Nytt deklarations- och verkställandeförfarande som gäller uppgifter som utgör grund för fastighetsbeskattningen

Fastighetsskattelagens bestämmelser om deklarationsförfarandet och verkställandet av beskattningen har ändrats genom lagen om ändring av fastighetsskattelagen (253/2012). Denna anvisning behandlar det nya deklarations- och verkställandeförfarandet i fråga om fastighetsuppgifter.

1 Inledning

Fastighetsskattelagens bestämmelser om deklarationsförfarandet och verkställandet av beskattningen har ändrats genom lagen om ändring av fastighetsskattelagen (253/2012). Lagen har fått nya bestämmelser om den skattskyldiges skyldighet att granska och korrigera de uppgifter som används som grund för fastighetsbeskattningen.

Innan fastighetsskatten fastställs sänder skatteförvaltningen årligen till den skattskyldige en utredning över de uppgifter i skatteförvaltningens register som använts som grund för fastställandet av fastighetsskatten. Den skattskyldige ska granska att uppgifterna stämmer. Om den skattskyldige inte korrigerar uppgifterna som ligger till grund för fastighetsbeskattningen, anses han för fastighetsbeskattningen ha lämnat uppgifter som stämmer överens med den utredning som har sänts till honom

I samband med förnyandet av deklarationsförfarandet slopades det särskilda förfarandet för hörande av skattskyldiga som iakttagits när uppgifter har fåtts av andra än den skattskyldige själv.

Lagen har dessutom fått nya bestämmelser om när man inte behöver verkställa rättelse av beskattningen eller påföra skatteförhöjning.

Lagen har trätt i kraft 25.5.2012 och tillämpas första gången när fastighetsskatt påförs för 2013.

2 Anmälningsförfarande

Deklarationsförfarandet för fastighetsbeskattningen har förenklats. Vid fastighetsbeskattningen övergår man till ett förfarande som liknar det deklarationsförfarande som används vid inkomstbeskattningen och baserar sig på en förhandsifylld skattedeklaration. Ändringen gäller uteslutande det nya deklarationsförfarandet, varken grunderna för fastighetsbeskattningen eller värderingsfrågor har ändrats.

Vid fastighetsbeskattningen har man redan länge använt sig av fastighetsuppgifter som fastighetsförvaltningen fått av andra myndigheter. Centrala uppgiftslämnare är kommunerna, lantmäteriverket och befolkningsregistercentralen. Kommunerna levererar uppgifter som de besitter om fastigheter, byggnader och planläggning. Lantmäteriverket å sin sida levererar fastighetsuppgifter och befolkningsregistercentralen byggnadsuppgifter som anmälts till kommunernas befolkningsregistersystem. Merparten av uppgifterna fås numera i elektronisk form och en del av dem förs direkt in i skatteförvaltningens eget register.

Även om uppgifterna kommit från andra myndigheter har de inte kunnat användas som grund för beskattningen utan att den skattskyldige hörts eller att den skattskyldige själv lämnat in samma uppgifter. Uppgifterna har sålunda på sätt och vis samlats in två gånger. Ett syfte med reformen har varit just att förenkla förfarandet ur såväl den skattskyldiges som skatteförvaltningens synvinkel.

Enligt det nya förfarandet skickar skatteförvaltningen innan fastighetsskatten fastställs årligen till den skattskyldige en på skatteförvaltningens fastighetsdatabas baserad utredning över de uppgifter som använts som grund för fastställandet av fastighetsskatten. På detta sätt hörs den skattskyldige i fråga om fastighetsbeskattningen som ska verkställas. Den skattskyldige ska granska att uppgifterna som antecknats i utredningen är riktiga och anmäla eventuella fel och brister till skatteförvaltningen inom utsatt tid.

Bestämmelserna om den utredning över fastighetsuppgifterna som sänds till den skattskyldige och om skyldigheten att granska de uppgifter som används som grund för fastighetsbeskattningen har lagts till i fastighetsskattelagens 16 § som gäller den skattskyldiges deklarationsskyldighet.

