Skatteförvaltningens anvisning för harmonisering av beskattningen 2018

För att främja en rätt och enhetlig beskattning ger Skatteförvaltningen med stöd av 2 § 2 mom. i lagen om Skatteförvaltningen den följande anvisningen för att iakttas vid beskattningen för 2018.

Harmoniseringsanvisningen är avsedd som stöd för tolkning av bestämmelserna, också med tanke på sådana situationer då man måste uppskatta penningbelopp eller procentsatser. I enskilda fall ska emellertid de utredningar som läggs fram av den skattskyldige alltid utgöra den primära grunden för beskattningen.

Anvisningen har uppdaterats med indexjusteringar och vissa andra preciseringar.

Harmoniseringsanvisningen har utarbetats inom Skatteförvaltningen i Stabs- och rättsenheten i samarbete med Arbetsgruppen för harmonisering av handledningen.

Skatteförvaltningens enheter kan efter eget övervägande meddela egna kompletterande anvisningar för sina egna anställda. Dessa anvisningar får emellertid inte stå i strid med Skatteförvaltningens harmoniseringsanvisning eller med de anvisningar som meddelats för beskattningens arbetsmetoder eller övervakning.

1 Harmoniseringsanvisningens bindande verkan

Grundlagen framhäver riksdagens ställning och det att myndigheter på lägre nivå kan meddela beslut (ge förordningar) endast om det finns en uttrycklig bemyndigande i lag. Också Skatteförvaltningen kan meddela beslut (t.ex. SFb om storleken av resekostnadsavdrag vid beskattningen för 2018, 906/2018) enbart om de frågor som anges i lagen. Sådana beslut utgör bindande lagtolkning, eftersom Skatteförvaltningen genom besluten utövar delegerad lagstiftningsmakt. Sådana beslut ska iakttas av både myndigheterna och rättsinstanserna.

Skatteförvaltningens uppgift är att främja en riktig och enhetlig beskattning samt utveckla Skatteförvaltningens serviceförmåga (2 § 2 mom. i lagen om Skatteförvaltningen). Rätten och skyldigheten att ge handledning omfattar all tolkning av skattelagstiftningen. Skatteförvaltningen kan och den ska ge handledning genom anvisningsbrev.

Harmoniseringsanvisningen meddelas av Skatteförvaltningens generaldirektör på föredragande av Juridiska enheten. Styrningen hör till den normala administrativa verksamheten och kräver inte några specificerade bestämmelser om bemyndigande, utöver de allmänna bestämmelserna.

Riksdagens grundlagsutskott har yttrat att grunderna för skatteplikten i skatteförfattningarna ska fastställas så noggrant att all övervägande från myndighetens sida vid fastställandet av skatt ska vara bundet. Alla Skatteförvaltningens anvisningar – även harmoniseringsanvisningen – är avsedda som stöd för Skatteförvaltningen när denna begränsade övervägande ska tillämpas. Man ska även beakta alla individuella omständigheter för att inte förbise rättssäkerheten.

Även om anvisningen binder förvaltningen på förhand till enhetliga tolkningar, binder den inte rättspraxis, som gör att lagens innehåll slutgiltigt fastställs först genom rättspraxis. Anvisningen uppdateras vid behov för att motsvara gällande rättspraxis.

2 Beskattning av personlig inkomst

2.1 Allmänt om avdrag av kostnader för förvärvande av inkomst

Avdraget för förvärvande av inkomst, som beviljas alla löntagare, är 750 euro, dock högst löneinkomstens belopp (ISkL 95 §). Om det faktiska sammanlagda beloppet av utgifter för förvärvande av inkomst är större än avdraget för förvärvande av inkomst, ska den skattskyldige redogöra för hur kostnaderna hänför sig till inkomstförvärvet och specificera kostnaderna (t.ex. en förteckning över anskaffad arbetsredskap och deras priser).

Avdragbara kostnader för förvärvande av inkomst har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Kostnader för förvärvande av inkomst vilka dras av från förvärvsinkomst.

Om den sannolika ekonomiska användningstiden för arbetsredskap överstiger tre år, avdras anskaffningsutgiften genom avskrivningar. Avskrivningsbeloppet utgör högst 25 % av utgiftsresten. Om anskaffningsutgiften för arbetsredskap är högst 1 000 euro, kan den sannolika ekonomiska användningstiden i allmänhet anses vara högst tre år och avdraget görs på en gång. Om den skattskyldige likväl kan visa att den ekonomiska användningstiden för arbetsredskapen överstiger tre år, avdras utgiften genom avskrivningar.

2.2 Vissa utgifter som behandlas som avdrag

2.2.1 Avdrag hos frivilliga medlare

Till frivilliga medlare enligt i lagen om medling vid brott och i vissa tvister (1015/2005) betalas ersättning för medlingskostnader (12 c §). Grundersättningen för kostnader per medling är 25 euro (F 267/2006, 5 b §). Ersättningen är avsedd att täcka kostnaderna för t.ex. kollektivtrafik. Ersättningen utgör skattepliktig inkomst eftersom den inte särskilt bestämts vara skattefri.

