Om beskattning av masskuldebrevslån enligt inkomstskattelagen

Denna anvisning behandlar beskattningen av masskuldebrevslån vid beskattning enligt inkomstskattelagen. Anvisningen behandlar inte beskattningen av ränteinkomst på ett masskuldebrev då det är fråga om beskattning av ränteinkomst enligt lagen om källskatt på ränteinkomst (1341/1990). Anvisningen behandlar inte heller frågor som hänför sig till förskottsinnehållning på ränteinkomster eller årsanmälningar om ränteinkomster. Dessa har behandlats i mer detalj i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av ränteinkomster.

Denna anvisning behandlar inte beskattningsfrågor som hänför sig till person-till-person-lån eller gruppfinansiering. Dessa behandlas närmare i Skatteförvaltningens ställningstagandet Person-till-person-lån till privatpersoner och lånebaserad gräsrotsfinansiering till företag - beskattning av överlåtelse och slutlig förlust av skuldkapital.

Kapitel 3.2.1 i anvisningen har uppdaterats. Denna anvisning tillämpas i beskattningen från och med 2020.

1 Inledning

Enligt 34 § 1 mom. i lagen om skuldebrev (622/1947) kan masskuldebrev emitteras av offentliga samfund och av bokföringsskyldiga. I beskattningen av masskuldebrevslån är det väsentligt att hålla ränteintäkterna isär från det pris som betalas för skuldkapitalet.

På överlåtelser av masskuldebrev på eftermarknaden och inlösningar vid löptidens utgång (återbetalning av lånet) tillämpas i regel de allmänna bestämmelserna om överlåtelsevinst och -förlust i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL). I inkomstskattelagen finns särskilda bestämmelser endast om beräkningen av överlåtelsevinsten på optionslån och konvertibla skuldebrev (ISkL 45 § 2 mom. och 47 § 3 mom.). På ränteinkomster tillämpas däremot antingen bestämmelserna i lagen om källskatt på ränteinkomst (1341/1990) eller bestämmelserna om beskattning av kapitalinkomst i ISkL.

Denna anvisning behandlar beskattningen av masskuldebrevslån vid beskattning enligt inkomstskattelagen. Denna anvisning tillämpas i beskattningen från och med 2020.

2 Olika masskuldebrevslån

2.1 Allmänt

Masskuldebrevslån är innehavarpapper som emitterats till allmänheten med lång löptid (över ett år), där lånets totalbelopp har delats upp i flera små delar som skuldebrev. Flera masskuldebrevslån som emitterats i värdeandelssystemet är enligt lånevillkoren registrerade masskuldebrev. Enligt lånevillkoren har emittenten rätt att få information om sina borgenärer.

Masskuldebrev kan kallas t.ex. bonder (engelska: bond) eller obligationer. I denna anvisning syftar termen ”lån” på ett omsättningsbart masskuldebrevslån som emitterats till allmänheten.

Masskuldebrevslån kan emitteras av stater och övriga offentliga samfund, stora företag och finansiella institut. Ett masskuldebrev kan ha rörlig, fast eller ingen ränta eller vara bundet till ett index. Om lånet har sämre förmånsrätt än emittentens övriga förpliktelser, kallas lånet ett debenturlån. I konvertibla skuldebrev ingår typiskt rätten att byta lånet mot emittentens aktier i enlighet med lånevillkoren.

Olika typer av masskuldebrevslån behandlas i kapitel 2.3 – 2.7. Beskattningsfrågor som hänför sig till olika masskuldebrevslån behandlas mer ingående i anvisningens kapitel 4.

2.2 Livscykeln av ett masskuldebrevslån

En typisk löptid för masskuldebrev är från några år till tio år. Ett masskuldebrevslån kan emitteras i värdeandelsform och finns då i det elektroniska registret för värdepapper där överlåtelser sköts genom överföringar mellan ägarnas värdeandelskonton.

Med emission avses en händelse där ett masskuldebrevslån för första gången säljs till marknaden. Lånet kan tecknas till sitt nominella värde, varvid emissionskursen är 100. Om placeraren t.ex. tecknar ett masslån på 10 000 euro, betalar hen i så fall 10 000 euro för lånet. Emissionskursen kan avvika från den nominella kursen, dvs. från värdet 100. Om kursen är under 100, betalar placeraren mindre än det nominella värdet när lånet tecknas. Om emissionskursen är över 100, betalar placeraren mer än det nominella värdet när lånet tecknas. Lånets teckningspris utgörs av lånets nominella värde multiplicerat med masslånets emissionskurs.

Masskuldebrevslån är i regel omsättningsbara, dvs. att placerare kan sälja och köpa masskuldebrev mitt under lånetiden. Masskuldebrevslån kan handlas på börsen eller så kan t.ex. den bank som emitterar lånet köpa det tillbaka före förfallodagen.

Ett masskuldebrevslån kan vara ett lån med engångsamortering (s.k. bullet-lån) eller ett lån med fortlöpande amorteringar. Skuldkapitalet för ett s.k. bullet-lån betalas tillbaka på en gång. Skuldkapitalet för ett masskuldebrevslån med fortlöpande amorteringar återbetalas däremot i flera rater enligt den tidtabell som fastställts i lånevillkoren. Vid fortlöpande amorteringar betalas räntan alltid på det resterande skuldkapitalet. Det finns även s.k. eviga lån som inte amorteras (perpetuallån). Ytterligare information om perpetuallån finns i kapitel 2.7.

