen. Inledningen av skyldigheten att lämna uppgifter om entreprenader granskas separat för varje avtal.

Uppgifterna måste lämnas även om faktureringen av arbetet inte ännu har gjorts.

Om beställaren betalar förskottsbetalningar före arbetet påbörjas ska även dessa anmälas även om arbetet inte ens har påbörjats. I postbeskrivningen finns ett eget utrymme för förskottsbetalningar. För månaderna efter förskottsbetalningen då arbetet inte ännu har påbörjats behöver inga uppgifter lämnas. Prestationer som gjorts i förväg anmäls i punkten fakturerat belopp medan entreprenaden pågår.

4.3 När upphör skyldigheten att lämna uppgifter?

Byggarbetsplatsen anses ha avslutats när arbetet har mottagits och överlåtits åt beställaren. I allmänhet avslutas också administrationen av byggarbetsplatsen i samma skede. Vid samma tidpunkt upphör också skyldigheten att lämna uppgifter om arbetstagare och entreprenader även om man efter det skulle utföra efterarbeten och korrigeringar under garantitiden.

Upphörandet av skyldigheten att lämna uppgifter om entreprenader granskas separat för varje avtal. Underentreprenören överlåter arbetet åt huvudentreprenören medan huvudentreprenören och sidoentreprenören överlåter arbetet åt byggherren. Schaktningsentreprenaden kan eventuellt överlåtas redan flera år innan huvudentreprenaden överlåts åt byggherren.

Om arbetet redan har avslutats men man efter att arbetet har avslutats fortfarande fakturerar entreprenadprestationer som anknyter till tiden före byggarbetsplatsen avslutades ska uppgifter om dessa lämnas till Skatteförvaltningen.

5 Hur lämnas uppgifterna?

Företaget kan ha flera personer eller enheter som lämnar uppgifter om entreprenader eller arbetstagare eller så kan en part lämna uppgifterna centraliserat.

Varje uppgiftslämnare lämnar sin anmälan som innehåller redovisningsmånadens uppgifter med en grundanmälan (G). Efter att grundanmälan har lämnats får uppgiftslämnaren en individuell anmälningskod och tidpunkten när uppgifterna lämnades. Koden är individuell för varje anmälan, oberoende av om anmälan innehåller uppgifterna för en eller flera byggarbetsplatser. Grundanmälans kod byts varje månad även om uppgiftslämnaren (och byggarbetsplatserna) inte skulle ändras. Den här anmälningskoden måste användas om uppgifterna senare korrigeras (se kapitel 6. Korrigering av uppgifter).

Om uppgifterna för första gången lämnas först efter att den utsatta tidsfristen har gått ut lämnas de även då med grundanmälan.

5.1 Elektronisk anmälan

För att trygga en övervakning i realtid kan uppgifterna om entreprenader och arbetstagare endast lämnas elektroniskt till Skatteförvaltningen. Uppgifterna kan lämnas antingen på en webblankett i tjänsten suomi.fi eller via tjänsten Ilmoitin.fi.

Via tjänsten Ilmoitin.fi lämnas filer som skapats av program. I tjänsten Ilmoitin.fi kontrolleras materialets formella riktighet enligt postbeskrivningen. Tjänsten kan användas antingen med webbläsaren eller via ett programvarugränssnitt. Den uppgiftsskyldige kan i regel använda sin tidigare anmälan som grund för nästa anmälan.

Ett ombud för ett företag eller ett samfund behöver en Katso-kod för inloggning till de elektroniska tjänsterna. Privatpersoner, t.ex. en enskild näringsidkare eller en primärproducent, kan vid inloggningen också använda bankkoder eller ett chipförsett personkort (EID-kort). Ytterligare information och anvisningar om Katso-koder får du på adressen www.skatt.fi/katso. De som loggat in med Katso-koder ska använda FO-nummer. De som loggat in med sin personbeteckning ska använda uppgiftslämnarens personbeteckning.

5.1.1 Lämnande av uppgifter med tjänsten Ilmoitin.fi

Materialet skickas på följande sätt (faserna 1-2):

Fas 1: Logga in

Du måste logga in för att skicka materialet. Logga in med Katso-koder, personliga nätbankkoder eller ett chipförsett personkort. Kunden anger identifieringsuppgifterna på inloggningssidan.

Fas 2: Skicka materialet

När du har loggat in ska du kontrollera uppgifterna. Kontrollera materialet med knappen ”Bläddra (Selaa, Browse)” och klicka på knappen ”Kontrollera materialet”. Ilmoitin.fi kontrollerar materialet och visar resultatet i fönstret. Ytterligare information: Läs kontrollresultatet (www.ilmoitin.fi).

