Den svenska skatteförvaltningens utredning av sjukförsäkringsavgiften

Handräckningsbegäran

Skattestyrelsen i Finland har till Skatteverkets huvudkontor översänt en som Handräckningsbegäran betecknad skrivelse i ett ärende som gäller sjukförsäkringsavgift.

Bakgrunden är följande. Om en i Finland bosatt person erhåller pension både från Finland och Sverige, får Finland i samband med beskattningen ta med även den svenska pensionen i beräkningsunderlaget för sjukförsäkringsavgifter. Detta framgår av EG-domstolens dom Nikula C-50/50. Av domen framgår dock också att avgifter inte får tas ut på grundval av pensioner som erhållits från Sverige om personen kan bevisa att han redan har betalat motsvarande avgifter på den inkomst i Sverige som ligger till grund för den aktuella pensionen (i Sverige betalas aldrig några sjukförsäkringsavgifter på själva pensionen). Det finns således hinder mot att dubbla avgifter tas ut. 

Mot bakgrund av att det i Finland finns ca 25 000 personer, s.k. återflyttare, som erhåller pension från Sverige, önskar Skattestyrelsen få uppgifter om och i så fall under vilka år återflyttarna under sin tjänstgöringstid i Sverige själva påförts sjukförsäkringsavgifter för att täcka egna senare sjukvårdsförmåner under pensioneringen.

Svar önskas på följande frågor:

1. Under vilka år har löntagare (anställda) själva påförts sjukförsäkringsavgifter i Sverige?
2. För det fall sjukförsäkringsavgifter har påförts, har de påförts för att senare täcka den försäkrades egna sjukvårdsförmåner efter pensioneringen?
3. Uppgifter som avses under 1 och 2 önskas även i fråga om egenföretagare.

Svar uppges ha betydelse för frågan om Finland enligt EG-rätten i beräkningsunderlaget för sjukförsäkringspremier på pensioner får räkna in även den svenska pensionen.

Skatteverkets svar  

Skatteverket är uppbördsmyndighet inte bara för skatter utan även för socialavgifter. I socialavgiftslagen (2000:980) finns bestämmelser om avgifter för finansiering av systemen för social trygghet (socialavgifter). Socialavgifterna betalas antingen som arbetsgivaravgifter (anställda) eller som egenavgifter (i huvudsak egenföretagare). Bland socialavgifterna finns sjukförsäkringsavgiften som är avsedd att finansiera den allmänna sjukförsäkringen. 

Den allmänna sjukförsäkringen, som infördes 1955, är en del av trygghetssystemen som innebär att en person som drabbas av inkomstbortfall på grund av sjukdom under sina förvärvsverksamma år, har rätt till sjukpenning eller annan sjukersättning under den tid han inte kan arbeta. Enligt nu gällande lagstiftning - 3 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter - är sjukförsäkringsavgifter avsedda att finansiera sjukpenning och andra sjukersättningar samt rehabiliteringsersättning. Den allmänna sjukförsäkringen är kollektiv och täcker samhällets löpande kostnader för sjukpenning m.m.

Sedan mitten av 1900-talet har avgiftsskyldigheten gällande sjukförsäkringsavgiften reglerats i många olika lagar (se nedan). Fram till början av 1970-talet betalades socialavgifter av såväl arbetsgivare som anställda genom att del av sjukförsäkrings- och folkpensionsavgiften också betalades av arbetstagarna. Avgifterna fastställdes i inkomsttaxeringen. Från 1975 och fram t.o.m. 1992 har socialavgifter för anställda enbart betalats av arbetsgivarna. Fr.o.m. 1993 t.o.m. 1997 betalades en sjukförsäkringsavgift även av arbetstagare som en procentandel av inkomsten. Fr.o.m. 1998 betalas sjukförsäkringsavgiften avseende anställda återigen enbart av arbetsgivarna som en arbetsgivaravgift enligt den nu gällande socialavgiftslagen.

Gemensamt för de svenska sjukförsäkringsavgifter som föreskrivits i olika lagar är att de varit avsedda att löpande täcka inkomstbortfall under den yrkesverksamma tiden och så är det fortfarande. Vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom betalas således en sjukpenning eller annan sjukersättning ut under den tid då vederbörande inte kan arbeta och därför går miste om sin arbetsinkomst.

Fram till 1999 har sjukförsäkringsavgiften även finansierat vissa löpande vårdkostnader (sjukvårdsersättning), bl.a. meddelad sjukhusvård, konvalescentvård, läkarvård, tandvård m.m. Sjukförsäkringsavgiften har dock aldrig varit avsedd att täcka arbetstagarens egna framtida kostnader för hälso- och sjukvård, dvs. för tid efter det att han gått i pension. Den allmänna sjukförsäkringen är i den meningen inte framåtsyftande. Även pensionärer betalar skatt på sin pension och bidrar på det sättet till finansieringen av hälso- och sjukvården under åren efter pensioneringen (jfr vad som sägs i svar 2007-01-17 från Socialdepartementet). Fr.o.m. 1999 (prop. 1997/98:151 s. 600) sker finansieringen av sjukvårdskostnader inte till någon del via den allmänna sjukförsäkringen.

1. Som inledningsvis beskrivits har under vissa perioder även arbetstagare varit skyldiga att betala en sjukförsäkringsavgift på sin förvärvsinkomst till den allmänna sjukförsäkringen. 
   
   År 1955  Den allmänna sjukförsäkringen införs.
   
   År 1963–1974 19 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. Sjukförsäkringsavgift betalas även av arbetstagaren.
   
   År 1975–1981 19 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. Sjukförsäkringsavgift betalas enbart av arbetsgivaren.
   
   År 1982–1992 Lagen (1981:691) om socialavgifter. Sjukförsäkringsavgift betalas enbart av arbetsgivaren.
   
   År 1993–1994 Lagen (1992:1745) om allmän sjukförsäkringsavgift. Sjukförsäkringsavgift betalas även av den anställde.
   
   År 1995–1997 Lagen (1994:1744)om allmänna egenavgifter. Sjukförsäkringsavgift betalas även av den anställde.
   
   År 1998–2000 Lagen (1981:691) om socialavgifter. Sjukförsäkringsavgift betalas enbart av arbetsgivaren.
   
   År 2001–  Socialavgiftslagen (2000:980). Sjukförsäkringsavgift betalas enbart av arbetsgivaren.

    

2. Sjukförsäkringsavgiften har inte under någon period varit avsedd att täcka den försäkrades egna sjukvårdsförmåner efter pensioneringen. Detta gäller såväl under de år sjukförsäkringsavgiften helt betalats av arbetsgivaren, som när den till viss del även betalats av den anställde.
3. En egenföretagare betalar själv samtliga socialavgifter, däribland sjukförsäkringsavgiften, som egenavgifter. Inte heller beträffande dessa är dock avgifterna till någon del avsedda att täcka vårdkostnader efter pensioneringen.