Tidpunkterna för betalning av ränta på masskuldebrevslånet till skuldebrevets innehavare fastställs på förhand. Om masskuldebrevslånet säljs vidare under dess löptid, ska köparen betala s.k. eftermarknadsgottgörelse till säljaren. Eftermarknadsgottgörelsen motsvarar räntebeloppet mellan den sista räntebetalningsdagen och försäljningsdagen. Eftermarknadsgottgörelsen blir inte en slutlig kostnad för köparen av masskuldebrevslånet, utan köparen erhåller motsvarande prestation i samband med följande räntebetalningsdag då hela den ränta som influtit under ränteperioden betalas trots ägarbytet tillbaka till köparen.

Eftersom räntan på ett masskuldebrevslån beräknas och betalas enligt det nominella kapitalet, påverkas den faktiska avkastningen av masskuldebrevslån även av dess emissionskurs. Om emissionskursen understiger det nominella kapitalet blir den faktiska räntan högre än den nominella räntan. Om emissionskursen överstiger det nominella kapitalet blir den faktiska ränteinkomsten lägre än den nominella räntan. På motsvarande sätt beror den faktiska avkastningen av ett masskuldebrevslån på eftermarknaden på huruvida priset på masskuldebrevet är under eller över det nominella kapitalet.

2.3 Masskuldebrevslån med nollränta

Med nollräntelån avses ett lån som emitteras till en kurs som understiger det fasta nominella värdet. Under löptiden betalas ingen ränta på lånet, utan investeraren får tillbaka sina pengar, inklusive avkastning, först när lånet eller en del av detta förfaller. För investeraren uppstår avkastning genom differensen mellan emissionskursen eller en senare anskaffningskurs och inlösningskursen.

2.4 Indexbundna masskuldebrevslån

Med indexlån avses ett masskuldebrevslån vars avkastning är bundet till värdeutvecklingen av någon underliggande egendom. Avkastningen på ett indexbundet lån är helt eller delvis bundet till värdeutvecklingen av något index, flera index, en aktie eller en aktiekorg i enlighet med det som fastställts i lånevillkoren. Indexlån kan också marknadsföras som aktieindexlån, råvarulån eller börsobligationer. Oberoende av namnet är grundtanken för olika emittenters lån emellertid densamma.

Indexbundna masskuldebrevslån är vanligen kapitalgaranterade. Kapitalgarantin gäller emellertid endast på lånets förfallodag. Om lånet säljs före förfallodagen, fastställs försäljningspriset utgående från marknadspriset vid tidpunkten för försäljningen. Kapitalgarantin omfattar inte heller eventuella överkurser, dvs. att det pris som betalats vid teckningen av lånet är högre än det nominella värdet, eller teckningsprovisioner, utan endast det nominella värdet.

Ränta betalas i regel inte på indexbundna masskuldebrevslån. Eventuell avkastning fastställs enligt den indexgottgörelse som definierats i lånevillkoren. Indexlån kallas ofta strukturerade produkter. Utöver indexlån kan strukturerade produkter avse bl.a. certifikat eller aktiedepositioner, som inte behandlas i denna anvisning.

2.5 Masskuldebrevslån som emitterats till annan kurs än nominellt värde

Masskuldebrev kan emitteras till överkurs, dvs. en högre kurs än det nominella värdet. Masskuldebrev kan även emitteras till underkurs, dvs. en lägre kurs än det nominella värdet, men så att det avvikande från masskuldebrevslån med nollränta även betalas en nominell ränta på ett sådant masskuldebrev. Beskattning av masskuldebrevslån som emitterats till över- eller underkurs behandlas mer ingående senare i denna anvisning.

2.6 Omvända konvertibla skuldebrevslån

Ett omvänt konvertibelt skuldebrev kan betraktas som en av underarterna till indexbundna masskuldebrev, där placeraren är optionens utställare. Skuldebrevets emittent beslutar om hen då lånet förfaller betalar tillbaka skuldkapitalet eller överlåter de aktier som definierats i lånevillkoren eller pengar till ett belopp som motsvarar dessa aktiers värde (kontant slutavräkning). På ett omvänt konvertibelt skuldebrevslån betalas i regel en betydligt högre ränta än marknadsräntan p.g.a. den ekonomiska risken för placeraren.

2.7 Perpetuallån

För kapitalet av ett evigt lån, dvs. ett perpetuallån, finns ingen återbetalningsdag i lånevillkoren, men lånet kan innehålla villkor som, om de förverkligas, gör att kapitalet betalas tillbaka till långivaren. Tecknaren har inga aktieägarrättigheter i förhållande till bolaget och inte heller rätt att byta skuldebrevet till aktier. Ränta betalas på lånet på normalt sätt.

3 Masskuldebrevslån i inkomstbeskattningen

3.1 Allmänt om beskattning av överlåtelsevinster och -förluster

Enligt ISkL 45 § 1 mom. utgör vinst som har erhållits vid överlåtelse av egendom skattepliktig kapitalinkomst. Bestämmelser om avdrag för överlåtelseförluster finns i ISkL 50 §. Bestämmelserna tillämpas även på överlåtelsevinster och -förluster på masskuldebrevslån.

I inkomstskattelagen finns bara två bestämmelser om överlåtelsevinst på masskuldebrev. Båda bestämmelser avser beskattningen av optionslån och konvertibla skuldebrev (ISkL 45 § 2 mom. och 47 § 3 mom.). Det finns inga allmänna bestämmelser i lagen om värdeförändringar av skuldebrev.