Om materialet har formella fel kan det inte skickas till Skatteförvaltningen. Tjänsten Ilmoitin.fi visar ett felmeddelande vid fel och ger anvisningar om hur man går vidare. Felet kan t.ex. vara att avsändaren inte har behörighet att skicka materialet eller att personbeteckningen eller FO-numret i filen är fel.

När kontrollresultatet är formellt korrekt kan du skicka materialet med knappen Skicka.

Efter ett felfritt skickande visas en bekräftelse om att materialet tagits emot. Av bekräftelsen framgår materialets ursprungliga filnamn, det filnamn som använts vid mottagandet, anmälningskoden och den tid då materialet tagits emot. Bekräftelsen innehåller också en specifikation av materialets innehåll: vilka och hur många anmälningar som skickats. Det är möjligt att granska bekräftelseuppgifterna senare i arkivet i Ilmoitin.fi. Tjänsten arkiverar uppgifterna i 1,5 år. Arkivet innehåller de anmälningar, bifogade filer och Excel-filer som skickats problemfritt av det användarnamn som är inloggat. Ytterligare information: Anvisning om hur man läser arkivet (www.ilmoitin.fi)

Mer information om tjänsten Ilmoitin.fi finns på www.ilmoitin.fi.

5.1.2 Lämnande av uppgifter med webblanketten i tjänsten Suomi.fi

Webblanketten fylls i på tjänsten Suomi.fi. Uppgiftslämnaren kan fylla i blanketten via en länk på Skatt.fi. Kunden måste autentiseras när webblanketten används. Blanketten öppnas efter autentiseringen. På webblanketten går det att använda uppgifterna från en tidigare lämnad anmälan som grunduppgifter för en ny anmälan.

Efter att blanketten har fyllts i skickas den direkt till Skatteförvaltningens elektroniska system när uppgiftslämnaren trycker på knappen Skicka.
Skatteförvaltningen gör upp detaljerade anvisningar om att lämna uppgifter med webblanketten.

5.2 Katso-roller för anmälan

Skatteförvaltningens elektroniska anmälan förutsätter att Katso-koder används då man handlar å ett företags eller samfunds vägnar.

Uppgifterna som gäller entreprenaden eller arbetstagarna kan lämnas med två olika Katso-roller. Huvudanvändaren kan auktorisera uppgiftslämnaren att använda en separat roll som gjorts för att uppfylla skyldigheten att lämna uppgifter i samband med byggande (Lämnare av jämförelseuppgifter). Med den här rollen kan man bara lämna uppgifter som gäller entreprenader och arbetstagare till Skatteförvaltningen.

För att minska på den administrativa bördan kan uppgifterna också lämnas med rollen Periodskattedeklarant. Då behövs ingen separat auktorisering om uppgiftslämnaren redan använder rollen periodskattedeklarant.

5.3 Utländsk uppgiftslämnare

För tillfället är det inte möjligt att skapa en Katso-kod för ett företag som inte har något finskt FO-nummer. Inte heller kan en sådan ansvarsperson som har firmateckningsrätt men inte någon finsk personbeteckning skapa huvudanvändarens behörighet (t.ex. ett företag som registrerats i Finland vars ansvarspersoner inte är finska medborgare).

För tillfället kan utländska personer och företag anlita

• ett ombud (t.ex. en bokföringsbyrå) som har en Katso-kod och som kan skapa en fullmakt för elektronisk kommunikation för godkännande för ett företag som har ett finskt FO-nummer och en utländsk representant.

Webbtjänsten Katso utvidgas under år 2013 så att även utländska företag och personer kan skapa en Katso-kod

• för ett i Finland registrerat företag när personerna som har firmateckningsrätt är utländska.
• för ett företag som har registrerats utomlands när personerna som har firmateckningsrätt är antingen finska eller utländska.

6 Korrigering av uppgifter

Om uppgiftslämnaren vill korrigera uppgifter lämnas en korrigeringsanmälan (K) för månaden i fråga. När uppgiftslämnaren lämnar en korrigeringsanmälan anges korrigeringsanmälan som anmälans art. I korrigeringsanmälan måste alla uppgifter alltid lämnas på nytt, även om anmälan innehåller felfria uppgifter om flera byggarbetsplatser.

Då en korrigeringsanmälan lämnas ska man alltid ange den anmälningskod som fåtts i samband med grundanmälan. Korrigeringsanmälan kan inte lämnas om man inte samtidigt anger anmälningskoden för den grundanmälan som tidigare lämnats för samma månad.

