Rundradioskatt

1.1 Allmänt

I syfte att finansiera Rundradions verksamhet debiteras en årlig rundradioskatt från år 2013. Tv-avgiften slopas. Lagen om rundradioskatt (484/2012) innehåller bestämmelser om skyldigheten att betala rundradioskatt och beskattningsförfarandet.

Fysiska personer ska betala en rundradioskatt för personer. Samfund som bedriver näringsverksamhet eller jordbruk ska betala rundradioskatt för samfund. Beroende på inkomsterna uppgår rundradioskatten för personer till 50–143 euro. Personer med låga inkomster och minderåriga betalar inte rundradioskatt. Beroende på den beskattningsbara inkomsten uppgår rundradioskatten för samfund till 140–3 000 euro. Ett samfund betalar inte rundradioskatt om den beskattningsbara inkomsten underskrider 50 000 euro.

Liksom inkomstskatten är rundradioskatten en personlig skatt. Flera personer kan vara skattskyldiga i samma familj eller hushåll. Skatten ska betalas oberoende av om den skattskyldige har en tv-mottagare eller om han eller hon anlitar Rundradions tjänster.

Skatteförvaltningen fastställer rundradioskatten i samband med inkomstbeskattningen. Skatten redovisas till staten. Skatteförvaltningen sköter inte uppgifter som hänför sig till tv-avgifterna. Även i fortsättningen sköter Kommunikationsverket uppgifter som gäller t.ex. indrivning, fastställande osv. i anknytning till tv-avgiften.

1.2 Rundradioskatt för personer

1.2.1 Skattskyldiga

Den som är allmänt skattskyldig i Finland och som senast under skatteåret har fyllt 18 år ska betala rundradioskatt för personer (2 § i lagen om rundradioskatt). Till exempel år 2013 är personer som är födda år 1995 eller tidigare skattskyldiga. Rundradioskatt ska även betalas av personer som har varit allmänt skattskyldiga i Finland endast under en del av året. Rundradioskatt ska betalas ännu för dödsåret. Ett dödsbo behöver inte betala rundradioskatt för de skatteår som följer efter dödsåret.

Personer som har sin hemkommun i landskapet Åland under skatteåret behöver inte betala rundradioskatt (1 § 2 mom. i lagen om rundradioskatt). I landskapet Åland ska man betala en separat tv-avgift som grundar sig på den åländska landskapslagstiftningen (landskapslag om radio- och televisionsverksamhet 95/2011 samt Ålands Landskapsregeringens beslut nr 108/2011).

En person som har varit begränsat skattskyldig under hela skatteåret behöver inte betala rundradioskatt. Bestämmelserna i inkomstskattelagen avgör om en person är allmänt eller begränsat skattskyldig i Finland.

Skyldigheten att betala rundradioskatt är personlig. Följaktligen kan det finnas flera personer i samma familj eller hushåll som ska betala skatten. I avvikelse från tv-avgiften ska rundradioskatt betalas oberoende av om personen eller hans eller hennes hushåll har en tv. Rundradioskatt ska även betalas oberoende av om personen anlitar Rundradions tjänster eller om han eller hon över huvudtaget kan använda Rundradions tjänster.

1.2.2 Beloppet på rundradioskatten för personer

Det finns bestämmelser om beräkningsgrunderna för och beloppet på rundradioskatten för personer i 2 § i lagen om rundradioskatt. Rundradioskatten uppgår till 0,68 procent av det sammanlagda beloppet på nettoförvärvsinkomsten och nettokapitalinkomsten under ett skatteår enligt inkomstskattelagen eller av det totala beloppet på en högre arbetsinkomst som har fastställts enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) och lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006). Rundradioskatten uppgår dock till högst 143 euro. Om skattebeloppet som beräknats i enlighet med 2 § i lagen om rundradioskatt underskrider 50 euro, debiteras inte skatten. Från det belopp av rundradioskatt som beräknats i enlighet med 2 § i lagen om rundradioskatt (om det är minst 50 euro) avräknas ännu av den skatt som betalats till utlandet eller dras av den skatt som hänför sig till utlandsinkomsten i enlighet med bestämmelserna i lag om undanröjande av internationell dubbelbeskattning (1552/1995). Efter avdrag för skatt med anslutning till utlandsinkomsten kan beloppet av den rundradioskatt som debiteras vara även mindre än 50 euro.

