Beskattningen av servicesedlar

Servicesedlar är ett sätt för välfärdsområden, kommuner och samkommuner att anordna lagstadgade offentliga social- och hälsovårdstjänster samt tjänster inom småbarnspedagogiken via privata serviceproducenter. Denna anvisning gäller skattebehandlingen av servicesedlar i inkomstbeskattningen. Anvisningen behandlar inte frågor angående momsbeskattning.

I anvisningen har beaktats övergången av ansvaret att ordna social- och hälsovårdstjänster från kommunerna till välfärdsområdena, vilken trädde i kraft 1.1.2023. I anvisningen har man även beaktat att ansvaret för att ordna småbarnspedagogiken stannade hos kommunerna. Därtill har det gjorts andra kompletteringar och preciseringar i anvisningen.

Anvisningen behandlar inte verkställandet av förskottsinnehållning eller anmälan av uppgifter. På webbplatsen inkomstregistret.fi berättas det om hur löner och arbetsersättningar anmäls till inkomstregistret.

1 Inledning

Välfärdsområdena ansvarar för att ordna social- och hälsovårdstjänster. Kommunerna ansvarar för att ordna småbarnspedagogiken.

Servicesedlar är ett sätt för välfärdsområden, kommuner och samkommuner att anordna lagstadgade offentliga social- och hälsovårdstjänster samt  tjänster inom småbarnspedagogiken via privata serviceproducenter. Den som beviljar servicesedlar är det välfärdsområde, den kommun eller den samkommun som ansvarar för att ordna servicen (nedan välfärdsområde). I modellen med servicesedlar ger välfärdsområdet i egenskap av servicens anordnare servicesedlar till personer eller hushåll (nedan person) som betalar en del av servicen med dessa. Då en person köper en tjänst av en serviceproducent som välfärdsområdet godkänt betalar personen en självriskandel som är lika med skillnaden mellan sedelns värde och servicens pris. För den service personen fått betalar välfärdsområdet en ersättning till serviceproducenten enligt servicesedelns värde. Om sedeln täcker hela värdet för servicen behöver personen inte betala någon självriskandel. Servicesedeln ska helt täcka kostnaderna för service som föreskrivs att den är avgiftsfri.

2 Servicesedeln och användning av den

2.1 Definitionen av servicesedel

Föreskrifterna om servicesedlar finns i lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården (569/2009, nedan servicesedellagen). Med servicesedel avses enligt 3 § 2 punkten i lagen en av det välfärdsområde som ansvarar för ordnandet av en social- och hälsovårdstjänst till mottagaren av tjänsten given utfästelse om att ersätta kostnaderna för en tjänst som tillhandahålls av en serviceproducent upp till det värde som välfärdsområdet fastställt på förhand. Servicesedellagen tillämpas även på servicesedlar som används inom småbarnspedagogiken, även om småbarnspedagogiken inte längre är en social service (5 § 3 mom. i lagen om småbarnspedagogik (540/2018)).

Med servicesedlar avses inte bara tryckta servicesedlar. Även ett elektroniskt kort kan fungera som servicesedel, likaså ett myndighetsbeslut där ett välfärdsområde utfäster sig att upp till sedelns värde betala en tjänst som en person köpt av en privat serviceproducent som välfärdsområdet godkänt.

Tjänstens användare och användningsändamålet ska uppges på servicesedeln. Så säkerställs att servicesedeln inte kan bytas med en annan användare eller mot en annan tjänst utan att den enbart kan användas av den person som den beviljats till. Servicesedlar kan beviljas för en viss engångstjänst eller för kontinuerliga behov.

2.2 Användningsobjekten för servicesedlar

Med servicesedlar kan man köpa sådana tjänster som välfärdsområdet ska anordna åt sina invånare. Tjänsten som köps med servicesedel är ett alternativ till tjänster som välfärdsområdet själva producerar eller köper av privata serviceproducenter.