Enligt 16 § 3 mom. I fastighetslagen gäller i fråga om den skattskyldiges skyldighet att lämna uppgifter för verkställandet av fastighetsbeskattningen förutom fastighetsskattelagen även föreskrifterna om deklarationsskyldighet i 2 kap. I lagen om beskattningsförfarande (1558/1995). Fastighetsskattelagen innehåller inte längre bestämmelsen i 16 § om uppgifter som den skattskyldige ska lämna på uppmaning, eftersom hänvisningen till lagen om beskattningsförfarande täcker de uppgifter som ska lämnas på uppmaning.

3 Granskning av uppgifter

Enligt 16 § 1 mom. I fastighetsskattelagen sänder skatteförvaltningen i samband med debitering av fastighetsskatt den skattskyldige en utredning om de uppgifter om fastigheten och dess användningsändamål som använts som grund vid fastighetsbeskattningen. I 24 § i fastighetsskattelagen har redan tidigare ingått en bestämmelse om beskattningsbeslutet som ska sändas till den skattskyldige och om dettas innehåll. Däremot har lagen inte tidigare haft bestämmelser om att den skattskyldige ska få en utredning eller om uppgifterna som utgör grunden för beskattningen. I praktiken har man dock gjort detta sedan år 2003. Till denna del ändrar bestämmelsen inte vedertagen praxis. Däremot förändras den skattskyldiges roll även i fastighetsbeskattningen från att tidigare mer lämna uppgifter till att granska uppgifterna.

Den skattskyldige ska granska uppgifterna i den utredning som sänts till denne och anmäla eventuella fel och brister till skatteförvaltningen. Om den skattskyldige inte anmäler fel, anses enligt bestämmelserna i 16 § 2 mom. I fastighetsskattelagen att han för fastighetsbeskattningen har lämnat uppgifter som stämmer överens med den utredning som har sänts till honom.
Uppgifterna som ska kontrolleras räknas upp i 16 § 1 mom. I fastighetsskattelagen. Enligt momentet gäller granskningsskyldigheten de i utredningen antecknade uppgifterna om

• markens areal,
• byggrätt,
• planläggning,
• strandrätt,
• användningsändamål samt
• ägande- och besittningsrätt liksom även
• de uppgifter som använts som grund för beräkningen av en byggnads återanskaffningsvärde och
• byggnadens användningsändamål.

I praktiken betyder detta att den skattskyldige i regel ska granska bara de uppgifter som antecknats i utredningen. Däremot gäller granskningsskyldigheten enligt motiveringarna i regeringens proposition (rp 6/2012 rd) inte exempelvis riktigheten i beskattningsvärdet eller åldersavdraget som gjorts från byggnadens återanskaffningsvärde.

Exempelvis hur återanskaffningsvärdet beräknas för ett egnahemshus föreskrivs i 5 § i finansministeriets förordning om grunder för återanskaffningsvärdet av byggnader. Enligt lagparagrafen är de uppgifter som behöver granskas för ett egnahemshus bara året då byggnaden blivit färdig, dess areal och bärande konstruktion samt huruvida byggnaden saknar vattenledning, avlopp, centralvärme eller elektricitet. Dessutom ska man granska byggnadens användningsändamål som antecknats i utredningsdelen.

Förutom felen i de uppgifter som antecknats i utredningen ska den skattskyldige även anmäla de byggnader och konstruktioner som saknas i utredningen samt uppgifter om att byggnader rivits eller tagits ur bruk. Likaså ska den skattskyldige anmäla de ombyggnader och betydande reparationsåtgärder som det saknas uppgifter om i utredningsdelen. Samtidigt med anmälan av en byggnad som saknas ska den skattskyldige även anmäla uppgifterna för fastigheten där byggnaden finns så att byggnaden kan hänföras till rätt fastighet och byggplats.