Om en arbetsinkomst för företagare eller lantbruksföretagare inte har fastställts för en enskild person, kalkyleras beloppet på rundradioskatten direkt utifrån de totala nettoinkomster som har kalkylerats för honom eller henne i inkomstbeskattningen. Skatten uppgår till 0,68 procent av detta totala belopp.

Om en arbetsinkomst för företagare eller lantbruksföretagare har fastställts för en person är beräkningsgrunden för rundradioskatten den större av följande:

1) nettoförvärvsinkomsten + nettokapitalinkomsten

2) FöPL-arbetsinkomsten + LföPL-arbetsinkomsten.

Rundradioskatten uppgår till 0,68 procent av beräkningsgrunden.

Nettoförvärvsinkomst beräknas genom att man gör de naturliga avdragen från förvärvsinkomsten (30 § 3 mom. i inkomstskattelagen). Nettokapitalinkomst beräknas genom att man gör de naturliga avdragen från kapitalinkomsten (30 § 2 mom. i inkomstskattelagen). De naturliga avdragen utgörs av utgifter för att förvärva och förvara inkomsten, såsom avdrag för förvärvande av inkomsten från löneinkomsten och det avdragsgilla beloppet för kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. Till exempel räntor på bostads- och studielån eller skulder för inkomstens förvärvande, löntagares pensionsförsäkringsavgifter eller pensionsinkomstavdrag är inte naturliga avdrag.

Pensionsanstalten fastställer arbetsinkomsten för företagare och lantbruksföretagare för de personer som har en pensionsförsäkring enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006). Pensionsanstalten meddelar det årliga beloppet på arbetsinkomsten till Skatteförvaltningen. Sedan tidigare används den fastställda arbetsinkomsten för att fastställa sjukförsäkringspremien i beskattningen.

När rundradioskatt för en person alternativt beräknas utifrån den fastställda arbetsinkomsten, är det möjligt att rundradioskatt ska betalas av en företagare som har en liten eller negativ beskattningsbar inkomst av sin företagsverksamhet eller av en företagare som bedriver affärsverksamhet via ett aktiebolag och får skattefria dividender från sitt bolag.

Rundradioskatt debiteras inte om dess belopp som beräknats i enlighet med 2 § i lagen om rundradioskatt underskrider 50 euro (se dock vad sägs ovan och nedan i samband med avdrag för utländsk skatt). Detta leder till att rundradioskatt inte ska betalas om beräkningsgrunden för skatten är cirka 7 352 euro eller mindre.

Det högsta beloppet på rundradioskatten är 143 euro. Skatten uppgår till maximibeloppet om beräkningsgrunden för skatten är 20 588 euro eller högre.

Från det skattebelopp som beräknats i enlighet med 2 § i lagen om rundradioskatt avdras ännu av eventuell avräkning av utländsk skatt eller skattebeloppet som föranleds av utlandsinkomsten, i enlighet med lag om undanröjande av internationell dubbelbeskattning. Från rundradioskatten kan t.ex. dras av skatt som en person betalat i en främmande stat för pensionsinkomsten han erhållit där eller som hänför sig till sådan pensionsinkomst. Från rundradioskatten kan även avdras av källskatt som en person erlagt i en främmande stat på dividendinkomst som han erhållit där. I anledning av avräkning av skatt som betalats till utlandet eller avdrag för skatt som hänför sig till utlandsinkomsten kan beloppet av rundradioskatt som debiteras vara även mindre än 50 euro.

Från rundradioskatten görs inga avdrag enligt inkomstskattelagen, såsom hushållsavdrag, invalidavdrag vid statsbeskattningen eller arbetsinkomstavdrag.

Rundradioskatt för en person som har avlidit under skatteåret ska betalas av dödsboet med iakttagande av vad som föreskrivs i 17 § 1 mom. i inkomstskattelagen (2 § 3 mom. i lagen om rundradioskatt). Enligt 17 § 1 mom. i inkomstskattelagen en under skatteåret avliden persons dödsbo beskattas för detta år såväl för den avlidnes som för boets inkomst. När nettoförvärvsinkomsten och nettokapitalinkomsten under dödsåret kalkyleras beaktas följaktligen både personens inkomster under hans eller hennes levnadstid och dödsboets inkomster samt de naturliga avdrag som ska göras från dessa.