En frivillig medlare får dra av utan någon särskild utredning som utgift för inkomstens förvärvande det belopp som medlaren mottagit i kostnadsersättning för medlingen. Avdraget görs på övriga förvärvsinkomster, varför avdragets inverkan på beskattningen inte är beroende på inkomstförvärvsavdragets belopp.

2.2.2 Avdrag hos privata familjedagvårdare

I brist på en detaljerad utredning kan såsom privata familjedagvårdares utgifter för vård avdras 116,40 euro/månad för varje barn som varit i barndagvården. Är barnet inte fem dagar i veckan i familjedagvården, kan man i brist på annan utredning dra av 5,41 euro/dag såsom utgifter för vård.

Det uppskattade beloppet grundar sig på Kommunförbundets i Finland rekommendation över vårdkostnader som ska ersättas för kommunala familjedagvårdare och det täcker samma kostnader som enligt Kommunförbundets rekommendation bör ersättas till kommunala familjedagvårdare. Avdragen hos kommunala och privata familjedagvårdare har behandlats närmare i Skatteförvaltningens ställningstagande Familjedagvårdarnas utgifter.

2.2.3 Avdrag för arbetsrum

Om någon utredning över högre kostnader inte läggs fram, beviljas såsom avdrag för arbetsrum i allmänhet följande belopp:

1. för de skattskyldiga åt vilka arbetsgivaren inte har ordnat arbetsrum och vilka använder arbetsrummet för att förvärva sin huvudsakliga förvärvsinkomst, t.ex. för frilansjournalister; 880 euro/år.
2. för de skattskyldiga som använder arbetsrummet på deltid för att förvärva sin huvudsakliga inkomst eller för att förvärva betydande biinkomster av varaktig natur, såsom olika läroinrättningars lärare och disponenter i bisyssla eller för sekreterare för kommittéer, 440 euro/år.
3. samt för de skattskyldiga som använder sin bostad för att förvärva tillfälliga biinkomster, 220 euro/år.

Ifall båda makarna använder arbetsrummet på deltid för förvärv av sin huvudsakliga förvärvsinkomst eller för förvärv av biinkomster av stadigvarande natur, betraktas såsom avdrag hos båda makarna sammanlagt 660 euro/år.

Avdraget för arbetsrum kan också beviljas skattskyldiga som distansarbetar hemma. Då fastställs avdragsbeloppet enligt antalet arbetsdagar man arbetar hemma. Om den skattskyldige under skatteåret distansarbetat högst 50 % av det sammanlagda antalet arbetsdagar, kan avdrag för arbetsrum beviljas enligt punkt 2 ovan. Om antalet dagar i distansarbete överstiger 50 % av det sammanlagda antalet arbetsdagar kan avdrag beviljas enligt punkt 1. Avdraget beviljas till det fulla beloppet även om arbetsgivaren har ordnat den skattskyldige ett arbetsrum på arbetsplatsen.

Avdrag för arbetsrum får göras från inkomsten i alla de förvärvskällor för vilka man använt arbetsrummet. Om t.ex. den skattskyldige använder arbetsrummet för att förvärva jordbruks- och skogsbruksinkomster, kan hen beviljas avdrag för arbetsrum såväl i jordbrukets förvärvskälla som i den personliga förvärvskällan. I den personliga förvärvskällan kan avdraget för arbetsrum göras på såväl förvärvs- som kapitalinkomster om man använt arbetsrummet för att förvärva bägge två inkomstslag. Det sammanlagda beloppet på avdrag för arbetsrum som beviljats i alla förvärvskällor och inkomstslag får vara högst 880 euro per skatteår, om den skattskyldige inte redogör för större kostnader.

2.2.4 Anskaffningsutgifter för datorer och kostnader för datakommunikation

Som belopp för rätten att dra av kostnader för datorer kan betraktas följande procentuella andelar av anskaffningsutgiften:

• 0 %: Inget bevis på att maskinen används i arbetet
• 50 %: Det finns bevis på att maskinen används i arbetet
• 100 %: Det finns bevis på att maskinen huvudsakligen används i arbetet. Datorn har t.ex. använts för att förvärva betydande biinkomster.

Avdraget av användningskostnader för en datakommunikationsförbindelse som använts för att förvärva inkomst kan beviljas enligt samma procentuella andelar och principer som vid avdrag av anskaffningsutgifter för datorer.
Hur man beviljar avdrag på basis av anskaffningsutgiften för en dator och kostnaderna för en datakommunikationsförbindelse har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Kostnader för förvärvande av inkomst vilka dras av från förvärvsinkomst.

2.2.5 Avdrag från arvoden som betalas till tidningsombud eller försäkringsagenter för bisyssla

Om den skattskyldige har haft avdrag som hänför sig till agent-/ombudsinkomsten, såsom t.ex. kostnader för arbetsredskap, resor, post eller telefon, får dessa dras av utgående från en utredning som den skattskyldige har lagt fram. Om den skattskyldige inte lägger fram en utredning, uppskattas kostnaderna som hänför sig en inkomst som understiger 10 000 euro per år till högst 15 % av inkomstbeloppet.