På överlåtelser av masskuldebrevslån tillämpas i regel allmänna bestämmelser om överlåtelsevinster och -förluster samt befintlig rättspraxis. Som skattepliktig överlåtelse betraktas bl.a. försäljning på eftermarknaden eller inlösning (återbetalning av masskuldebrevslån). Som anskaffningshändelse räknas t.ex. tecknande vid emission eller köp på eftermarknaden.

3.1.1 Beskattning av överlåtelsevinster

Vid beräkning av överlåtelsevinst och -förlust ska räntans andel skiljas från överlåtelsepriset. Eventuell ränteinkomst eller eftermarknadsgottgörelse beskattas enligt de bestämmelser som gäller dem, medan den andel som betalats på kapitalet beskattas som överlåtelsevinst. Ränteinkomst och eftermarknadsgottgörelse behandlas mer ingående senare i denna anvisning.

I inkomstbeskattningen kan ett masskuldebrevslån betraktas som ett värdepapper. I anskaffningsutgiften för ett masskuldebrev räknas förutom det pris som betalats för kapitalet även övriga utgifter som direkt föranletts av förvärvet, såsom tecknings- eller förmedlingsavgifter (CSN 92/2001). Även överpris som på grund av masskuldebrevslånets värdestegring har betalats på eftermarknaden utgör en del av masskuldebrevslånets anskaffningsutgift (CSN 71/1994).

Lånekapitalet av ett masskuldebrevslån kan betalas tillbaka på en gång (bullet-lån) eller med fortlöpande amorteringar. I det senare fallet återbetalas skuldkapitalet i flera rater. Hela överlåtelsevinsten eller -förlusten på lån med engångsamortering realiseras vid återbetalningen av lånet. Överlåtelsevinsten eller -förlusten på lån med fortlöpande amorteringar beräknas separat för varje amorteringsrat. Till varje amorteringsrat hänförs en andel av lånets anskaffningsutgift som motsvarar det återbetalda skuldkapitalet.

I samband med överlåtelse av ett masskuldebrev på eftermarknaden beräknas överlåtelsevinsten eller -förlusten genom att från det erhållna överlåtelsepriset dra av anskaffningsutgiften för masskuldebrevet vilket kan utgöras av det teckningspris som använts vid emissionen eller inköpspriset av ett masskuldebrev som förvärvats på eftermarknaden.

Överlåtelsevinsten för ett masskuldebrevslån är skattefri om de sammanlagda överlåtelsepriserna för all överlåten egendom under skatteåret uppgår till högst 1 000 euro. Överlåtelseförluster är icke-avdragbara, om de sammanlagda anskaffnings-utgifterna för all egendom som överlåtits under skatteåret uppgår till högst 1 000 euro och om de sammanlagda överlåtelsepriserna för all egendom som överlåtits under skatteåret är högst 1 000 euro. Som masskuldebrevets överlåtelsepris betraktas både det pris som betalats för masskuldebrevet på eftermarknaden och den prestation som erhållit vid återbetalning av masskuldebrevet.

I sitt avgörande CSN 69/2012 har Centralskattenämnden ansett att överlåtelsevinst eller -förlust realiseras även i en situation där gamla masskuldebrevslån annulleras och nya skuldebrev ges i deras ställe. Även ränteinkomsten ansågs realiseras då ett nytt masskuldebrevslån ersatte den obetalda räntan.

3.1.2 Överlåtelseförlust

Värdet av ett masskuldebrev kan även minska jämfört med dess tecknings- eller förvärvspris. Överlåtelseförlust uppstår om ett masskuldebrev säljs till ett pris som är lägre än dess tecknings- eller förvärvspris. Överlåtelseförlusten är avdragsgill enligt de vanliga bestämmelserna om överlåtelseförluster. Detta gäller både situationer där ett masskuldebrevslån överlåts vidare på eftermarknaden och situationer där emittenten då masskuldebrevet förfaller betalar ett lägre belopp än masskuldebrevets teckningspris.

Ett masskuldebrevslån kan helt förlora sitt värde p.g.a. gäldenärens konkurs. I dessa fall kan värdeminskningen anses vara slutgiltig och skuldebrevets anskaffningsavgift inklusive anskaffningskostnader betraktas i enlighet med ISkL 50 § 3 mom. 3 punkten som överlåtelseförlust, eftersom det handlar om ett värdepapper. Närmare information om slutligt värdeförlust och skatteåret för överlåtelseförlusten finns i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av överlåtelse av värdepapper.

Utöver emittentens konkurs kan masskuldebrevets kapital även gå förlorat antingen helt eller delvis p.g.a. ett villkor som nämnts i låneavtalet. Det kan vara fråga om t.ex. ett masskuldebrev som enligt lånevillkoren är bundet till bolagens ekonomiska ställning eller annan risk som förknippas med underliggande egendom. Om den risk som fastställts i lånevillkoren realiseras, går den andel av masskuldebrevets kapital som fastställts i villkoren förlorad. På det förlorade kapitalet betalas ingen ränta. I en sådan situation är det fråga om en överlåtelseförlust enligt ISkL 50 § 3 mom. då masskuldebrevslånet är ett värdepapper.

Om masskuldebrevet inte har emitterats till allmänheten är det inte fråga om ett värdepapper. Värdeminskning av ett sådant masskuldebrev är inte avdragbart i beskattning enligt ISkL.