En person kan vara allmänt skattskyldig i Finland endast under en del av skatteåret t.ex. om han eller hon flyttar till Finland under skatteåret. I så fall betalar han eller hon rundradioskatt utifrån de inkomster som han eller hon beskattas för i egenskap av allmänt skattskyldig i Finland. Till exempel lön som han eller hon har fått före ankomsten till Finland räknas inte med i den nettoförvärvsinkomst som ligger till grund för kalkylen av rundradioskatten.

Beloppet på rundradioskatten kan ändras om den beskattning som har verkställts för skatteåret senare ändras t.ex. med anledning av en rättelse av beskattningen eller av ett besvär, och ändringen ändrar beräkningsgrunden för rundradioskatten. I så fall kan beloppet på den rundradioskatt som ska betalas stiga eller sjunka. Om beskattningen ändras är det möjligt att man återbär eller debiterar en ytterligare rundradioskatt som en del av det belopp som återbärs eller ytterligare debiteras.

Rundradioskatt för personer är inte en avdragsgill utgift i inkomstbeskattningen (31 § 8 mom. i inkomstskattelagen).

1.2.3 Förskottsinnehållning av rundradioskatt för personer

För betalning av rundradioskatt verkställs förskottsuppbörd redan under skatteåret (1 § 1 mom. i lagen om förskottsuppbörd). Rundradioskatten för personer beaktas när man kalkylerar förskottsinnehållningsprocenten för inkomster som är föremål för förskottsinnehållning, såsom löne- och pensionsinkomster. Rundradioskatten beaktas även när man fastställer förskottsskatt på t.ex. hyresinkomster.

Med anledning av rundradioskatten är det möjligt att förskottsinnehållning verkställs även på låga pensionsinkomster som annars inte är föremål för beskattning och förskottsinnehållning. Detta är fallet t.ex. då en person inte har andra inkomster än en pension på 10 000 euro som beskattas som förvärvsinkomst. För en nettoförvärvsinkomst på 10 000 euro betalas en rundradioskatt på 68 euro (10 000 x 0,68 % = 68 euro).

Förskottsinnehållningsprocenten räknas med en precision på 0,5 procentenheter och avrundas alltid till följande hela eller halva procent (Skatteförvaltningens beslut om beräkningsgrunderna för personliga innehållningsprocenter för pensioner och pensionstagares löneinkomster samt Skatteförvaltningens beslut om beräkningsgrunderna för personliga innehållningsprocenter för löneinkomster). En förskottsinnehållning på 1 procent verkställs för rundradioskatt t.ex. på ovan angivna pensionsinkomst på 10 000 euro. Det förskottsinnehållningsbelopp som överstiger den slutliga skatten för skatteåret återbärs som förskottsåterbäring efter att den slutliga beskattningen för skatteåret har verkställts.

1.3 Rundradioskatt för samfund

1.3.1 Skattskyldiga

Samfund som bedriver affärs- eller yrkesverksamhet eller jordbruk i Finland ska betala rundradioskatt, om deras beskattningsbara inkomst är minst 50 000 euro (3 § i lagen om rundradioskatt). Inkomstskattelagens 3 § innehåller en definition av samfund. Av de samfund som är avsett i 3 § i inkomstskattelagen är staten och dess inrättningar, kommuner, samkommuner, församlingar, religionssamfund, bostadsaktiebolag, de samfund som är befriade från inkomstskatt enligt 20 § i inkomstskattelagen och utländska dödsbon inte skyldiga att betala rundradioskatt, även om de bedriver affärs- eller yrkesverksamhet eller jordbruk (3 § 2 mom. i lagen om rundradioskatt).

Eventuellt skattskyldiga samfund är t.ex. aktiebolag, andelslag, sparbanker, ömsesidiga försäkringsföreningar, föreningar och stiftelser. Även ett allmännyttigt samfund kan vara skattskyldigt, om det har beskattningsbara närings- eller jordbruksinkomster. Även ett utländskt samfund kan vara skyldigt att betala rundradioskatt om det bedriver näringsverksamhet eller jordbruk i Finland från ett fast driftställe.

