Anvisning om skattebesvärsförfarandet

Förvaltningsdomstolarna leder besvärsprocessen från och med anhängiggörandet av ett besvär. Skatteförvaltningen har utvecklat ett förfarande för behandlingen av skattebesvär i samarbete med justitieministeriet och domstolsväsendet. I denna anvisning behandlas frågor i anslutning till skattebesvärsförfarandena till den del dessa påverkar förvaltningsdomstolarnas och Skatteförvaltningens verksamhetsformer och dokumenttrafiken mellan dessa instanser.

Anvisningen gäller samtliga skattebesvärsärenden där föremålet för besväret är ett beslut från Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen föreslår att förvaltningsdomstolarna beaktar de synpunkter i anslutning till förfarandet som tas upp i anvisningen i den utsträckning det anses vara påkallat. Skatteförvaltningens enheter, skatterättelsenämnden och Enheten för bevakning av skattetagarens rätt iakttar vid förfarandet med ändringssökande enhetliga förfaringssätt i hela landet.

Anvisningen gäller ändringssökanden på vilka bestämmelserna om ändringssökande som trädde i kraft 01.01.2017 tillämpas (RP 29/2016 och RP 159/2016). Dessa bestämmelser tillämpas på bland annat ändringssökande som gäller skatteåret 2017 och senare skatteår samt skatteperioden 1/2017 och senare skatteperioder. Dessutom tillämpas bestämmelserna i en situation med ändringssökande där Skatteförvaltningen 2017 eller senare fattar ett beslut om ändringsbeskattning i första instans gällande tidigare skatteår än 2017 eller tidigare skatteperioder än 1/2017.

I ärenden gällande ändringssökande på vilka man tillämpar bestämmelser som gällt före 01.01.2017 iakttas de förfaranden som redogörs för i anvisningen om skattebesvärsförfarandet som gavs 22.12.2015 (dnr A50/200/2015).

Frågor som gäller ändringssökandet behandlas även i andra anvisningar från Skatteförvaltningen, till exempel "Anvisningar om skatterättelsenämndeförfarandet", "Bevakning av skattetagarnas rätt inom Skatteförvaltningen" samt "Att göra en ansökan om förhandsavgörande och dispens och att meddela beslut i ärendet".

1 Inledning

1.1 Allmänt

Förvaltningsdomstolarna leder besvärsprocessen från och med anhängiggörandet av ett besvär. Skatteförvaltningen har utvecklat ett förfarande för behandlingen av skattebesvär i samarbete med justitieministeriet och domstolsväsendet. I denna anvisning behandlas frågor i anslutning till skattebesvärsförfarandena till den del dessa påverkar förvaltningsdomstolarnas och Skatteförvaltningens verksamhetsformer och dokumenttrafiken mellan dessa instanser.

Skatteförvaltningen föreslår att förvaltningsdomstolarna beaktar de synpunkter i anslutning till förfarandet som tas upp i anvisningen i den utsträckning det anses vara påkallat. Skatteförvaltningens enheter, skatterättelsenämnden och Enheten för bevakning av skattetagarens rätt iakttar vid förfarandet med ändringssökande enhetliga förfaringssätt i hela landet.

1.2 Anvisningens tillämpningsområde

Anvisningen gäller ändringssökanden på vilka bestämmelserna om ändringssökande som trädde i kraft 01.01.2017 tillämpas (RP 29/2016 och RP 159/2016). Dessa bestämmelser tillämpas på bland annat ändringssökande som gäller skatteåret 2017 och senare skatteår samt skatteperioden 1/2017 och senare skatteperioder. Dessutom tillämpas bestämmelserna i en situation med ändringssökande där Skatteförvaltningen 2017 eller senare fattar ett beslut om ändringsbeskattning i första instans gällande tidigare skatteår än 2017 eller tidigare skatteperioder än 1/2017.

I ärenden gällande ändringssökande på vilka man tillämpar bestämmelser som gällt före 01.01.2017 iakttas de förfaranden som redogörs för i anvisningen om skattebesvärsförfarandet som gavs 22.12.2015 (dnr A50/200/2015).

1.3 Ärenden som gäller bil- och punktskatter

Uppgifterna inom bil- och punktbeskattningen, bortsett från punktskatter som påförs i samband med import från områden utanför Europeiska unionen, överfördes 01.01.2017 från Tullen till Skatteförvaltningen Det förfarande med ändringssökande som tillämpas på skatteslagen som överförs från Tullen till Skatteförvaltningen avviker till vissa delar från förfarandena som tillämpas på andra skatter som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde, trots att förfarandena förenhetligades i början av 2017 (RP 159/2016). Den centrala skillnaden jämfört med förfarande som tillämpas vid sökande av ändring i skatter är att begäran om omprövning gällande bil- och punktbeskattningen behandlas av Skatteförvaltningen, och inte skatterättelsenämnden.

Skatteförvaltningen är dessutom den behöriga myndigheten då det gäller handläggningen av återbäringar som avses i lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket. Förfarandet med ändringssökande enligt den aktuella lagen avviker på samma sätt som i andra punktbeskattningsärenden från förfarandet som också allmänt tillämpas i skatteärenden från och med början av 2017. De begäranden om omprövning som avses i lagen behandlas av Skatteförvaltningen, inte av skatterättelsenämnden. Ett besvär gällande en begäran om omprövning som avses i lagen kan även i fortsättningen lämnas till förvaltningsdomstolen eller Skatteförvaltningen.

På grund av de ovan nämnda orsakerna behandlas i anvisningens kapitel 2–11 förfaranden som endast tillämpas i andra ärenden än bil- och punktskatteärenden samt i ärenden enligt lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket.

Förfarandet som gäller dessa ärenden behandlas separat i kapitel 12. Också i ärenden som gäller bil- och punktbeskattning kan dock de förfaringssätt som tas upp i kapitlen 2–11 iakttas i tillämpliga delar, om inget annat konstateras i kapitel 12.

2 Behandlingen av skatteärenden

Enligt 1 § i lagen om Skatteförvaltningen (SkFL) finns för beskattningen Skatteförvaltningen som lyder under finansministeriet. Skatteförvaltningens tjänsteområde omfattar hela landet. Skatteförvaltningen är en rikstäckande myndighet. Skatteförvaltningen är uppdelad i enheter om vilka föreskrifter finns i lagen om Skatteförvaltningen och förordningen om enheter inom Skatteförvaltningen samt i lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi (SkFL 4 §). En del av Skatteförvaltningens enheter uppdelas vidare i verksamhetsenheter. Inom Skatteförvaltningen finns det dessutom organ (SkFL 5 §).

De enheter som inom Skatteförvaltningen fattar beslut om beskattningen är Personbeskattningsenheten, Företagsbeskattningsenheten och Skatteuppbördsenheten. Av de enheter som verkställer beskattningen förs skattetagarnas talan i skatteärenden av den självständiga Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt (SkFL 24 §). Skatteförvaltningens organ omfattar en centralskattenämnd och en skattenämnd som har självständig beslutanderätt vid fullgörandet av sina uppdrag (SkFL 5 §).

Beskattningsbesluten fattas av Person- och Företagsbeskattningsenheterna. Vid Personbeskattningsenheten fattas bland annat beslut om fysiska personers beskattning samt beslut om fastighetsbeskattningen och arvs- och gåvobeskattningen för alla skattskyldiga. Vid Företagsbeskattningsenheten fattas bland annat beslut om inkomst- och momsbeskattningen för samfund och samfällda förmåner samt beslut om bil- och punktbeskattningen.

Skatteuppbördsenheten fattar beslut om skatte- och avgiftsuppbörden, -indrivningen och -redovisningen för kunderna samt vissa beslut om deklarationsövervakningen. Dessa beslut omfattar beslut om försenings- och försummelseavgifter som avses i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ som trädde i kraft 01.01.2017, beslut i enlighet med skatteuppbördslagen, vissa beslut i enlighet med lagen om skattetillägg och förseningsräntor samt beslut gällande utomstående uppgiftslämnares försummelseavgift som avses i 22 a § i lagen om beskattningsförfarande.

De ovan nämnda beskattningsbesluten som i första instans fattas av Skatteförvaltningens enheter vid enheternas verksamhetsenheter. Personbeskattningsenhetens beslut fattas hos skattebyråerna, Företagsbeskattningsenhetens beslut hos företagsbeskattningsbyråerna och Skatteuppbördsenhetens beslut hos de regionala skatteuppbörds- och indrivningsenheterna. I samtliga fall är det fråga om Skatteförvaltningens beslut.

3 Förfaranden som tillämpas i skattebesvärsärenden

I Skatteförvaltningens beslut gällande beskattningen söks i regel ändring med en begäran om omprövning till skatterättelsenämnden. Ett undantag utgör förhandsavgörandena. I Skatteförvaltningens förhandsavgörande söks ändring genom att anföra besvär hos förvaltningsdomstolen och i centralskattenämndens förhandsavgöranden genom att anföra besvär hos högsta förvaltningsdomstolen.

Skatteförvaltningens beskattningsbeslut kan med tanke på ändringssökandet indelas i tre grupper:

1. beskattningsbeslut i vilka tiden för ändringssökande i regel är 3 år
2. särskilda beslut i vilka tiden för ändringssökande är 60 dagar och
3. förhandsavgöranden i vilka tiden för ändringssökande är 30 dagar.

Beskattningsbesluten omfattar bland annat beslut om inkomst-, fastighets- samt arvs- och gåvobeskattning. Beskattningsbesluten omfattar också beslut om påförande av skatter på eget initiativ. Det sist nämnda beskattningsbeslutet är till exempel ett beslut genom vilket Skatteförvaltningen påför moms för betalning av den skattskyldige eller förskottsinnehållning som inte har verkställts.

En begäran om omprövning av beskattningen ska framföras inom tre år räknat från början av det år som följer efter det år då beskattningen slutförts. En begäran om omprövning av skatt på eget initiativ ska göras inom tre år räknat från tidpunkten som avses i 4 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt, kommuner, församlingar och Folkpensionsanstalten ska dock i fråga om inkomst- och fastighetsbeskattningen begära en omprövning inom fyra månader räknat från datumet då den skattskyldiges beskattning avslutades. Begäran om omprövning kan dock läggas fram inom 60 dagar räknat från den dag då den som har rätt att söka ändring fick del av beslutet. Den utsatta tiden räknas från det datum då beslutet fattats vad gäller enheten för bevakning av skattetagarnas rätt, kommuner, församlingar och Folkpensionsanstalten.

De separata besluten omfattar övriga beslut om beskattningen än beskattningsbeslut. En förteckning över de separata besluten finns i de aktuella lagarna. De separata besluten omfattar besluten som tas upp i 65 § i BFL, till exempel beslut om dispens för förluster och beslut om återbäring av källskatt. De separata besluten omfattar även beslut som tas upp i 62 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. De separata besluten omfattar dessutom beslut i enlighet med skatteuppbördslagen och lagen om skattetillägg och förseningsränta.

En begäran om omprövning som gäller ett separat beslut ska lämnas inom 60 dagar räknat från det datum då den som söker ändring har fått del av Skatteförvaltningens beslut. Besvärstiden för Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt räknas från beslutsdatumet.

I ett beslut som meddelats i en begäran om omprövning kan man i alla skatteslag och skatteärenden söka ändring genom att anföra besvär hos förvaltningsdomstolen. Besvär ska anföras inom 60 dagar räknat från datumet för delgivningen av beslutet i begäran om omprövning.

Regleringen om överklagande av ett förhandsavgörande möjliggör att besvär gällande rättelsenämndens beslut kan anföras hos högsta förvaltningsdomstolen i stället för förvaltningsdomstolen, om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Besvärstillstånd kan beviljas, om det med tanke på tillämpningen av lagen i andra liknande fall eller enhetligheten i rättspraxisen är viktigt att ärendet avgörs av högsta förvaltningsdomstolen

I ett förhandsavgörande kan ändring sökas genom att anföra besvär hos förvaltningsdomstolen (Skatteförvaltningens förhandsavgörande) eller högsta förvaltningsdomstolen (centralskattenämndens förhandsavgörande). Besvärstiden är 30 dagar från delfåendet av beslutet Besvärstiden för Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt räknas från beslutsdatumet.

I följande diagram illustreras systemet för sökande av ändring i beskattningen enligt bestämmelserna som trädde i kraft 01.01.2017:

Diagram 1: Systemet för sökande av ändring i beskattningen från och med 01.01.2017.

Föreskrifter om förfarandet som tillämpas i behandlingen av en begäran om omprövning finns i lagen om beskattningsförfarande, lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ samt i förvaltningslagen (FörvL). Föreskrifter om behandlingen av ett besvär i förvaltningsdomstolen finns i förvaltningsprocesslagen (FörvPL) samt i lagen om beskattningsförfarande och lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ.

Utöver de faktorer gällande bil- och punktbeskattningen som togs upp i avsnittet 1.3 ovan avviker också förfarandena för sökande av ändring från förfarandet i ärenden som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde även i följande fall:

Enligt 7 § i lagen om skyldighet att erbjuda kvitto vid kontantförsäljning söks ändring i tillsynsmyndighetens (bland annat Skatteförvaltningen) beslut om försummelseavgift enligt förfarandet för begäran om omprövning som föreskrivs i förvaltningslagen och vidare genom att anföra besvär på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen.

I Skatteförvaltningens beslut som avses i 156 m § 3 mom. i mervärdesskattelagen (MomsL) söks i sin tur ändring direkt hos förvaltningsdomstolen på samma sätt som föreskrivs i lagen som nämndes i samband med sökande av ändring i ett förhandsavgörande.

I ärenden som avses i 20 § 2 mom. i lagen om skattelättnad för vissa aktiebolag som hyr ut bostäder precis som i ärenden som avses i lagen om skatteredovisning söks ändring på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen.  

4 Hörande av skatteförvaltningen i skattebesvärsärenden

4.1 Allmänt om hörande av Skatteförvaltningen

Enligt 2.1 § i SkFL är en av Skatteförvaltningens uppgifter att bevaka skattetagarnas rätt. Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt svarar för rättsbevakningen. Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt ska enligt 24.1 § i lagen om Skatteförvaltningen föra skattetagarnas talan såsom part i ärenden som gäller beskattningen på det sätt som föreskrivs i denna lag och någon annanstans i lag.

Parterna i en skattebesvärsprocess är den skattskyldige och rättsbevakningsenheten, och föremålet för besväret är ärenden som gäller förhandsavgöranden bortsett från ett beslut om beskattningen som i allmänhet fattas av rättelsenämnden. Av denna anledning är skattebesvärsärendena sådana att förvaltningsdomstolen inte begär utlåtanden i besvärsfasen eller på annat sätt hör den skatteförvaltningsenhet som fattat beslutet i första instans.

4.2 Hörande av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt

4.2.1 Ärenden i omprövningsförfarandet

Enligt 69 §1 mom. i BFL och 66 § 1 mom. i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ ska den förvaltningsdomstol som behandlar ett besvärsärende med anledning av besvär som anförts av den skattskyldige bereda rättsbevakningsenheten tillfälle att avge bemötande och vid behov genmäle. Regleringen tillämpas med stöd av hänvisningsbestämmelser i olika skattelagar även i andra skatteärenden som hör till tillämpningsområdet för de nämnda lagarna.

Skatteförvaltningen anser att 69 §1 mom. i BFL och 66 § 1 mom. i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ är specialbestämmelser i förhållande till bestämmelsen om hörande i 36 § i förvaltningsprocesslagen (FörvPL), enligt vilken en förvaltningsdomstol ska inhämta utlåtande från den myndighet som fattat beslut i ärendet. Bestämmelserna om beskattningen innehåller således uttömmande föreskrifter om hörande av Skatteförvaltningen. Detta har också konstaterats i regeringspropositionen 76/2012.