Fastighetsskatten berör i regel alla byggnader och konstruktioner. I skatteförvaltningens register saknas emellertid sådana små byggnader och konstruktioner av ringa ekonomisk betydelse som det inte kommer uppgifter om via kommunens byggnadstillsyn. För att bygga dessa byggnader och konstruktioner krävs i allmänhet inte bygglov eller ens anmälan till byggnadstillsynen.

De små byggnader och konstruktioner som här avses är gårdsbyggnader i lätt konstruktion på gårdstunet till egnahemshus och fritidsbostäder, exempelvis lekstugor, trädgårdsskjul, vedskydd, sopskydd och andra motsvarande byggnader samt sommarstugors ordinära bryggor och andra konstruktioner. Om en sådan byggnad eller konstruktion vars areal är högst 5 m² saknas i utredningsdelen behöver den inte anmälas för fastighetsbeskattningen.

Skyldigheten att granska uppgifterna förutsätter inte att arealerna för alla gamla byggnader nu behöver mätas på nytt eller att året då de ursprungligen blev färdiga alltid behöver utredas. I regel kan man lita på att uppgifterna som antecknats i utredningsdelen är riktiga, eftersom grunden för beskattningen utgörs av uppgifter som andra myndigheter lämnat samt av de uppgifter som den skattskyldige själv anmält beträffande ändringar i fastighetsuppgifterna som skett under skatteåret. Uppgifterna ska dock korrigeras om byggnaden byggts om eller byggts till och uppgifterna om byggnaden av detta eller annat skäl inte längre är riktiga.

Vid behov kan en utredning om fastighetsuppgifterna sändas även då den skattskyldige inte påförs fastighetsskatt på grund av att skattebeloppet understiger gränsen för debitering i det fall att uppgifterna bör kontrolleras exempelvis av övervakningsskäl. Som hittills får den skattskyldige samtidigt ett beskattningsbeslut som beräknats utgående från de uppgifter som antecknats i utredningen samt girokorten för betalning av skatten.

4 Enligt vilken tidpunkt ska uppgifterna granskas

Grunden för fastighetsskatten är fastighets beskattningsvärde för kalenderåret som föregår året för vilket fastighetsskatten fastställs. Om fastighetens uppgifter har ändrats efter detta kalenderår anmäls de inte ännu för beskattningen av året i fråga.

Till exempel fastighetsskatten för år 2013 har fastställts utgående från beskattningsvärdena år 2012. Därför är det fastighetsuppgifterna för år 2012 som ska granskas eftersom dessa utgör grunden för fastighetsbeskattningen år 2013. Granskningsskyldigheten gäller inte uppgifter som tillkommit 1.1.2013 eller senare och dessa behöver inte heller anmälas ännu för fastighetsbeskattningen 2013.

5 Anmälan av korrigeringar

Skatteförvaltningens beslut om deklarationsskyldighet och anteckningar bestämmer hur uppgifterna lämnas samt den tidpunkt då uppgifterna senast ska lämnas.

Enligt beslutet ska uppgifterna lämnas på blanketter som fastställts för ändamålet. För anmälan av uppgifterna får alla fastighetsskatteskyldiga som debiteras på fastighetsskatt en blankett (deklarationsdel) med förhandsifyllda personuppgifter tillsammans med beskattningsbeslutet. Den skattskyldige ska i regel anmäla korrigeringarna till fastighetsuppgifterna på denna blankett. På framsidan till deklarationsdelen som den skattskyldige får står även blankettens sista inlämningsdag. Deklarationsdelen behöver dock inte returneras om det inte finns något att korrigera i fastighetsuppgifterna.