Uppgiftslämnaren kan under den aktuella redovisningsperioden korrigera sina uppgifter retroaktivt för de senaste 12 månaderna.

Grundanmälan kan lämnas i rätt tid från och med början av redovisningsperioden till den femte dagen i den andra månaden som följer på redovisningsperioden. Om uppgifterna har lämnats med grundanmälan före tidsfristen för inlämnandet har gått ut och uppgifterna vill korrigeras före tidsfristen går ut måste man också för nya uppgifter som lämnas inom tidsfristen använda korrigeringsanmälan, i vilken grundanmälans anmälningskod har uppgetts.

Uppgifterna kan korrigeras på anmälan för följande månad och ingen separat korrigeringsanmälan behövs, utom om det handlar om

• fel i identifieringsuppgifterna
  • FO-nummer
  • personbeteckning, skattenummer, födelsetid eller utländsk beteckning
  • byggarbetsplatsnumret
• för entreprenaduppgifternas del fakturerade (eller betalda) belopp
• uppdragets art
• om omvänd momsskyldighet har tillämpats
• arbetsförhållandets art för arbetsgivaruppgifterna

Uppgifterna ovan ska korrigeras för den ursprungliga månaden. Alla övriga uppgifter kan korrigeras på anmälan för följande månad. Till exempel kontaktuppgifterna kan ändras och korrigeras på anmälan för följande månad.

Uppgifterna måste korrigeras elektroniskt med korrigeringsanmälan. Uppgifterna kan inte korrigeras per telefon genom att ringa till Skatteförvaltningen.

Filen som lämnats kan undantagsvis också raderas helt. Filen tas bort med en raderingsanmälan (R). Även då måste uppgiftslämnaren uppge den anmälningskod som han eller hon fått då grundanmälan lämnats in.

Då uppgifterna korrigeras (K) eller raderas (R) måste man använda samma anmälningssätt som för det ursprungliga materialet.

7 Hur förfar man om uppgifter inte lämnas?

Om den uppgiftsskyldige inte uppfyller sin plikt att lämna uppgifter kan denne påföras en försummelseavgift på högst 15 000 euro enligt 22 a § i lagen om beskattningsförfarande. Likaså kan försummelseavgiften påföras om den uppgiftsskyldige lämnar uppgifterna på fel medium, t.ex. på papper.

Den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet åläggs inte att betala försummelseavgift om de uppgifter som denne lämnat enligt 15 b § är bristfälliga eller oriktiga till följd av en försummelse av en arbetsgivare eller egenföretagare som avses i 15 b § 2 mom. En förutsättning för befrielsen från försummelseavgift är då att den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet informerar Skatteförvaltningen om arbetsgivarens försummelse.

Den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet är i praktiken beroende av de uppgifter denne får av arbetsgivaren vid uppfyllandet av sin skyldighet att lämna uppgifter. Den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet kan inte utan orimlig administrativ börda åläggas en långtgående skyldighet att kontrollera riktigheten i uppgifterna denne får av arbetsgivare och egenföretagare. Därför kan man inte förutsätta att den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet har skyldighet att undersöka eller ta reda på om de uppgifter som lämnats till denne är korrekta. Den huvudsakliga genomföraren av byggprojektets roll är närmast att fungera som förmedlare av uppgifterna. Den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet har i praktiken möjlighet att anmäla om försummelser av arbetsgivaren eller en egenföretagare närmast då arbetsgivaren helt låter bli att lämna uppgifter om en viss arbetstagare eller en egenföretagare helt låter bli att lämna uppgifter om sig själv eller när dessa lämnar en uppgift som uppenbarligen är felaktig för den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet t.ex. för att uppgifterna som lämnats klart är i konflikt med andra uppgifter som den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet förfogar över. En försummelseavgift påförs sålunda inte om det i uppgifterna finns en brist eller felaktighet som beror på arbetsgivaren eller egenföretagaren och som den huvudsakliga genomföraren inte rimligen kan förutsättas ha känt till.

8 Hur länge förvaras uppgifterna?

Enligt 15 b § 4 mom. i lagen om beskattningsförfarande ska den som är skyldig att lämna uppgifter bevara uppgifterna om arbetstagare i sex år räknat från utgången av det år då byggprojektet slutfördes. Samma tidsfrist följs också i fråga om uppgifterna om entreprenader i 15 c § i lagen om beskattningsförfarande. Uppgifterna kan också förvaras i elektroniskt format.

Om den uppgiftsskyldige använder tjänsten Ilmoitin.fi arkiverar tjänsten uppgifterna i 1,5 år.

Biträdande direktör
Mari Tuomolin

Överinspektör
Sari Wulff