Skatteförvaltningen anser att andra enheter inom Skatteförvaltningen än rättsbevakningsenheten i allmänhet inte behöver höras med anledning av den skattskyldiges besvär. Förvaltningsdomstolen kan dock alltid inhämta ett utlåtande från Skatteförvaltningen (se punkt 5.4.3).

4.2.2 Ärenden som gäller förhandsavgöranden

Ändring kan sökas i Skatteförvaltningens förhandsavgörande genom att anföra besvär hos förvaltningsdomstolen. Ett besvär som gäller ett förhandsavgörande behandlas inte i ett omprövningsförfarande och inte heller i övrigt som ett rättelseärende. 

På sökande av ändring i ärenden som gäller förhandsavgöranden tillämpas i fråga om många skatteslag med stöd av hänvisningsbestämmelsen antingen lagen om beskattningsförfarande eller lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. I behandlingen av besvär i ärenden gällande förhandsavgöranden tillämpas i praktiken samma förfaranden som i behandlingen av besvär som hör till omprövningsförfarandet.

I skattebesvärsärenden som gäller förhandsavgöranden (Skatteförvaltningen och centralskattenämnden) samt dispens för förluster tillämpas elektroniska informationsöverföringsmetoder mellan Skatteförvaltningen och förvaltningsdomstolarna. Dessa metoder beskrivs mer ingående nedan i avsnitt 5.6.

4.2.3 kattebesvärsärenden med obetydligt skatteintresse och rättsligt tydlig karaktär

Den skattskyldiges skattebesvär grundar sig i allmänhet på ett motiverat beslut som fattats av skatterättelsenämnden. Förvaltningsdomstolen kan med stöd av 69 § 2 mom. i BFL och 66 § 2 mom. i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ avgöra besvären som den skattskyldige anfört med anledning av ett beslut i en omprövningsbegäran utan att höra rättsbevakningsenheten, om skatteintresset är under 6 000 euro och ärendet inte är tvetydigt eller oklart.

Bestämmelserna om hörande tillämpas förutom på egentliga skatter även på påföljdsavgifter som påförts av Skatteförvaltningen, till exempel försummelseavgifter som avses i 22 a § i BFL och 39 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. Likaså tillämpas de på beslut om skattebelopp enligt skatteuppbördslagen, till exempel beslut som gäller korrigering av fel som avses i 16 § i skatteuppbördslagen och användning av skatteåterbäring som avses i 42 § i skatteuppbördslagen. 

Skatteintressets storlek framgår till exempel av om skatterättelsenämnden behandlat omprövningsbegäran i en utvidgad (1 + 4) eller begränsad (1 + 1) sammansättning: i arbetsdelningen mellan sektionerna tillämpas en motsvarande gräns om 6 000 euro för skatteintresset.

Med tvetydighet eller oklarhet avses i de ovan nämnda bestämmelserna det samma som tvetydighet eller oklarhet i  26 § 2 mom. i BFL och 6 § 1 mom. i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. Rättsbevakningsenheten behöver således inte höras i fall där den aktuella rättsfrågan är tydlig och riktlinjerna för avgörandet vedertagna, betydande meningsskiljaktighet om bevisning inte föreligger och det ekonomiska intresset är obetydligt. För tillämpningen av bestämmelsen har det med tanke på tillämpningen av bestämmelsen inte någon betydelse huruvida den skattskyldiges besvär godkänns eller förkastas av förvaltningsdomstolen.

Om förvaltningsdomstolen inte bereder rättsbevakningsenheten tillfälle att avge sitt bemötande i ärendet, kan förvaltningsdomstolen i sitt beslut i punkten "bemötanden och genmälen" (eller motsvarande punkt) anteckna att rättsbevakningsenheten med stöd av 69 § 2 mom. i BFL eller 66 § 2 mom. i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ inte blivit hörd. Den tillämpade bestämmelsen kan också antecknas i punkten "tillämpade rättsnormer".

4.3 Hörande i andra ärenden

Rättsbevakningsenheten för talan också i andra ärenden som handlar om att fastställa skatten eller om skattens belopp, och som behandlas utifrån den ordning som föreskrivs i förvaltningslagen (FörvL) eller förvaltningsprocesslagen (FörvPL). Dessa omfattar bland annat extra ändringssökande som avses i 12 kap. i FörvPL och förvaltningstvistemål som avses i 13 kap. I FörvPL. Dessa frågor behandlas inte i denna anvisning.

I förvaltningsdomstolen är rättsbevakningsenheten den ena parten även i ärenden som gäller en utomståendes skyldighet att lämna uppgifter, även om enheten inte kan begära en omprövning av Skatteförvaltningens beslut (65 a § 7 mom. och 66 § 2 mom. i BFL samt 62 § 2 mom. och 64 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ).

I följande ärenden är Skatteförvaltningen part i en rättegång:

• i omprövningsärenden som avses i 11 § i lagen om grunderna för avgifter till staten och 8 § i lagen om grunderna för avgifter för vissa förhandsavgöranden.
• i omprövningsärenden gällande beslut som hör till tillämpningsområdet för lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter, och
• i omprövningsärenden gällande försummelseavgift som avses i 6 § i lagen om skyldighet att erbjuda kvitto vid kontantförsäljning när Skatteförvaltningen har påfört en försummelseavgift (L om skyldighet att erbjuda kvitto 7 §).

I dessa ärenden begär förvaltningsdomstolarna ett bemötande från den av Skatteförvaltningens enheter eller verksamhetsenheter som har anfört besvär gällande det aktuella beslutet.

Rättsbevakningsenheten eller Skatteförvaltningen är inte part i en rättegång som hänför sig till ärenden gällande nedsättning av en administrativ ekonomisk påföljd som avses i 53 a § FörvPL eller ärenden som avses i lagen om gottgörelse för dröjsmål vid rättegång (gottgörelselagen). I dessa ärenden kan Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt emellertid i bemötande ge en redogörelse för omständigheterna i anslutning till dröjsmålet. Förvaltningsdomstolen kan också begära ett utlåtande från Skatteförvaltningen i ärendet.

4.4 Instruktioner som ingår i en begäran om bemötande

Bestämmelser om hur ett ärende ska utredas ingår i 33 § i FörvPL (officialprincipen). Förvaltningsdomstolens processledning gör det möjligt att tillämpa ett förfarande där domstolen i sin begäran om utlåtande till rättsbevakningsenheten som en processledningsåtgärd ber om en utredning eller ett utlåtande om någon omständighet som är av betydelse då ärendet avgörs eller om beskattningspraxis, utländsk rättspraxis eller endast en del av ärendet som behandlas. Det är också möjligt att domstolen ber rättsbevakningsenheten att exempelvis inhämta ett utlåtande om ärendet från Skatteförvaltningens centrala ledning eller någon annan myndighet utanför Skatteförvaltningen, om detta anses vara nödvändigt i ärendet.

Skatteförvaltningen anser att de ovan beskrivna förfarandena främjar uppnåendet av rätt beslut i sak och påskyndar processen då rättsbevakningsenheten i sitt bemötande kan fokusera på omständigheter som har betydelse för avgörandet av ärendet. Skatteförvaltningen föreslår att förvaltningsdomstolarna i enlighet med 33 § i FörvPL efter behov markerar de punkter i sitt bemötande som i synnerhet kräver ett bemötande eller en utredning.

Om domstolen ber rättsbevakningsenheten inhämta en utredning i ärendet från en tredje part, bör detta tas i beaktande i den tidsfrist som fastställs för bemötandet.

5 Dokumenttrafiken i anknytning till besvär

5.1 Inlämnande av en besvärsskrift till Skatteförvaltningen eller förvaltningsdomstolen

Av besvärsanvisningen framgår det till vilken myndighet besvärsskriften ska lämnas. Det finns inga separata föreskrifter om var en besvärsskrift ska lämnas in i lagen om beskattningsförfarande och lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. På inlämnande av en besvärsskrift tillämpas således den allmänna bestämmelsen i 26 § 1 mom. i FörvPL. Enligt denna ska besvärsskriften lämnas till den behöriga förvaltningsdomstolen. Till följd av övergångsbestämmelserna i olika skattelagar kan besvärsskriften också lämnas till Skatteförvaltningen, om detta uppges i besvärsanvisningen.

Det ovan nämnda gäller för både den skattskyldiges och rättsbevakningsenhetens besvär. Rättsbevakningsenheten sänder dock alltid besväret i elektronisk form till den behöriga förvaltningsdomstolen.

Om besvärsskriften enligt besvärsanvisningen kan lämnas till Skatteförvaltningen, innebär det i praktiken att den skattskyldige i allmänhet lämnar den till skattebyrån som verkställt beskattningen eller någon annan skattebyrå som fattat ett beslut i ärendet.  Besvären kan likväl inom den lagstadgade tidsfristen lämnas till vilken enhet som helst inom Skatteförvaltningen, eftersom Skatteförvaltningen är en enda myndighet. Om den skattskyldige har lämnat in ett besvär till Skatteförvaltningen, ska den mottagande skattebyrån eller någon annan verksamhetsenhet omedelbart registrera uppgifterna om dokumentets inkommande i respektive datasystem eller i registratorssystemet.

Om den skattskyldige lämnat in en besvärsskrift hos Skatteförvaltningen, trots att den borde ha lämnats till förvaltningsdomstolen, överför Skatteförvaltningen med stöd av 21 § i förvaltningslagen (FörvL) besvärsskriften till förvaltningsdomstolen. I detta fall anses dock besväret ha anhängiggjorts inom tidsfristen, endast om ett besvär som överförts av Skatteförvaltningen har inkommit till den behöriga förvaltningsdomstolen inom den tidsfrist som satts upp för ändringssökandet.

En besvärsskrift som gäller ett prejudikatbesvär ska enligt 71 c 1 § i BFL lämnas in hos Skatteförvaltningen. Besvär som gäller förhandsavgörande ska i första hand lämnas in till Norra Finlands skattebyrå (Personbeskattningsenhetens kunder) och Norra Finlands företagsskattebyrå (Företagsbeskattningsenhetens kunder). Besvärsskriften kan dock lämnas in även till någon annan av Skatteförvaltningens enheter. Om en besvärsskrift dock inom besvärstiden har tillställts högsta förvaltningsdomstolen, ska besvären inte på denna grund lämnas utan prövning (FörvPL 26.2 §). Om ett besvär som gäller förhandsavgörande har lämnats in till förvaltningsdomstolen, överför förvaltningsdomstolen med stöd av 29 § i FörvPL besvärsskriften till samskattebyrån (se avsnitt 5.7.1).

5.2 Beställning av beskattningshandlingar och återsändning av besvärshandlingar

Skatteförvaltningen är en enda myndighet som har rikstäckande behörighet (lagen om skatteförvaltning 1 §). Ett ärende som gäller den skattskyldiges beskattning har således kunnat avgöras i vilken som helst av Skatteförvaltningens verksamhetsenheter. Också skatterättelsenämnden är ett av Skatteförvaltningens organ vars verksamhetsområde är hela landet (5 § i lagen om Skatteförvaltningen). Nämnden är uppdelad i sektorer, och vilken som helst av dessa  kan fatta beslut om en omprövningsbegäran från en skattskyldig part. Vid Skatteförvaltningen arkiveras den skattskyldiges handlingar i regel hos den skattebyrå där ärendet har behandlats.

Skatteförvaltningen (inklusive skatterättelsenämnden) behandlar de skattskyldigas beskattningsärenden i enlighet med sin rikstäckande behörighet. Av denna anledning beställer förvaltningsdomstolen beskattningshandlingarna från den samskattebyrå som nämns i bilaga 1 till denna anvisning eller från någon annan kontaktpunkt. För varje förvaltningsdomstol har en samskattebyrå för personbeskattningen och en för företagsbeskattningen utsetts (undantag: samskattebyråerna för Helsingfors förvaltningsdomstol är Koncernskattecentralen och Nylands företagsskattebyrå). Högsta förvaltningsdomstolens samskattebyrå är för Företagsbeskattningsenheten Nylands företagsskattebyrå och för Personbeskattningsenheten Huvudstadsregionens skattebyrå. Avvikande från dessa innehåller bilaga 1 även de kontaktpunkter som fastställts för var och en kundgrupp (skatter på eget initiativ, arvs- och gåvoskatt, bilskatt, punktskatt) som är gemensamma för alla förvaltningsdomstolar. 

Dokumenttrafiken mellan förvaltningsdomstolarna och Skatteuppbördsenheten har vid Skatteförvaltningen centraliserats till samuppbördsenheten, dvs. Södra Finlands skatteuppbörds- och indrivningsenhet i Tavastehus. Från samuppbördsenheten begärs således handlingar som anknyter till beslut gällande försenings- och försummelseavgifter som avses i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ, beslut i enlighet med skatteuppbördslagen, vissa beslut i enlighet med lagen om skattetillägg och förseningsränta samt beslut gällande utomstående uppgiftslämnares försummelseavgifter som tas upp i 22 a § i BFL.

Den utsedda samskattebyrån, samuppbördsenheten eller någon av kontaktpunkterna som tas upp i bilaga 1 svarar för att den skattskyldiges handlingar som gäller samtliga skatteår eller skatteperioder i besväret sänds till den förvaltningsdomstol som har begärt dem. Vid dessa verksamhetsenheter svarar i regel utsedda kontaktpersoner för behandlingen av besvärsdokumenten. Om det i en och samma besvärsskrift begärs en omprövning i beslut som meddelats av olika enheter (till exempel Personbeskattningsenheten och Företagsbeskattningsenheten), inhämtar förvaltningsdomstolen handlingarna från de olika enheterna.

Förvaltningsdomstolen kan beställa beskattningshandlingar från samskattebyrån, samuppbördsenheten eller någon annan kontaktpunkt per e-post till den elektroniska postlådan. Meddelandet rubriceras "Beställning av besvärshandlingar", och i meddelandet inkluderas följande uppgifter till den del förvaltningsdomstolen har kännedom om dessa:

• den skatt- eller betalningsskyldiges person- eller FO-nummer,
• det beslut i vilket ändring söks (skatteslag och/eller skatteärende),
• beskattningskommun,
• de skatteår, skatteperioder eller redovisningsperioder som besväret avser,
• datum för anhängiggörande av besväret hos förvaltningsdomstolen samt
• uppgifter om eventuellt yrkande på förbud mot eller avbrytande av verkställigheten.

I beställningen ska det dessutom särskilt anges om förvaltningsdomstolen beställer några andra handlingar än de skatteslagsspecifika handlingar som tas upp i förteckningen i bilagan till denna anvisning.

Förvaltningsdomstolen returnerar besvärshandlingarna till samskattebyrån, samuppbördsenheten eller en kontaktpunkt som tas upp i bilaga 1 omedelbart efter att förvaltningsdomstolen har fattat ett beslut i ärendet. Högsta förvaltningsdomstolen returnerar Företagsbeskattningsenhetens handlingar till Nylands företagsskattebyrå och Personbeskattningsenhetens handlingar till Huvudstadsregionens skattebyrå eller till någon av kontaktpunkterna. En närmare beskrivning av hur handlingarna returneras finns i kapitel 8.

De samskattebyråer, den samuppbördsenhet och de övriga kontaktpunkter som har utsetts för varje förvaltningsdomstol samt kontaktuppgifterna för dessa finns i bilaga 1 till denna anvisning.

