Beskattning av lotterier

I denna anvisning behandlas lotterier som omfattas av lotteriskattelagen och beskattningsrelaterade skyldigheter för den som anordnar lotterier. I anvisningen behandlas därtill lotterier som inte omfattas av lotteriskattelagen och behandlingen av vinster som omfattas av lotteriskatt i beskattningen av mottagare. Anvisningen innehåller en sammanställning av exempel på tillämpligheten av lotteriskattelagen på olika lotterier och lotterier som inte omfattas av lotteriskatt. Syftet med anvisningen är att beskriva befintlig beskattningspraxis.

Anvisningen har uppdaterats den 10 december 2020, varvid det i anvisningen har lagts till en temporär ändring av skattesatsen som tillämpas på lotterier som anordnas med ensamrätt till 5,5 procent enligt 4 § 1 mom. i lotteriskattelagen (lagändring 958/2020). Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2021 och ska vara i kraft till utgången av 2021.

Anvisningen uppdaterades den 25 augusti 2021, varvid

• anvisningen har kompletterats med ett nytt kapitel 5 om behandlingen av lotterivinster i beskattningen av mottagare samt kapitel 6.4 om lotteriskattens avdragsgillhet i beskattningen av den som anordnar lotterier
• kapitel 4 har uppdaterats till följd av införandet av inkomstregistret den 1 januari 2019 och förkortats till den del som gäller beskattningen av priser som anses som inkomst för mottagare och behandlas i anvisningen Beskattning av priser
• det i anvisningen har beaktats den ändring i lotterilagen som trädde i kraft den 1 oktober 2019 och till följd av vilken gränsen för de mindre lotterier som avses i 27 § i lotterilagen har höjts till 3 000 euro
• framställningssättet i kapitlen 1, 2, 3 och 6 i anvisningen har förtydligats genom preciseringar som inte ändrar tidigare beskattningspraxis eller skärper tolkningar.

Anvisningen har uppdaterats den 1 januari 2022, varvid det i anvisningen har lagts till en temporär ändring av skattesatsen som tillämpas på lotterier som anordnas med ensamrätt till 3,4 procent för 2022 och till 5,0 procent för 2023 (4 § 1 mom. i lotteriskattelagen). Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2022 och ska vara i kraft till utgången av 2023.

1 Allmänt om beskattning av lotterier

Enligt 1 § i lotteriskattelagen (552/1992) är den som anordnar lotterier i Finland skyldig att betala lotteriskatt. Lotteriskatt betalas på de lotterier som avses i 2 § i lotteriskattelagen. Till dessa hör lotterier mot vederlag enligt lotterilagen (1047/2001) samt andra lotterier enligt lotteriskattelagen.

Enligt 85 § i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL) är vinster från lotterier som avses i 2 § i lotteriskattelagen eller från lotterier som i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet anordnats i enlighet med dess lagstiftning inte skattepliktig inkomst för mottagaren. Vinster som kan anses som skälig ersättning för en prestation eller som kan betraktas som lön enligt lagen om förskottsuppbörd utgör dock skattepliktig inkomst för mottagaren.

Lotteriskatt betalas inte med anledning av lotterier som inte omfattas av lotteriskattelagen, utan vinster och priser av sådana lotterier är i regel skattepliktig inkomst för mottagaren. Beskattningen av sådana vinster och priser har behandlats i anvisningen Beskattning av priser.

Beskattningen av inkomster från pokerspel behandlas i anvisningen Om beskattning av pokerinkomster.

2 Beskattning av lotterier enligt lotteriskattelagen

2.1 Lotterier enligt lotterilagen

2.1.1 Allmänt

Lotterilagen innehåller bestämmelser om anordnandet av lotterier som förutsätter ett vederlag. Enligt 2 § i lotterilagen avses med lotteri en sådan verksamhet, där deltagandet sker mot vederlag och deltagarna har möjlighet att få en vinst med penningvärde som helt eller delvis beror på slumpen. Lotterier enligt lotterilagen är penningspel, varulotterier, gissningstävlingar, bingospel och varuvinstautomater.