2.3 Kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats

2.3.1 Billigaste fortskaffningsmedel

Kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen dras av enligt det billigaste fortskaffningsmedlet. I Skatteförvaltningens anvisning Resekostnader i beskattningen – anvisningar för löntagaren finns anvisningar för när något annat kommunikationsmedel än kollektivtrafiken kan betraktas som det billigaste fortskaffningsmedlet för resorna mellan bostaden och arbetsplatsen samt för s.k. veckoslutsresor.

Om personen förvärvsarbetar regelbundet (i allmänhet 5 dagar per vecka), uppskattas denne ha i genomsnitt 22 arbetsdagar per arbetsmånad, om inte antalet faktiska arbetsdagar är känt. Om antalet faktiska arbetsmånader inte är känt, anses personen i brist på annan utredning arbeta högst 11 månader per år.

2.3.2 Resekostnaderna av ett tidningsbud

Resekostnaderna av tidningsbud indelas i två delar. Resorna mellan bostaden och utbärningsplatsen dras av som kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats. Avdraget beviljas enligt beloppen för egen bil, eftersom kollektivtrafiken i allmänhet inte står till förfogande vid den tidpunkt då arbetet utförs, dvs. på småtimmarna. Avdragsbeloppet är 0,25 euro/km (SFb om storleken av resekostnadsavdrag vid beskattningen för 2018, 906/2018).

Resekostnaderna i utdelningskretsarna dras av som kostnader för förvärvande av inkomst enligt de faktiska kostnaderna om tidningsbudet lägger fram en pålitlig utredning av totalkostnaderna för bilen och kilometerantalet. Om någon utredning av de faktiska kostnaderna inte läggs fram, kan som avdrag godkännas högst 0,42 euro/km. Det ökade avdragsbeloppet grundar sig på den exceptionella naturen av dessa körningar (korta avstånd mellan mångtaliga stopp). Sådan körning gör att bilen slits och förbrukar mer än sedvanligt.

De eventuella ersättningarna som betalats till tidningsbudet för arbetsredskap utgör skattepliktig inkomst.

2.4 Avdrag för en tillfällig arbetsresa i löntagarens beskattning

2.4.1 Ökade levnadskostnader

En detaljerad beskrivning om hur löntagare på s.k. specialbranscher (bygg-, anläggnings- och skogsbranscher) som inte har någon egentlig arbetsplats får dra av sina ökade levnadskostnader finns i Skatteförvaltningens anvisning Resekostnader för arbetstagare inom specialbranscher. Avdragsbeloppet är detsamma som den skattefria måltidsersättningen (10,50 euro/arbetsdag för år 2018), förutsatt att löntagaren inte kan redogöra för att de ökade levnadskostnaderna har varit högre.

Avdraget av ökade levnadskostnader för löntagare som arbetar inom någon annan bransch än specialbransch har behandlats i anvisning Avdrag av resekostnader i löntagarens beskattning. Om löntagaren kan visa att kostnader har uppstått men inte det faktiska beloppet av ökade levnadskostnader, uppskattas kostnaderna uppgå till 15 euro för en resa som varat över 6 timmar och 28 euro per dygn för en resa som varat över 10 timmar. Om resan som varat över 10 timmar har företagits till utlandet, kan beloppet av ökade levnadskostnader uppskattas utifrån samma grunder och belopp som har fastställts för löntagares utlandsdagtraktamenten. Om den skattskyldige emellertid bor i hemlika förhållanden utomlands (t.ex. Fulbright-lärarutbyte), kan de ökade levnadskostnadernas belopp i brist på annan utredning anses utgöra hälften av det dagtraktamentsbelopp som fastställts för landet i fråga. Samma principer kan tillämpas också på beskattningen av en sådan arbetstagare inom en specialbransch som har en egentlig arbetsplats.

2.4.2 Färdkostnader

Färdkostnaderna för en tillfällig arbetsresa avdras enligt de faktiska kostnaderna. I brist på annan utredning är avdraget för användning av egen bil 0,25 euro/km (SFb om storleken av resekostnadsavdrag vid beskattningen för 2018, 906/2018) och för bruksförmånsbil 0,10 euro/km (Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar under 2018).

2.5 Avdrag vid uthyrning av en möblerad lägenhet

I brist på annan utredning godkänns vid uthyrning av en möblerad etta eller rum som avdrag som hänför sig till hyresinkomsten högst 40 euro i månaden. Vid uthyrning av en större möblerad lägenhet godkänns som avdrag i brist på annan utredning högst 60 euro i månaden. Dessa avdrag beror inte på antalet hyresgäster. Närmare information om beskattningen av hyresinkomster och avdrag på dem finns i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av hyresinkomster.

2.6 Avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga

I vissa situationer kan den skattskyldige från sin nettoförvärvsinkomst yrka avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga enligt 98 § i inkomstskattelagen. Avdragsgrunderna och dess förutsättningar och belopp har beskrivits närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beräkning av beskattningsbar inkomst i personbeskattningen.