Användningen av servicesedlar begränsas till enbart köp av privata social- och hälsovårdstjänster samt tjänster inom småbarnspedagogiken. Med privata serviceproducenter avses utgångsvis företag som bedriver affärsverksamhet och aktörer inom den s.k. tredje sektorn. En privat serviceproducent kan vara exempelvis en fysisk person, ett aktiebolag eller annat bolag eller en stiftelse. Eftersom användningen av servicesedlar är begränsad till köp av privata tjänster kan servicesedlar inte användas för tjänster som produceras av välfärdsområden, kommuner, samkommuner eller statliga enheter. (4 § i servicesedellagen)

Det är frivilligt för välfärdsområdet att ta i bruk servicesedlar. Ett välfärdsområde som tagit servicesedlar i bruk beslutar själv vilka tjänster det anordnar med hjälp av servicesedlar (4 § 1 mom. i servicesedellagen).

Servicesedlar för social- och hälsovård kan exempelvis användas för att anordna tjänster för äldre och personer med funktionshinder, munhälsovård, primärvård och specialiserad sjukvård. Servicesedlar kan även användas för att anordna olika slags städ- och andra hemtjänster samt stöd för närståendevård och avlösartjänster inom denna. Servicesedlar lämpar sig inte för att anordna sådana social- och hälsovårdstjänster där personen saknar möjlighet att själv välja tjänst eller serviceproducent. Exempel på sådana tjänster är då en patient är i akut behov av brådskande vård eller av vård oberoende av sin vilja.

Servicesedlarna kan även användas för att ordna småbarnspedagogik (5 § 3 mom. i lagen om småbarnspedagogik, se avsnitt 5).

2.3 Användningen av servicesedlar

En person som fått en servicesedel ingår ett avtal med en serviceproducent som godkänts av välfärdsområdet om tillhandahållandet av tjänsten (6 § i servicesedellagen). Personen kan därmed fritt välja bland de serviceproducenter som välfärdsområdet godkänt (se närmare avsnitt 4).

Serviceproducenten tillhandahåller tjänsten åt personen och får av välfärdsområdet en ersättning för den tillhandahållna tjänsten enligt servicesedelns värde eller till värdet av tjänsten om detta underskrider sedelns värde. Den privata serviceproducenten står i regel inte i anställningsförhållande eller annat privaträttsligt avtalsförhållande till det välfärdsområde som betalar ersättningen (se avsnitt 4.1).

3 Beskattningen av mottagare av servicesedlar

3.1 Servicesedlarnas skattepliktighet

Skattepliktig inkomst är enligt 29 § 1 mom. i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL) den skattskyldiges inkomster i pengar eller pengars värde, med de begränsningar som anges i lag. De lagstadgade social- och hälsovårdstjänster som ett välfärdsområde anordnar betraktas inte som en förmån med penningvärde i inkomstskattelagens mening och därför ger användningen av dem inte upphov till skattepliktig inkomst. Hur dessa tjänster anordnats påverkar inte skattefriheten. Därför är även servicesedlar som fåtts för köp av skattefria tjänster en skattefri förmån för mottagaren.

I vissa enstaka fall ska välfärdsområdet höja värdet på servicesedeln. Höjningen av servicesedelns värde motsvarar välfärdsområdets möjlighet att nedsätta eller efterskänka klientavgifter enligt 11 § 2 mom. i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992). Inte heller höjningen av servicesedelns värde är skattepliktig inkomst för mottagaren av servicesedeln.

Värdet av servicesedlar som beviljas i stället för ett skattepliktigt stöd eller en skattepliktig förmån är skattepliktig inkomst för mottagaren.

Social- och hälsovårdstjänster samt tjänster inom småbarnspedagogiken som anordnas med hjälp av servicesedlar är sådana tjänster där de utgifter de orsakar den skattskyldige om denne betalat dem själv utgör levnadskostnader som inte kan dras av vid beskattningen (ISkL 31 § 4 mom.). Därför är den självriskandel en skattskyldig eventuellt betalat för en tjänst inte heller avdragbar vid beskattningen.