3.2 Allmänt om beskattning av ränteinkomster

Enligt ISkL 33 § 1 mom. utgör räntor och annan därmed jämförlig gottgörelse för investerat kapital skattepliktig kapitalinkomst. Enligt ISkL omfattar de beskattningsbara skattepliktiga ränteinkomsterna övriga ränteinkomster än skattefria ränteinkomster eller ränteinkomster som omfattas av källskatt på ränteinkomst. Ränta på ett masskuldebrevslån utgör kapitalinkomst enligt ISkL om masskuldebrevslånet inte är avsett för allmänheten och räntan därmed inte omfattas av källskatt.

I beskattningen är det centralt att det pris som betalas för skuldkapitalet skiljs från räntebetalningarna. På vinst eller förlust på kapitalet tillämpas bestämmelserna om överlåtelsevinster och -förluster och räntan beskattas som kapitalinkomst antingen i enlighet med lagen om källskatt på ränteinkomst eller i enlighet med 33 § i inkomstskattelagen. Lagen om källskatt på ränteinkomst kan endast tillämpas på ränteinkomster som i Finland allmänt skattskyldiga fysiska personer och dödsbon har erhållit från Finland (L om källskatt på ränteinkomst 2 § och 3 §). En tilläggsförutsättning är att masskuldebrevslånet är avsett att tecknas av allmänheten.

Räntor på masskuldebrevslån utgör i regel skattepliktig inkomst först då de har betalats ut. Detta gäller både räntor som beskattas enligt inkomstskattelagen och räntor som beskattas enligt källskattelagen. I rättspraxisen har ränta ansetts vara skattepliktig då den vid ränteperiodens utgång läggs till på skuldkapitalet och ränta betalas på detta belopp även om borgenären inte skulle ha rätt att kräva att ränta skulle betalas (HFD 2015:33).

3.2.1 Tillämpningsområden av lagen om källskatt på ränteinkomst och inkomstskattelagen

Enligt 3 § 1 mom. 2 punkten i den nuvarande lagen om källskatt på ränteinkomst ska källskatt på ränteinkomst betalas för ränta på masskuldebrevslån enligt 34 § i lagen om skuldebrev (622/1947), när lånet har bjudits ut till allmänheten för teckning. Källskatt ska dock inte betalas om det inte behöver upprättas något prospekt för lånet med stöd av 4 kap. 3 § 1 mom. 1–3 punkten i värdepappersmarknadslagen (746/2012). 4 kap. i värdepappersmarknadslagen har upphävts 19.12.2018 och bestämmelserna om skyldigheten att upprätta ett prospekt finns nu i prospektförordningen (EU, 1129/2017). Närmare information om förutsättningarna som föreskrivs i prospektförordningen finns i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av ränteinkomster (kapitel 2.1.5).

Lagen om källskatt på ränteinkomst ska även tillämpas på ränta på masskuldebrevslån när lånet har bjudits ut till allmänheten för teckning och lånet har emitterats av finska staten, Finlands Bank, en finsk kommun eller samkommun eller för vilket finska staten, Finlands Bank, en finsk kommun eller samkommun har ställt proprieborgen (3 § i lagen om källskatt på ränteinkomst). I dessa fall finns det ingen skyldighet att offentliggöra något prospekt.

Allmänt skattskyldiga fysiska personer och finländska dödsbon är skyldiga att betala källskatt på ränteinkomst. Ränteinkomsterna av fysiska personer omfattas således av lagen om källskatt på ränteinkomst även i det fall att räntan ingår i näringsinkomsten för näringsidkare, yrkesutövare eller jordbruksidkare. Källbeskattningen av ränteinkomster gäller inte begränsat skattskyldiga eller juridiska personer. Källbeskattningen av ränteinkomster gäller inte heller diplomater som avses i ISkL 12 § (HFD 1992 B 503).

Ränteinkomst på masskuldebrevslån på vilket källskatt har betalats enligt lagen om källskatt på ränteinkomst utgör inte skattepliktig inkomst i inkomstbeskattningen (3 § 2 mom. i lagen om källskatt på ränteinkomst). På inkomster som beskattas enligt lagen om källskatt på ränteinkomster tillämpas en fast skattesats enligt 30 %.

Om ränteinkomst på masskuldebrevslån inte omfattas av källskatt enligt lagen om källskatt på ränteinkomst, beskattas ränteinkomsten enligt inkomstskattelagen. Skattesatsen på kapitalinkomster som beskattas enligt inkomstskattelagen är 30 %, men om de skattepliktiga kapitalinkomsterna överstiger 30 000 euro under kalenderåret, är skattesatsen för den del av inkomsten som överstiger 30 000 euro 34 %.

Räntorna på utländska emittenters masskuldebrevslån beskattas enligt inkomstskattelagen till följd av att lagen om källskatt på ränteinkomst endast kan tillämpas på lån som emitterats av inhemska emittenter. Undantaget utgörs av en situation där en utländsk emittent har i Finland en filial som är en emittent. I dessa fall tillämpas lagen om källskatt på ränteinkomst (CSN 87/2003 och CSN 72/1998). Om ett i Finland allmänt skattskyldigt företag emitterar ett masskuldebrevslån endast utomlands, beskattas räntan enligt lagen om källskatt på ränteinkomst på det sätt som beskrivits ovan om masskuldebrevslånet är avsett för teckning av allmänheten.