Avdraget för nedsatt skattebetalningsförmåga kan i allmänhet inte beviljas till sitt fulla belopp om årsinkomsten av en ensamstående skattskyldig överstiger 17 500 euro eller den sammanlagda årsinkomsten hos makar överstiger 26 500 euro. Avdraget beviljas inte heller delvis om årsinkomsten av en ensamstående skattskyldig överstiger 27 000 euro eller den sammanlagda årsinkomsten hos makar överstiger 40 000 euro. Dessa inkomstgränser ökas med 2 500 euro för varje barn som den skattskyldige har att försörja.

Med årsinkomst avses det sammanlagda beloppet av den skattskyldiges nettoförvärvsinkomster och kapitalinkomster. Utöver inkomstgränserna beaktas förmögenheten vid avgörandet av huruvida avdraget ska beviljas.

Avdraget beviljas enbart för höga sjukdomskostnader, förutsatt att förutsättningarna i 98 § 2 mom. i ISkL finns och de ovan nämnda inkomstgränserna inte utgör ett hinder för det. I allmänhet enligt följande:

Totalbeloppet av sjukdoms-kostnader €	Beloppet av årsinkomst € ensamstående/makarna tillsammans
	under 13 000/20 500	13 000-14 500/20 600-23 000	14 600-17 500/23 100-26 500	17 600-21 000/26 600-31 000	21 100-23 500/31 100-35 000	23 600-27 000/35 100-40 000
700–900	200	0	0	0	0	0
901–1200	300	200	0	0	0	0
1201–1500	500	300	200	0	0	0
1501–1800	700	500	300	200	0	0
1801–2100	900	700	500	300	200	0
2101–2400	1 000	900	700	500	300	200
2401–2700	1 200	1 000	900	700	500	300
2701–3100	1 400	1 200	1 000	900	700	500
3101–3500	1 400	1 400	1 200	1 200	900	700
3501–	1 400	1 400	1 400	1 200	1 200	900

Man kan avvika från alla dessa inkomstgränser efter övervägande från fall till fall och utgående från en framlagd utredning.

Om den skattskyldiges inkomster överstiger de ovan angivna övre inkomstgränserna (27 000/40 000 euro), ska avdraget för nedsatt skattebetalningsförmåga på basis av sjukdomskostnaderna beviljas efter övervägande från fall till fall.

Om det finns ett utvecklingsstört minderårigt barn att försörja i familjen och totalbeloppet av familjens skattepliktiga inkomster understiger 29 000 euro, får man dra av för nedsatt skattebetalningsförmåga 1 100 euro. Om inkomsterna är 29 100–57 000 euro, är avdragsbeloppet 700 euro. Om inkomsterna överstiger 57 000 euro, beviljas avdraget överhuvudtaget inte. I specialfall kan avdraget överstiga de ovan nämnda beloppen.

2.7 Kostnader för valutaväxel hos mottagare av pensionsinkomst

Från en bruttopension som man mottagit i någon annan valuta än euro dras av i bank- och valutakostnader 60 euro.

2.8 Annan mindre gåva

Värdet på sådan annan mindre gåva från arbetsgivaren som avses i 69 § 1 mom. 3 punkten i inkomstskattelagen får vara högst 100 euro. Gåvor som har högre värde betraktas som lön i sin helhet.

3 Näringsbeskattningen

3.1 Uppskattning av resekostnader i brist på annan utredning

3.1.1 Resekostnader hos rörelseidkare och yrkesutövare

Avdrag för resekostnader har behandlats i anvisningen Avdrag av rörelseidkares och yrkesutövares samt jordbruksidkares resekostnader. Då en bil hör till näringsverksamhetens förvärvskälla får man dra av i beskattningen de faktiska bokförda kostnaderna för användningen av bilen. Om de faktiska kostnaderna inte har tagits upp i bokföringen och den skattskyldige inte lägger fram en pålitlig utredning om kostnaderna, får såsom kostnad dras av 0,25 euro/km (SFb om storleken av resekostnadsavdrag vid beskattningen för 2018, 906/2018). Avdragsrätten förutsätter emellertid att kilometerantalet har utretts och kostnader har uppstått.

Då bilen hör till de privata tillgångarna får man göra tilläggsavdrag enligt 55 § i NärSkL för användningen av bilen i näringsverksamheten. Tilläggsavdrag beviljas inte om totalantalet körkilometer med bilen inte utreds och det således blir oklart om bilen hör till tillgångarna i förvärvskällan eller till privata tillgångar. I dessa situationer får man såsom kostnad dras av 0,25 euro/km (SFb om storleken av resekostnadsavdrag vid beskattningen för 2018, 906/2018). Avdraget förutsätter emellertid att kilometerantalet i förvärvskällan har utretts och att kostnader har uppstått.

3.1.2 Resekostnader hos delägare i näringssammanslutningar

Om en kilometerersättning som betalats till en delägare i en näringssammanslutning inte har tagits upp i sammanslutningens lönebokföring och i årsanmälan, kan den inte behandlas som en sådan skattefri kostnadsersättning som avses i Skatteförvaltningens beslut. Då är avdragbart av sammanslutningens inkomst endast delägarens faktiska kostnader, som i brist på annan utredning uppskattas till 0,25 euro/km (SFb om storleken av resekostnadsavdrag vid beskattningen för 2018, 906/2018). Den överstigande delen utgör privatuttag som inte är avdragbart.

