Servicesedlar i beskattningen Detaljerad skatteanvisning

Denna anvisning gäller servicesedlar som beviljats av välfärdsområden, kommuner och samkommuner och ersättningar i anslutning till användningen av dem i inkomstbeskattningen. Anvisningen behandlar inte mervärdesbeskattning.

I anvisningen beaktas lagen om servicesedlar inom småbarnspedagogiken (1048/2025) som trädde i kraft 1.1.2026. Dessutom har anvisningens struktur ändrats och definitioner av centrala begrepp har lagts till i avsnitt 1.2. Också andra kompletteringar och preciseringar har gjorts i anvisningen.

1 Allmänt om modellen med servicesedlar

1.1 Modellen med servicesedlar och regleringen av den

Enligt 8 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) svarar välfärdsområdena för att ordna social- och hälsovårdstjänster. Enligt 5 § i lagen om småbarnspedagogik (540/2018) ansvarar kommunerna eller samkommunerna för att ordna småbarnspedagogik för barn. Kommunen, samkommunen eller välfärdsområdet kan producera de tjänster som hör till dess ansvar själv eller skaffa dem av en annan serviceproducent.

Servicesedeln är ett sätt att ordna lagstadgade offentliga tjänster med hjälp av privata serviceproducenter. Föreskrifterna om servicesedlar inom social- och hälsovården finns i lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården (569/2009). Lagen om servicesedlar inom småbarnspedagogiken (1048/2025) innehåller bestämmelser om de servicesedlar som används för att ordna småbarnspedagogik för barn och tillämpas från och med den 1 januari 2026.

Före 2026 har kommunerna också kunnat ordna tjänster inom småbarnspedagogiken med hjälp av en servicesedel inom social- och hälsovården. I och med lagändringen ska de dock senast den 31 juli 2026 ändra de gällande servicesedlarna inom småbarnspedagogiken så att de överensstämmer med lagen om servicesedlar inom småbarnspedagogiken.

I modellen med servicesedlar beviljar den som ordnar tjänsten en person som har rätt till tjänsten en servicesedel som personen kan använda för att skaffa tjänsten av en privat serviceproducent. Den som beviljar servicesedeln betalar en ersättning som motsvarar priset för tjänsten till serviceproducenten mot servicesedeln.

1.2 Centrala begrepp som används i anvisningen

Servicesedeln är en förbindelse som beviljats av den aktör som ansvarar för att ordna tjänsten att ersätta kostnaderna för den tjänst som serviceproducenten utför upp till ett visst värde. Närmare information om servicesedlar finns i avsnitt 2.1 och om användningen av dem i avsnitt 3.

Beviljare är det välfärdsområde, den kommun eller den samkommun som har organiseringsansvaret för tjänsten och som ger den som använder tjänsten en servicesedel för att skaffa tjänsten.

Användare (mottagare) är en person eller ett hushåll som av beviljaren får en servicesedel. Som användare av servicesedlar inom småbarnspedagogiken betraktas förutom ett barn inom småbarnspedagogiken även barnets föräldrar, andra vårdnadshavare och andra lagliga företrädare.

Serviceproducent är den privata serviceproducent som godkänts av beviljaren och av vilken användaren kan skaffa en bestämd tjänst mot servicesedeln. Serviceproducenten får ersättning mot servicesedeln av den som beviljat servicesedeln för den tjänst som den har erbjudit användaren. Närmare information om förutsättningarna för godkännande som serviceproducent finns i avsnitt 2.3.

Självriskandel är den del av priset för en tjänst som skaffas med servicesedeln som användaren ska betala. Den som använder servicesedeln betalar skillnaden mellan servicesedelns värde och tjänstens pris som självriskandel till serviceproducenten, om servicesedelns värde inte täcker hela tjänstens pris.

2 Förutsättningar för att använda modellen med servicesedlar

2.1 Krav på servicesedelns form och innehåll

Med servicesedlar avses inte bara tryckta servicesedlar, utan en servicesedel kan till exempel vara ett elektroniskt kort eller ett myndighetsbeslut genom vilket beviljaren utfäster sig att betala en tjänst som skaffats av en godkänd privat serviceproducent upp till servicesedelns värde. Servicesedeln är dock inte enbart en betalningsförbindelse, utan eftersom beviljaren har organiseringsansvaret för tjänsten ska den också försäkra sig om tjänstens kvalitet (se avsnitt 2.2 och 2.3).

Beviljaren fastställer servicesedelns värde, vilket kan täcka hela priset för tjänsten eller endast en del av det. Servicesedeln ska helt täcka kostnaderna för service som föreskrivs att den är avgiftsfri. Servicesedelns värde ska bestämmas så att det är skäligt för serviceanvändaren och sedelns värde ska kontrolleras regelbundet. De uppgifter som används för att fastställa servicesedelns värde kan variera beroende på vem som beviljat servicesedeln.