5.3 Beskattningshandlingar som sänds till förvaltningsdomstolen

Till förvaltningsdomstolen sänds samtliga beskattningshandlingar som ligger till grund för ett skattebeslut. Om någon annan skattskyldig parts beskattningshandlingar har använts när beslut om den skattskyldiges beskattning fattades eller när omprövningsbegäran behandlades, ska även dessa handlingar sändas till förvaltningsdomstolen. Till exempel i det fall att man i en aktieägares beskattning har använt aktiebolagets beskattningsuppgifter, sänds även aktiebolagets beskattningshandlingar som gäller ärendet till förvaltningsdomstolen för behandlingen av aktieägarens besvär. En annan skattskyldig parts beskattningshandlingar skiljs tydligt åt från de övriga handlingarna som sänds, till exempel genom att placera dem i en egen kapprock.

En del av beskattningshandlingarna finns i dag enbart i elektronisk form hos Skatteförvaltningen. För behandlingen av besväret skrivs de elektroniska handlingarna/uppgifterna ut och fogas till besvärshandlingarna

I bilaga 2 till denna anvisning finns en skatteslagsspecifik förteckning över vilka handlingar som ska sändas till förvaltningsdomstolen. Handlingarna ordnas så att den handling som inkommit först läggs underst och de övriga handlingarna i den ordning de har inkommit på den första. Handlingarna för beskattningsbeslutet i första instans och den ordinarie inkomstbeskattningens handlingar finns i en separat mapp, om en sådan har använts när beskattningen verkställdes.

Den tjänsteman vid Skatteförvaltningen som sänder handlingarna antecknar alltid sina kontaktuppgifter i försändelsen med beskattningshandlingar.

En skatteslagsspecifik förteckning över de beskattningshandlingar som sänds till förvaltningsdomstolen finns i bilaga 2 till denna anvisning.

5.4 Dokumenttrafiken i behandlingen av en skattskyldigs besvär

5.4.1 Den skattskyldige har anfört besvär hos förvaltningsdomstolen

Förvaltningsdomstolen begär handlingarna från Skatteförvaltningen. Vid Skatteförvaltningen registreras anhängiggörandet av ett besvär samt sändningen av handlingar till förvaltningsdomstolen i Skatteförvaltningens datasystem eller i registratorssystemet.

Förvaltningsdomstolen kan begära alla beskattningshandlingar som anknyter till ett besvär från sin samskattebyrå, samuppbördsenhet eller någon annan av kontaktpunkterna som tas upp i bilaga 1. När en begäran om handlingar inkommer registreras denna i Skatteförvaltningens datasystem eller i registratorssystemet. Om man inte känner till vilket datum besväret har anhängiggjorts, kan datumet för beställningen av handlingarna antecknas som datum för anhängiggörandet.

Samskattebyrån, samuppbördsenheten eller någon annan av kontaktpunkterna sänder utan dröjsmål handlingarna till förvaltningsdomstolen. Ibland finns de handlingar som krävs för behandlingen av ett ärende hos flera olika skattebyråer. Detta är fallet till exempel i situationer där besväret gäller flera skatteår och den skattskyldiges hemort har ändrats. I dessa fall skickar samskattebyrån, samuppbördsenheten eller någon av kontaktpunkterna beställningen av handlingarna till de skattebyråer där beskattningshandlingarna har arkiverats.

I regel sänder skattebyråerna eller uppbördsenheterna beskattningshandlingarna direkt till den förvaltningsdomstol där ärendet behandlas och antecknar att handlingarna har sänts i Skatteförvaltningens datasystem eller registratorssystemet.

Om pappershandlingar som finns i Skatteförvaltningens arkiv sänds till förvaltningsdomstolen, sätts ett platsmärke som markerar att handlingarna har lånats ut i arkivet.

5.4.2 Den skattskyldige har anfört besvär hos Skatteförvaltningen

Om en besvärsskrift enligt besvärsanvisningen kan lämnas till Skatteförvaltningen, förses besvärsskriften med en stämpel för ankomstdatum och en anteckning om antalet bilagor. Skatteförvaltningen postar besvären och de anknytande handlingarna samt beskattningshandlingarna (också makens handlingar) utan dröjsmål till den behöriga förvaltningsdomstolen.

Uppgiften om att besvären har lämnats in och handlingarna skickats till förvaltningsdomstolen ska registreras i Skatteförvaltningens datasystem eller i registratorsystemet.

Om en besvärsskrift som innehåller ett krav på förbud mot eller avbrytande av verkställighet har lämnats till någon annan skattebyrå än den byrå där beskattningshandlingarna förvaras, ska den skattebyrå som tagit emot besvärsskriften förse handlingarna med en ankomststämpel som visar att ärendet har inletts och skicka besvären direkt till den behöriga förvaltningsdomstolen, om besväret innehåller ett yrkande på förbud mot eller avbrytande av verkställigheten. I detta fall meddelas förvaltningsdomstolen att en begäran har framställts om att sända besvärshandlingarna direkt till förvaltningsdomstolen från den skattebyrå där beskattningshandlingarna förvaras. Om besväret inte innehåller ett yrkande på förbud mot eller avbrytande av verkställigheten, sänds besväret tillsammans med beskattningshandlingarna direkt till förvaltningsdomstolen.

Den enhet inom Skatteförvaltningen som sänder handlingarna till förvaltningsdomstolen gör i Skatteförvaltningens datasystem eller registratorssystemet anteckningar om hur beskattningshandlingarna överförs.

5.4.3 Bemötande från Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt

Förvaltningsdomstolarna skickar samtliga förfrågningar om bemötande och genmäle samt övriga förfrågningar om utlåtanden som riktas till rättsbevakningsenheten till Norra Finlands skattebyrå i Uleåborg där de registreras i Skatteförvaltningens datasystem och vidareförmedlas till skatteombuden för åtgärder. Rättsbevakningsenhetens adress:

Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt, PB 57, 90101 ULEÅBORG.

Förvaltningsdomstolen har en 30 dagars tidsfrist för bemötandet. Rättsbevakningsenheten kan vid behov av motiverade skäl ansöka om förlängd tid för bemötandet. Rättsbevakningsenheten sänder sitt bemötande i elektronisk form till den aktuella förvaltningsdomstolen och sänder handlingarna per post.

Om förvaltningsdomstolen undantagsvis begär ett utlåtande från Skatteförvaltningen i ett skattebesvärsärende, skickar förvaltningsdomstolen sin begäran om utlåtande till den ovan nämnda adressen.

Avvikande från det som lagts fram ovan hör förvaltningsdomstolarna rättsbevakningsenheten elektroniskt i ärenden som gäller arvs- och gåvobeskattning samt i fråga om följande skatter på eget initiativ: moms, förskottsuppbörd (ärenden som hänför sig till utbetalaren av prestationen, vanliga arbetsgivarprestationer), källskatter (ärenden som hänför sig till utbetalaren av prestationen) samt lotteriskatt, apoteksskatt och försäkringspremieskatt. Förfarandet börjar tillämpas stegvis 2017, och närmare anvisningar om detta ges separat.

5.4.4 Den skattskyldiges genmäle

När rättsbevakningsenheten har avgett sitt bemötande i elektronisk form och lämnat tillbaka handlingarna till förvaltningsdomstolen, skickar förvaltningsdomstolen rättsbevakningsenhetens bemötande till den skattskyldige för genmäle. Förvaltningsdomstolen fastställer en tidsfrist för genmälet och ber den skattskyldige skicka sitt genmäle direkt till förvaltningsdomstolen. 

Vid detta hörande kan förvaltningsdomstolen anlita skattebyrån som hjälp. Förvaltningsdomstolen meddelar då den skattskyldige om att om han eller hon för sitt genmäle vill ta del av handlingarna, sänds dessa till den skattebyrå som den skattskyldige önskar. När förvaltningsdomstolen skickar handlingarna till skattebyrån ska förvaltningsdomstolen göra en anteckning på följebrevet om att det är fråga om hörande av den skattskyldige och ge namnet på handläggaren hos förvaltningsdomstolen. När skattebyrån får handlingarna informeras den skattskyldige omedelbart om detta. När tidsfristen för hörande har gått ut ska skattebyrån returnera handlingarna till förvaltningsdomstolen.

Uppgiften om att handlingarna kommit in för hörande av den skattskyldige och också att handlingarna har returnerats till förvaltningsdomstolen registreras i Skatteförvaltningens datasystem eller i registratorssystemet.

Det är förvaltningsdomstolen som leder processen, och därför kan skattebyrån inte bevilja längre frist för genmälet. Om den skattskyldige ber om förlängd tid för sitt genmäle, uppmanas denne att kontakta förvaltningsdomstolen. Om den skattskyldige lämnar sitt genmäle till skattebyrån, ska skattebyrån omedelbart skicka det till förvaltningsdomstolen. Uppgiften om att genmälet har skickats till förvaltningsdomstolen registreras i Skatteförvaltningens datasystem eller i registratorssystemet.

5.4.5 Avslutande av hörandet

När den skattskyldige har lämnat sitt genmäle till förvaltningsdomstolen, överväger förvaltningsdomstolen huruvida det i ärendet finns anledning att reservera ett tillfälle för rättsbevakningsenheten att i ärendet ge ett tilläggsbemötande eller sända den skattskyldiges genmäle enbart för kännedom till rättsbevakningsenheten. Förvaltningsdomstolen kan enligt prövning också förfara så att den skattskyldiges genmäle inte sänds till rättsbevakningsenheten överhuvudtaget, och härvid avslutas då hörandet av rättegångsparterna, och förvaltningsdomstolen avgör ärendet.

Om förvaltningsdomstolen bereder ett tillfälle för rättsbevakningsenheten att ge ett tilläggsbemötande, svarar förfarandet mot det ovan nämnda i avsnitt 5.4.3. Begäran om ett tilläggsbemötande sänds således till rättsbevakningsenhetens adress eller per e-post.

Om förvaltningsdomstolen beslutar att skicka den skattskyldiges genmäle enbart för kännedom till rättsbevakningsenheten och uttryckligen inte begär ett tilläggsbemötande från rättsbevakningsenheten, ger inte rättsbevakningsenheten på eget initiativ ett bemötande. Också i dessa situationer sänder förvaltningsdomstolen ett genmäle till rättsbevakningsenhetens adress som nämns i avsnitt 5.4.3 eller per e-post.

5.5 Dokumenttrafiken i behandlingen av ett besvär som anförs av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt

5.5.1 Besvär som anförs av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt

När rättsbevakningsenheten anför besvär hos förvaltningsdomstolen begär skatteombudet handlingarna från den behöriga verksamhetsenheten inom Skatteförvaltningen som sänder handlingarna till skatteombudet. Ett platsmärke om att handlingarna har lånats ut lämnas i arkivet. I Skatteförvaltningens datasystem eller i registratorssystemet sparas uppgiften om att handlingarna har skickats till rättsbevakningsenheten.

När rättsbevakningsenheten har sammanställt en besvärsskrift, skickar enheten denna i elektronisk form till den behöriga förvaltningsdomstolens e-postlåda och postar handlingarna till förvaltningsdomstolen. Kvitteringsmeddelandet från förvaltningsdomstolens e-postlåda fungerar som ett bevis på att besväret nått fram.

Rättsbevakningsenheten sänder uppgifterna om besväret till Norra Finlands skattebyrå som registrerar uppgifterna om besväret och sändningen av handlingarna i det vederbörliga datasystemet eller i registratorssystemet.

5.5.2 Den skattskyldiges bemötande

Förvaltningsdomstolen skickar rättsbevakningsenhetens besvär till den skattskyldige för avgivande av ett bemötande. Förvaltningsdomstolen fastställer en tidsfrist för bemötandet och ber den skattskyldige skicka sitt bemötande direkt till förvaltningsdomstolen. 

Vid detta hörande kan förvaltningsdomstolen anlita skattebyrån som hjälp. Förvaltningsdomstolen meddelar då den skattskyldige om att om han eller hon för sitt bemötande vill ta del av handlingarna, sänds dessa till den skattebyrå som den skattskyldige önskar. När förvaltningsdomstolen skickar handlingarna till skattebyrån ska förvaltningsdomstolen göra en anteckning på följebrevet om att det är fråga om hörande av den skattskyldige och ge namnet på handläggaren hos förvaltningsdomstolen. När skattebyrån får handlingarna informeras den skattskyldige omedelbart om detta. När tidsfristen för hörande har gått ut ska skattebyrån returnera handlingarna till förvaltningsdomstolen.

Uppgiften om att handlingarna kommit in för hörande av den skattskyldige och också att handlingarna har returnerats till förvaltningsdomstolen registreras i Skatteförvaltningens datasystem eller i registratorssystemet.

Skattebyrån kan inte bevilja förlängd tidsfrist för genmälet. Om den skattskyldige ber om förlängd tidsfrist för sitt bemötande, uppmanas denne att kontakta förvaltningsdomstolen. Om den skattskyldige lämnar sitt bemötande till skattebyrån, ska skattebyrån omedelbart skicka det till förvaltningsdomstolen. Uppgiften om att bemötandet har skickats till förvaltningsdomstolen registreras i Skatteförvaltningens datasystem eller i registratorssystemet.

5.5.3 Genmäle från Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt

Förvaltningsdomstolen skickar den skattskyldiges bemötande till rättsbevakningsenheten för genmäle till adressen Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt, PB 57, 90101 ULEÅBORG. Rättsbevakningsenheten skickar genmälet i elektronisk form direkt till den behöriga förvaltningsdomstolen och returnerar handlingarna per post.

Norra Finlands skattebyrå registrerar i Skatteförvaltningens datasystem eller i registratorssystemet uppgiften om att begäran om genmäle har kommit in och skickats vidare.

Avvikande från det som lagts fram ovan hör förvaltningsdomstolarna rättsbevakningsenheten elektroniskt i ärenden som gäller arvs- och gåvobeskattning samt i fråga om följande skatter på eget initiativ: moms, förskottsuppbörd (ärenden som hänför sig till utbetalaren av prestationen, vanliga arbetsgivarprestationer), källskatter (ärenden som hänför sig till utbetalaren av prestationen) samt lotteriskatt, apoteksskatt och försäkringspremieskatt. Förfarandet börjar tillämpas stegvis 2017, och närmare anvisningar om detta ges separat.

5.6 Förhandsavgöranden och ansökningar om dispens för förlust: elektroniskt förfarande

5.6.1 Inlämnande av besvär

Besvär över Skatteförvaltningens förhandsavgöranden kan inom alla skatteslag anföras direkt hos förvaltningsdomstolen. Om ett förhandsavgörande har meddelats 01.01.2017 eller senare, ska besväret lämnas in till förvaltningsdomstolen. Förvaltningsdomstolen leder processen ända från början.

Centralskattenämndens avgöranden överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen. Besvärshandlingarna lämnas till högsta förvaltningsdomstolen. Högsta förvaltningsdomstolen leder processen från början. På förfarandena tillämpas förvaltningsprocesslagen.

Ändring i Skatteförvaltningens beslut om dispens för förluster söks i första hand med en omprövningsbegäran som riktas till skatterättelsenämnden (beslut om dispens för förluster som meddelats 01.01.2017 eller senare). Besvär gällande centralskattenämndens beslut kan anföras hos förvaltningsdomstolen. Besväret ska lämnas till förvaltningsdomstolen.

På skattebesvärsärenden som gäller förhandsavgöranden och ansökningar om dispens för förluster tillämpas i dokumenttrafiken mellan förvaltningsdomstolarna och Skatteförvaltningen det elektroniska förfarandet för ansökningsärenden som beskrivs nedan.