3.3 Eftermarknadsgottgörelse

Med eftermarknadsgottgörelse avses den ränta som influtit till säljaren av ett masskuldebrevslån mellan den sista räntebetalningsdagen och försäljningsdagen. Om masskuldebrevslånet överlåts före förfallodagen, ska köparen till överlåtaren betala både kapitalet av masskuldebrevslånet och ett eftermarknadsgottgörelse, dvs. Den kalkylmässiga räntan fram till överlåtelsedagen. Den eftermarknadsgottgörelse som försäljaren av masskuldebrevslån erhåller utgör skattepliktig kapitalinkomst (ISkL 32 §).

Skuldebrevets köpare får av sina kapitalinkomster dra av den eftermarknadsgottgörelse som hen betalat. Eftermarknadsgottgörelsen betraktas inte som en del av anskaffningsutgiften för köparen av masskuldebrevslånet, utan den dras av som kostnad för förvärv av kapitalinkomster med stöd av den särskilda bestämmelsen ISkL 54a §. Eftermarknadsgottgörelse som dras av kan hänföras till ett källskattepliktigt masskuldebrevslån eller ett inkomstskattepliktigt masskuldebrevslån.

3.4 Kostnader för inkomstens förvärvande

Ränta på en skuld som hänför sig till en ränteinkomst som avses i lagen om källskatt på ränteinkomst eller till en eftermarknadsgottgörelse på ett masskuldebrev i enlighet med lagen om källskatt på ränteinkomst är inte avdragbar (ISkL 58 § 5 mom.). I beskattningspraxisen har bestämmelsen tolkats så att räntan på en skuld som hänför sig till anskaffningen av ett masskuldebrevslån som omfattas av källskatt inte kan dras av alls.

Räntan på skulden har inte heller betraktats som avdragbar då ett masskuldebrevslån som omfattas av lagen om källskatt på ränteinkomst säljs under löptiden innan någon ränta betalats till säljaren. Även indexgottgörelse betraktas som ränta som omfattas av källskatt (3 § 3 mom. i lagen om källskatt på ränteinkomst). Räntor på skulder som hänför sig till övriga typer av masskuldebrevslån är avdragbara.

Ytterligare information om avdrag för eftermarknadsgottgörelse finns i kapitel 3.3.

3.5 Beskattning av övriga prestationer som betalas på basis av ett masskuldebrevslån

Ägare av masskuldebrev kan erhålla även andra prestationer än ränta och lånekapital. Det kan t.ex. vara fråga om en situation där en separat gottgörelse betalas till ägaren av ett masskuldebrevslån på basis av dividend som bolaget delat ut. Det kan även vara fråga om en situation där betalningen av en extra gottgörelse hänför sig till ändring av lånevillkoren under masskuldebrevets löptid.

I beskattningspraxisen har dylika extra gottgörelser inte betraktats som ränta på masskuldebrevslånet, utan som övrig kapitalinkomst som beskattas enligt inkomstskattelagen (ISkL 32 §).

4 Beskattning av olika typer av masskuldebrev

4.1 Masskuldebrevslån med nollränta

På ett masskuldebrev med nollränta betalas ingen som helst nominell ränta. Avkastningen för ett skuldebrev med nollränta betraktas inte som en sådan ränta som avses i lagen om källskatt på ränteinkomst, eftersom avkastningen inte betalas ut som ränta. I rättspraxisen (HFD 1986-B-II-560 och HFD 7.7.1999 liggare 1821) har man ansett att avkastningen som erhålls av ett masskuldebrevslån med nollränta på eftermarknaden eller i samband med inlösning utgör i sin helhet ränteinkomst som beskattas enligt inkomstskattelagen.

För skuldebrev med nollränta beräknas beloppet av den skattepliktiga räntan alltid som skillnaden mellan överlåtelse- eller inlösningspriset och emissionspriset eller annan faktisk anskaffningsutgift. En presumtiv anskaffningsutgift kan inte dras av på grund av att det är fråga om beskattning av ränteinkomst. Principerna för masskuldebrevslån med nollränta kan även tillämpas på bankcertifikat med nollränta.

Enligt högsta förvaltningsdomstolens avgörande (HFD 7.7.1999 liggare 1821) gäller förskottsinnehållningsskyldigheten värdeskillnaden mellan den prestation masskuldebrevets ägare erhåller vid överlåtelse- eller inlösningstidpunkten och anskaffningsutgiften. För att kunna verkställa förskottsinnehållningen bör betalaren känna till masskuldebrevets anskaffningspris, vilket kan i praktiken vara svårt.

Även om man i regel inte skiljer mellan räntans och överlåtelsevinstens andel i ett masskuldebrevslån med nollränta, kan det i vissa situationer undantagsvis uppstå överlåtelsevinst eller -förlust av masskuldebrevslån med nollränta. Skatteförvaltningen anser att värdeförändringar på ett intervall under emissionskursen schablonmässigt utgör överlåtelsevinst eller -förlust.  Det finns ingen skyldighet att verkställa förskottsinnehållning på eventuell överlåtelsevinst. Högsta förvaltningsdomstolen har i sitt avgörande HFD 7.7.1999 liggare 1821 inte uttryckligen behandlat frågan för överlåtelseförlustens del och Skatteförvaltningen känner inte till någon annan rättspraxis om denna fråga.

Enligt Skatteförvaltningens uppfattning kan det på nollräntelån även uppstå överlåtelseförlust mellan emissionskursen och det nominella värdet, om nollräntelånet säljs billigare än det har köpts.

Enligt Skatteförvaltningens uppfattning ska eventuella förmedlingsavgifter och andra motsvarande poster som betalats i samband med anskaffningen av ett masskuldebrev med nollränta dras av från kapitalinkomsterna under betalningsåret, eftersom det handlar om erhållna ränteinkomster även om det är en fråga om förvärv av ett värdepapper.