För deklaration av uppgifter för bl.a. Vissa byggnader som används i näringsverksamhet har en särskild blankett (3a)-fastställts. Om korrigeringen hänför sig enbart till en byggnad vars uppgifter ska anmälas på blanketten 3a, behöver ovan nämnda deklarationsdel inte även returneras.
Deklarationsdelen behöver inte returneras för att deklarera eventuella ändrade utgiftsrester på produktionsbyggnader för jord- och skogsbruk. De uppgifter som behövs om utgiftsrester på produktionsbyggnader för jord- och skogsbruk fås via skattedeklarationerna för jord- och skogsbruk.

Om makarna äger fastigheten tillsammans räcker det med en gemensam deklaration.

Uppenbara fel får dock som hittills anmälas till skatteförvaltningen i fri form per telefon. Med ett uppenbart fel avses ett sådant fel i uppgifterna som antecknats i utredningsdelen vars riktighet skattemyndigheten kan kontrollera i sina egna register.

I situationer som är oklara eller lämnar rum för tolkning ska den skattskyldige alltid göra skriftlig anmälan på en fastställd blankett (deklarationsdelen eller blankett 3a). Korrigeringsyrkandet ska gärna motiveras.  Motiveringen behövs särskilt då korrigeringsyrkandet avser en uppgift som en myndighet med stöd av lagen om beskattningsförfarande anmält till skatteförvaltningen.

Om felaktiga uppgifter inte korrigeras, anses den skattskyldige för fastighetsbeskattningen ha lämnat in uppgifterna i enlighet med den utredning som har sänts till denne. Därför ska även tydliga fel anmälas till skatteförvaltningen senast den inlämningsdag som står i deklarationsdelen.

Med stöd av 8 § i lagen om beskattningsförfarande kan skatteförvaltningen vid begäran förlänga inlämningstiden för anmälningen.

Den skattskyldige ska fortfarande deklarera uppgifterna om sin fastighetsförmögenhet i sin skattedeklaration för inkomstbeskattningen. Dessa bestämmelser har inte ändrats. Deklarationsdelsblanketten kan användas för anmälan av ändrade arealuppgifter för gårdsbruksfastigheter som är befriade från fastighetsskatt. I samband med inkomstskattedeklarationen behöver man dock inte längre för fastighetsbeskattningen lämna in en separat utredning om de fastighetsuppgifter som ändrats under skatteåret.

6 Verkställande av beskattningen

Bestämmelserna som gäller verkställandet av fastighetsbeskattningen ingår i 22 § i lagen. Enligt 22 § 3 mom. I fastighetsskattelagen verkställs fastighetsbeskattningen utifrån de uppgifter som finns i skatteförvaltningens register, de uppgifter som den skattskyldige har lämnat och de uppgifter som har fåtts av utomstående uppgiftsskyldiga med stöd av föreskrifterna i 3 kap. I lagen om beskattningsförfarande samt utifrån annan utredning som har fåtts i ärendet.

Den bestämmelse i 22 § 3 mom. I fastighetsskattelagen som gällde särskilt förfarande för hörande av skattskyldiga som iakttagits när uppgifter har fåtts av andra än den skattskyldige själv har upphävts.

I praktiken innebär detta att beskattningen kan verkställas utgående från de uppgifter som finns i skatteförvaltningens register utan att den skattskyldige hörs särskilt. Det nya förfarandet ersätter sålunda det särskilda hörandet. Hörandet sker i form av ett s.k. Masshörande genom att den skattskyldige innan skatten fastställs tillsänds den ovan i punkt 2 nämnda utredningen om de uppgifter som utgör grunden för fastställandet av fastighetsskatten.

På hörandet av den skattskyldige och motiveringen av beslutet tillämpas vad som föreskrivs om saken i lagen om beskattningsförfarande. Man ska sålunda höra den skattskyldige om man avviker väsentligen från de uppgifter som denne lämnat för fastighetsbeskattningen. Såsom uppgifter lämnade av den skattskyldige anses i enlighet med 16 § 2 mom. I fastighetsskattelagen utöver de uppgifter han uttryckligen lämnat även de uppgifter för fastighetsbeskattningen som antecknats i utredningen och som den skattskyldige inte korrigerat.