5.6.2 Den skattskyldiges besvär till förvaltningsdomstolen

Från Skatteförvaltningens samskattebyrå begär förvaltningsdomstolen per e-post de handlingar som hänför sig till beslutet som är föremål för besväret. Samskattebyrån samlar in det elektroniska dokumentmaterialet och sänder materialet i PDF-format per e-post till förvaltningsdomstolen. På en blankett som fogas till dokumentmaterialet ger Skatteförvaltningen en närmare specifikation av innehållet i det elektroniska dokumentmaterialet. Besväret registreras, och det dokumentmaterial som har sänts till förvaltningsdomstolen sparas i Skatteförvaltningens datasystem

Förvaltningsdomstolen hör Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt genom att till e-postlådan (oikeudenvalvonta@vero.fi) hos Norra Finlands skattebyrå sända en elektronisk begäran om bemötande, och till denna fogas den skattskyldiges besvär samt andra eventuella bilagor till besväret. Förvaltningsdomstolen sänder inte några andra dokument till rättsbevakningsenheten. Om dokumentmaterialet för besväret ändå är exceptionellt omfattande, kan besväret, inklusive bilagorna, utan att skannas in sändas som sådant till pappers per post till rättsbevakningsenheten.

Norra Finlands skattebyrå registrerar och sparar begäran om bemötande, inklusive bilagorna, i Skatteförvaltningens datasystem. Utifrån uppgifterna i datasystemet ger rättsbevakningsenheten ett bemötande och sänder detta per e-post till förvaltningsdomstolen. Norra Finlands skattebyrå registrerar uppgifterna om att ett bemötande har getts samt sparar rättsbevakningsenhetens bemötande i Skatteförvaltningens datasystem.

5.6.3 Besvär som Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt anför hos förvaltningsdomstolen

Rättsbevakningsenheten sänder besväret elektroniskt till förvaltningsdomstolen. Rättsbevakningsenheten ber Skatteförvaltningens samskattebyrå sammanställa handlingarna och sända dem elektroniskt till förvaltningsdomstolen. Samskattebyrån samlar in det elektroniska dokumentmaterialet och sänder materialet i PDF-format per e-post till förvaltningsdomstolen. På en blankett som fogas till dokumentmaterialet ger Skatteförvaltningen en närmare specifikation av innehållet i det elektroniska dokumentmaterialet. Besväret registreras, och det dokumentmaterial som har sänts till förvaltningsdomstolen sparas i Skatteförvaltningens datasystem

Från rättsbevakningsenheten begär förvaltningsdomstolen ett genmäle på den skattskyldiges bemötande genom att sända en elektronisk begäran om genmäle till e-postlådan (oikeudenvalvonta@vero.fi) hos Norra Finlands skattebyrå, och till begäran fogas den skattskyldiges bemötande samt de eventuella bilagorna till bemötandet.

Norra Finlands skattebyrå registrerar och sparar begäran om genmäle, inklusive bilagorna, i Skatteförvaltningens datasystem. Utifrån uppgifterna i datasystemet ger rättsbevakningsenheten ett genmäle och sänder detta per e-post till förvaltningsdomstolen.  Norra Finlands skattebyrå registrerar uppgifterna om att ett genmäle har getts samt sparar rättsbevakningsenhetens genmäle i Skatteförvaltningens datasystem.

5.6.4 Förvaltningsdomstolens beslut och återsändning av handlingarna

Förvaltningsdomstolen sänder elektroniskt det beslutsexemplar som hör till rättsbevakningsenheten. Förvaltningsdomstolen sänder det beslutsexemplar som hör till Skatteförvaltningen i PDF-format till Skatteförvaltningens samskattebyrå och returnerar i samband med att beslutet skickas per e-post eller, och endast de handlingar som den skattskyldige har sänt i original till förvaltningsdomstolen per post till samskattebyrån. Förvaltningsdomstolen returnerar således inte till Skatteförvaltningen det elektroniska dokumentmaterial som från Skatteförvaltningen inkommit till förvaltningsdomstolen under processen.

5.6.5 Skatteförvaltningsenheternas e-postadresser i det elektroniska förfarandet

I besvär som gäller ansökningsärenden har Skatteförvaltningens samskattebyråer och rättsbevakningsenheten följande e-postadresser:

Ärenden som gäller personbeskattningen:
YHT.HEVE_Verovalitukset_Pohjois_Pohjanmaa@vero.fi

Ärenden som gäller samfundsbeskattningen:
Verovalitukset.YVE.Uusimaa@vero.fi

Ärenden som gäller centralskattenämndens beslut:
KVL_ratkaisut@vero.fi

Hörande av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt:
oikeudenvalvonta@vero.fi

5.7 Förfarandet med prejudikatbesvär

5.7.1 Den skattskyldiges prejudikatbesvär

Skatteförvaltningen hänvisar de skattskyldiga att i första hand lämna in ett prejudikatbesvär till Norra Finlands skattebyrå (PB 27, 90101 ULEÅBORG) eller Norra Finlands företagsskattebyrå (PB 452, 90101 ULEÅBORG). Om den skattskyldige lämnat in prejudikatbesväret till någon annan av Skatteförvaltningens enheter, registreras ärendet som anhängiggjort på detta ställe och besväret överförs till Norra Finlands skattebyrå eller Norra Finlands samskattebyrå. Om den skattskyldige har lämnat in ett prejudikatbesvär till en förvaltningsdomstol, överför domstolen ärendet till Skatteförvaltningen genom att sända handlingarna till Norra Finlands skattebyrå (Personbeskattningsenhetens kund) eller Norra Finlands företagsskattebyrå (Företagsbeskattningsenhetens kund).

Norra Finlands skattebyrå eller Norra Finlands företagsskattebyrå samlar in de nödvändiga handlingarna för behandlingen av ärendet. Efter behov inhämtar skattebyrån handlingar från andra enheter inom Skatteförvaltningen. Till exempel handlingar som gäller behandlingen av ett ärende hos skatterättelsenämnden inhämtas från sektionen på den ort där beslutet har fattats.

Den skattskyldige ska lämna in en ansökan om besvärstillstånd för ett besvär gällande förhandsavgörande inom 60 dagar räknat från tidpunkten då hen fått information om rättelsenämndens beslut. Den tidpunkt från vilken tidsfristen på 60 dagar räknas framgår av rättelsenämndens beslut. När den aktuella tidsfristen på 60 dagar gått ut begär skattebyrån från rättsbevakningsenheten ett samtycke till behandling av ärendet i ett besvärsförfarande för förhandsavgörande. Samtycke begärs på adressen Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt, PB 91, 00052 SKATT. Till begäran om samtycke fogas den skattskyldiges besvärsskrift och anknytande handlingar.

Tidsfristen om 30 dagar för rättsbevakningsenhetens samtycke räknas från den dag då rättsbevakningsenheten anses ha fått del av ärendet. Under denna tid meddelar rättsbevakningsenheten den aktuella skattebyrån huruvida den ger sitt samtycke till en behandling av ärendet som ett prejudikatbesvärsärende. Efter behov ger den ledande skatteexperten vid Skatteförvaltningens enhet på begäran av rättsbevakningsenheten ett utlåtande som fogas till besvärsskrifterna.

Om rättsbevakningsenheten har gett sitt samtycke, sänder skattebyrån den skattskyldiges besvär och rättsbevakningsenhetens samtycke samt övriga anknytande handlingar till högsta förvaltningsdomstolen efter utgången av tidsfristen om 30 dagar för det ovan nämnda delfåendet. Skattebyrån meddelar detta till den skattskyldige, rättsbevakningsenheten och den förvaltningsdomstol som normalt är behörig i ärendet. Samtidigt sänder skattebyrån besvärsskriften och de anknytande handlingarna för kännedom till den ledande skatteexperten vid den aktuella enheten och till skatterättelsenämndens ledande ordförande. Behandlingen av ärendet (inklusive distributionen av beslutet) fortsätter i högsta förvaltningsdomstolen på samma sätt som i andra besvärsärenden.

Om rättsbevakningsenheten inte ger sitt samtycke, fortsätter behandlingen av ärendet i form av ett besvär som riktats till förvaltningsdomstolen på samma som i andra skattebesvärsärenden. Norra Finlands skattebyrå eller Norra Finlands företagsskattebyrå postar besvären och de anknytande handlingarna samt beskattningshandlingarna (också makens handlingar) utan dröjsmål till den behöriga förvaltningsdomstolen. Behandlingen av ärendet fortsätter i förvaltningsdomstolen på samma sätt som i andra besvärsärenden.

Uppgifterna om att ett prejudikatbesvär har inkommit, om Skatteförvaltningens interna dokumenttrafik och överföringen av handlingarna till förvaltningsdomstolen registrera as i Skatteförvaltningens datasystem eller registratorssystemet.

5.7.2 Prejudikatbesvär från Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt

När rättsbevakningsenheten överklagar ett beslut om förhandsavgörande begär skatteombudet handlingarna från den behöriga verksamhetsenheten inom Skatteförvaltningen som sänder handlingarna till skatteombudet. Ett platsmärke om att handlingarna har lånats ut lämnas i arkivet. I Skatteförvaltningens datasystem eller i registratorssystemet sparas uppgiften om att handlingarna har skickats till rättsbevakningsenheten.

Rättsbevakningsenheten sänder prejudikatbesvärsskriften och de anknytande handlingarna till Norra Finlands skattebyrå (PB 27, 90101 ULEÅBORG) eller Norra Finlands företagsskattebyrå (PB 452, 90101 UÖEÅBORG) där ärendet registreras som anhängiggjort. Efter behov ger den ledande skatteexperten vid Skatteförvaltningens enhet på begäran av rättsbevakningsenheten ett utlåtande som fogas till besvärsskrifterna.

Norra Finlands skattebyrå eller Norra Finlands företagsskattebyrå begär den skattskyldiges samtycke till att ärendet behandlas som ett prejudikatbesvärsärende. Till begäran om samtycke fogas rättsbevakningsenhetens besvärsskrift och anknytande handlingar. Begäran om samtycke sänds med mottagarbevis till den skattskyldige.

Efter delfåendet av begäran om samtycke ska den skattskyldige inom 30 dagar ge sitt samtycke till att ärendet behandlas som ett prejudikatbesvärsärende. Om den skattskyldige har gett sitt samtycke, sänder skattebyrån rättsbevakningsenhetens besvär och den skattskyldiges samtycke samt övriga anknytande handlingar till högsta förvaltningsdomstolen efter utgången av tidsfristen om 30 dagar efter det ovan nämnda delfåendet. Skattebyrån meddelar detta till den skattskyldige, rättsbevakningsenheten och den förvaltningsdomstol som normalt är behörig i ärendet. Samtidigt sänder skattebyrån besvärsskriften och de anknytande handlingarna för kännedom till den ledande skatteexperten vid den aktuella enheten och till skatterättelsenämndens ledande ordförande. Behandlingen av ärendet fortsätter i högsta förvaltningsdomstolen på samma sätt som i andra besvärsärenden.

Om den skattskyldige inte ger sitt samtycke, fortsätter behandlingen av ärendet i form av ett besvär som riktats till förvaltningsdomstolen på samma som i andra skattebesvärsärenden. Norra Finlands skattebyrå eller Norra Finlands företagsskattebyrå postar besvären och de anknytande handlingarna samt beskattningshandlingarna (också makens handlingar) utan dröjsmål till den behöriga förvaltningsdomstolen. Behandlingen av ärendet fortsätter i förvaltningsdomstolen på samma sätt som i andra besvärsärenden.

Uppgifterna om att ett prejudikatbesvär har inkommit, om Skatteförvaltningens interna dokumenttrafik och överföringen av handlingarna till förvaltningsdomstolen registrera as i Skatteförvaltningens datasystem eller registratorssystemet.

5.8 Yrkande på förbud mot och avbrytande av verkställigheten

Om den skattskyldige i sitt besvär har yrkat på att verkställigheten förbjuds eller avbryts, meddelar förvaltningsdomstolen ett beslut om detta. Skatteförvaltningen ska sända handlingar som anknyter till ett ärende av denna typ i brådskande ordning till förvaltningsdomstolen så att denna kan meddela ett beslut gällande yrkandet på förbud mot eller avbrytande av verkställigheten så snart som möjligt.

För behandlingen av yrkandet på förbud mot eller avbrytande av verkställigheten kan förvaltningsdomstolen behöva uppgifter om skattebeloppet och debiteringsraterna i det ärende som överklagas. Förvaltningsdomstolen kan begära att ett skatteskuldsintyg fogas till beskattningshandlingarna i samband med beställningen av dessa från samskattebyrån och senare från Skatteuppbördsenheten. Intyget ska innehålla anteckningar om posterna som gäller ärendet som överklagas. I detta ärende har Skatteuppbördsenheten följande kontaktuppgifter:

telefon:          029 697 028,
fax:               029 612 2566
e-post:           YHT.HAOTPK@vero.fi

6 Datum för rättegångens början i beskattnings- och besvärshandlingarna

6.1 Allmänt om uppföljningen av den totala tiden för behandlingen

Den skattskyldige har rätt att få sitt ärende behandlat på behörigt sätt och utan oskäligt dröjsmål vid en behörig domstol eller hos någon annan myndighet. Man försöker effektivisera genomförandet av en behandling utan dröjsmål med en gottgörelse som avses i lagen om gottgörelse för dröjsmål vid rättegång (gottgörelselagen). I lagen förutsätts en uppföljning av den totala längden av en rättegång som gäller skattebesvär.

För uppföljningen av den totala längden av en rättegång antecknar Skatteförvaltningen tidpunkten för påbörjandet av en rättegång i handlingarna som gäller ett ändringssökande på det sätt som beskrivs nedan i detta kapitel. Förvaltningsdomstolen kan utnyttja uppgiften när den registrerar besvären i förvaltningsdomstolens system för hantering av ärenden.

En skattskyldig kan samtidigt till exempel hos förvaltningsdomstolen och Skatteförvaltningen ha anhängiggjort ett besvär i samma ärende, men gällande ett rättelseyrkande som hänför sig till någon annan period eller ett ärende som gäller en rättelse i beskattningen hos Skatteförvaltningen. För att en eventuell kommande rättegång inte i detta skede ska fördröjas oskäligt, väntar rättelsenämnden eller Skatteförvaltningen i regel inte på ett beslut från förvaltningsdomstolen. I dessa situationer skickar Skatteförvaltningen en förfrågan om i vilket skede av behandlingen ett tidigare anhängiggjort ärende är till förvaltningsdomstolen. Om förvaltningsdomstolen inom kort ska meddela ett beslut i ärendet, inväntar man detta. I annat fall avgörs ärendet hos rättelsenämnden eller Skatteförvaltningen innan förvaltningsdomstolen meddelar sitt beslut.

6.2 Tidpunkten för påbörjande av en rättegång: huvudregler och de vanligaste undantagssituationerna

6.2.1 Ärenden i omprövningsförfarandet

I ärenden som hör till tillämpningsområdet för förfarandet med ett rättelseyrkande börjar den tid som ska beaktas i rättegångens längd när ett rättelseyrkande från den skattskyldige eller Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt har anhängiggjorts (gottgörelselagen 5.2 §). Rättelseyrkandet anhängiggörs således den dag då den skattskyldiges rättelseyrkande har inkommit till Skatteförvaltningen. Om den skattskyldige lämnar in rättelseyrkandet till Skatteförvaltningen innan verkställigheten av beskattningen för skatteåret har avslutats, anhängiggörs rättelseyrkandet dagen efter att beskattningen har avslutats.