Med penningspel avses sådana lotterier där spelaren kan vinna pengar (3 § i lotterilagen). Penningspel enligt lotterilagen är penninglotterier, vadhållningsspel, tippningsspel, penningautomater, kasinospel och totospel. Veikkaus Ab har ensamrätt för att anordna penningspel i Finland.

Andra lotterier enligt lotterilagen får anordnas av föreningar, självständiga stiftelser och andra sammanslutningar med allmännyttigt ändamål som har hemort i Finland (5 § i lotterilagen).

Lotterier enligt lotterilagen får med de undantag som fastställts i samma lag anordnas enbart med tillstånd av en myndighet. Ytterligare information om tillståndsärenden finns på Polisstyrelsens webbplats.

2.1.2 Varulotterier, gissningstävlingar, bingospel och varuvinstautomater

Varulotterier, gissningstävlingar, bingospel och varuvinstautomater är sådana lotterier mot vederlag som avses i 3 a § i lotterilagen där deltagaren kan vinna varor eller present- eller köpkort som kan bytas ut mot varor eller tjänster.

Med varulotteri avses ett lotteri där vinsten grundar sig på lottning eller på något annat därmed jämförbart sätt som beror på slumpen. Anordnandet av varulotterier omfattas av tillståndsplikt. Tillståndsmyndigheter är polisinrättningarna inom sina verksamhetsområden och Polisstyrelsen.

Med gissningstävling avses ett varulotteri där vinsten grundar sig på gissningar angående ett gissningsobjekt, dock inte angående idrottstävlingar eller andra tävlingar. Anordnandet av gissningstävlingar förutsätter att en skriftlig anmälan görs till en tillståndsmyndighet. Tillståndsmyndigheter är polisinrättningarna inom sina verksamhetsområden och Polisstyrelsen.

Med bingospel avses ett lotteri där vinnare är de vars bingobricka eller motsvarande verifikat i elektronisk form upptar de lottade numren i den ordning som spelreglerna föreskriver. Anordnandet av bingospel omfattas av tillståndsplikt och bingotillståndsmyndigheten är Polisstyrelsen.

Med varuvinstautomat avses en spelautomat eller spelanordning där spelaren som vinst kan få varor. Tillhandahållande av varuvinstautomater omfattas av tillståndsplikt och tillstånd ska ansökas av den polisinrättning inom vars distrikt anordningen placeras.

Med mindre lotteri avses varulotterier, där lotternas sammanlagda försäljningspris är högst 3 000 euro och där försäljningen av lotterna och utdelningen av vinsterna sker vid samma tillställning. Mindre lotterier får anordnas av allmännyttiga sammanslutningar samt med avvikelse från 5 § i lotterilagen även av en skolklass eller motsvarande studiegrupp i enlighet med förutsättningarna i lotterilagen.

Med minilotterier avses varulotterier som en arbetsgemenskap eller en etablerad hobbygrupp anordnar bland sina medlemmar i syfte att främja sin rekreations- eller hobbyverksamhet eller allmännyttiga verksamhet, där lotternas sammanlagda värde är högst 500 euro och där försäljningen av lotterna och utdelningen av vinsterna sker vid samma tillställning.

Mindre lotterier eller minilotterier kan anordnas med stöd av 27 § i lotterilagen utan lotteritillstånd.

2.1.3 Beloppet på lotteriskatt vid lotterier enligt lotterilagen

Enligt 4 § i lotteriskattelagen uppgår beloppet på lotteriskatten till

• 12 % av avkastningen av lotteriet för lotterier som anordnas med ensamrätt (5,5 % år 2021; 3,4 % år 2022; 5 % år 2023). Med avkastning av lotteri avses skillnaden mellan penninginsatsernas sammanlagda belopp och de vinster som utbetalts till spelarna.
• 1,5 % av det faktiska sammanlagda försäljningspriset på lotterna vid varulotterier och gissningstävlingar.
• 1,5 % av avkastningen av hållande av varuvinstautomater. Med avkastning av varuvinstautomater avses det sammanlagda beloppet av penninginsatser som betalts för användning av automaterna. 
• 5 % av det sammanlagda värdet av de utdelade vinsterna vid bingospel, till vilka inte hänförs vinster som berättigar till ett nytt spel (se närmare kapitel 2.2.3 om värdet på vinsten).