Öppna bolag, kommanditbolag, partrederier och beskattningssammanslutningar är inte samfund utan sammanslutningar (4 § i inkomstskattelagen). Sammanslutningar behöver inte betala rundradioskatt. En sammanslutning beskattas inte som en särskild skattskyldig i inkomstbeskattningen, utan dess resultat fördelas för beskattning som delägarnas inkomst (15 och 16 § i inkomstskattelagen). Andelen av en sammanslutnings inkomst för en delägare, såväl fysiska personer som samfund, beaktas när man räknar delägares nettoförvärvs- eller kapitalinkomst eller den beskattningsbara inkomsten för ett samfund som delägare. På så sätt räknas andelen av sammanslutningens inkomst in i beräkningsgrunden för rundradioskatt för fysiska personer och samfund som är delägare i en sammanslutning.

Att ett samfund har bedrivit affärs- eller yrkesverksamhet eller jordbruk under skatteåret är alltid en förutsättning för att det ska vara skattskyldigt. En näringsverksamhets eller ett jordbruks omfattning eller huruvida verksamheten gått med vinst eller förlust har i sig ingen betydelse, utan ett samfund är skattskyldigt redan utifrån en småskalig affärs- eller jordbruksverksamhet, om samfundets beskattningsbara inkomst av hela verksamheten uppgår till minst 50 000 euro under skatteåret. Om ett samfund inte bedriver näringsverksamhet eller jordbruk, utan om det enbart har inkomst av s.k. annan verksamhet (personlig inkomstkälla), är det inte skyldigt att betala rundradioskatt. Annan verksamhet kan t.ex. bestå av uthyrning av en fastighet till ett utomstående på så sätt att uthyrningen av fastigheten inte tjänar aktiebolagets egen affärsverksamhet, vare sig direkt eller indirekt.

1.3.2 Beloppet på rundradioskatten för samfund

Beräkningsgrunden för rundradioskatt för samfund är samfundets beskattningsbara inkomst under skatteåret. Ett samfund med en beskattningsbar inkomst på minst 50 000 euro under skatteåret ska betala en rundradioskatt på 140 euro plus 0,35 procent av den andel som överskrider 50 000 euro (3 § 1 mom. i lagen om rundradioskatt). Det högsta beloppet på rundradioskatten för samfund är 3 000 euro. Skatten är 3 000 euro, om samfundets beskattningsbara inkomst är 867 142 euro eller högre under skatteåret. Om ett samfunds beskattningsbara inkomst är mindre än 50 000 euro under skatteåret, behöver inte samfundet betala rundradioskatt.

Ett samfunds beskattningsbara inkomst utgörs av det sammanlagda beloppet på den beskattningsbara inkomsten av näringsverksamhet, jordbruk och annan verksamhet (30 § 4 mom. i inkomstskattelagen). Den beskattningsbara inkomsten av näringsverksamhet och jordbruk och därtill även den beskattningsbara inkomsten av annan verksamhet räknas följaktligen in i ett samfunds beskattningsbara inkomst och därmed även i beräkningsgrunden för rundradioskatten. I alla situationer är dock förutsättningen för skattskyldighet att samfundet har bedrivit (även) affärs- eller yrkesverksamhet eller jordbruk under skatteåret. Om ett samfund har bedrivit endast sådan verksamhet som beskattas i enlighet med inkomstskattelagen ska det inte betala rundradioskatt (se punkt 1.3.1 ovan).

Följaktligen beräknas rundradioskatten utifrån samma beskattningsbara inkomst som inkomstskatten för ett samfund.

Ett utländskt samfund med ett fast driftställe i Finland ska betala rundradioskatt utifrån den fastställda beskattningsbara inkomsten i Finland under skatteåret.

Från det skattebelopp som beräknats i enlighet med 3 § i lagen om rundradioskatt avdras ännu eventuell avräkning av utländsk skatt i enlighet med lag om undanröjande av internationell dubbelbeskattning.  Från rundradioskatt kan  avdras t.ex. skatt som ett samfund har betalat i en annan stat på en inkomst som hänför sig till ett fast driftställe i staten eller på dividendinkomster från en annan stat. Efter avdrag för utländsk skatt kan det belopp av samfundets rundradioskatt som debiteras vara även mindre ön 140 euro.