6.2.2 Ärenden som gäller skatteförhöjning eller andra administrativa påföljder

Enligt 2 a § 2 punkten i gottgörelselagen avses med en administrativ påföljd bland annat en skatteförhöjning. Som en administrativ påföljd betraktas dessutom den förseningsavgift som avses i 35 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ samt de försummelseavgifter som avses i 22 a § i BFL och 39 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. Enligt förarbetena för lagen om ändring av gottgörelselagen är räntor inte administrativa påföljder. Inte heller beskattning enligt uppskattning i enlighet med olika skattelagar eller rättelse av beskattning eller påförande av skatter betraktas som sådana som administrativa påföljder.

I ett ärende som gäller bestämmande av en administrativ påföljd börjar den tid som ska beaktas i rättegångens längd när myndigheten har inlett ett förfarande som leder till en påföljd och har delgivit parten detta (gottgörelselagen 5.3 §). Den tidpunkt när en part har fått vetskap om att myndighetsförfarandet i fråga om en administrativ påföljd har inletts ska betraktas som inledningstidpunkt för rättegången.

I ärenden som gäller skatteförhöjningar anses rättegången ha börjat när den slutliga skattegranskningsberättelsen har delgetts den skattskyldige. Om beskattningen har rättats till nackdel för den skattskyldige på något annat sätt än på grund av granskningsberättelsen och en skatteförhöjning påförts i detta sammanhang, anses rättegången ha börjat vid den tidpunkt då den skattskyldige delgetts påförandet av en skatteförhöjning i ett brev om hörande. I de övriga ovan nämnda situationerna anses en rättegång i fråga om en administrativ påföljd ha börjat när den skattskyldige har fått det brev om hörande där påföljden har nämnts. Som datum för påbörjande av en rättegång antecknas dock i Skatteförvaltningens datasystem det datum då brevet om hörande har skickats.

När beskattningen rättas eller en skatt påförs till nackdel för den skattskyldige, påförs inte alltid en skatteförhöjning eller någon annan administrativ påföljd för den skattskyldige. Tidpunkten för påbörjande av en rättegång avgörs i denna typ av ärende enligt huvudregeln i 5.2 § i gottgörelselagen. En rättegång anses således ha börjat vid den tidpunkt då den skattskyldiges omprövningsbegäran i det ovan nämnda beslutet har anhängiggjorts.

6.3 Besvärsärenden som gäller inkomstskatt och fastighetsskatt

En uppgift som sparas i detta fält framgår av det omslag för handlingarna som fogas till besvärshandlingarna (nedan kapprocken). En uppgift som sparas i detta fält framgår av det omslag för handlingarna som fogas till besvärshandlingarna (nedan kapprocken).

I en situation där ett besvär har lämnats till förvaltningsdomstolen registrerar samskattebyrån utan dröjsmål uppgifterna om mottagandet av handlingen i MUKO- eller KMUKO-applikationen, om specifikationsuppgifterna för fallet (föremålet för ändringssökandet) framgår av förvaltningsdomstolens begäran om handlingar. Då skickas handlingarna till förvaltningsdomstolen inlagda i en kapprock. Om det inte framgår av förvaltningsdomstolens dokumentbeställning vilket fall det är fråga om, kan registreringar inte göras. I detta fall skickas endast beskattningshandlingarna till förvaltningsdomstolen.

Om besvärsskriften i enlighet med besvärsanvisningen har kunnat lämnas till Skatteförvaltningen, registrerar skattebyrån utan dröjsmål uppgifterna om handlingen som har lämnats till Skatteförvaltningen i MUKO- eller KMUKO-applikationen på det sätt som beskrivs ovan. Handlingarna skickas till förvaltningsdomstolen inlagda i en kapprock.

6.4 Besvärsärenden som gäller andra skatteslag

I besvärsärenden som gäller andra skatteslag antecknar rättsbevakningsenheten på första sidan av samtliga handlingar (bemötande, rättelseyrkande, besvär, genmäle) som lämnats till förvaltningsdomstolen i punkten "Beslut i vilket ändring söks" följande:

Datum för rättegångens början (lag 362/2009): dd.mm.åååå

Rättsbevakningsenheten gör de ovan nämnda anteckningarna i handlingarna som gäller alla skatteslag. Förfarandet gäller till exempel inkomst- och fastighetsbeskattningen, skatter på eget initiativ samt arvs- och gåvobeskattningen vilka tas upp ovan.

7 Muntlig behandling vid förvaltningsdomstolarna

7.1 Grunderna för och syftet med en muntlig förhandling

I detta kapitel behandlas ställningen som tjänstemännen och Skatteförvaltningens olika enheter har vid en muntlig förhandling i ett skattebesvärsärende hos en förvaltningsdomstol samt frågor som gäller förfarandet i anslutning till en muntlig förhandling mellan förvaltningsdomstolen och Skatteförvaltningen. De förfaringssätt som beskrivs i detta kapitel kan i tillämpliga delar också iakttas i den syn som förrättas av förvaltningsdomstolen (FörvPL 41 §).

Den muntliga förhandlingen i ett skattebesvärsärende är en del av behandlingen av ett skattebesvär hos förvaltningsdomstolen Föreskrifter om hur en muntlig förhandling ordnas finns i 37 och 38 § i FörvPL. Kapitel 8 i lagen innehåller närmare bestämmelser om själva förfarandet. I en muntlig förhandling tillämpas med stöd av hänvisningsbestämmelserna i förvaltningsprocesslagen också många bestämmelser om de allmänna domstolarna i rättegångsbalken (RB).

En muntlig förhandling ordnas för att utreda ett ärende (FörvPL 37.1 §). En muntlig förhandling kan också behövas för att genomföra en rättvis rättegång. En muntlig förhandling är en metod som utöver en skriftlig utredning tillämpas av förvaltningsdomstolen för att reda ut ett ärende. Vid en muntlig förhandling framförs en muntlig utredning för förvaltningsdomstolen. Förvaltningsdomstolen fattar beslut om ordnande av en muntlig förhandling och leder även den muntliga förhandlingen.

I en skatteprocess kan parterna för förvaltningsdomstolen föra fram en begäran om att en muntlig förhandling ska ordnas. Förvaltningsdomstolen skall hålla muntlig förhandling om en enskild part begär det (FörvPL 38.1 §). Om en skattskyldig uttryckligen begär att en muntlig förhandling ska ordnas, måste förvaltningsdomstolen i princip ordna en muntlig förhandling. Man kan avstå från att ordna en muntlig förhandling som begärs av en part, om yrkandet som gäller det huvudsakliga ärendet inte undersöks eller omedelbart avslås eller om en muntlig förhandling är uppenbart onödig med tanke på ärendets karaktär. Till sin karaktär är skattebesvärsärenden ofta sådana ärenden där fokus ligger på rättsfrågor, och därför kan de behandlas endast i ett skriftligt förfarande.

I allmänhet är det en enskild part som begär att en muntlig förhandling ska ordnas. En myndighet som är part i en rättegång kan dock begära att en muntlig förhandling ska ordnas. En myndighet kan anse att en muntlig förhandling behövs för att utreda ett ärende.

Domstolen avgör ärendet utifrån både de muntliga och skriftliga utredningarna som erhållits. En muntlig förhandling hålls i allmänhet utan att allmänheten är närvarande på grund av att konfidentiella frågor behandlas vid denna (lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar 11 §).

7.2 Parterna i en muntlig förhandling och de övriga deltagarna i förhandlingen

Parterna, parternas företrädare, sakkunniga, vittnen och andra personer som kallats av domstolen kan delta i en muntlig förhandling i förvaltningsdomstolen. I ett skattebesvärsärenden är parterna, dvs. de delaktiga, den skattskyldige och Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt.

Den ställning som rättsbevakningsenheten har i en muntlig förhandling svarar mot dess ställning i ett skriftigt förfarande. Någon annan skatteförvaltningsenhet kallas således i allmänhet inte till en muntlig förhandling (se 2 och 24 § i lagen om skatteförvaltningen samt 69 § i lagen om beskattningsförfarande, 66 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ och 36 § i FörvPL). Tjänstemännen vid någon annan enhet inom Skatteförvaltningen kan delta som biträden, vittnen eller sakkunniga i en muntlig förhandling på det sätt som läggs fram nedan.

7.3 Laga förfall för att delta i en muntlig förhandling

En person som har kallats till en muntlig förhandling ska utan dröjsmål meddela om hen fått laga förfall för att komma till förhandlingen (FörvPL 78.1 §). Med laga förfall avses sjukdom eller avbrott i den allmänna samfärdseln (RB 12:28–29). Om den som kallats till en muntlig förhandling meddelar om något annat förfall, undersöker förvaltningsdomstolen huruvida detta kan godkännas. Om den meddelade orsaken godkänns som laga förfall, fattar förvaltningsdomstolen ett beslut om att skjuta upp eller inställa förhandlingen (RB 12:30).

7.4 Kallelse till muntlig förhandling: förfaringssätt

När förvaltningsdomstolen har beslutat att ordna en muntlig förhandling skickas en kallelse till förhandlingen också till en företrädare för rättsbevakningsenheten. Förvaltningsdomstolen sänder kallelsen till adressen:

skriftligen: Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt, PB 57, 90101 ULEÅBORG
per e-post: oikeudenvalvonta@vero.fi

Om förvaltningsdomstolen exceptionellt också kallar en representant för någon annan skatteförvaltningsenhet till förhandlingen, ska också denna kallelse skickas till rättsbevakningsenheten på den ovan nämnda adressen. Rättsbevakningsenheten ser till att kallelsen delges den andra skatteförvaltningsenheten.

För att rättsbevakningsenheten ska kunna förbereda sig för en förhandling på behörigt sätt, ska tidpunkten för den skriftliga förhandlingen meddelas till rättbevakningsenheten genast när ett beslut har fattats och enligt möjligheterna minst cirka fyra veckor före tidpunkten för den muntliga förhandlingen. När tidpunkten för den muntliga förhandlingen utreds, kan förvaltningsdomstolen kontakta byråchefen för rättsbevakningsenheten (Uleåborg).

Rättsbevakningsenheten meddelar domstolen till exempel per e-post så snart som möjligt och senast inom tidsfristen som eventuellt satts upp av domstolen om vilka tjänstemän som deltar i förhandlingen, deras biträden och de vittnen som kallats av rättsbevakningsenheten. Om förvaltningsdomstolen också har kallat en representant för någon annan skatteförvaltningsenhet till förhandlingen, ska rättsbevakningsenheten även anmäla denna person.

7.5 Muntlig behandling

7.5.1 Faserna i en muntlig förhandling

Innehållet i och omfattningen av den muntliga förhandlingen beror på ärendet som behandlas. Ibland tar man vid en muntlig förhandling emot endast en enskild vittnesutsaga för att reda ut någon enskild omständighet eller också ges parten en möjlighet att muntligen ge sin uppfattning i ärendet. Den muntliga förhandlingen kan å andra sidan också vara mer omfattande.

En mer omfattande muntlig förhandling kan omfatta olika huvudfaser. Dessa är till exempel förberedande muntlig förhandling, parternas inledande anförande, hörande av vittnen eller sakkunniga, hörande av parterna och avslutande anföranden.

7.5.2 Förberedande muntlig förhandling

En muntlig förhandling kan begränsas så att den gäller endast en del av ärendet eller en utredning av parternas uppfattningar eller svar på den muntliga bevisningen. Den muntliga förhandlingen kan också begränsas på något annat motsvarande sätt (FörvPL 37.2 §).

En förberedande muntlig förhandling som ordnas i förvaltningsdomstolen (förberedande sammanträde) är ett tillfälle till vilket domstolen kallar åtminstone parterna. Vid ett förberedande sammanträde kan man diskutera till exempel vilka personer i egenskap av vittnen eller sakkunniga ska höras vid den muntliga förhandlingen. Vid det förberedande sammanträdet kan man också avgränsa vilka frågor som ska behandlas vid den egentliga muntliga förhandlingen.

Ett förberedande sammanträde ordnas ofta i omfattande ärenden. I dessa ärenden blir det ofta nödvändigt att före den muntliga förhandlingen kartlägga processens huvudsakliga teman, föremålet för rättstvisten och behovet av muntlig bevisning samt dess omfattning.

7.5.3 Hörande av parterna

En part eller dennes lagliga företrädare kan inte höras som vittne (FörvPL 39 a §). Skatteombudet är den lagliga företrädaren för rättsbevakningsenheten (Skatteförvaltningen). Skatteombudet kan således inte höras som vittne. Som vittne kan inte heller någon sådan annan tjänsteman från Skatteförvaltningen höras som i den aktuella rättegången gett ett skriftligt utlåtande för Skatteförvaltningen till domstolen. Den tjänsteman som deltagit i beskattningsbeslutet kan således vittna i ärendet förutsatt att hen inte vid rättegången gett ett utlåtande till domstolen.

Efter behov kan dock en part höras muntligen i syfte att reda ut ett ärende. Parterna är i princip närvarande under hela den muntliga förhandlingen där de kan ge kommentarer och argumentera under hela förhandlingen samt diskutera ärendet. Förvaltningsdomstolen styr utredningen.

7.5.4 Hörande av vittnen

Vid en muntlig förhandling kan vittnen höras. Om en skriftlig vittnesberättelse av privat natur åberopas i ärendet, ska vittnet höras muntligen endast om detta behövs för att utreda ärendet (FörvPL 39.1 §). Närmare föreskrifter om hörande av ett vittne finns i FörvPL 39 a–f §.

Vid en muntlig förhandling fattar domstolen beslut om vilka vittnen som ska höras. Parterna får utse de vittnen de önskar, men ingendera av parterna har någon absolut rätt att höra något visst vittne. I skattebesvärsärenden utses vittnena av den skattskyldige och Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt. Också förvaltningsdomstolen kan på eget initiativ besluta om att höra en person som vittne.

Vittnena är endast under sina vittnesmål närvarande vid den muntliga förhandlingen. Vittnesförhöret påbörjas av parten som utsett vittnet, om inte domstolen beslutar något annat.

Vittnet ska på eget initiativ och efter behov med hjälp av frågorna som ställs lägga fram en sammanhängande utsaga. Om ett vittne vägrar svara på någon fråga, ska hen samtidigt uppge orsaken till detta. Föreskrifter om vittnets tystnadsrätt finns i FörvPL 39 b § (nära släkting, affärs- och yrkeshemlighet) samt skyldighet att vägra vittna i FörvPL 39 c § (anonymt vittnesmål, statssäkerhet, medlare o.d. situationer).

Föreskrifter om inverkan av den i andra lagar stadgade tystnadsplikten på hörandet av ett vittne finns i FörvPL 39 d §. Det är fråga om denna typ av tystnadsplikt till exempel i sekretessplikten som tas upp i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter. Enligt 39 d § i FörvPL får ett vittne höras om en omständighet som omfattas av tystnadsplikt endast om 1) hörandet är nödvändigt för att utreda ärendet, eller 2) den i vars intresse tystnadsplikten har föreskrivits samtycker till att vittnet vittnar.

Om någon av Skatteförvaltningens tjänstemän utsetts som vittne, är hen skyldig att i ärendet som behandlas uppge omständigheter hen känner till och som påverkar avgörandet. I tolkningen av 39 d § i FörvPL ska hänsyn dessutom tas till att den skattskyldige som part har rätt att från myndigheten få information även om annat än innehållet i en offentlig handling, om det kan eller har kunnat påverka behandlingen av hens ärende (11 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och 9 § i lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar). Dessutom beaktas att den muntliga förhandlingen hålls inom stängda dörrar i skattebesvärsärenden (11 § i lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar).