Lotteriskatt ska inte betalas om beloppet på den lotteriskatt som ska betalas understiger 50 euro per kalendermånad. Skatten betalas med en cents noggrannhet. Vad gäller till exempel varulotterier innebär detta att lotteriskatt inte ska betalas, om det faktiska försäljningspriset för lotterna understiger 3 333,33 euro (3 333,33 euro x 1,5 % = 50 euro).

Om den som anordnar lotteriet under samma månad anordnar flera separata lotterier för vilka skatten sammanlagt uppgår till minst 50 euro, ska skatten betalas även om skatten för ett enskilt lotteri under en kalendermånad understiger 50 euro och lotterierna sinsemellan är olika.

2.1.4 Exempel på lotterier enligt lotterilagen

2.2 Andra lotterier

2.2.1 Andra lotterier enligt lotteriskattelagen

Förutom på lotterier enligt lotterilagen betalas lotteriskatt även på andra lotterier enligt 2 § 1 mom. 2 punkten i lotteriskattelagen. Med andra lotterier enligt bestämmelsen avses annan offentligt anordnad lottning, gissningstävling, vadhållning eller något annat därmed jämförbart förfarande som helt eller delvis är beroende av slumpen och som i vinst kan ge pengar eller andra förmåner med penningvärde.

Andra lotterier är till exempel offentliga lotterier som anordnas av företag, föreningar och privatpersoner i Finland. Som vinst kan andra lotterier ge pengar, varor eller någon annan förmån med penningvärde. Tillämpning av lotteriskattelagen förutsätter att vinsten eller priset är helt eller delvis beroende av slumpen.

Lotterier omfattas inte av lotteriskattelagen, om mottagaren av priset väljs på grund av en prestation. Deltagande i lotteriet kan förutsätta någon form av skenbar prestation, men trots skenbara prestationer omfattas erhållna vinster av lotteriskattelagen (se exemplen 5 och 6 nedan i kapitel 2.2.4). Sådana skenbara prestationer utgörs exempelvis av att besvara en enkät, ge rätt svar på några frågor, delta i ett mässevenemang, rekrytera nya medlemmar till en förening, ”gillamarkeringar” eller kommentarer i sociala medier eller någon annan motsvarande prestation.

Lotteriet ska även vara offentligt anordnat för att det ska vara fråga om ett lotteri enligt lotteriskattelagen. Kravet på offentlighet uppfylls om

• i princip vem som helst kan delta i lotteriet och antalet deltagare inte begränsats på förhand, eller
• det potentiella antalet deltagare i ett lotteri som riktats till en viss avgränsad grupp är tillräckligt stort, åtminstone upp till flera hundra deltagare (se exempel 7 i kapitel 2.2.4 nedan).

Det faktiska antalet deltagare i lotterierna är inte i någon av ovan nämnda situationer av betydelse när man bedömer om kravet på offentlighet uppfylls.

Om vinsten erhålls som vederlag för någon prestation eller är lön enligt lagen om förskottsuppbörd, tillämpas lotteriskattelagen inte. Då är vinsten skattepliktig inkomst för mottagaren. Lotterier som inte omfattas av lotteriskattelagen behandlas i kapitel 4 i anvisningen.

2.2.2 Beloppet på lotteriskatt vid andra lotterier

Beloppet på lotteriskatten är vid andra lotterier enligt lotteriskattelagen 30 procent av det sammanlagda värdet på vinsterna. Skatten betalas med en cents noggrannhet.

Lotteriskatt ska inte betalas om beloppet på den lotteriskatt som ska betalas understiger 50 euro per kalendermånad. Därmed behöver det inte betala lotteriskatt på andra lotterier enligt lotteriskattelagen, om värdet på de utdelade vinsterna understiger 166,66 euro per månad (166,66 euro x 30 % = 50 euro).