Ränteinkomst som beskattas enligt inkomstskattelagen periodiseras enligt kassaprincipen. Vinst som erhållits vid överlåtande av ett nollräntelån utgör ränteinkomst. Trots att det är fråga om överlåtelse av värdepapper, anser Skatteförvaltningen att ränteinkomsten ska periodiseras enligt kassaprincipen som inkomst under betalningsåret.

Ett masskuldebrev med nollränta kan förlora sitt värde p.g.a. konkurs. I dessa fall kan värdeminskningen anses vara slutgiltig och skuldebrevets anskaffningsavgift betraktas i enlighet med ISkL 50 § 3 mom. 3 punkten som överlåtelseförlust, eftersom det handlar om värdeförlust av ett värdepapper. Det har ingen betydelse att avkastningen beskattas som ränteinkomst.

Ett masskuldebrevslån där räntan p.g.a. marknadssituationen har fastställts till 0 procent och som inte har emitterats enligt en fast kurs som understiger det nominella värdet utgör inte ett masskuldebrev med nollränta som avses i detta kapitel. Det är fråga om ett s.k. vanligt masskuldebrev vars beskattning fastställs på sedvanligt sätt enligt bestämmelserna om ränteinkomster och överlåtelsevinster och -förluster.

4.2 Övriga masskuldebrev som emitteras till underkurs

Masskuldebrev kan även emitteras till underkurs, dvs. en lägre kurs än det nominella värdet, men så att det även betalas en nominell ränta på ett sådant masskuldebrev. Skatteförvaltningen anser att de avgöranden som gäller lån med nollränta (HFD 1986-B-II-560 och HFD 7.7.1999 liggare 1821) inte kan tillämpas på masskuldebrevslån på vilka en nominell ränta betalas. Avgöranden som gäller lån med nollränta utgör undantagsfall.

Även om en liten nominell ränta betalas på skuldebrevet, betraktas den nominella räntan antingen som en ränta i enlighet med lagen om källskatt på ränteinkomst eller som ränteinkomst enligt inkomstskattelagen, och bestämmelser om överlåtelsevinst eller -förlust ska tillämpas på skuldebrevets värdestegring eller -minskning.

Enligt Skatteförvaltningens uppgifter finns det ingen rättspraxis om beskattningen av andra masskuldebrev som emitterats till underkurs än sådana med nollränta. Enligt Skatteförvaltningens uppfattning betraktas hela skillnaden mellan överlåtelsepriset och anskaffningsutgiften för ett vanligt masskuldebrev som tecknats till underpris som överlåtelsevinst eftersom det i praktiken är svårt att skilja räntans andel från värdeförändringen och för att för masskuldebrevs del bör man såsom ränta i regel endast beskatta sådana poster som kallas räntor.

4.3 Masskuldebrev som emitteras till överkurs

Masskuldebrev kan emitteras till överkurs, dvs. en högre kurs än det nominella värdet. I Centralskattenämndens förhandsavgöranden CSN 92/2001 och CSN 71/1994 ansågs överkursen för ett indexbundet masskuldebrev med nollränta som emitterats till överkurs vara en anskaffningsutgift och det överpris som på grund av masskuldebrevslånets värdestegring betalades på eftermarknaden som en del av masskuldebrevslånets anskaffningsutgift. Enligt Skatteförvaltningens uppfattning ska överkurs enligt samma principer som i dessa beslut betraktas i beskattningen som en del av anskaffningsutgiften även för övriga än indexbundna masskuldebrevslån.

4.4 Indexbundna masskuldebrev

På ett skuldebrev för ett indexbundet masskuldebrevslån betalas vanligtvis inte enbart ränta, utan placeraren erhåller även eventuell avkastning i enlighet med de villkor som definierats i lånevillkoren. Ett indexbundet masskuldebrevslån består av två delar, i regel av en ränteplacering med låg risk och en derivatdel eller annan motsvarande del med hög risk. Masskuldebrevslånet kan ha en option som om den förverkligas ger placeraren den avkastning som har definierats i lånevillkoren. Grunderna för betalning av avkastning av indexlån varierar och värdestegringen för den underliggande egendomen kan betalas till placeraren helt, delvis eller mångfaldigt. Juridiskt sett handlar det om en helhet vars delar inte kan överlåtas separat.

I beskattningen fördelas inte avkastningen för indexbundna masskuldebrevslån i delar, utan de behandlas som en helhet. Undantag utgörs av en eventuell nominell ränta på ett indexbundet masskuldebrev och den eftermarknadsgottgörelse som betalats på basis av den samt en indexgottgörelse som emittenten betalar i samband med att skuldebrevet löses in. Med eftermarknadsgottgörelse avses endast en gottgörelse som i en mellanöverlåtelsesituation betalats p.g.a. en eventuellt influten kupongränta.

Indexgottgörelsen av ett masskuldebrevslån som erbjudits för allmänheten utgör källskattepliktig ränteinkomst eftersom indexgottgörelsen likställs med ränta (3 § 3 mom. i lagen om källskatt på ränteinkomst). Om emittenten av ett indexlån (gäldenären) är utländsk, är det fråga om ränteavkastning i enlighet med inkomstskattelagen, eftersom lagen om källskatt på ränteinkomst endast gäller en indexgottgörelse som betalats i enlighet med lånevillkoren för ett lån som en inhemsk emittent eller en utländsk filial i Finland emitterat.