Den ovan nämnda regleringen innebär i praktiken följande: Om beskattningsuppgifterna för någon annan än en skattskyldig som är part i en rättegång påverkar ärendet som behandlas, ska den tjänsteman från Skatteförvaltningen som verkar som vittne uppge de omständigheter hen känner till vid den muntliga förhandlingen. I sista hand beslutar förvaltningsdomstolen om huruvida tjänstemannen måste svara på några andra frågor än de som gäller den skattskyldige som är part i rättegången. I en oklar situation kan personen som hörs som vittne alltid fråga ordföranden för domstolen om hen kan svara på en fråga som lagts fram utan att bryta mot sin tystnadsplikt.

I 39 g § i FörvPL föreskrivs att vid muntlig förhandling får även en person som enligt 39 a § inte får höras som vittne höras personligen, om hörandet behövs för att utreda ärendet. Denna person kan också få ersättning för kostnader på samma sätt som ett vittne (49 § 4 mom. i FörvPL).

7.5.5 Hörande av en sakkunnig

Vid en muntlig förhandling kan även sakkunniga höras (FörvPL 37.1 och 40 §). Tillämpningen av denna utredningsmetod beror på domstolens övervägande. Parterna, dvs. den skattskyldige eller Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt, kan föreslå att en sakkunnig ska höras. På begäran av en part tillämpas i fråga om en utsedd sakkunnig samma bestämmelser som i fråga om ett vittne.

Förvaltningsdomstolen kan också i en fråga som kräver särskild sakkunskap själv inhämta ett utlåtande från en privat sakkunnig. Det är dock sällsynt i skatteärenden.

7.6 Den muntliga förhandlingens protokoll och lagringen av denna

Föreskrifter om protokoll som förs över en muntlig förhandling, ljudinspelning eller annan inspelning av en förhandling finns i FörvPL 45–47 §. Över en muntlig förhandling förs ett protokoll i vilket man antecknar vilka personer som deltagit i förhandlingen, ärendet och andra uppgifter samt yrkanden som framställts vid förhandlingen, beslut som fattats och en redogörelse för förloppet av den övriga behandlingen.

I praktiken går man i allmänhet tillväga så att hela den muntliga förhandlingen ljudinspelas. Om det inte går att göra en ljudinspelning eller någon annan inspelning, ska utsagorna i ärendet antecknas tillräckligt noggrant i protokollet.

7.7 Ställning som Skatteförvaltningens tjänstemän har vid en muntlig förhandling

7.7.1 Skatteombud och övriga tjänstemän hos Skatteförvaltningen

Det skatteombud som har utsetts för att sköta den muntliga förhandlingen är enligt en ställningsfullmakt den lagliga företrädaren för rättsbevakningsenheten. Vid samma muntliga förhandling kan många skatteombud vara närvarande. Detta är förfarandet till exempel när det i ärendet är fråga om många skatteslag eller ett exceptionellt omfattande ärende. Det är också möjligt att ett skatteombud som egentligen för talan biträder en eller flera skatteombud. Om avsikten är att fler än två skatteombud ska delta i den muntliga förhandlingen, finns det skäl att i förväg diskutera frågan med domstolen. Alla skatteombud som deltar i den muntliga förhandlingen är alltid lagliga företrädare för rättsbevakningsenheten.

De övriga tjänstemännen från Skatteförvaltningen som deltar i den muntliga förhandlingen, till exempel en skatteinspektör, en ombudsman eller en skattesakkunnig, kan vid den muntliga förhandlingen verka som biträde, vittne eller sakkunnig. Också den skattskyldige får utse en tjänsteman från Skatteförvaltningen för att avge vittnesmål om observationer hen gjort vid skattegranskningen. Om detta har skett, kan tjänstemannen som utsetts som vittne vid denna muntliga förhandling verka som vittne. Dessutom kan förvaltningsdomstolen på basis av sin processledningsrätt vid den muntliga förhandlingen också kalla den tjänsteman vid skatteförvaltningsenheten som fattat beskattningsbeslutet.

När en tjänsteman från Skatteförvaltningen på basis av sin tjänsteställning deltar i den muntliga förhandlingen, är hen under tjänsteansvar skyldig att hålla sig till sanningen. I detta sammanhang har det ingen betydelse i vilken roll tjänstemannen verkar. 

När en tjänsteman från Skatteförvaltningen deltar i en muntlig förhandling som biträde, vittne eller sakkunnig som utsetts av förvaltningsdomstolen eller rättsbevakningsenheten, och således på basis av sin tjänsteställning, är det fråga om tjänstemannens tjänsteuppgift. Också i det fall att den skattskyldige utser en tjänsteman i Skatteförvaltningens tjänst som sitt vittne eller sin sakkunniga, är det fråga om tjänstemannens tjänsteuppgift.

7.7.2 Biträde

En tjänsteman från Skatteförvaltningen kan biträda skatteombudet vid en muntlig förhandling. Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt utser sina biträden. De uppgifter som ett biträde vid en muntlig förhandling har omfattar vanligtvis att behandla handlingarna i anslutning till skattebesväret, söka uppgifter i dessa och att sköta andra biträdesuppgifter. Biträdet kan också komplettera talan som förs av rättsbevakningsenheten genom att ställa preciserande frågor eller ge uttömmande svar på de framlagda frågorna vid den muntliga förhandlingen.  

En muntlig förhandling ordnas ofta i en situation där beskattningsbeslutet som är föremål för omprövningen grundar sig på en skattegranskning. Den skatteinspektör som gjort skattegranskningen har i allmänhet den bästa kännedomen om frågorna som behandlats i skattegranskningsberättelsen samt utredningarna och bevisningsfrågorna som lagts fram i denna. Det primära syftet med en muntlig förhandling är att utreda ärendet. För att syftet med den muntliga förhandlingen ska uppnås, är det ändamålsenligt att skatteinspektören verkar som biträde för rättsbevakningsenheten (skatteombudet). Om man vid en muntlig förhandling i förvaltningsdomstolen behandlar ett ärende som också anhängiggjorts som ett brottmål i en allmän domstol, kan förutom eller i stället för skatteinspektören också den brottmålsövervakare som sköter ärendet i en allmän domstol verka som biträde. 

Rättsbevakningsenheten lämnar till förvaltningsdomstolen uppgifter om sitt biträde så snart som möjligt efter att ha fått information om att en muntlig förhandling ordnas. Utnämningen görs dock alltid senast inom den tidsfrist som eventuellt uppsatts i förvaltningsdomstolens kallelse.

7.7.3 Vittne

Skatteförvaltningens tjänsteman kan också verka som vittne i förvaltningsdomstolen. I detta fall är det i allmänhet fråga om att reda ut bevisningsfrågor för förvaltningsdomstolen. Det kan vara fråga om något enskilt ärende eller flera fakta.

Förvaltningsdomstolen beslutar om för vilka fakta en tilläggsutredning ska läggas fram, dvs. hur bevistemana ska bekräftas (avgränsning av bevisningen). Den som utsetts som vittne ska före den muntliga förhandlingen ta del av bevisningstemat samt fundera över fakta som anknyter till händelserna. I den muntliga förhandlingen kan vittnet använda anteckningar, men vittnesmålet ges muntligen och fritt formulerat genom att svara på frågorna som ställs. 

Förvaltningsdomstolen, den skattskyldige eller rättsbevakningsenheten kallar personen som utsetts som vittne till den muntliga förhandlingen. I förvaltningsdomstolens kallelse uppges i vilket ärende vittnet hörs, vem som har utsett hen för hörande, i vilket ärende vittnet hörs (laga förfall, påföljder av frånvaro) och hur kostnaderna ersätts. Kallelsen skickas med mottagarbevis eller genom en stämningsdelgivning. Om rättsbevakningsenheten som vittne utser en tjänsteman från Skatteförvaltningen, kallar rättsbevakningsenheten vittnet.

7.7.4 Sakkunnig

En tjänsteman från Skatteförvaltningen kan också som sakkunnig i en specialfråga kallas till en muntlig förhandling i förvaltningsdomstolen. En sakkunnig hörs enligt samma principer som ett vittne.

7.8 Ersättning av kostnader

En part är skyldig att ersätta en annan parts rättegångskostnader helt eller delvis, om det särskilt med beaktande av avgörandet i ärendet är oskäligt att denne själv får bära sina rättegångskostnader (FörvPL 74 §). Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt yrkar i allmänhet inte på att kostnaderna som den muntliga förhandlingen gett upphov till för Skatteförvaltningen ska ersättas, om det inte finns något särskilt skäl till detta.

Ett vittne har rätt att få skälig ersättning för behövliga kostnader för resa och uppehälle samt för ekonomisk förlust. (FörvPL 49 §). Till ett vittne som förvaltningsdomstolen på eget initiativ kallat och ett vittne som utsetts som part för staten utbetalas de ovannämnda ersättningarna ur statens medel. En part ska betala ersättning till ett vittne som parten har åberopat.  Till ett vittne som har åberopats av någon annan part än staten kan ersättning betalas av statens medel, om vittnesmålet har behövts för utredningen av ärendet (FörvPL 49.3 §). Lagen och förordningen om bestridande av bevisningskostnader med statens medel innehåller närmare föreskrifter om ersättning av vittneskostnader. Till en sakkunnig betalas av statens medel skäligt arvode för arbete samt ersättning för nödvändiga kostnader (FörvPL 50.1 §).

I ett skatteärende kan den skattskyldige beviljas rättshjälp av särskilt vägande skäl (rättshjälpslagen 6.2 §). Ersättningar till vittnen som utsetts av parter som fått rättshjälp utbetalas ur statens medel (rättshjälpslagen 4.2 § och 18.4 § samt lagen om bestridande av bevisningskostnader med statens medel).

Den ovan nämnda regleringen innebär i praktiken följande: Till biträde, vittne eller sakkunnig som utsetts av rättsbevakningsenheten betalar Skatteförvaltningen ersättningar för resekostnaderna i enlighet med tjänstemannakollektivavtalet. Ersättningarna utbetalas vid den enhet hos Skatteförvaltningen där tjänstemannen arbetar. Rättsbevakningsenheten betalar skatteombudens resekostnader. För ett biträde, ett vittne eller en sakkunnig som utsetts av rättsbevakningsenheten är närvaron vid en muntlig förhandling hens tjänsteuppgift, och då uppstår det i allmänhet inte för hen några andra ersättningsgilla kostnader än resekostnader.

I det fall att den skattskyldige utser en tjänsteman i Skatteförvaltningens tjänst som sitt vittne eller sin sakkunniga, är det fråga om tjänstemannens tjänsteuppgift. I sista hand är det förvaltningsdomstolen som beslutar om vilka vittnen och sakkunniga som ska höras vid en förhandling. Huvudregeln är att parten (här den skattskyldige) enligt 49.3 § i FörvPL ska betala en ersättning till det vittne eller den sakkunniga som hen utsett. Ersättningen kan dock betalas ur statens medel, om vittnesmålet har behövts för att utreda ärendet.

Även om den skattskyldige utsett en tjänsteman från Skatteförvaltningen för hörande, är det fråga om en tjänstemans tjänsteuppgift i tjänsten. Av denna anledning är det ofta ändamålsenligt att även i dessa fall gå tillväga så att Skatteförvaltningen utbetalar de sedvanliga ersättningarna för tjänstemannens resekostnader i enlighet med tjänstemannakollektivavtalet. Kostnaderna utbetalas vid den enhet hos Skatteförvaltningen där tjänstemannen arbetar. Om kostnaderna är exceptionellt höga eller om det i ärendet finns andra orsaker, handlar man i enlighet med huvudregeln. I detta fall betalar den skattskyldige ersättningarna till vittnet eller den sakkunniga som hen utsett. I dessa situationer kan det dock bli aktuellt att tillämpa den ovan nämnda undantagsregeln i 49.3 § i FörvPL samt också de ovan nämnda bestämmelserna i rättshjälpslagen och lagen om bestridande av bevisningskostnader med statens medel.

8 Återlämnande av besvärshandlingar och delgivning av beslut till skatteförvaltningen

8.1 Inlämnande av beslut och besvärshandlingar till Skatteförvaltningen

Enligt 10 § i förordningen om beskattningsförfarande ska förvaltningsdomstolen skicka handlingar som anknyter till ett besvärsärende till Skatteförvaltningen omedelbart efter att förvaltningsdomstolen har fattat ett beslut i besvärsärendet. Även om bestämmelsen formellt gäller endast ärenden som hör till tillämpningsområdet för lagen om beskattningsförfarande, anser Skatteförvaltningen att förfarandet kan tillämpas på alla skattebesvärsärenden. En bestämmelse med motsvarande innehåll (34 § i lagen om Skatteförvaltningen) träder i kraft 01.11.2017 och gäller alla skatter som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde.

Förvaltningsdomstolen returnerar beskattningshandlingarna till sin samskattebyrå, samuppbördsenhet eller någon av kontaktpunkterna som tas upp i bilaga 1 för eventuella beskattningsåtgärder samt arkivering. Högsta förvaltningsdomstolen returnerar Företagsbeskattningsenhetens handlingar till Nylands företagsskattebyrå, Personbeskattningsenhetens handlingar till Huvudstadsregionens skattebyrå eller någon av kontaktpunkterna som tas upp i bilaga 1 samt Skatteuppbördsenhetens handlingar till samuppbördsenheten.

För att distributionen av högsta förvaltningsdomstolens och förvaltningsdomstolarnas beslut ska bli enhetlig rekommenderar Skatteförvaltningen att distributionen av förvaltningsdomstolarnas beslut antecknas på följande sätt:

• Förvaltningsdomstolens samskattebyrå eller samuppbördsenhet (1 st. på papper)
• Skatteuppbördsenheten (om förbud mot/avbrytande av verkställigheten har föreskrivits i ärendet),
• Skatterättelsenämnden (om ärendet har behandlats i nämnden), och
• Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt.

Förvaltningsdomstolen skickar Skatteförvaltningens exemplar tillsammans med handlingarna till samskattebyrån eller samuppbördsenheten. Skatterättelsenämnden, Skatteuppbördsenheten och rättsbevakningsenheten delges beslutet i elektronisk form på det sätt som beskrivs nedan i avsnitt 8.2.

I behandlingen av besvär som gäller förhandsavgöranden och ansökningar om dispens för förluster tillämpas det förfarande som beskrivs ovan i avsnitt 5.6.

8.2 Delgivning av beslut till Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt

Alla förvaltningsdomstolar och högsta förvaltningsdomstolen delger rättsbevakningsenheten sina beskattningsbeslut via ett elektroniskt dataöverföringssystem. Rättsbevakningsenhetens besvärstid anses börja från en inkommen elektronisk mottagningsbekräftelse.

Skatteförvaltningen föreslår att förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen antecknar följande uppgifter i beslutets distribution då rättsbevakningsenheten har lämnat ett bemötande eller anfört besvär:

Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt/skatteombud XX.

Som skatteombud anges det skatteombud som har avgett bemötandet. I högsta förvaltningsdomstolens beslut antecknas det ledande skatteombud eller det skatteöverombud som undertecknat rättsbevakningsenhetens handling som skatteombud.

Om ett utlåtande överhuvudtaget inte har begärts från rättsbevakningsenheten på grund av att skatteintresset är litet eller av någon annan orsak, föreslår Skatteförvaltningen att domstolen antecknar endast följande uppgifter i distributionen:

Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt

I dessa situationer framgår det redan av punkterna "bemötanden och genmälen" samt "tillämpade rättsnormer" att rättsbevakningsenhetens bemötande inte har begärts med stöd av 69.2 § i BFL eller 66 § 2 mom. i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ.

Norra Finlands skattebyrå hanterar mottagningen av elektroniskt inkomna beslut inom Skatteförvaltningen. Norra Finlands skattebyrå delger skatterättelsenämnden förvaltningsdomstolarnas beslut då det är skatterättelsenämndens beslut som har överklagats.