Servicesedeln kan vara jämnstor eller inkomstrelaterad. Värdet på en jämnstor servicesedel är lika stort för alla användare, medan värdet på en inkomstrelaterad servicesedel bestäms enligt mottagarens inkomster. Servicesedeln får inte kunna omvandlas till pengar.

Tjänstens användare och användningsändamålet ska anges på servicesedeln. Så säkerställs att servicesedeln inte kan bytas med en annan användare eller mot en annan tjänst utan att den enbart kan användas av den person som den beviljats till. Servicesedlar kan beviljas för en viss engångstjänst eller för kontinuerliga behov. En viss giltighetstid kan också fastställas för servicesedeln.

2.2 Tjänster som ordnas med servicesedel

Med en servicesedel kan välfärdsområdet, kommunen eller samkommunen ordna vissa lagstadgade tjänster för sina invånare. Servicesedeln är endast avsedd för ordnande av tjänster inom social- och hälsovården samt småbarnspedagogiken. Det är frivilligt för den som ordnar tjänsterna att ta modellen med servicesedlar i bruk. Den som ordnar tjänsten kan också själv besluta om de tjänster som den använder servicesedel för att ordna.

Med en servicesedel inom social- och hälsovården kan välfärdsområdet ordna till exempel tjänster inom primärvården, den specialiserade sjukvården och mun- och tandvården. Med en servicesedel kan man också ordna olika städ- och andra hemtjänster, stödtjänster och avlösarservice för närståendevård, hemvård, personligt stöd samt boendeservice. Servicesedlar lämpar sig inte för att ordna sådana social- och hälsovårdstjänster där användaren saknar möjlighet att själv välja tjänst eller serviceproducent. Exempel på sådana tjänster är då en patient är i akut behov av brådskande vård eller av vård oberoende av sin vilja.

Med en servicesedel inom småbarnspedagogiken kan kommunen eller samkommunen ordna endast sådana tjänster inom småbarnspedagogiken som avses i lagen om småbarnspedagogik. Enligt 1 § 2 mom. i lagen om småbarnspedagogik är verksamhetsformerna inom småbarnspedagogiken daghemsverksamhet, familjedagvård och öppen småbarnspedagogisk verksamhet. En servicesedel kan alltså inte beviljas för barnavårdstjänster som inte omfattas av lagen om småbarnspedagogik (till exempel tillfällig barnavård vid sidan av en motionstjänst eller vid ett köpcentrum) eller för hobbyklubbar eller motsvarande verksamhet som ordnas efter småbarnspedagogiken.

2.3 Godkänd serviceproducent

En servicesedel kan endast användas för betalning av tjänster som tillhandahålls av privata serviceproducenter som godkänts separat av den som beviljat servicesedeln. Beviljaren kan godkänna alla sådana serviceproducenter som uppfyller nedan nämnda villkor för godkännande eller alternativt genom konkurrensutsättning välja endast vissa serviceproducenter. Detaljerade förutsättningar för godkännande av en serviceproducent beskrivs i allmänhet i den interna anvisnings- och avtalshandling som upprättas av den som beviljar servicesedeln (servicesedelns regelbok).

Serviceproducenten ska vara en privat serviceproducent. Med privata serviceproducenter avses utgångsvis företag som bedriver affärsverksamhet och aktörer inom den s.k. tredje sektorn. En privat serviceproducent kan vara exempelvis en fysisk person, ett aktiebolag eller en stiftelse. Servicesedeln kan inte användas för att skaffa tjänster som produceras av offentliga serviceproducenter, såsom välfärdsområden, kommuner, samkommuner eller statliga enheter.

Välfärdsområdet godkänner de privata serviceproducenter vars social- och hälsovårdstjänster kan betalas med servicesedeln. Enligt 5 § 1 mom. i lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården kan välfärdsområdet godkänna endast serviceproducenter som:

• är införda i förskottsuppbördsregistret
• uppfyller de villkor som ställs på verksamheten i fråga i lagen om tillsynen över social- och hälsovården (741/2023)
• har ansvarsförsäkring enligt patientförsäkringslagen (948/2019) eller annan ansvarsförsäkring.

En förutsättning därtill är att de privata serviceproducenternas tjänster åtminstone motsvarar den nivå som motsvarande service som tillhandahålls av välfärdsområdet. Välfärdsområdet kan även ställa ytterligare krav på tjänsterna när det gäller kundernas behov, tjänsternas kvantitet, tjänsternas kvalitet eller förhållandena i välfärdsområdet.