3.2 Hur inverkar servicesedlar på hushållsavdraget

Hushållsavdrag beviljas inte om en servicesedel som beviljats av välfärdsområdet har erhållits precis för samma arbetsprestation (ISkL 127 a § 3 mom.). Servicesedeln förhindrar helt att avdraget beviljas även om sedelns värde inte täcker alla kostnader som tjänsten orsakar. En servicesedel hindrar att avdraget beviljas bara vad gäller de arbeten för vilka sedeln getts.

Hur servicesedlar inverkar på hushållsavdraget har behandlats mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Hushållsavdrag.

4 Beskattningen av serviceproducenter

4.1 Serviceproducenterna

Välfärdsområdet godkänner de privata serviceproducenter vars tjänster personerna kan betala med en servicesedel som välfärdsområdet beviljat. Välfärdsområdet ska föra en förteckning över de serviceproducenter som den godkänt. Uppgifterna om serviceproducenterna ska finnas offentligt tillgängliga på webbsidor och på annat lämpligt sätt (4 § 2 och 3 mom. i servicesedellagen).

Välfärdsområdet kan godkänna endast sådana serviceproducenter

• som är införda i förskottsuppbördsregistret,
• som uppfyller de villkor som ställs på verksamheten i fråga i lagen om tillsynen över social- och hälsovården (741/2023), och
• som har en ansvarsförsäkring enligt patientskadelagen (948/2019) eller annan ansvarsförsäkring.

En förutsättning därtill är att de privata serviceproducenternas tjänster åtminstone motsvarar den nivå som motsvarande service som tillhandahålls av välfärdsområdet. Välfärdsområdet kan ställa ytterligare krav på tjänsterna när det gäller kundernas behov, tjänsternas kvantitet, tjänsternas kvalitet  eller förhållandena i välfärdsområdet (5 § 1 mom. i servicesedellagen).

För den tjänst den privata serviceproducenten tillhandahållit betalar välfärdsområdet en ersättning till denne enligt servicesedelns värde. Ersättningen är i regel skattepliktig inkomst från näringsverksamhet för serviceproducenten. I förskottsuppbörden är ersättningen arbetsersättning enligt 25 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996).

4.2 Förskottsuppbördsregistrering av serviceproducenten

Välfärdsområdet kan godkänna endast serviceproducenter som är införda i förskottsuppbördsregistret (5 § 1 mom. 1 punkten i servicesedellagen). Skatteförvaltningen inför på ansökan den i förskottsuppbördsregistret som bedriver eller sannolikt kommer att börja bedriva näringsverksamhet, jordbruk eller annan förvärvsverksamhet i fråga om vilken den betalning som erhålls inte ska betraktas som lön eller som arvode till idrottsman (25 § 2 mom. i lagen om förskottsuppbörd).

En fysisk person kan dock inte föras in i förskottsuppbördsregistret bara för att personen i fråga ska fylla kriterierna i servicesedellagen. Exempelvis en person som utövar barnskötsel kan föras in i förskottsuppbördsregistret för verksamheten i fråga endast om verksamheten kan betraktas som näringsverksamhet eller annan verksamhet för förvärv av inkomst.

Förskottsinnehållning verkställs inte på en arbetsersättning som betalas till en person som är införd i förskottsuppbördsregistret. Däremot ska förskottsinnehållning verkställas på lönen även om löntagaren är införd i förskottsuppbördsregistret (25 § 1 mom. i lagen om förskottsuppbörd).

Förskottsuppbördsregistret är ett offentligt register. Serviceproducenten kan kontrollera på företags- och organisationsdatasystemets offentliga informationstjänst (www.ytj.fi) att den som utför arbetet är förskottsuppbördsregistrerad.