Beslut som gäller avbrytande av verkställigheten behöver inte delges rättsbevakningsenheten.

8.3 Beslut om förbud mot eller avbrytande av verkställighet

Förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen sänder besluten som gäller förbud mot eller avbrytande av verkställigheten i elektronisk form till Skatteförvaltningen. Skatteuppbördsenheten sparar beslutsuppgifterna i det behöriga datasystemet hos Skatteförvaltningen varifrån det efter behov förmedlas till utsökningen.

Om högsta förvaltningsdomstolen eller förvaltningsdomstolen tidigare har föreskrivit ett förbud mot eller avbrytande av verkställigheten i ett ärende, delger förvaltningsdomstolen elektroniskt sitt beslut om skattebesväret till Skatteuppbördsenheten. På motsvarande sätt sänder förvaltningsdomstolen i elektronisk form sitt beslut om skattebesväret, om förvaltningsdomstolen själv inte tidigare har fattat ett beslut om förbud mot eller avbrytande av verkställigheten, utan ett beslut om avbrytande från Skatteförvaltningen är i kraft. I dessa situationer innehåller förvaltningsdomstolens beslut om skattebesväret ett avgörande gällande verkställigheten.

9 Förfrågningar om rättsbevakningsenhetens ändringssökande

9.1 Allmänt

Den skattskyldige behöver eventuellt information om huruvida rättsbevakningsenheten har ansökt om ändring i ett beslut om förhandsavgörande, ändringsyrkande i ett beskattningsbeslut i första instans eller ett beslut från förvaltningsdomstolen. Information om detta lämnas av besvärsmyndigheten. Observera dock att registreringarna kan dröja ett par dagar till följd av postgången eller annan motsvarande orsak.

9.2 Omprövningsbegäran

Rättsbevakningsenheten sänder elektroniskt skrivelsen om omprövningsbegäran till Skatteförvaltningen inom tidsfristen. Information om att rättsbevakningsenheten begärt en omprövning av beskattningsbeslutet i första instans erhålls från Skatteförvaltningen till exempel genom att ringa till den aktuella kundgruppens allmänna servicenummer efter utgången av tidsfristen för ändringssökandet som satts upp för rättsbevakningsenheten (www.vero.fi/sv > Kontaktuppgifter > Servicenummer).

På den skattskyldiges begäran kan också skriftlig information ges om huruvida rättsbevakningsenheten sökt ändring i något av de ovan nämnda besluten.

9.3 Besvär till förvaltningsdomstolen

Rättsbevakningsenheten sänder besvärsskriften i elektronisk form till förvaltningsdomstolen inom besvärstiden. Information om huruvida rättsbevakningsenheten anfört besvär om ett beslut gällande förhandsavgörande eller om ett beslut som meddelats i en omprövningsbegäran till förvaltningsdomstolen lämnas av den behöriga förvaltningsdomstolen (förvaltningsdomstolens registrator).  Slutlig säkerhet i detta ärende fås dock först efter utgången av den föreskrivna besvärstiden för rättsbevakningsenheten.

Förvaltningsdomstolen kan enligt vissa förutsättningar ge ett intyg över att det ovan nämnda beslutet vunnit laga kraft (så kallat lagakraftsbevis). Skatteförvaltningen kan inte utfärda detta intyg.

9.4 Besvär till högsta förvaltningsdomstolen

Rättsbevakningsenheten sänder besvärsskriften i elektronisk form till högsta förvaltningsdomstolen inom besvärstiden. Information om huruvida rättsbevakningsenheten anfört besvär gällande förvaltningsdomstolens beslut hos högsta förvaltningsdomstolen lämnas av högsta förvaltningsdomstolen efter utgången av den föreskrivna besvärstiden för rättsbevakningsenheten (högsta förvaltningsdomstolens registrator).

Rättsbevakningsenheten får förvaltningsdomstolens beslut för kännedom i elektronisk form. Delgivningen av ett beslut sker dagen efter att beslutet har meddelats. Tidpunkten för utgången av rättsbevakningsenhetens ändringssökande bestäms utifrån detta.

Högsta förvaltningsdomstolen kan enligt vissa förutsättningar ge ett intyg över att det att det ovan nämnda beslutet vunnit laga kraft (så kallat lagakraftsbevis). Skatteförvaltningen kan inte utfärda detta intyg.

10 Rättegångskostnader och rättegångsavgift

10.1 Rättegångskostnader

Bestämmelser om ersättningar för rättegångskostnader ingår i 74–75 § i FörvPL. Om en förvaltningsdomstol med stöd av dessa bestämmelser dömer skattetagaren att ersätta rättegångskostnader för den skatt- eller betalningsskyldige, är det Skatteförvaltningen som blir skyldig att betala ersättningen.

Rättsbevakningsenheten meddelar Skatteuppbördsenheten om betalningsskyldigheten strax efter att enheten fått del av förvaltningsdomstolens beslut. Rättsbevakningsenheten skickar en elektronisk kopia av beslutet till Skatteuppbördsenheten som ser till att rättegångsersättningarna blir betalda.

I 49 och 50 § i FörvPL föreskrivs om ersättningar för vittneskostnader och övriga bevisningskostnader.

10.2 Rättegångsavgift

I lagen om domstolsavgifter föreskrivs om rättegångsavgifter. I förvaltningsdomstolen är rättegångsavgiften 250 euro och i högsta förvaltningsdomstolen 500 euro (2 § i lagen om domstolsavgifter). Rättegångsavgiften tas dock inte ut, om förvaltningsdomstolen eller högsta förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till ändringssökandens fördel. En skattskyldig kan dessutom enligt reglerna i 7 § i lagen befrias från avgiften. I ett ärende som gäller ett förhandsavgörande debiteras dock avgiften oavsett slutresultatet av förvaltningsdomstolens avgörande (9 § 3 punkten).

Förvaltningsdomstolen påför rättegångsavgiften. Om sökande av ändring i en avgift föreskrivs i 11 §. Skatteförvaltningen är inte part då det gäller att påföra avgiften eller sökande av ändring i detta. I situationer där rättsbevakningsenheten påför en rättegångsavgift sänds räkningen till Skatteförvaltningens e-faktureringsadress:

E-fakturaadress/EDI-kod: 003702454583
Förmedlarkod (OpusCapita Group Oy): 003710948874
FO-nummer: 0245458-3
Momsbeteckning: FI02454583

Fakturareferens: 930010 och namnet på det skatteombud som verkat som överklagande i ärendet

11 Anteckning om publicering av beslut

Om förvaltningsdomstolen publicerar sitt beslut på webbplatsen Finlex, kan beslutet ha en särskild styrande inverkan även på Skatteförvaltningens avgörandepraxis. I dessa fall ska även rättsbevakningsenheten extra noggrant överväga om det finns skäl att ansöka om besvärstillstånd hos högsta förvaltningsdomstolen.

Skatteförvaltningen föreslår att förvaltningsdomstolarna antecknar ”Finlex” i de beslut som kommer att publiceras.

12 Förfaranden som gäller bil- och punktbeskattningen från och med 01.01.2017

12.1 Allmänt om förfarandet gällande bil- och punktbeskattningen

Uppgifterna inom bil- och punktbeskattningen, bortsett från punktskatter som påförs i samband med import från områden utanför Europeiska unionen, överfördes 01.01.2017 från Tullen till Skatteförvaltningen Samtidigt överförs även rättsbevakningsuppgifterna inom bil- och punktbeskattningen från tullombuden till Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt.

Nedan i punkt 12.2 beskrivs dokumenttrafiken i anslutning till besvär som gäller bil- och punktskatter samt rättsbevakningsenhetens förfarande för hörande. I punkt 2.3 börjar en detaljerad beskrivning av förfarandet med sökande av ändring i bil- och punktbeskattningen med beaktande av de senaste lagändringarna, inklusive övergångsbestämmelserna.

Också efter 01.01.2017 svarar Tullen för att verkställa och övervaka punktbeskattningen i ärenden som tas upp i 3 § 1 mom. i punktskattelagen (punktskattelagen 4 § 2 mom.). Tullen uppbär således punktskatten i de fall då punktskattepliktiga produkter förs in från områden utanför Europeiska unionen och inte omedelbart efter införseln placeras i systemet för tillfällig skattefrihet, och när den som fört in produkten i anslutning till förtullningen inte beviljas sådant betalningsuppskov som avses artikel 110 i tullkodexen. Punktskatter uppbärs i dessa fall med stöd av ett förtullningsbeslut, och i fråga om införsel som strider mot reglerna med stöd av Tullens beslut om efteruppbörd. Denna anvisning gäller således inte dessa frågor.

12.2 Huvudpunkter i förfarandet

12.2.1  Begäran om och återsändning av handlingar

Från Skatteförvaltningen begär förvaltningsdomstolarna handlingarna och uppgifterna om ett skattebesvärsärende från följande adresser samt återsänder handlingarna när ett beslut har meddelats till följande adresser (se också bilaga 1):

Bilbeskattning
Begäran om och återsändning av handlingar: Skatteförvaltningen/bilbeskattning, PB 40, 00052 SKATT.
Begäran om handlingar per e-post: autoverotus.oikaisu@vero.fi

Punktbeskattning
Begäran om och återsändning av handlingar: Skatteförvaltningen/punktbeskattning, PB 20, 00052 SKATT.
Begäran om handlingar per e-post: valmisteverotus@vero.fi

Krav på förbud mot och avbrytande av verkställigheten av bil- och punktbeskattningen
Begäran om mer information i ärenden som gäller krav på förbud mot och avbrytande av verkställighet:
telefon:          029 497 156
e-post:           VKY.auto.ja.valmisteverot@vero.fi

Återsändning av handlingar till Skatteförvaltningen

Skatteförvaltningen rekommenderar att domstolarna efter avgörandet gällande ett besvär återsänder alla handlingar till Skatteförvaltningen redan från och med 01.01.2017 (övergripande reglering gällande detta förfarande träder i kraft 01.11.207, se RP 237/2016, och i denna 34 § i lagen om Skatteförvaltningen).

Förfarandena gällande begäran om och återsändning av handlingar och uppgifter är således ungefär de samma som i fråga om skatteslag som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde, dock så att alla domstolar återsänder handlingar om dessa skatteslag till de ovan nämnda adresserna.

12.2.2 Hörande av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt

Förvaltningsdomstolarna sänder alla till rättsbevakningsenheten adresserade begäranden om bemötande, tilläggsbemötande och genmäle till Norra Finlands skattebyrå i Uleåborg till adressen:

Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt, PB 57, 90101 ULEÅBORG.

Förvaltningsdomstolarna sätter upp en tidsfrist på 30 dagar för att ge ett bemötande eller ett genmäle. Rättsbevakningsenheten kan vid behov av motiverade skäl ansöka om förlängd tid för bemötandet. Rättsbevakningsenheten sänder sitt bemötande i elektronisk form till den aktuella förvaltningsdomstolen och sänder handlingarna per post.

På samma sätt som i fråga om andra skatteslag, begär förvaltningsdomstolen inte Skatteförvaltningens utlåtande i ärendet (se ovan kapitel 4, i synnerhet avsnitt 4.1). Om förvaltningsdomstolen dock undantagsvis begär ett utlåtande från Skatteförvaltningen i ett skattebesvärsärende, skickar förvaltningsdomstolen sin begäran om utlåtande till den ovan nämnda adressen.

Rättsbevakningsenhetens förfarande för hörande är således ungefär det samma som i fråga om andra skatteslag som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde.

12.2.3 Skattebesvärsärenden med obetydligt skatteintresse och rättsligt tydlig karaktär

I och med 70 a § i bilskattelagen och 107 c § i som trädde i kraft i början av 2017 kan förvaltningsdomstolen avgöra besvären som den skattskyldige anfört med anledning av ett beslut i en omprövningsbegäran utan att höra rättsbevakningsenheten, om skatteintresset är under 6 000 euro och ärendet inte är tvetydigt eller oklart.

När hänsyn tas till motsvarande principer i annan reglering om beskattningsförfarandet (bland annat 69 § 2 mom. i BFL och 66 § 2 mom. i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ) samt bestämmelsen i 34 § 2 mom. i FörvPL, anser Skatteförvaltningen att man i rättsbevakningsenhetens hörande i alla ärenden kan tillämpa de aktuella principerna från och med 01.01.2017.

Förfarandet för hörande i skattebesvärsärenden med obetydligt skatteintresse och rättsligt tydlig karaktär är således det samma som i fråga om andra skatteslag som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde.

12.2.4 Beslutsexemplar för Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt

Förvaltningsdomstolarna sänder det beslutsexemplar som hör till Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt per e-post till adressen oikeudenvalvonta@vero.fi.

Det elektroniska delgivningsförfarandet trädde i kraft 01.01.2017. Förfarandet med elektronisk delgivning av beslut är således ungefär det samma som i fråga om andra skatteslag som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde.

12.3 Bilbeskattning

12.3.1 Besvär som anhängiggjorts före 01.01.2017

 

12.3.1.1 Ett överklagbart beslut i första instans har fattats före 01.01.2016

Enligt bilskattelagen ska besvärsskriften ha skickats till Tullen. Om ett besvär har anhängiggjorts hos Tullen senast 31.12.2016, och behandlingen av ärendet hos Tullen inte har avslutats vid årsskiftet 2016/2017, har behandlingen av ärendet överförts till Skatteförvaltningen.

Skatteförvaltningen ska i fråga om ett besvär som anförts av en skattskyldig och annan part bereda statens intressebevakare (från och med 01.01.2017 Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt) ett tillfälle att ge ett bemötande. Skatteförvaltningen ska i fråga om ett besvär som anförts av intressebevakaren och Skatteförvaltningens utlåtande på detta bereda den skattskyldige och annan part tillfälle att ge ett bemötande. Efter behov ska ändringssökanden också beredas tillfälle att ge ett genmäle. Skatteförvaltningen ska utan dröjsmål sända besvärsskriften, inklusive bemötande, genmäle och utlåtande, samt andra handlingar som upprättats under behandlingen av ärendet till förvaltningsdomstolen. När handlingar har skickats till förvaltningsdomstolen registreras detta i Skatteförvaltningens datasystem eller i registratorssystemet.

Skatteförvaltningen ger i ärendet ett utlåtande till förvaltningsdomstolen.

I bilskattelagen finns det ingen specialbestämmelse enligt vilken förvaltningsdomstolen i skattebesvärsärenden med obetydligt skatteintresse och rättsligt tydlig karaktär kunde avgöra besväret utan att höra rättsbevakningsenheten.

När hänsyn tas till 34 § 2 mom. i FörvPL anser Skatteförvaltningen att man i hörandet av rättsbevakningsenheten kan tillämpa samma principer som i andra skattebesvärsärenden, och varken Skatteförvaltningen eller senare förvaltningsdomstolen behöver såldes bereda rättsbevakningsenheten ett tillfälle att ge ett bemötande, om skatteintresset i ärendet som är föremål för besväret är under 6 000 euro och ärendet inte är tvetydigt eller oklart.

Besvärstiden för ett beslut som meddelats på en omprövningsbegäran är tre år från ingången av kalenderåret efter det år då skatten fastställdes eller återbars, dock alltid minst 60 dagar räknat från datum för delfåendet av rättelsebeslutet.

Ett överklagbart beslut i första instans har fattats 01.01.206 eller senare

Ändringssökanden ska inom besvärstiden lämna besvärsskriften till den behöriga förvaltningsdomstolen.

Förvaltningsdomstolen begär handlingarna från Skatteförvaltningen. Vid Skatteförvaltningen registreras anhängiggörandet av ett besvär samt sändningen av handlingar till förvaltningsdomstolen i Skatteförvaltningens datasystem eller i registratorssystemet.