På motsvarande sätt godkänner kommunen de privata serviceproducenter och deras verksamhetsställen vars småbarnspedagogiska tjänster kan betalas med en servicesedel som kommunen beviljat. Enligt 5 § 1 mom. i lagen om servicesedlar inom småbarnspedagogiken kan kommunen endast godkänna serviceproducenter eller verksamhetsställen som:

• har tecknat en tillräckligt omfattande ansvarsförsäkring med sedvanliga villkor
• uppfyller villkoren som föreskrivs för privat småbarnspedagogik i 9 kap. i lagen om småbarnspedagogik
• producerar småbarnspedagogik på motsvarande nivå som krävs av den kommunala småbarnspedagogiken
• uppfyller eventuella kompletterande krav som kommunen separat ställer med avseende på serviceanvändarnas behov, tjänsternas kvantitet eller kvalitet, förhållandena i kommunen eller andra liknande krav.

Den som beviljar servicesedlar ska föra en förteckning över godkända serviceproducenter. Aktuell information om godkända serviceproducenter, de tjänster som dessa producerar och tjänsternas priser ska finnas offentligt tillgänglig på webbplatsen och på annat lämpligt sätt. I praktiken kan den förteckning som upprättats av beviljaren till exempel innehålla länkar till serviceproducenternas egna webbplatser där det berättas närmare om tjänsterna.

3 Användningen av servicesedlar

När välfärdsområdet, kommunen eller samkommunen har bedömt personens servicebehov och konstaterat att förutsättningarna för att använda servicesedeln uppfylls, kan välfärdsområdet, kommunen eller samkommunen bevilja personen en servicesedel. Att få en servicesedel förpliktar inte till att använda den. En person har också rätt att vägra ta emot den servicesedel hen erbjuds.

Den som använder servicesedeln kan bland de serviceproducenter som godkänts av beviljaren välja det alternativ som passar hen bäst. Därefter kommer användaren överens om tjänsten med den privata serviceproducenten. Avtalet mellan användaren och serviceproducenten om utförandet av tjänsten är till sin karaktär ett uppdragsavtal. Serviceproducenten står i regel inte i anställningsförhållande eller annat privaträttsligt avtalsförhållande till den som beviljat servicesedeln (se avsnitt 5).

Serviceproducenten utför den överenskomna tjänsten inom social- och hälsovården eller småbarnspedagogiken och får en servicesedel som betalning av den som använder tjänsten. Om servicesedelns värde inte täcker tjänstens hela pris, betalar användaren skillnaden mellan tjänstens pris och servicesedelns värde som en självriskandel. Utöver självriskandelen får inga andra avgifter tas ut av den som använder tjänsten. Serviceproducenten kan dock debitera tjänsteanvändaren till exempel skäliga faktureringstillägg som grundar sig på faktiska kostnader eller avgifter för eventuella tilläggstjänster.

Beviljaren betalar ersättning till serviceproducenten mot servicesedeln för den utförda tjänsten. Beviljaren är skyldig att till producenten betala högst det belopp som motsvarar servicesedelns värde eller ett lägre pris för tjänsten. Om servicesedeln har använts av någon annan än den som beviljats servicesedeln, är beviljaren inte skyldig att ersätta tjänsten.

4 Beskattning av användaren av servicesedeln

4.1 Skattefrihet för servicesedlar

Den skattskyldiges inkomster i pengar eller pengars värde är skattepliktig inkomst enligt 29 § 1 mom. i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL). En persons rätt till lagstadgade social- och hälsovårdstjänster samt småbarnspedagogiktjänster är dock inte en förmån med penningvärde som avses i inkomstskattelagen, varpå användningen tjänsterna inte heller ger upphov till någon skattepliktig inkomst. Hur tjänsten ordnas påverkar inte förmånens skattefrihet. Därför är även servicesedlar som beviljats för köp av sådana tjänster en skattefri förmån för mottagaren.

I vissa enstaka fall ska beviljaren höja värdet på servicesedeln. Höjningen av servicesedelns värde motsvarar möjligheten för den som ansvarar för att ordna tjänsten att nedsätta eller efterskänka klientavgifter enligt 11 § 2 mom. i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) samt 13 § i lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken (1503/2016). Därför är inte heller en höjning av servicesedelns värde skattepliktig inkomst för användaren.

Värdet av servicesedlar som beviljas i stället för ett skattepliktigt stöd eller en skattepliktig förmån är skattepliktig inkomst för mottagaren. Om en serviceanvändare får en socialförmån eller annat stöd för att skaffa en tjänst (till exempel vård av barn), beviljas i allmänhet ingen servicesedel.

4.2 Självriskandelen är icke avdragbar

De utgifter som den skattskyldige orsakas av anskaffning och användning av social- och hälsovårdstjänster samt tjänster inom småbarnspedagogiken utgör levnadskostnader som inte är avdragsgilla i beskattningen (ISkL 31 § 4 mom.). En eventuell självriskandel som betalats för en tjänst som ordnats med servicesedel är således inte avdragsgill i användarens beskattning.

