Försummelseavgift för utomstående uppgiftslämnare 2019

Skatteförvaltningens personkunder får en förhandsifylld skattedeklaration som grundar sig på de årsanmälningsuppgifter som lämnats av utomstående, t.ex. utbetalare av prestationer. Förfarandet med förhandsifyllda skattedeklarationer förutsätter att de uppgifter som utomstående lämnat till Skatteförvaltningen är korrekta och att de lämnas i rätt tid och på rätt sätt.

Om en utomstående uppgiftslämnare försummar sin skyldighet att lämna uppgifter, kan uppgiftslämnaren enligt 22 a § i lagen om beskattningsförfarande åläggas att betala försummelseavgift. Då försummelseavgiftens storlek fastställs, beaktar man bl.a. mängden av uppgifter som ska lämnas eftersom antalet uteblivna eller felaktiga uppgifter avsevärt inverkar på datainnehållet i många skattskyldigas förhandsifyllda skattedeklarationer.

Denna anvisning tillämpas inte på skyldigheten enligt lagen om inkomstdatasystemet (53/2018) att anmäla löne- och förvärvsinkomstuppgifter till inkomstregistret från och med 1.1.2019.

Utomståendes skyldighet att lämna uppgifter

Bestämmelser om en utomståendes allmänna och särskilda skyldighet att lämna uppgifter finns i 3 kap. i lagen om beskattningsförfarande. Närmare bestämmelser om en utomståendes skyldighet att lämna årsanmälningsuppgifter för beskattningens verkställande finns i Skatteförvaltningens beslut om en allmän skyldighet att lämna uppgifter. I 41 och 42 § i beslutet (A125/200/2018) finns bestämmelser om när och på vilket sätt uppgifterna ska lämnas.

Bestämmelser om när och på vilket sätt uppgifterna ska lämnas finns även i följande beslut som Skatteförvaltningen har meddelat:

• Skatteförvaltningens beslut om skyldigheten att lämna uppgifter om finanskonton (A35/200/2016)
• Skatteförvaltningens beslut om skyldigheten att lämna uppgifter med anledning av FATCA-avtalet (A38/200/2015)
• Skatteförvaltningens beslut om skyldigheten att lämna uppgifter vid byggande (VH1950/00.01.00/2019) och
• Skatteförvaltningens beslut om en allmän skyldighet att lämna uppgifter för räntebetalare som avses i lagen om källskatt på ränteinkomst (A70/200/2016).

Anmälningstid

En årsanmälan ska vara Skatteförvaltningen tillhanda senast den sista inlämningsdagen. Om inlämningsdagen är lördag, söndag eller annan helgdag måste anmälan vara framme hos Skatteförvaltningen följande vardag.

Årsanmälningarna ska i regel lämnas in senast 31.1.2020.

Följande årsanmälningar har en avvikande inlämningstid:

• Om årsanmälan om prestationer som betalats till begränsat skattskyldiga, årsanmälan om dividender, årsanmälan om överskott från andelslag och årsanmälan om förmedlade utländska dividender lämnas in elektroniskt ska dessa lämnas in senast 3.2.2020.
• Årsanmälan om räntor som omfattas av källskatt på ränteinkomst ska lämnas in senast 15.2.2020.
• Årsanmälan om arbetslösas ersättningsdagar ska lämnas in senast 20.2.2020.
• Årsanmälan om delägarlån ska lämnas in senast 24.2.2020.

Man kan ansöka om förlängd tid för att lämna in årsanmälan om man inte kan lämna in den inom den utsatta tiden.

Sättet för uppgiftslämnande

Arbetsgivaren eller prestationsbetalaren ska lämna in uppgifterna med en elektronisk dataöverföringsmetod om årsanmälan gäller fem eller flera inkomsttagare. Kravet gäller inte fysiska personer eller dödsbon, som har skyldighet att lämna uppgifter.

Bland annat följande årsanmälningar ska lämnas in med en elektronisk dataöverföringsmetod: Anmälan om lån och räntor , Förmedlade utländska dividender, Värdepappersförmedlarens och placeringsfondens köp- och försäljningsspecifikationer, Köp- och försäljningsspecifikationer av värdepapper och derivat som utgör tillgångar från långsiktigt sparande, Uppgifterna om räntor som omfattas av källskatt på ränteinkomst, Offentliga stöd, Arbetslösas ersättningsdagar, Återbetalning av kapital, Premier för frivilliga pensionsförsäkringar och inbetalningar som grundar sig på långsiktiga sparavtal, Egendomsförvaltningsavgifter, Arbetsinkomstuppgifter, understöd samt FATCA- och CRS/DAC2-uppgifter.