Förvaltningsdomstolen behöver inte begära ett utlåtande från Skatteförvaltningen (se ovan kapitel 4, i synnerhet avsnitt 4.1).

Förvaltningsdomstolen hör den skattskyldige och rättsbevakningsenheten på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. Förvaltningsdomstolen kan med stöd av 70 § 4 mom. i bilaskattelagen avgöra besvären som den skattskyldige anfört med anledning av ett beslut i en omprövningsbegäran utan att höra rättsbevakningsenheten, om skatteintresset är under 6 000 euro och ärendet inte är tvetydigt eller oklart.

Besvärstiden för ett beslut som meddelats på en omprövningsbegäran är tre år från ingången av kalenderåret efter det år då skatten fastställdes eller återbars, dock alltid minst 60 dagar räknat från datum för delfåendet av rättelsebeslutet.

12.3.2 Besvär som anhängiggörs 01.01.2017 eller senare

Ett överklagbart beslut i första instans har fattats före 01.01.2016

Om ett beslut har meddelats på en omprövningsbegäran före 01.01.2017, ska ändringssökanden inom tidsfristen för ändringssökandet lämna en besvärsskrift till Skatteförvaltningen. Om besvärsskriften inom tidsfristen lämnats till Tullen anses den ha lämnats inom tidsfristen. Skatteförvaltningen sänder utan dröjsmål besvärsskriften och handlingarna till förvaltningsdomstolen. Vid Skatteförvaltningen registreras anhängiggörandet av ett besvär samt sändningen av handlingar till förvaltningsdomstolen i Skatteförvaltningens datasystem eller i registratorssystemet.

Om ett beslut på en omprövningsbegäran har fattats 01.01.2017 eller senare, ska ändringssökanden inom besvärstiden lämna sin besvärsskrift till den behöriga förvaltningsdomstolen. Förvaltningsdomstolen begär handlingarna från Skatteförvaltningen. Vid Skatteförvaltningen registreras anhängiggörandet av ett besvär samt sändningen av handlingar till förvaltningsdomstolen i Skatteförvaltningens datasystem eller i registratorssystemet.

Förvaltningsdomstolen hör den skattskyldige och rättsbevakningsenheten på det sätt som föreskrivs i 70 a § i bilskattelagen. Förvaltningsdomstolen behöver inte begära ett utlåtande från Skatteförvaltningen (se ovan kapitel 4, i synnerhet avsnitt 4.1).

Besvärstiden för ett beslut som meddelats på en omprövningsbegäran är tre år från ingången av kalenderåret efter det år då skatten fastställdes eller återbars, dock alltid minst 60 dagar räknat från datum för delfåendet av rättelsebeslutet. 

Ett överklagbart beslut i första instans har fattats 01.01.206 eller senare

Ändringssökanden ska inom besvärstiden lämna besvärsskriften till den behöriga förvaltningsdomstolen.

Förvaltningsdomstolen begär handlingarna från Skatteförvaltningen. Vid Skatteförvaltningen registreras anhängiggörandet av ett besvär samt sändningen av handlingar till förvaltningsdomstolen i Skatteförvaltningens datasystem eller i registratorssystemet.

Förvaltningsdomstolen hör den skattskyldige och rättsbevakningsenheten på det sätt som föreskrivs i 70 a § i bilskattelagen. Förvaltningsdomstolen behöver inte begära ett utlåtande från Skatteförvaltningen (se ovan kapitel 4, i synnerhet avsnitt 4.1).

Besvärstiden för ett beslut som meddelats på en omprövningsbegäran är tre år från ingången av kalenderåret efter det år då skatten fastställdes eller återbars, dock alltid minst 60 dagar räknat från datum för delfåendet av rättelsebeslutet.

12.3.3 Besvär som gäller separata beslut

Med ett separat beslut som gäller bilbeskattningen avses något annat beslut än de som gäller påförande eller återbäring av skatt och som behandlas ovan i avsnitten 12.3.1–12.3.2. Dessa separata beslut omfattar följande beslut i enlighet med bilskattelagen

• beslut som gäller förlängning av tidsfristen för tillfällig skattefri användning som avses i 32 §,
• beslut om bostadsort som avses i 33 §,
• beslut om tjänstebil som avses i 34 c §
• beslut om att inte bekräfta anmälan om ibruktagande som avses i 35 a §,
• beslut om tidsfrist som satts upp för utförsel av ett fordon ur landet som avses i 36 §,
• tillståndsbeslut från registrerat ombud som avses i 39 §,
• beslut om återkallande och avgift för återkallande som avses i 43 §, samt
• beslut om hindrande av användning av ett fordon och beslagtagande av fordon som avses i 63 §.

Om det ovan nämnda separata beslutet har fattats före 01.01.2017, söks ändring i det separata beslutet genom att anföra besvär hos förvaltningsdomstolen. Ändringssökanden ska inom besvärstiden lämna besvärsskriften till den behöriga förvaltningsdomstolen. Besvärstiden är 30 dagar räknat från datum för delfåendet av det separata beslutet.

Om det separata beslutet har fattats 01.01.2017 eller senare, söks ändring i det separata beslutet med en skriftlig omprövningsbegäran till Skatteförvaltningen. Först i ett beslut som har meddelats på omprövningsbegäran kan ändring sökas genom att anföra besvär. Ändringssökanden ska inom besvärstiden lämna besvärsskriften till den behöriga förvaltningsdomstolen. Besvärstiden för ett beslut på en omprövningsbegäran är 60 dagar räknat från datum för delfåendet av rättelsebeslutet.

Förvaltningsdomstolen begär handlingarna från Skatteförvaltningen. Vid Skatteförvaltningen registreras anhängiggörandet av ett besvär samt sändningen av handlingar till förvaltningsdomstolen i Skatteförvaltningens datasystem eller i registratorssystemet.

Förvaltningsdomstolen hör den skattskyldige och rättsbevakningsenheten på det sätt som föreskrivs i 70 a § i bilskattelagen. Förvaltningsdomstolen behöver inte begära ett utlåtande från Skatteförvaltningen (se ovan kapitel 4, i synnerhet avsnitt 4.1).

12.3.4 Besvär som gäller förhandsavgörande

Man kan söka ändring i ett förhandsavgörande genom att anföra besvär hos förvaltningsdomstolen. Ändringssökanden ska inom besvärstiden lämna besvärsskriften till den behöriga förvaltningsdomstolen.

Förvaltningsdomstolen begär handlingarna från Skatteförvaltningen. Vid Skatteförvaltningen registreras anhängiggörandet av ett besvär samt sändningen av handlingar till förvaltningsdomstolen i Skatteförvaltningens datasystem eller i registratorssystemet.

Förvaltningsdomstolen hör den skattskyldige och rättsbevakningsenheten på det sätt som föreskrivs i 70 a § i bilskattelagen. Förvaltningsdomstolen behöver inte begära ett utlåtande från Skatteförvaltningen (se ovan kapitel 4, i synnerhet avsnitt 4.1).

Den som ansöker om ett förhandsavgörande ska anföra besvär inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

12.4 Punktbeskattning

12.4.1 Besvär som anhängiggjorts före 01.01.2017

12.4.1.1 Ett överklagbart beslut i första instans har fattats före 01.01.2016

Enligt punktskattelagen ska besvärsskriften ha skickats till Tullen. Om ett besvär har anhängiggjorts hos Tullen senast 31.12.2016, och behandlingen av ärendet hos Tullen inte har avslutats vid årsskiftet 2016/2017, har behandlingen av ärendet överförts till Skatteförvaltningen.

I detta fall tillämpas det så kallade överföringsförfarandet där Skatteförvaltningen behandlar besväret som ett rättelseärende. Till den del Skatteförvaltningen inte rättar beslutet som är föremål för besväret ger Skatteförvaltningen ett utlåtande i ärendet och överför det till förvaltningsdomstolen för behandling. Förvaltningsdomstolen hör rättsbevakningsenheten. Skatteförvaltningen anser att man i detta hörande kan tillämpa bestämmelsen i 34 § 2 mom. i FörvPL med beaktande av motsvarande principer i övriga höranden som genomförs av rättsbevakningsenheten. Varken Skatteförvaltningen eller förvaltningsdomstolen behöver således bereda rättsbevakningsenheten tillfälle att ge ett bemötande, om skatteintresset i ärendet som är föremål för besväret är under 6 000 euro och ärendet inte är tvetydigt eller oklart.

Besvärstiden i ett ärende som gäller beslut om punktskatt och skatteåterbäring är tre år från ingången av kalenderåret efter det år då skatterna påförts, dock alltid minst 60 dagar räknat från datum för delfåendet av beslutet. I besvär som gäller andra beslut är besvärstiden 30 dagar räknat från datum för delfåendet av beslutet.

Ett överklagbart beslut i första instans har fattats 01.01.2016 eller senare

Om ett överklagbart beslut har fattats 01.01.2016 eller senare, söks ändring i beslutet i första hand med en omprövningsbegäran. Ändring kan sökas i ett beslut på en omprövningsbegäran genom att anföra besvär hos förvaltningsdomstolen.

Om beslutet gäller påförande eller återbäring av skatt, är besvärstiden tre år från ingången av kalenderåret efter det år då skatterna påförts, dock alltid minst 60 dagar räknat från datum för delfåendet av beslutet på omprövningsbegäran. I besvär som gäller något annat ärende än påförande eller återbäring av skatt är besvärstiden 30 dagar räknat från datum för delfåendet av beslutet på omprövningsbegäran.

Besvärsskriften ska inom besvärstiden tillställas den behöriga förvaltningsdomstolen. Om besväret har lämnats till Tullen eller lämnas till Skatteförvaltningen, överförs besväret utan dröjsmål till den behöriga förvaltningsdomstolen. Förvaltningsdomstolen begär besvärshandlingarna från Skatteförvaltningen.

Förvaltningsdomstolen behöver inte begära ett utlåtande från Skatteförvaltningen (se ovan kapitel 4, i synnerhet avsnitt 4.1). På rättsbevakningsenhetens hörande kan bestämmelsen i 34 § 2 mom. i FörvPL tillämpas med beaktande av samma principer som också tillämpas i rättsbevakningsenhetens övriga höranden.

12.4.2 Besvär som anhängiggörs 01.01.2017 eller senare

Ett överklagbart beslut i första instans har fattats före 1.1.2016

Om ett överklagbart beslut har fattats före 01.01.2016, ska besvärsskriften enligt besvärsanvisningen ha lämnats till Tullen. Tullen överför ärendet till Skatteförvaltningen. Efter 01.01.2017 kan ett besvär också lämnas till Skatteförvaltningen.

Besvärstiden i ett ärende som gäller beslut om punktskatt och skatteåterbäring är tre år från ingången av kalenderåret efter det år då skatterna påförts, dock alltid minst 60 dagar räknat från datum för delfåendet av beslutet. I besvär som gäller andra beslut är besvärstiden 30 dagar räknat från datum för delfåendet av beslutet.

Skatteförvaltningen sänder utan dröjsmål besvärsskriften och de övriga handlingarna i ärendet till förvaltningsdomstolen.

Förvaltningsdomstolen behöver inte begära ett utlåtande från Skatteförvaltningen (se ovan kapitel 4, i synnerhet avsnitt 4.1). Förvaltningsdomstolen hör den skattskyldige och rättsbevakningsenheten. Utöver det som i 34 § 2 mom. i FörvPL föreskrivs om att avgöra ett ärende utan att höra en part, kan förvaltningsdomstolen avgöra ett besvär utan att höra rättsbevakningsenheten, om skattebeloppet på den skattskyldiges yrkande kan ändras med högst 6 000 euro, och ärendet inte är tvetydigt eller oklart.

Ett överklagbart beslut i första instans har fattats 01.01.2016 eller senare

Om ett överklagbart beslut har fattats 01.01.2016 eller senare, ska ändringssökanden inom besvärstiden lämna sin besvärsskrift till den behöriga förvaltningsdomstolen. Förvaltningsdomstolen begär handlingarna från Skatteförvaltningen. Vid Skatteförvaltningen registreras anhängiggörandet av ett besvär samt sändningen av handlingar till förvaltningsdomstolen i Skatteförvaltningens datasystem eller i registratorssystemet.

Om besväret har lämnats till Skatteförvaltningen, överför Skatteförvaltningen besväret, inklusive handlingarna, utan dröjsmål till den behöriga förvaltningsdomstolen.

Förvaltningsdomstolen behöver inte begära ett utlåtande från Skatteförvaltningen (se ovan kapitel 4, i synnerhet avsnitt 4.1). Förvaltningsdomstolen hör den skattskyldige och Skatteförvaltningens rättsbevakningsenhet. Utöver det som i 34 § 2 mom. i FörvPL föreskrivs om att avgöra ett ärende utan att höra en part, kan förvaltningsdomstolen avgöra ett besvär utan att höra statens rättsövervakare, om skattebeloppet på den skattskyldiges yrkande kan ändras med högst 6 000 euro, och ärendet inte är tvetydigt eller oklart.

I ett beslut som meddelats på en omprövningsbegäran och som gäller påförande och återbäring av skatt, är besvärstiden tre år från ingången av kalenderåret efter det år då skatterna påförts, dock alltid minst 60 dagar räknat från datum för delfåendet av beslutet på omprövningsbegäran. I besvär som gäller något annat ärende än påförande eller återbäring av skatt är besvärstiden 30 dagar räknat från datum för delfåendet av beslutet på omprövningsbegäran.

Om något annat beslut som gäller påförande eller återbäring av skatt har fattats 01.01.2017 eller senare, är besvärstiden för den skattskyldige 60 dagar räknat från datum för delfåendet av beslutet.

12.4.3 Besvär som gäller förhandsavgörande

Man kan söka ändring i ett förhandsavgörande genom att anföra besvär hos förvaltningsdomstolen. Ändringssökanden ska inom besvärstiden lämna besvärsskriften till den behöriga förvaltningsdomstolen.

Förvaltningsdomstolen begär handlingarna från Skatteförvaltningen. Vid Skatteförvaltningen registreras anhängiggörandet av ett besvär samt sändningen av handlingar till förvaltningsdomstolen i Skatteförvaltningens datasystem eller i registratorssystemet.

Förvaltningsdomstolen begär att utlåtande från rättsbevakningsenheten på samma sätt som i andra situationer. Förvaltningsdomstolen behöver inte begära ett utlåtande från Skatteförvaltningen (se ovan kapitel 4, i synnerhet avsnitt 4.1).

Den som ansöker om ett förhandsavgörande ska anföra besvär inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

12.5 Återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som används inom jordbruk

Förfarandet med ändringssökande i enlighet med lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket skiljer sig något från det förfarande som allmänt tillämpas på skatter som hör till Skatteförvaltningens behörighetsområde. De begäranden om omprövning som avses i lagen behandlas av Skatteförvaltningen, inte av skatterättelsenämnden. Ett besvär som gäller ett beslut på en omprövningsbegäran kan lämnas till förvaltningsdomstolen eller Skatteförvaltningen.

I behandlingen av besväret iakttas i tillämpliga delar de förfaranden som gäller ett besvär som anförs i fråga om rättsbevakningsenhetens beslut hos förvaltningsdomstolen och vidare hos högsta förvaltningsdomstolen.

 

Generaldirektör                  Pekka Ruuhonen

Skatteöverombudsman      Timo Räbinä

Bilaga 1 Samskattebyråer, samuppbördsenheten och övriga kontaktpunkter
Bilaga 2 Förteckning över handlingar som ska skickas till förvaltningsdomstolen