Om sammanslutningen inte har betalat ersättningar till delägaren för bruk av egen bil i sammanslutningens körningar, kan delägaren dra av kostnaderna för dessa körningar i sin egen beskattning som utgifter för förvärvande av inkomst. I brist på annan utredning kan avdragsbeloppet uppskattas till 0,25 euro/km (SFb om storleken av resekostnadsavdrag vid beskattningen för 2018, 906/2018).

3.2 Donationer för allmännyttiga ändamål

Små penningsummor eller föremål med lågt värde som doneras till allmännyttiga och samtidigt lokala ändamål eller till ändamål som står nära företagets bransch kan betraktas som utgifter av PR-karaktär, vilket gör att donationen får dras av i beskattningen. Företaget får dra av sådana donationer högst upp till 850 euro per mottagare. Donationer för politiska ändamål är dock inte överhuvudtaget avdragbara i beskattningen. 

Med undantag av ovan nämnda små donationer får donationer till allmännyttiga ändamål inte dras av i beskattningen, eftersom de anses vara givna huvudsakligen i välgörenhetssyfte och inte för att främja näringsverksamheten. Ett företag i samfundsform får dock med stöd av en specialbestämmelse (ISkL 57 §, donationsavdrag) under vissa förutsättningar dra av en penningdonation som det gjort för att främja vetenskap, konst eller bevarande av kulturarvet i Finland. Läs närmare i anvisningen Donationsavdrag i samfundsbeskattningen.

4 Inkomstbeskattning inom jord- och skogsbruket

4.1 Vissa avdrag och utgifters rättelseposter

I denna anvisning ges värderingsgrunder som i brist på annan utredning ska användas vid värderingen av avdragbara belopp eller sådana icke-avdragbara poster som inte får dras av från utgifterna. Utgångspunkten är att man även i jord- och skogsbruket utreder utgifterna på basis av verifikationer och andra bevis. Denna värderingsanvisning ska iakttas då det verkliga beloppet är svårt att utreda.

På motsvarande sätt värderas i fråga om överföringar från en förvärvskälla till en annan de poster som ska beaktas som intäkt i den ena förvärvskällan och de poster som ska dras av i den andra förvärvskällan. 

De värderade beloppen anges exklusive moms. Kalkylerat momsavdrag kan inte göras på basis av en uppskattad utgift, eftersom momsavdraget ska grunda sig på verifikation. Då poster som finns bland avdragbara utgifter beaktas som intäkt, ska också momsens andel beaktas såsom korrigeringspost i momskalkylen.

4.1.1 Resekostnader inom jord- och skogsbruket i brist på annan utredning

4.1.1.1 Resekostnader hos jordbruksidkare

Avdraget för resekostnader har behandlats närmare i anvisningen Avdrag av rörelseidkares och yrkesutövares samt jordbruksidkares resekostnader. Då en bil hör till jordbrukets förvärvskälla, drar man av i beskattningen de faktiska utgifterna för användningen av bilen enligt anteckningarna. Om de faktiska utgifterna inte framgår av anteckningarna och den skattskyldige inte lägger fram en pålitlig utredning, får som utgifter dras av 0,25 euro/km, under förutsättning att antalet körkilometer i förvärvskällan har utretts och kostnader uppstått.

Då bilen hör till de privata tillgångarna får man göra tilläggsavdrag enligt 10 e § i GårdsSkL för användningen av bilen inom jordbruket. Tilläggsavdrag beviljas inte om totalantalet körkilometer med bilen inte utreds och det således blir oklart om bilen hör till tillgångarna i förvärvskällan eller till privata tillgångar. I sådana fall får man som utgift dra av 0,25 euro/km, under förutsättning att antalet körkilometer i förvärvskällan har utretts och kostnader uppstått.

4.1.1.2 Resekostnader hos delägare i beskattningssammanslutningar och dödsbon

Om en sammanslutning eller ett dödsbo inte har betalat ersättningar till sin delägare för bruk av egen bil i sammanslutningens eller dödsboets jordbruk, får kostnaderna för dessa körningar dras av till deras faktiska belopp som utgifter som hänför sig till sammanslutningens eller dödsboets jordbruk. I brist på annan utredning är avdragsbeloppet 0,25 euro/km, under förutsättning att antalet körkilometer har utretts och kostnader uppstått.

4.1.1.3 Resekostnader inom skogsbruket

Resekostnaderna inom skogsbruket får dras av enligt de faktiska kostnaderna. Om det inte är möjligt att utreda de faktiska kostnaderna, godkänns som avdrag för användning av egen bil 0,25 euro/km, under förutsättning att antalet körkilometer har utretts och kostnader uppstått. (Se närmare Skatteförvaltningens anvisning Resekostnader inom skogsbruket).

4.1.2 Måltider i förvärvsverksamhet inom jordbruket

Som utgift för livsmedel som köpts för att erbjuda en måltid för arbetstagare, avbrytare och motsvarande personer i jordbrukets förvärvsverksamhet kan i brist på annan detaljerad utredning uppskattas till 6,50 euro/dag/person. En utredning om beloppet av beviljade naturaförmåner och deras mottagare ska framgå av anteckningarna.