Med en elektronisk dataöverföringsmetod avses Skatteförvaltningens elektroniska deklarations- eller anmälningstjänster. Dessa är: Ilmoitin-tjänsten, webblanketter > årsanmälan och Palkka.fi -tjänsten också Tyvi-serviceleverantörens tjänster.

Förlängd inlämningstid för årsanmälan på ansökan

Ansökan om förlängd inlämningstid för årsanmälan ska lämnas till någon av Skatteförvaltningens enheter senast den sista inlämningsdagen före tjänstetidens utgång. Om ansökan kommer in först efter den sista inlämningsdagen för årsanmälan, anses ansökan ha kommit in för sent och den behandlas inte. Har ansökan kommit in efter den sista inlämningsdagen kan förlängd inlämningstid beviljas endast av särskilda skäl.

Förlängd inlämningstid för årsanmälan kan ansökas muntligt eller skriftligt. Om den sista inlämningsdagen för årsanmälan är 31.1.2020, kan förlängd inlämningstid beviljas per telefon t.o.m. 3.2.2020. Om förlängd inlämningstid behövs för en längre tid eller den sista inlämningsdagen för årsanmälan är 3.2.2020, ska ansökan göras skriftligen. Förlängd inlämningstid kan beviljas t.o.m. 7.2.2020 om ansökan är skriftlig och motiverad. Om uppgifter samlas in för ett internationellt utbyte av upplysningar vilket förpliktar Finland, kan förlängd inlämningstid av en grundad anledning beviljas för en längre tid än så. Om den sista inlämningsdagen för årsanmälan är 20.2 eller 24.2.2020 ska ansökan göras skriftligen. Årsanmälan ska vara hos Skatteförvaltningen senast på den senare inlämningsdagen som beviljats efter ansökan.

En fritt formulerad ansökan ska innehålla följande uppgifter:

• datum
• kundens namn
• FO-nummer eller personbeteckning
• den årsanmälning som ansökan om förlängd inlämningstid gäller
• den dag till vilken kunden ansöker om förlängd inlämningstid
• grunden för ansökan
• kundens/ombudets kontaktinformation

Försummelseavgift

Försummelseavgiften i 22 a § i lagen om beskattningsförfarande kan påföras för försummelse av den uppgiftsskyldiges allmänna och särskilda skyldighet att lämna uppgifter.

Försummelseavgiftens storlek fastställs i enlighet med hur grov försummelsen är. Försummelseavgiften påförs i hela hundra euro, d.v.s. det minsta belopp som påförs är 100 euro. Påförande av försummelseavgift förutsätter alltid att kunden blir hörd.

Den uppgiftsskyldige kan åläggas att i försummelseavgift betala högst
2 000 euro, om

1. det finns en mindre bristfällighet eller ett mindre fel i en deklaration, en annan uppgift eller en handling som lämnas för fullgörande av uppgiftsskyldigheten, och den uppgiftsskyldige inte har följt en bevisligen sänd uppmaning att avhjälpa bristfälligheten eller felet;
2. den uppgiftsskyldige utan giltig orsak har lämnat en deklaration, uppgift eller handling för sent, eller
3. den uppgiftsskyldige har lämnat uppgifterna på annat sätt än vad som bestämts av Skatteförvaltningen.

Om en deklaration, en annan uppgift eller en handling som bestämts för fullgörande av uppgiftsskyldigheten innehåller väsentliga brister eller fel eller om den uppgiftsskyldige lämnat in dem först efter en bevisligen sänd uppmaning, kan den uppgiftsskyldige åläggas att i försummelseavgift betala högst 5 000 euro.

Om den uppgiftsskyldige för fullgörande av uppgiftsskyldigheten uppsåtligen eller av grov vårdslöshet har lämnat en väsentligen oriktig deklaration, annan uppgift eller handling eller inte alls lämnat in någon deklaration, kan den uppgiftsskyldige åläggas att i försummelseavgift betala högst 15 000 euro.

Vid fastställandet av försummelseavgiften ska det också beaktas hur mycket uppgifter den uppgiftsskyldige ska lämna.