Vid emissionen betraktas hela emissionspriset och eventuella teckningsprovisioner som anskaffningsutgifter och det pris som betalats på eftermarknaden med undantag för eftermarknadsgottgörelsen som skuldebrevets anskaffningsutgift. Prestationer som erhållits från ett indexbundet skuldebrev betraktas som överlåtelsepris med undantag av en eventuell kupongränta, eftermarknadsgottgörelse som betalats för en eventuell kupongränta och indexgottgörelse som emittenten betalar vid inlösning. Vid inlösning realiseras en överlåtelsevinst eller -förlust för skuldebrevet, om skuldebrevets anskaffningsutgift skiljer sig från det nominella värde som betalas tillbaka.

Även om ett indexbaserat skuldebrev skulle grunda sig på ett skuldebrev med nollränta, betraktas inte skillnaden mellan skuldebrevets nominella värde och emissionspris eller annan anskaffningsutgift som ränta, utan som överlåtelsevinst eller -förlust (CSN 92/2001). Detta gäller även indexbundna masskuldebrev som tecknats till underkurs. I avgörandet CSN 87/2003 har det ansetts att när ett indexlån med nollränta säljs, behandlas överlåtelsen vad gäller de normala bestämmelserna om beskattning av överlåtelsevinst utan att separera den kalkylmässiga avkastningen till en indexgottgörelse. 

Centralskattenämndens avgörande baserar sig på att ingen ränta betalas på ett indexbundet lån med nollränta, utan en eventuell indexgottgörande betalas ut då lånet förfaller. Om det däremot betalas en kupongränta på masskuldebrevslånet, behandlas den gottgörelse som betalats på eftermarknaden som en eftermarknadsgottgörelse.

Indexbundna masskuldebrevslån är i regel kapitalgaranterade. Kapitalgarantin gäller emellertid endast på lånets förfallodag. Om man m.a.o. vill sälja indexlånet före förfallodagen, fastställs försäljningspriset utgående från marknadspriset vid tidpunkten för försäljningen. Detta pris kan vara lägre eller högre än det nominella kapital som investerats vid tidpunkten för köpet. Kapitalgarantin täcker inte heller eventuella överkurser (dvs. det pris som har betalats vid teckningen av lånet som är högre än det nominella lånekapitalet) eller teckningsprovisioner.

Ett masskuldebrevslån kan också vara utan kapitalgaranti t.ex. så att återbetalningen av kapitalet delvis eller helt beror på värdeförändringarna i de investeringsobjekt som utgör underliggande egendom för lånet. Om masskuldebrevslånets kapital då inte betalas tillbaka och ifrågavarande masslån till sin natur är ett värdepapper, kan värdeminskningen dras av på samma sätt som en överlåtelseförlust såsom en slutlig värdeminskning för värdepappret. Om indexlånet inte motsvarar definitionen av ett värdepapper, är överlåtelseförlust vid en konkurssituation avdragbar endast om förutsättningarna enligt avgörandet HFD 2012:21 uppfylls.

4.5 Omvända konvertibla skuldebrev

Överlåtelser av omvända konvertibla skuldebrev behandlas på samma sätt som överlåtelser av övriga till option bundna masskuldebrev. Hela värdeförändringen utgör överlåtelsevinst eller -förlust och räntebetalningarna separeras inte från den. Överlåtelsevinsten eller -förlusten utgörs av skillnaden mellan överlåtelse- eller inlösningspriset för skuldebrevet och skuldebrevets anskaffningsutgift. Kupongräntan på skuldebrevet utgör ränteinkomst enligt lagen om källskatt på ränteinkomster eller inkomstskattelagen. Gottgörelse som eventuellt på eftermarknaden betalas för kupongräntan behandlas som eftermarknadsgottgörelse.

Om det omvänt konvertibla skuldebrevet löses in genom en realleverans av aktier, uppstår det en överlåtelsevinst eller -förlust av överlåtelsen av skuldebreven (CSN 145/1998). Det görs ingen skillnad till premier för säljoptioner som placeraren utfärdat. Om det gängse värde för aktierna som erhållits vid inlösning på den inlösningsdag som nämns i lånevillkoren är större än anskaffningsutgiften för skuldebrevet, handlar det om en överlåtelsevinst. Överlåtelseförlust utgörs av skuldebrevets anskaffningsutgift minskat med värdet för de aktier som erhållits vid inlösningen på inlösningsdagen. Anskaffningsutgiften för de erhållna aktierna är på motsvarande sätt deras gängse värde på den inlösningsdag som nämns i lånevillkoren.

4.6 Perpetuallån

För kapitalet av ett evigt lån, dvs. ett perpetuallån, finns ingen återbetalningsdag i lånevillkoren, men lånet kan innehålla villkor som, om de förverkligas, gör att kapitalet betalas tillbaka till långivaren. Tecknaren har inga aktieägarrättigheter i förhållande till bolaget och inte heller rätt att byta skuldebrevet till aktier. Ränta betalas på lånet på normalt sätt.

Ett omsättningsbart perpetuallån som emitterats till allmänheten hanteras i beskattningen i regel på samma sätt som övriga masskuldebrevslån med kupongränta (CSN 57/2009).

Närmare uppgifter om beskattningen av ränteinkomster samt överlåtelsevinst och -förlust finns i kapitel 3.