Om den som anordnar lotteriet under samma månad anordnar flera separata lotterier för vilka skatten sammanlagt uppgår till minst 50 euro, ska skatten betalas även om skatten för ett enskilt lotteri under en kalendermånad understiger 50 euro och lotterierna sinsemellan är olika.

2.2.3 Värdet på vinsten

När beloppet på lotteriskatten räknas ut utgörs värdet på vinsten av vinstbeloppet eller det momspliktiga anskaffningspris för varan eller nyttigheten vilket den som anordnat lotteriet betalat. Som anskaffningspris anses det av anordnaren betalda priset efter avdrag av sedvanliga mängd-, kontant- eller andra rabatter. I beskattningspraxis har en rabatt på 5–10 procent ansetts sedvanlig. Rabatten kan från fall till fall vara större än så. Den som anordnar lotteriet ska på begäran ge en utredning över den erhållna rabatten. Såsom vinstens värde betraktas föremålets eller nyttighetens pris inklusive moms, oberoende av om den som anordnat lotteriet har rätt att i momsbeskattningen dra av den moms som ingår i anskaffningspriset eller inte (HFD 2007:32).

Om den som anordnat eller arrangerat lotteriet erhållit vinsten vederlagsfritt eller om anskaffningspriset inte annars kan fastställas, värderas vinsten till dess sannolika överlåtelsepris. Överlåtelsepriset utgörs av det pris som anordnaren av lotteriet hade fått om vinsten sålts mellan oberoende parter (gängse värde på vinsten). Det sannolika överlåtelsepriset har använts bland annat i fall där den som anordnat lotteriet fått vinsten till exempel av importören eller tillverkaren till ett pris som är klart lägre än gängse värde på grund av det reklamvärde som ingår i vinsten eller om den som anordnat lotteriet tillverkat vinsten själv (se exemplen 4, 9 och 10 i kapitel 2.2.4 nedan).

2.2.4 Exempel på andra lotterier

3 Internationella situationer

3.1 Lotterier som anordnats i Finland

Enligt 1 § i lotteriskattelagen betalas lotteriskatt på lotterier som anordnats i Finland. Lotterier anses vara anordnade i Finland då dragningen äger rum i Finland.

Lotterier anses vara anordnade i Finland även då ett lotteri är riktat till personer som bor i Finland eller lotteriet marknadsförs i Finland, även om själva dragningen inte skulle äga rum i Finland. Denna princip tillämpas till exempel på lotterier på internet.

Då det bedöms ifall ett lotteri har riktats till personer som bor i Finland, beaktas var och hur lotteriet marknadsförs samt på vilket språk lotteriets regler och det övriga materialet är. Lotterier riktas till Finland bland annat då lotteriet marknadsförs i Finland och lotteriets material är på finska eller på finska och svenska. Lotterierna kan anses vara anordnade i Finland även om lotteriernas material inte skulle vara tillgängligt på finska eller svenska, om lotterierna på andra grunder kan anses vara riktade till personer som bor i Finland till exempel på grund av marknadsföringen.

Om ett lotteri inte är riktat till Finland och dragningen inte äger rum i Finland, anses lotteriet inte vara anordnat i Finland.

3.2 Exempel på internationella situationer

4 Lotterier som inte omfattas av lotteriskattelagen

4.1 Priset eller vinsten är skattepliktig inkomst för mottagaren

Om priset eller vinsten inte har vunnits från lotterier som avses i lotteriskattelagen eller från lotterier som i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet anordnats i enlighet med dess lagstiftning, är vinsten skattepliktig inkomst för mottagaren (ISkL 85 §).

Ett pris eller en vinst är skattepliktig inkomst för mottagaren till exempel om:

• vinsten inte grundar sig på slumpen,
• vinsten har erhållits för en prestation,
• det inte är fråga om ett offentligt anordnat lotteri,
• vinsten har erhållits i strid med den finländska lagstiftningen om lotterier som anordnas i Finland,
• vinsten har erhållits i ett lotteri som anordnats i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller
• priset eller vinsten fås av arbetsgivaren.