7 Skatteförhöjning och rättelse av beskattningen

Bestämmelser om skatteförhöjning, rättelse av beskattningen och följdändringar ingår i 25 § i fastighetsskattelagen. På grund av ändringarna som gäller deklarationsförfarandet har föreskrifterna i 25 § 2 mom. I lagen ändrats så att man vid bedömningen av förutsättningarna för skatteförhöjning eller rättelse av beskattningen beaktar såsom uppgifter som den skattskyldige lämnat förutom uppgifter som avses i 16 § även uppgifter och handlingar som den skattskyldige har lämnat för verkställande av sin inkomstbeskattning eller om sin förmögenhet med stöd av lagen om beskattningsförfarande.

I fråga om skatteförhöjning, rättelse av beskattningen och följdändring tillämpas vad som bestäms om detta i 25 § 1 mom. I lagen om beskattningsförfarande. Om den skattskyldige inte korrigerar och anmäler till skatteförvaltningen de fel och brister som ingår i den utredning som sänts till honom, försummar han sin deklarationsskyldighet. Därför kan den skattskyldige i så fall påföras en skatteförhöjning enligt 32 § i lagen om beskattningsförfarande. Beskattningen kan även rättas i efterhand till den skattskyldiges nackdel enligt 56 § i lagen om beskattningsförfarande. Förfarandet motsvarar det deklarationsförfarande som tillämpas vid inkomstbeskattningen.

I 25 § 1 mom. I fastighetsskattelagen föreskrivs även att skatteförhöjning dock inte påförs om det i uppgifterna som den skattskyldige har lämnat för fastighetsbeskattningen finns fel som den skattskyldige skäligen inte kan antas ha varit medveten om.

Sistnämnda bestämmelse har utarbetats med tanke på de situationer där uppgifterna i skatteförvaltningens fastighetsdatabas inte till alla delar är uppdaterade exempelvis för att byggnaden är gammal och de ombyggnader som under tidernas lopp utförts i den inte blivit uppdaterade i databasen. Fastigheten har kunnat komma i den skattskyldiges ägo efter sådana ändringar och denne har inte nödvändigtvis ens tillgång till dokument med de exakta uppgifterna. Bland annat i dessa situationer kan det vara svårt att märka att uppgifterna om fastigheten inte stämmer exakt och att utreda och anmäla korrekta uppgifter. Förutsättningarna för skatteförhöjning övervägs dock alltid fall för fall.

Bestämmelsen är dock inte avsedd att tillämpas i sådana fall då man kan utgå från att den skattskyldige har tillgång till och kan utreda uppgifterna om fastigheten. Det är exempelvis skäligt att utgå från att den skattskyldige är medveten om ändringar som skett i byggnaden i det nära förgångna under den tid byggnaden varit i hans ägo. Sådana uppgifter är bland annat ombyggnader som den skattskyldige utfört eller betydande underhållsåtgärder.

I det nya deklarationsförfarandet ingår att riktigheten i de uppgifter som utgör grunden för beskattningen granskas årligen. Därför kan man utgå från att den skattskyldige har kännedom om de ändringar som skett efter att det nya förfarandet tagits i bruk.

En ny bestämmelse om när rättelse av beskattningen inte behöver verkställas har lagts till 25 § 3 mom. I fastighetsskattelagen. Rättelse av beskattningen till den skattskyldiges nackdel behöver inte verkställas, om den skatt som inte påförts är obetydlig och om inte kravet på jämlikhet vid beskattningen eller någon annan orsak kräver att beskattningen rättas. Sådana mindre felaktigheter i fråga om redan verkställd fastighetsbeskattning, som har en obetydlig inverkan på skatteinkomsterna och som det skulle medföra oskäliga administrativa kostnader att rätta, behöver enligt bestämmelsen inte rättas.

Ledande skattesakkunnig Tero Määttä

Överinspektör Eila Närhi