Rundradioskatt som har fastställts för ett samfund beaktas inte då man räknar beloppet på sådana oanvända gottgörelser som avses i 5 § 2 mom. i lagen om gottgörelse för bolagsskatt och som räknas till godo för ett samfund, eftersom rundradioskatt inte är en sådan inkomstskatt som avses i bestämmelsen.

Beloppet på rundradioskatten kan ändras om den beskattning som har verkställts för skatteåret senare ändras med anledning av t.ex. en rättelse av beskattningen eller av ett besvär, och om ändringen sänker eller höjer beloppet på den beskattningsbara inkomsten. I så fall kan beloppet på den rundradioskatt som ska betalas under skatteåret minska eller öka.

1.3.3 Förskottsuppbörd av rundradioskatt för samfund

För betalning av rundradioskatt verkställs  förskottsuppbörd  redan under skatteåret (1 § 1 mom. i lagen om förskottsuppbörd). Rundradioskatten för samfund beaktas då förskottsskatten för samfund fastställs från och med skatteåret 2014. Ingen förskottsuppbörd görs för den rundradioskatt som ska betalas för skatteåret 2013. Ett samfund kan undvika samfundsränta som ska betalas för den rundradioskatt som fastställs för skatteåret 2013 genom att betala en komplettering av förskott.

1.3.4 Avdrag för rundradioskatten för samfund

Rundradioskatten för samfund är en utgift som kan dras av från näringsinkomsten (8 § 1 mom. 19 punkten i lagen om beskattning av näringsinkomst). Rundradioskatt för samfund som hänför sig till  inkomst av jordbruk kan dras av från inkomsten av jordbruket (6 § 1 mom. 14 punkten i inkomstskattelagen för gårdsbruk). Rundradioskatten för samfund är inte avdragbar från inkomsten av inkomstkällan av annan verksamhet som beskattas enligt inkomstskattelagen.

Lagen innehåller inte närmare bestämmelser om hur rundradioskatten för samfund ska periodiseras som avdrag. Under riksdagsbehandlingen av lagen ändrades fastställandet av rundradioskatten för samfund på så sätt att skatten kalkyleras utifrån beloppet på samfundets beskattningsbara inkomst under skatteåret i stället för omsättningsvolymen. Finansutskottets betänkande (FiUB 14/2012 rd) tog inte ställning till hur en rundradioskatt som beräknas utifrån den beskattningsbara inkomsten ska periodiseras som ett avdrag.

Utgiften periodiseras enligt den allmänna bestämmelsen i 22 § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, om det inte finns en specialbestämmelse som kan tillämpas. Enligt 22 § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet är utgiften en kostnad för det skatteår under vilket skyldigheten att erlägga utgiften har uppstått. Obetydliga utgiftsposter får likväl räknas som kostnad för det skatteår under vilket de har erlagts.

Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att en gatuavgift som ska betalas utifrån en debitering ska periodiseras som en utgift under debiteringsåret (HFD 1981-B-II-524). Vad gäller fastigheter har Skatteförvaltningen gett en anvisning enligt vilken en fastighetsskatt som har fastställts för samfund kan dras av i beskattningen från intäkterna under den räkenskapsperiod då skatten debiteras (Skatteförvaltningens anvisning 19.1.1993 nr 7304/1/40/92, Ny fastighetskattelag, punkt 10, fastighetsskattens avdragsgillhet i inkomstbeskattningen).

Skatteförvaltningen anser att rundradioskatten för samfund ska på motsvarande sätt periodiseras i inkomstbeskattningen i första hand som en utgift under det skatteår under vilket den slutliga skatten debiteras. När man bedömer frågan om periodisering ska man även beakta att den rundradioskatt som ska dras av under skatteåret inte i samtliga fall kan fastställas med exakt precision i den skattdeklaration som ska ges för skatteåret och i den ordinarie beskattning som ska verkställas, eftersom grunden för rundradioskatten för samfund i så fall är den beskattningsbara inkomsten för samfundet, vars belopp rundradioskatten samtidigt påverkar i egenskap av avdragsgill rat. Om periodiseringen däremot sker enligt den situation som råder då beskattningsbeslutet fattas, känner man till det exakta beloppet på den debiterade skatten och avdraget, och då finns det inget behov av att göra retroaktiva korrigeringar med anledning av ändringar i den ordinarie beskattningen, vilka påverkar beloppet på den rundradioskatt som ska betalas.