Priser som erhållits vid lotterier som anordnats av en arbetsgivare inom arbetsgemenskapen är i regel lön, eftersom ett anställningsförhållande är en förutsättning för deltagande. Detta gäller också lotterier som anordnas inom en koncern. Också priser som lottas ut vid försäljnings-, kundrekryterings- och initiativtävlingar eller andra tävlingar som anordnats av arbetsgivaren är skattepliktig löneinkomst för mottagaren (se exempel 17 nedan i kapitel 4.2).

Ett prisföremål av ringa värde som arbetstagaren fått av arbetsgivaren i samband med en idrottsdag eller en konditionstävling som anordnats för personalen eller i ett lotteri vid ett annat personalevenemang anses utgöra en skattefri förmån enligt 69 § 1 mom. 4 punkten i ISkL. Dylika skattefria prisföremål kan ha ett värde på högst 100 euro.

Mer information om beskattningen av priser som anses som skattepliktig inkomst i anvisningen Beskattning av priser.

4.2 Exempel på lotterier och tävlingar som inte omfattas av lotteriskatt

5 Lotterivinster i mottagarens inkomstbeskattning 

Vinster från lotterier som avses i 2 § i lotteriskattelagen eller från lotterier som i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet anordnats i enlighet med dess lagstiftning är inte skattepliktig inkomst (85 § i ISkL).

Lotteriskatten är en skatt som ersätter mottagarens inkomstskatt och som anordnaren av lotteriet är skyldig att betala (RP 23/2005). Därmed är vinsten, för vilken anordnaren av lotteriet betalar lotteriskatt, skattefri inkomst i mottagarens inkomstbeskattning. Principen enligt 85 § i ISkL tillämpas även i beskattningen enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968, NärSkL) och inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/1967, GårdsSkL). Därmed är vinsten från de lotterier som avses i 2 § i lotteriskattelagen skattefri även till exempel vid inkomstbeskattningen av ett samfund som beskattas enligt NärSkL.

Som anskaffningsutgift för en nyttighet som fåtts som lotterivinst betraktas det gängse värdet på nyttigheten vid mottagningstidpunkten (HFD:2010:46).

6 Skyldigheter för och beskattning av den som anordnar lotterier

6.1 Ansvaret för lotteriskatt 

Den som anordnar ett lotteri är skyldig att betala lotteriskatt (3 § i lotteriskattelagen). Ansvaret för lotteriskatten kan inte överföras till en annan part med ett separat avtal, till exempel till den person som vunnit i lotteriet.

Det praktiska anordnandet av varulotterier enligt 3 a § i lotterilagen kan överlåtas för att genomföras av någon annan instans än tillståndshavaren (28 § i lotterilagen). Tillståndshavaren är som egentlig anordnare dock ansvarig för lotteriskatten, även om någon annan än tillståndshavaren ansvarar för uppgifterna kring det praktiska anordnandet av varulotteriet.

Om flera anordnare arrangerar ett lotteri tillsammans, ansvarar var och en för hela skattebeloppet. Även om den kalkylmässiga andelen av lotteriskatten för varje lotterianordnare med solidariskt ansvar understiger 50 euro, ska lotteriskatt betalas om skattebeloppet sammanlagt uppgår till minst 50 euro. Den som anordnar lotteriet ska på begäran av Skatteförvaltningen ge en utredning över betalningen av lotteriskatt också i det fallet att skatten betalats av en annan anordnare med solidariskt ansvar.

6.2 Betalningar och deklarationer 

Lotteriskatt är en skatt som betalas på eget initiativ, det vill säga en skatt som den skattskyldige själv räknar ut och betalar på eget initiativ. Lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (768/2016, EgenBeskL) innehåller bestämmelser om beskattningsförfarandet för lotteriskatt och ändringssökande.