Fysiska personer och dödsbon åläggs inte att betala försummelseavgift, om det inte är fråga om försummelse av uppgiftsskyldighet i anslutning till näringsverksamhet eller jord- och skogsbruk.

Försummelseavgiften är inte en avdragbar utgift i beskattningen.

På en debiterad och obetald försummelseavgift som har förfallit till betalning uppbärs en dröjsmålsränta enligt 5 a § i lagen om skattetillägg och förseningsränta. Man beräknar dröjsmålsräntan fr.o.m. den dag som följer efter den i beslutet fastställda förfallodagen ända till den dag avgiften betalas. Dröjsmålsräntan på obetald försummelseavgift är inte avdragbar vid inkomstbeskattningen.

Påförande av försummelseavgift

Försummelseavgift fastställs separat för varje årsanmälan som saknas, är väsentligen oriktig eller kommer in försenad, eller om ett godtagbart svar inte erhållits till utredningsbegäran. Vid fastställande av försummelseavgift för en bristande eller försenad årsanmälan beaktas antalet försummade och bristande mottagarspecifikationer från uppgiftslämnaren, hur många gånger uppgiftslämnaren har uppmanats att lämna in årsanmälan samt den tidpunkt då årsanmälan har kommit in. Försummelseavgift kan påföras också om årsanmälan inte lämnas in på det sätt Skatteförvaltningen har bestämt. Avgiften blir högre om årsanmälningsuppgifterna har inte lämnats in senast 16.3.2020, om bristerna och felen inverkar på det internationella utbytet av upplysningar som förpliktar Finland eller om anmälan inte lämnas in överhuvudtaget. Försummelseavgiften blir högre också om försummelsen upprepas.

Storleken på försummelsevgift

Försummelseavgiften fastställs enligt följande tabell i sådana fall där det inte finns särskilda skäl för att minska eller höja försummelseavgiften.

Om den uppgiftsskyldige uppsåtligen eller av grov vårdslöshet lämnar en väsentligen oriktig deklaration, annan uppgift eller handling eller inte alls lämnat in någon deklaration, fastställs försummelseavgiften alltid minst till dubbelt belopp och upp till 15 000 euro.

Man kan av grundad anledning jämka försummelseavgiften eller låta bli att påföra den. Som grundad anledning kan man betrakta t.ex. om den uppgiftsskyldiges försummelse är obetydlig med tanke på omständigheterna.

Försummelseavgiftens storlek i vissa situationer

Försummelseavgift kan påföras även för försummelse av de skyldigheter som hänför sig till aktsamhetsproceduren och att lämna uppgifter enligt 17 a–d § och 23 a § i lagen om beskattningsförfarande och som gäller det internationella utbytet av upplysningar. I dessa situationer fastställs försummelseavgiften i enlighet med tabellen nedan, om det inte finns särskilda skäl för att sänka eller höja försummelseavgiften.

Om den uppgiftsskyldige uppsåtligen eller av grov vårdslöshet lämnar en väsentligen oriktig deklaration, annan uppgift eller handling eller inte alls lämnat in någon deklaration, fastställs försummelseavgiften alltid minst till dubbelt belopp och högst till 15 000 euro.

Man kan av grundad anledning jämka försummelseavgiften eller låta bli att påföra den. Som grundad anledning kan man betrakta t.ex. det att den uppgiftsskyldiges försummelse är obetydlig efter omständigheterna.

Rättelse och ändringssökande

I ett beslut av Skatteförvaltningen som gäller försummelseavgift får den uppgiftsskyldige och Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt söka ändring genom en skriftlig begäran om omprövning hos skatterättelsenämnden.

Den uppgiftsskyldige ska begära omprövning inom 60 dagar från det att den uppgiftsskyldige har fått del av Skatteförvaltningens beslut. För Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt är tidsfristen 60 dagar från det att beslutet fattades.

I ett omprövningsbeslut får den uppgiftsskyldige och Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt söka ändring genom besvär hos den förvaltningsdomstol till vars domkrets den uppgiftsskyldiges hemkommun hörde när beslutet fattades. Den uppgiftsskyldige ska anföra besvären inom 60 dagar från delfåendet av beslutet som gäller begäran om omprövning. För Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt är tidsfristen 60 dagar från det att beslutet fattades.

Den uppgiftsskyldige och Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt får söka ändring i förvaltningsdomstolens beslut genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen, om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Generaldirektör Markku Heikura

Ledande sakkunning Kari Aaltonen