Moms på personalmåltid

Hur personalmåltid ordnas

Arbetsgivaren kan anordna personalmåltid åt sina arbetstagare bl.a. själv i sina egna lokaliteter genom att ingå ett avtal med en utomstående bespisningsrörelse som använder arbetsgivarens lokaliteter eller genom att ingå ett avtal med en utomstående restaurang. Dessa former för ordnande av personalmåltid inverkar på arbetsgivarens mervärdesbeskattning. Momsinverkningar finns däremot inte, om arbetsgivaren ordnar personalmåltiden genom att ge till sina arbetstagare lunchsedlar eller motsvarande måltidskuponger eller om arbetsgivaren betalar måltidskostnaderna direkt till arbetstagaren. Lunchsedel är ett betalningsmedel, vars anskaffande inte förorsakar avdragbar moms för arbetsgivaren.

Beskattning för eget bruk av peronalmåltid

Mervärdesskattelagens 22 § om beskattning av eget bruk av tjänster ändrades från början av 2008 så, att såsom eget bruk beskattas endast avgiftsfri överlåtelse av tjänster. Enligt det tidigare stadgandet skulle skatt betalas för eget bruk även då tjänsten överläts mot ett vederlag som var betydligt lägre än det gängse värdet

Beskattningen av eget bruk av en tjänst som har utförts själv kräver normalt, att betalningen sker i samband med skattepliktig affärsverksamhet och att näringsidkaren säljer motsvarande tjänster även till utomstående. Serveringstjänst som överlåtits till personalen anses ha tagits i eget bruk också då serveringstjänsten inte överlåts i samband med skattepliktig affärsverksamhet eller då motsvarande tjänster inte säljs till utomstående (MomsL 25 a §).

Förutsättningen för beskattning av eget bruk av personalmåltid är, att arbetsgivaren bedriver sådan verksamhet som kan betraktas som näringsverksamhet. Verksamheten i fråga behöver inte vara momspliktigt. Skattskyldigheten förutsätter dessutom, att arbetsgivarens i 3 § i mervärdesskattelagen avsedda omsättningen, dvs. skattegrunden för eget bruk, är minst 8 500 euro.

Skatt på eget bruk betalas i sådana situationer, där arbetsgivaren överlåter till sina arbetstagare avgiftsfritt måltider som tillretts i eget kök eller köpts från utomstående restauranger. I löntagarens inkomstbeskattning är det då frågan om naturaförmåner, som utgör skattepliktig inkomst för löntagaren.

Enligt 74 § i mervärdesskattelagen är skattegrunden för inköpt måltidsservering det skattefria inköpspriset eller ett sannolikt lägre överlåtelsepris. Skattegrunden för själv utförd måltidsservering är beloppet av direkta och indirekta kostnader för tjänstens utförande. Den skattskyldige kan efter eget önskemål såsom storleken av de indirekta kostnaderna tillämpa 22 procent av de direkta kostnaderna.

Försäljning av måltider till arbetstagare

Efter förändringen av beskattningen av eget bruk av tjänster uppskattad det om arbetstagaren ska betala moms för måltider som sålts till arbetstagare eller inte uppskattas utgående från de allmänna bestämmelserna i mervärdesskattelagen. Förutsättningen för momsskyldigheten är att serveringen sker i form av affärsverksamhet och att arbetsgivarens i 3 § i mervärdesskattelagen avsedda omsättningen för räkenskapsperioden är minst 8 500 euro.

Grunden för skatt på försäljning är vederlaget utan skattens andel. Vederlaget är det på ett avtal mellan säljaren och köparen baserade priset inklusive samtliga pristillägg (MomsL 73 §).

Skattegrunden för måltider som sålts till arbetstagare kan likväl med stöd av 73 c – 73 e § i mervärdesskattelagen om överlåtelser mot ett lägre vederlag, som trädde i kraft från början av det innevarande året, höjas till det gängse marknadsvärdet, om vederlaget utan skattens andel är betydligt lägre än det gängse marknadsvärdet.

I regeringens proposition om överlåtelser mot lägre vederlag (RP 110/2007) konstateras, att bestämmelsen om förhöjning av skattegrunden tillämpas inte, om vederlaget som uppbärs för måltiden inte underskrider det penningvärde för naturaförmå som fastställts i inkomstbeskattningen.

Enligt 11 § i Skatteförvaltningens beslut om de grunder som ska iakttas vid beräkning av naturaförmåner i samband med beskattningen för år 2009 är kostförmånens värde 5,50 € per måltid, om summan av de direkta kostnader som för anskaffning av förmånen vållats arbetsgivaren och momsen på dessa kostnader uppgår till minst 5,50 € och högst 9,20 €. Om summan understiger 5,50 € eller överstiger 9,20 €, anses förmånens värde vara detsamma som summan av de direkta kostnaderna och momsen på dessa kostnader.

För kostförmån fastställt pris innehåller moms. Momsbeloppet som ska betalas fås av formeln skattepliktigt pris x tillämpad skattesats / (100 + tillämpad skattesats). Moms på en måltid som kostar 5,50 är 0,99 euro och måltidens skattefria pris är 4,51 euro.

I beslutet om kostförmånens värde fastställs årligen också värdet på kostförmån som personalen i sjukhus, skola, daghem eller motsvarande anstalt får i samband med anstaltsmåltid samt penningvärdet för kostförmån som personalen inom hotell- och restaurangbranschen får. På dessa penningvärden tillämpas samma principer som på penningvärdet som fastställts i beslutets 11 §.

Enligt Skatteförvaltningens uppfattning, om för måltiden uppbärs ett vederlag som är lägre än det momsbelagda penningvärdet för kostförmån som fastställts vid inkomstbeskattningen, kan man såsom det gängse marknadsvärdet som bestäms enligt lagens 73 § betrakta kostförmånens penningvärde.

Avdrag i anslutning till personalmåltid

Arbetsgivaren får dra av den moms som ingår i inköpspriset på varor och tjänster som skaffats för momspliktiga personalmåltidstjänster. En arbetsgivare som bedriver momspliktig personalmåltidsverksamhet har även rätt att dra av moms som ingår i inköpspriset på personalmatsalar och i anskaffningar som gjorts för dem. Avdragsrätten gäller även för sådana arbetsgivare som är momsskyldiga endast för personalmåltidsverksamhet.

Enligt högsta förvaltningsdomstolens utslag T 655 av 2.4.2001 är tilläggsersättningen som en arbetsgivare som bedriver momspliktig affärsverksamhet betalar till en utomstående förplägningsrörelse för ordande av personalmåltider en avdragbar allmän kostnad.

Biträdande direktör Anneli Kukkonen

Överinspektör  Soili Sinisalo