4.1.3 Vattenavgifter

Såsom vattenförbrukning i ett privat hushåll kan under normala omständigheter betraktas ca 40 m³/person/år.

4.1.4 Kostnader för elektricitet och värme

Om jordbrukets och det privata hushållets elutgifter inte har mätts separat, ska fördelningen av utgifterna uppskattas. Elförbrukningen i privathushåll är i allmänhet lättare att bestämma än jordbrukets. På förbrukningen i privathushåll inverkar antalet familjemedlemmar, ålder, värmeanordning och elutrustningens nivå. Elförbrukningen i ett privathushåll utan elvärme varierar i genomsnitt mellan 5 000–10 000 kWh per år. I normala förhållanden utan värmning kan hushållets andel av elutgifterna i allmänhet uppskattas till hälften av kostnaderna upp till 9,36 euro/år per kvadratmeter bostadsyta. I fråga om korrigeringspost för egen bostad kan värmens andel i brist på annan utredning uppskattas i genomsnitt till 10 euro/m²/år. 

För värmning av en bostad kan som konsumtion av brännolja i sedvanliga förhållanden uppskattas till 18 l/m²/år.

4.1.5 Privatbrukets andel av telefonutgifterna inom jordbruket

Om telefonen huvudsakligen används inom jordbruket och det privata bruket är obetydligt, får driftsutgifterna i sin helhet dras av som jordbruksutgifter.  Kostnader för mobiltelefon kan emellertid godkännas som avdrag endast hos de skattskyldiga som har en andel av lägenhetens beskattningsbara inkomst. Se Skatteförvaltningens ställningstagande Kostnader för en dataförbindelse i jordbruksbeskattningen.

4.1.6 Avdrag för arbetsrum

Om brukningsenhetens bostadsbyggnad används för jordbruksändamål, avdras såsom jordbrukets utgifter belysnings-, uppvärmnings- och reparationskostnaderna av rummet som använts för jordbruket samt avskrivningen på byggnadens anskaffningsutgift för arbetsrummets del på basis av en tillförlitlig utredning.

Om någon utredning om de verkliga kostnaderna inte uppvisats eller om utredningen inte kan betraktas som godtagbar och kostnaderna inte beaktats i något annat sammanhang, kan man uppskatta även avdraget för arbetsrum. Då beaktar man brukningsenhetens produktionsinriktning, behovet av arbetsutrymmen för planering, fakturering, m.m. samt jordbrukets omfattning.

Såsom uppskattad avdragsgrund för användningen av arbetsrummet för jordbruksändamål kan i brist på annan utredning betraktas beloppet av löntagarens avdrag för arbetsrum (440 euro/år). 

Motsvarande principer får tillämpas i avdragandet av kostnader också inom skogsbruket. Om det inte finns någon utredning om de faktiska kostnaderna men det är sannolikt att kostnader har uppstått med beaktande av skogsbrukets omfattning och behovet av arbetsrum, får man i brist på annan utredning dra av ett belopp som motsvarar avdraget för arbetsrum när avdraget beviljas för löntagarens extraordinära biinkomster (220 euro/år).

Avdrag för arbetsrum får göras från inkomsten i alla de förvärvskällor för vilka man använt arbetsrummet. Om den skattskyldige använder arbetsrummet för att förvärva jordbruks- och skogsbruksinkomster, kan hen beviljas avdrag för arbetsrum såväl i jordbrukets förvärvskälla som i den personliga förvärvskällan. I den personliga förvärvskällan kan avdraget för arbetsrum göras på såväl förvärvs- som kapitalinkomster om man använt arbetsrummet för att förvärva bägge två inkomstslag. Det sammanlagda beloppet på avdrag för arbetsrum som beviljats i alla förvärvskällor och inkomstslag får vara högst 880 euro per skatteår, om den skattskyldige inte redogör för större kostnader.

Avdrag för arbetsrum inom jord- och skogsbruket deklareras med blankett 2 och 2C. Avdraget anges inte i den förhandsifyllda skattedeklarationen.

4.1.7 Kostnader för användning av snöskoter, terränghjuling och traktor i skog

Om man inom jord- eller skogsbruket använder snöskoter eller terränghjuling får kostnaderna för dessa fordon dras av i regel till den del de använts i jord- eller skogsbruket per användningstimme av totalkostnaderna. Detsamma gäller användningen av traktor i skogsbruket.  Kostnaderna kan i brist på annan utredning uppskattas till 14 euro per användningstimme för snöskoter och terränghjuling och 11 euro per användningstimme för traktor. Om traktorn används för virkestransport, tillämpas de maskinkostnader som anges i kapitel 4.1.10 i denna anvisning, separat för varje virkesslag euro/m³. Om traktorn ingår i jordbruksinventarierna, ska i jordbruksbeskattningen göras motsvarande inkomstföring.

4.1.8 Kostnader för motor- och röjningssåg

Kostnader för motor- eller röjningssåg avdras som jordbrukets utgifter endast till den del som motsvarar jordbruksanvändningen och uppskattas högst till 85 euro/år. En motsvarande intäktsföring ska göras vid skogsbruksbeskattningen om sågen hör till skogsbruksinventarierna.