5 Internationella situationer

5.1 Beskattning av allmänt skattskyldiga

Enligt bestämmelserna i inkomstskattelagen är en person som bor i Finland (allmänt skattskyldig) skyldig att betala skatt till Finland för inkomster som förvärvats här och annorstädes (ISkL 9 § 1 mom. 1 punkten). En person som är allmänt skattskyldig i Finland är därmed skattskyldig i Finland för prestationer som baseras på finländska och utländska masskuldebrev. Det finns inga separata bestämmelser i inkomstskattelagen om beskattningen av utländska masskuldebrevslån, utan på dessa ska samma principer tillämpas som på finländska masskuldebrev.

Om en allmänt skattskyldig person erhåller ränta på ett utländskt masskuldebrevslån, utgör räntan kapitalinkomst som beskattas enligt inkomstskattelagen.  Skatteplikten påverkas inte av huruvida räntan är skattepliktig eller skattefri utomlands. Om ränta som en i Finland bosatt person erhåller från en annan stat beskattas även i den andra staten, undanröjs eventuell dubbelbeskattning i Finland enligt bestämmelserna i skatteavtalet eller i lagen om undanröjande av internationell dubbelbeskattning (1552/1995, metodlagen).

Skatteavtal som Finland har ingått kan begränsa Finlands rätt att beskatta ränteinkomst som erhållits på basis av ett masskuldebrev samt den överlåtelsevinst som erhållits i samband med masskuldebrevets försäljning eller återbetalning om personen vid tillämpningen av skatteavtalet är bosatt i en annan stat. Ränteinkomst beskattas enligt skatteavtalets artikel om ränteinkomst (OECD artikel 11) antingen endast i personens hemviststat eller enligt en skattesats som är lägre än den vanliga skattesatsen för kapitalinkomst. Överlåtelsevinster på värdepapper däremot beskattas i regel endast i personens hemviststat (OECD artikel 13).

Det kan uppstå vinst eller förlust av masskuldebrevslån, konvertibla skuldebrevslån och optionslån som emitterats i utländsk valuta p.g.a. ändringar i valutakurser även om det nominella värdet av masskuldebrevslånet, det konvertibla skuldebrevslånet eller och optionslånet inte ändras. Dylika vinster och förluster beaktas vid beräkningen av överlåtelsevinsten eller -förlusten. Närmare information om hur ändringar i valutakurser beaktas vid beräkningen av överlåtelsevinsten eller -förlusten finns i Skatteförvaltningens anvisningar Beskattning av överlåtelse av värdepapper och Beskattning av ränteinkomster.

Lagen om källskatt på ränteinkomster tillämpas endast på masskuldebrevslån av inhemska emittenter. Undantaget utgörs av i Finland registrerade filialer av utländska bolag som emitterar masskuldebrev.

Den lag som ska tillämpas på masskuldebrevslånet kan ändras, om ett utländskt bolag fusionernas till ett finländskt bolag så att det finländska bolaget är det som består och skulden efter fusionen inte tillhör till ett fast driftställe utomlands. I avgörandet CSN 2018/37 ansågs att lagen om källskatt på ränteinkomster skulle tillämpas på tiden efter fusionen då gäldenären hade blivit ett finländskt bolag. Inkomstskattelagen skulle tillämpas på tiden före fusionen. I ett motsatt fall, CSN 2017/22, skulle lagen om källskatt på ränteinkomster tillämpas efter det att ett finländskt bolag fusionerats till ett utländskt bolag, eftersom masskuldebrevet tillhörde efter fusionen till ett fast driftställe som det utländska bolaget har i Finland.

5.2 Beskattning av begränsat skattskyldiga

En person som enligt inkomstskattelagen inte bor i Finland (begränsat skattskyldig) är skyldig att betala skatt till Finland endast för inkomster som förvärvats här (9 § 1 mom. 2 punkten ISkL).

Enligt ISkL 9 § 2 mom. är begränsat skattskyldiga inte skyldiga att betala skatt för här förvärvad ränteinkomst på kontofordringar som har uppkommit vid utrikeshandeln, på medel som har deponerats i bank eller annan penninginrättning på obligationer, debenturer eller andra masskuldebrevslån eller på sådana till Finland upptagna lån som inte skall anses som jämförbara med kapitalplacering. Undantaget utgörs av situationer där ränteinkomsterna hänför sig till ett fast driftställe i Finland (ISkL 9 § 3 mom.).

Denna bestämmelse gäller enligt sin ordalydelse endast ränteinkomster. Om det är fråga om en indexgottgörelse, har detta i beskattningspraxisen betraktats som inkomst som förvärvats i Finland enligt ISkL 10 § om gäldenären är ett finländskt samfund. Vid tillämpning av ett skatteavtal betraktas indexgottgörelser i regel som ränteinkomster. Skatteavtalets artikel om ränteinkomst fastställer i dessa fall omfattningen av Finlands beskattningsrätt då prestationen betalas till en person som är bosatt i en annan stat.

I ISkL 10 § 10 punkten föreskrivs om när överlåtelsevinst betraktas som inkomst som förvärvats i Finland. Enligt bestämmelsen utgör överlåtelsevinst inkomst som förvärvats i Finland endast då det är fråga om överlåtelser av fast egendom, aktier i ett finskt bostadsaktiebolag eller motsvarande andelar. Därmed utgör överlåtelser eller återbetalningar av masskuldebrevslån enligt ISkL inte inkomst som förvärvats i Finland och Finland beskattar därmed inte dessa inkomster då mottagaren är begränsat skattskyldig i Finland.

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

ledande skattesakkunnig Anna-Leena Rautajuuri