Exempel på periodisering av rundradioskatten för samfund utifrån debiteringstidpunkten:

Frågan om periodisering av rundradioskatt lämnar dock visst rum för tolkning. Därför anser Skatteförvaltningen att samfundet kan om det så önskar periodisera det uppskattade beloppet av rundradioskatten för skatteåret som kostnad för detsamma skatteår. Är det så att det skattebelopp som avdragits avviker från den rundradioskatt som påförs vid beskattningen för skatteåret ska avvikelsen beaktas på ett sätt som påverkar samfundets beskattningsbara inkomst.

Enligt 22 § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet får obetydliga utgiftsposter likväl räknas som kostnad för det skatteår under vilket de har erlagts.  Rundradioskatt för samfund alternativt kan räknas som en utgift under skatteåret upp till beloppet på det förskott samt komplettering av förskott som har betalats för rundradioskatten i enlighet med kontantprincipen. Om summan av förskottet samt komplettering av förskottet för rundradioskatten är mindre än den rundradioskatt som har fastställts i den beskattning som har verkställts för skatteåret, ska det extra belopp som ska betalas dras av från den beskattningsbara inkomsten för det skatteår som pågår vid betalningstidpunkten. Om den rundradioskatt som har betalats som förskott och komplettering av förskott är högre än den rundradioskatt som har fastställts i beskattningen, ska den överskjutande delen och det avdragna rundradioskattebeloppet läggas till i den beskattningsbara inkomsten för det skatteår som pågår vid betalningstidpunkten.

Det är möjligt att det belopp på rundradioskatten som har fastställts för skatteåret ändras senare och att samfundets beskattningsbara inkomst ändras med anledning av t.ex. en rättelse av beskattningen. Skatteförvaltningen anser att ändringen av beloppet på rundradioskatten ska periodiseras som en utgift eller intäkt under det skatteår då beslutet om ändring av beskattningen har fattats.

1.4 Beskattningsförfarande och skatteuppbörd

Skatteförvaltningen fastställer och debiterar rundradioskatten i samband med verkställandet av inkomstbeskattningen i enlighet med vad som föreskrivs i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) (5 § i lagen om rundradioskatt). Lagen om skatteuppbörd (609/2005) tillämpas på uppbörd, indrivning och återbäring av rundradioskatt, medan lagen om skatteredovisning (532/1998) tillämpas på redovisning.

Rundradioskatten betalas under skatteåret som en del av förskottsinnehållningen eller förskottsuppbörden. I likhet med inkomstskatt är det möjligt att mera rundradioskatt fastställs för beskattningen för skatteåret som en del av kvarskatten eller så återbärs en del av rundradioskatten som en del av förskottsåterbäringen. Vad gäller en ytterligare rundradioskatt räknas på denna som en del av kvarskatten kvarskatteränta eller samfundsränta som ska betalas i enlighet med lagen om beskattningsförfarande, såsom på inkomstskatt. Återbäringsränta eller samfundsränta som ska återbäras enligt lagen om beskattningsförfarande räknas för samfundsränta som ska återbäras som en del av förskottsåterbäringen på samma sätt som för inkomstskatt.

Vad gäller ändring av beskattningen av rundradioskatt och sökande av ändring tillämpas samma bestämmelser som gäller för inkomstbeskattningen. I regel kan en skattskyldig söka ändring inom fem år från början av det år som följer efter att beskattningen har slutförts. I första hand ska ändring sökas med ett rättelseyrkande till skatterättelsenämnden. Eftersom rundradioskatten kalkyleras schematiskt utifrån de sammanlagda nettoinkomsterna eller ett samfunds beskattningsbara inkomst, är det i praktiken möjligt att beloppet på rundradioskatten ändras endast om beskattningen för skatteåret i övrigt ändras på så sätt att de sammanlagda nettoinkomsterna eller ett samfunds beskattningsbara inkomst ändras. Enligt lagen om rundradioskatt påverkas inte skyldigheten att betala rundradioskatt eller dess belopp av att den skattskyldige inte har en tv eller inte använder eller inte kan använda Rundradions tjänster. Det är inte alltså möjligt att beskattningen av en skattskyldig ändras på dessa grunder.

Ledande skattesakkunnig Tero Määttä

Ledande jurist Matti Merisalo