4.1.9 Värdet av det virke från egen skog som använts i jordbruket

Då man fastställer värdet av det i jordbruket använt virke som tagits från egen skog kan man i brist på annan utredning använda följande genomsnittliga rotpriser som beräknats på basis av genomsnittliga anskaffningspriser för olika virkesslag:

Tallstockar	50 €/m3
Granstockar	51 €/m3
Björkstockar	38 €/m3
Tallmassaved	9 €/m3
Granmassaved	11 €/m3
Björkmassaved	10 €/m3

Rotprisvärdet på brännflis (slanflis) är 1,70 €/m³ eller 0,68 €/m³ i löst mått.

4.1.10 Leveransarbetets värde och rättelseposten av utgifter för en jordbrukstraktor och dess tilläggsutrusning

Vid fastställandet av leveransarbetets värde och s.k. rättelseposter (= behovet av att minska kostnaderna inom jordbruket till följd av att jordbruksmaskiner använts inom skogsbruket och en motsvarande ökning i skogsbruksutgifterna) kan i brist på annan utredning från den skattskyldige användas genomsnittsvärdena och enhetstaxorna nedan (euro/m³).

I beräkningen används följande omräkningsfaktorer och koefficienter:

Ved:	1 kubikmeter fast mått (m3)	= 1,7 kubikmeter ramvirke (K3)
Slanor:	1 stam (tall, gran, löv)	= 0,020 m3
Flis:	1 kubikmeter fast mått (m3) 1 kubikmeter löst mått 1 megawattimme (MWh)	= 2,5 kubikmeter löst mått (i-m3) = 0,4 m3 = 1,25 i-m3 = 0,5 m3

Virkesslag	Arbetets värde Tillverkning	Arbetets värde Transport	Maskinkostnad Transport
Tallstockar	5,54	2,17	3,26
Tallmassaved	12,77	2,24	3,37
Granstockar	7,13	2,20	3,29
Granmassaved	13,37	2,38	3,57
Björkstockar	5,26	2,49	3,74
Björkmassaved	11,82	2,62	3,93
Energivirke (okvistat träd)	7,88	4,09	6,14
Ved och klabbar	26,78	2,62	3,93
Flisning	4,18
Flis		2,62	3,93

Om virkesslaget inte specificerats, använder man såsom rättelsepost för transport i samband med maskinkostnaderna 3,93 euro/m³.

Om jordbrukstraktor används tillsammans med redskap som inte hör till skogsbruksinventarierna kan såsom rättelsepost tillämpas 11,00 euro/timme.

De ovan givna värdena på arbetet samt enhetskostnaderna (€/m³) baserar sig på de uppgifter som Skogsforskningsanstalten utrett om det riksomfattande medeltalet av kostnaderna för att avverka stämplingsposter för leveranser. Virkets totala framställningskostnader anses bestå till 75 % av kostnaderna för arbetet inklusive lönebikostnaderna. Av transportkostnaderna utgör arbetets andel 40 %, medan maskinkostnaderna stått för 60 %.

4.1.11 Rättelsepost för kostnader för hästar

Om det med gårdens produkter har utfodrats en häst som inte tillhör jordbrukets förvärvskälla, dra av från jordbrukets produktionskostnadsutgifter i brist på annan utredning 920 euro per häst och 370 euro per föl per år.

4.2 Värdet på andelar i andelslag vid uträkningen av nettoförmögenheten i aktiebolag

I aktiebolag anses värdet på andelarna i andelslag motsvara insatsen i andelslag när man beräknar nettoförmögenhet.

4.3 Värden vid överföring av jordbruksprodukter

När jordbruksprodukter överförs från en förvärvskälla till en annan används som överföringsvärden (hö, säd, husdjurprodukter) lokala försäljningspriser. 

5 Uppskattning av tillgångars värde i vissa fall

5.1 Tomtmark på en brukningsenhet 

Tomtmark på en brukningsenhet fördelas i brist på annan utredning på tomt för bostadsbyggnaden och byggnadsplats för jordbrukets byggnader så att hälften av tomtmarken betraktas som tomt för bostadsbyggnaden, dock högst upp till 10 000 m². Övriga delar anses vara byggnadsplatser.

Såsom areal för outbrutna bebyggda semesterstugtomter på lägenheten, vilkas areal inte utretts vid klassificeringen kan, i brist på annan utredning, betraktas som 2 000 m². 

Såsom areal för sådana byggplatser för ekonomibyggnader inom jordbruket vilkas areal inte utretts vid klassificeringen kan i brist på annan utredning betraktas som 2 000 m². Som areal för byggplatser för ekonomibyggnader inom skogsbruket betraktas i brist på annan utredning 500 m².

När man överlåter byggnadsmark från en brukningsenhet, dras av arealerna på nya tomter under 10 000 m² från arealen på skogsmark, förutsatt att man inte lägger fram någon annan utredning om tomtens läge på mark som är avsedd för annat bruk.