4.3 Hur inverkar servicesedlar på hushållsavdraget

Hushållsavdrag beviljas inte om en servicesedel som beviljats av välfärdsområdet har erhållits precis för samma arbetsprestation (ISkL 127 a § 3 mom.). Servicesedeln förhindrar helt att avdraget beviljas även om sedelns värde inte täcker alla kostnader som tjänsten orsakar. En servicesedel hindrar att avdraget beviljas bara vad gäller de arbeten för vilka sedeln getts.

Hur servicesedlar inverkar på hushållsavdraget behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens anvisningar Hushållsavdrag i beskattningen och Hushållsavdrag för sedvanligt hushålls-, omsorgs- och vårdarbete samt för fysioterapi och ergoterapi.

5 Beskattningen av serviceproducenter

5.1 Ersättning för arbete mot servicesedel

Utgångspunkten är att det finns ett uppdragsförhållande mellan den privata serviceproducenten och användaren. Då är också den ersättning som den som beviljar servicesedeln betalar till serviceproducenten mot servicesedeln en sådan ersättning för arbete som avses i 25 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996, FörskUL).

Producentens förskottsuppbördsregistrering inverkar på om beviljaren ska verkställa förskottsinnehållning på ersättning som betalats mot servicesedeln. Förskottsuppbördsregistret är ett offentligt register i vilket Skatteförvaltningen på ansökan inför den som bedriver eller sannolikt kommer att börja bedriva näringsverksamhet eller annan förvärvsverksamhet i fråga om vilken den betalning som erhålls inte ska betraktas som lön (FörskUL 25 § 2 mom.). Även om det i övrigt inte är obligatoriskt att vara införd i förskottsuppbördsregistret, kan endast en serviceproducent som införts i förskottsuppbördsregistret vara producent av social- och hälsovårdstjänster som ordnas med servicesedel (se avsnitt 2.3). Förskottsuppbördsregistrering behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Förskottsuppbördsregistreringens inverkan på företagsverksamheten.

Om serviceproducenten är införd i förskottsuppbördsregistret, verkställer beviljaren inte förskottsinnehållning på den ersättning som denne betalat mot servicesedeln.

Om serviceproducenten inte är införd i förskottsuppbördsregistret, ska den som beviljar servicesedeln verkställa förskottsinnehållning på arbetsersättning som betalats mot servicesedel. Verkställande av förskottsinnehållning behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Verkställande av förskottsinnehållning. Arbetsersättningen jämte förskottsinnehållning ska också anmälas till inkomstregistret. Beviljaren och användaren av servicesedeln kan i företags- och organisationsdatasystemets offentliga informationstjänst (www.ytj.fi) kontrollera om serviceproducenten är förskottsuppbördsregistrerad.

Arbetsersättningar mot servicesedlar är i regel skattepliktig inkomst för serviceproducentens näringsverksamhet som beskattas enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968). Ersättningarna kan också utgöra inkomst av mottagarens förvärvsverksamhet, varvid de beskattas i enlighet med inkomstskattelagen.

5.2 Annan ersättning mot servicesedel (inte arbetsersättning)

Servicesedeln är inte avsedd att ersätta kostnaderna för omsorgs-, vård-, fostrings- eller andra tjänster som tillhandahålls i ett anställningsförhållande. Om servicesedeln dock undantagsvis används som betalningsmedel i en sådan situation, är betalningen skattepliktig lön för mottagaren.

Barnets föräldrar har ett lagstadgat ansvarar för sitt barns underhåll och vård, varvid ersättning som erhållits för detta inte är lön eller inkomst av näringsverksamhet. Om det mot en servicesedel inom småbarnspedagogik betalas ersättning till serviceproducenten för vård av producentens eget barn, är ersättningen skattepliktig förmånsinkomst för mottagaren. Så är fallet till exempel om den som använder servicesedeln samtidigt är serviceproducent. Beviljaren ska verkställa förskottsinnehållning på den utbetalda ersättningen i enlighet med skattekortet för förmånsinkomst och anmäla den utbetalda prestationen och förskottsinnehållningen på den till inkomstregistret. Med tanke på beskattningen har det ingen betydelse var mottagaren av servicesedeln sköter sitt eget barn.

5.3 Självriskandel av som erhållits av användaren

När det finns ett uppdragsförhållande mellan den privata serviceproducenten och användaren utgör den självriskandel som användaren betalar till serviceproducenten ersättning för arbete. Användaren behöver inte verkställa förskottsinnehållning på självriskandelen om serviceproducenten är införd i förskottsuppbördsregistret (se avsnitt 5.1).

Om den ersättning som serviceproducenten får mot servicesedeln undantagsvis är lön, beskattas också den eventuella självriskandelen som serviceproducentens lön (se avsnitt 5.2).

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

specialsakkunnig Marita Mäkeläinen