5 Servicesedeln vid anordnande av småbarnspedagogik

5.1 Principer som tillämpas på servicesedlar inom småbarnspedagogik

Det är kommunens ansvar att ordna småbarnspedagogik. Servicesedlar är ett av de medel som kommunen kan använda för att ordna tjänster när det gäller småbarnspedagogik. På servicesedlar som används inom småbarnspedagogiken tillämpas servicesedellagen (5 § 3 mom. i lagen om småbarnspedagogik).

Kommunen fattar beslut om beviljande av servicesedel. Parterna i ett serviceavtal gällande småbarnspedagogiken är en privat serviceproducent och barnets förälder eller annan vårdnadshavare. Kommuner och samkommuner är skyldiga att betala en privat serviceproducent ersättning endast för tjänster inom småbarnspedagogiken till av kommunen eller samkommunen angivna personer och, när en servicesedel används, betala en serviceproducent som kommunen eller samkommunen godkänt en ersättning som högst motsvarar värdet på servicesedeln (5 § 3 mom. i lagen om småbarnspedagogik).

Det är inte möjligt att med sedeln skaffa småbarnspedagogik som baserar sig på ett anställningsförhållande, utan den serviceproducent som tillhandahåller en tjänst mot servicesedel ska vara en privat serviceproducent som är införd i förskottsuppbördsregistret (RP 20/2009 rd, s.24). Servicesedlen kan inte användas i till exempel situationer där barnskötaren är i ett anställningsförhållande till barnets förälder som har fått servicesedlen. Om servicesedlar likväl används i dessa situationer betraktas den betalning som gjorts med servicesedeln som lön i beskattningen (se avsnitt 5.3).

Servicesedeln beviljas inte samtidigt som annat stöd som stöd för privat vård.

Om beskattningen av stöd för hemvård och privat vård av barn har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Stöd för hemvård och privat vård av barn.

5.2 Beskattningen av mottagare av servicesedlar

En servicesedel som mottagits för köp av småbarnspedagogik är i regel en skattefri förmån för mottagaren (se motiveringarna ovan i punkt 3).

Ett undantag till det ovan nämnda är om mottagaren av servicesedeln själv producerar vården. Så är fallet om en serviceproducent sköter sitt eget barn och kommunen betalar serviceproducenten ersättning mot servicesedel för vård av eget barn.

Ett barns föräldrar ansvarar för vården av sina barn (1 och 2 § i lagen om underhåll för barn (704/1975)). Därför är vården av eget barn inte näringsverksamhet eller annan verksamhet för förvärv av inkomst, inte heller är det stöd som fås för ändamålet vare sig lön eller inkomst från näringsverksamhet. En ersättning som fås för vård av eget barn är alltid skattepliktig förmånsinkomst oavsett om den betalas mot en servicesedel eller på annat sätt. I vems lokaler en förälder vårdar sitt eget barn har heller ingen betydelse med tanke på beskattningen.

En förälder får inte dra av utgifterna för vård av sitt eget barn eftersom dessa utgifter är levnadskostnader som inte kan dras av (ISkL 31 § 4 mom.).

5.3 Beskattningen av serviceproducenter

Den ersättning som kommunen betalar mot en servicesedel utgör arbetsersättning om ersättningen betalas till en privat serviceproducent som inte står i ett anställningsförhållande till vare sig barnets föräldrar eller kommunen och om det inte rör sig om en ersättning som betalats för vård av den privata serviceproducentens eget barn.

Den ersättning som en privat serviceproducent i anställningsförhållande till barnets förälder får av kommunen mot servicesedeln utgör skattepliktig löneinkomst hos serviceproducenten. På motsvarande sätt utgör den ersättning som en privat serviceproducent i anställningsförhållande till kommunen får av kommunen mot servicesedeln alltid skattepliktig löneinkomst hos serviceproducenten.

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

ledande skattesakkunnig Kaija Selkäinaho