5.2 Återanskaffningsvärdet på vissa byggnader

Återanskaffningsvärdet på byggnader fastställs i enlighet med en förordning som finansministeriet årligen utfärdar. Såsom återanskaffningsvärde för byggnader, på vilka man inte kan tillämpa finansministeriets beslut, anses 75 % av byggnadskostnaderna för motsvarande byggnad.

För följande typer av byggnader kan såsom återanskaffningsvärde användas följande värden, som är 75 % av de genomsnittliga byggnadskostnaderna:

1. Växthus 

	euro/m2
glasstålstomme med värme och bevattning	130,38
utan	93,28
plastträstomme med värme och bevattning	67,77
utan	43,19
akryltäckning/stålstomme med värmeanordning	190,02

2. Silor (för lagring av säd)

Runda, stålkonstruktion	Silons diameter m	Byggnadskostnad euro/silo-m3
oberoende av bottenkonstruktionen	3 eller under	95,75
oberoende av bottenkonstruktionen	3–10	95,75–41,01 graderat
oberoende av bottenkonstruktionen	10 eller över	41,01

Runda, betongkonstruktion	Silons diameter m	Byggnadskostnad euro/silo-m3
- plant botten	ingen betydelse	57,95
- koniskt botten	ingen betydelse	72,44

Rektangulärt botten	Silons diameter m	Byggnadskostnad euro/silo-m3
alla material		109,22

3. Övertryckshallar 1 000–5 000 m²

- varm	137,00 – 90,59 euro/m2
- kall	61,15 – 50,82 euro/m2

4. Bergrum

De bergrum som byggts som skyddsrum, 398,73 euro/m³ upp till 5 000 m³. Om volymen överstiger 5 000 m³, nedsätts kubikmeterpriset med 7,83 euro/m³ för varje 5 000 m³.

De bergrum som byggts för annan användning än skyddsrum (t.ex. lager för flytande bränslen), 86,66 euro/m³ upp till 50 000 m³. Om volymen överskrider 50 000 m³ men är högst 160 000 m³, nedsätts kubikpriset med 3,39 euro för varje 10 000 m³. Om volymen överskrider 160 000 m³ används för överskjutande del kubikpriset 49,39 euro/m³.

5. Matsalar

Grundvärdet är 258,03 euro/m³. Om matsalen är uppförd med lätt konstruktion (transportabel) och köksutrymmen och kalla förvaringsutrymmen är ringa, nedsätts grundvärdet med 32,41 euro/m³.

6. Parkeringshus 

• med flera våningar: 14 015,22 euro/bilplats
• med två våningar, övre våningen utan tak: 4 373,28 €/bilplats

7. Simhallar 1 137,73 €/m² 

8. Ishallar 

• Betongkonstruktion (över 4 000 m³): 194,40 €/m³
• Små (högst 4 000 m³) med lättare bärande konstruktion än i de ovan nämnda, i allmänhet limmade träbalkar: 1005,34 €/m²

9. Antennmaster

Byggnadsår	–1972	1972–1979	1980–
I Södra Finlands och Ålands län (tidigare)	3 386,08	3 063,19	4 740,31
I Västra och Östra Finlands län (tidigare)	3 792,16	4 740,31	5 282,16
I Uleåborgs och Lapplands län (tidigare)	4 198,47	5 282,16	6094,82

Om masthöjden understiger 250 meter nedsätts enhetspriset med 6,92 euro/m. Om man byggt om en hiss i en mast som byggts före år 1972, förhöjs enhetspriset med 135,28 euro/m. Mastkonstruktionernas åldersavdrag är 10.

5.3 Halvfärdig byggnad

Värdet på en halvfärdig byggnad beräknas på basis av förordningen om återanskaffningsvärdet av byggnader som om byggnaden var färdig. Av detta värde tas som byggnadens beskattningsvärde den andel som motsvarar byggnadens färdighetsgrad.

Som färdighetsgrad kan vid skatteårets utgång användas de följande procentandelarna som beräknats utgående från byggtiden, om inte annan utredning givits:

Byggnaden påbörjats	Byggnaden blivit färdig	Färdighetsgrad
under skatteåret	före 1.3 följande år	80 %
under skatteåret	1.3 eller senare följande år	50 %

I andra hand kan halvfärdiga byggnader värderas på basis av byggnadskostnaderna. Detta förfarande används dock endast om de uppgifter om byggnadens egenskaper som behövs som värderingsgrund inte går att utredas. Som beskattningsvärde fastställs då 75 % av byggnadskostnaderna vid skatteårets utgång.

6 Skatteförhöjning

Påföljdsavgifterna för inkomstbeskattningen har ändrats. Påföljdsavgifter är skatteförhöjning och förseningsavgift. Skatteförhöjning påförs även fortsättningsvis som påföljd av att den skattskyldiga har försummat sin lagstadgade deklarationsskyldighet. De nya påföljdsavgifterna tillämpas i inkomstbeskattningen av alla skattskyldiggrupper från och med beskattningen för år 2018. Påföljdsavgifter har behandlats ingående i Skatteförvaltningens anvisning Påföljdsavgifter för inkomstbeskattningen.

Generaldirektör Markku Heikura

Ledande sakkunnig Kari Aaltonen