Som den kalendermånad för vilken skatt ska betalas och deklareras anses den månad

• då avkastningen ska bokföras enligt de bestämmelser som gäller bokföring,
• under vilken tiden för anordnande av ett varulotteri gått ut,
• under vilken ett bingospel anordnats, eller
• under vilken vinsten från ett lotteri som avses i 4 § 4 mom. i lotteriskattelagen (andra lotterier) har kunnat tas ut.

Skatteperioden för lotteriskatt är alltid en kalendermånad. Lotteriskatt deklareras och betalas för kalendermånaden senast på den allmänna förfallodagen, det vill säga den 12:e, i den andra månaden efter ovan avsedda kalendermånad. Om den allmänna förfallodagen infaller på en lördag, söndag eller annan helgdag, flyttas förfallodagen till följande vardag.

Uppgifter som gäller lotteriskatt anmäls med en skattedeklaration för skatter på eget initiativ. I en skattedeklaration för skatter på eget initiativ anmäls

• FO-nummer för den som anordnar lotteriet,
• kod 10 för lotteriskatt (om deklarationen görs på pappersblankett),
• skatteperiod och år för vilken lotteriskatt betalas, och
• beloppet på den lotteriskatt som ska betalas.

Också ett utländsk samfund som anordnar ett lotteri i Finland ska ha ett FO-nummer för att lämna in en skattedeklaration för skatter på eget initiativ. Om ett lotteri anordnas av en fysisk person, ska personbeteckning anmälas i stället för FO-nummer.

Skattedeklarationen ska lämnas in elektroniskt. På särskilda grunder kan Skatteförvaltningen godkänna att anmälan lämnas in i pappersform. Mer information om inlämnande av skattedeklaration i kundanvisningen Skatter på eget initiativ.

Skatteförvaltningen påför en förseningsavgift för den skattskyldige, om skattedeklarationen lämnas in efter den föreskrivna tidpunkten (35 § i EgenBeskL). Om lotteriskatt deklarerats till för litet belopp eller om skatt av någon annan orsak påförts till för litet belopp, påför Skatteförvaltningen skatt eller rättar beslutet till den skattskyldiges nackdel (40 § i EgenBeskL). Om en skattedeklaration för skatter på eget initiativ lämnats in med bristfälliga eller felaktiga uppgifter eller inte alls lämnats in, påförs den skattskyldige skatteförhöjning i samband med att skatt påförs (37 § i EgenBeskL). Det finns närmare information om förseningsavgifter och skatteförhöjning i anvisningen Påföljdsavgifter för skatter på eget initiativ.

Den som anordnar ett lotteri ska inom utsatt tid deklarera och betala lotteriskatt på alla vinster som lottats ut och kan tas ut, även om de inte lösts in fram till denna tidpunkt. Om fristen för att ta ut en vinst ännu inte gått ut vid tidpunkten för skattebetalning och vinsten inte löses in, har den som anordnat lotteriet möjlighet att få tillbaka den skatt som betalats på de vinster som inte lösts in genom att rätta skattedeklarationen för skatter på eget initiativ för skatteperioden i fråga.

6.3 Bokföring

Enligt 26 § i EgenBeskL ska en bokföringsskyldig anordnare av ett lotteri utöver vad som föreskrivs i bokföringslagen lägga upp sin bokföring så att de uppgifter som behövs för att påföra skatt fås ur den. Enligt 27 § i EgenBeskL ska en skattskyldig som inte är bokföringsskyldig föra sådana anteckningar att de uppgifter som behövs för att påföra lotteriskatt fås ur dem.

För att skyldigheten att betala lotteriskatt och skattegrunden ska kunna verifieras på ett ställe, ska den skattskyldige föra bok över

• anordnade lotterier jämte reglerna för dem,
• tidpunkten för lottningen och den tidpunkt då vinsterna kunnat tas ut och när de senast ska lösas in,
• de vinster som delats ut vid varje dragning och deras värde, samt
• registreringarna av vinster och lotteriskatt i bokföringen.

Den skattskyldige ska lämna in en separat lotteriutredning enbart då Skatteförvaltningen framför en särskild begäran om en sådan.

6.4 Lotteriskattens avdragsgillhet i inkomstbeskattning 

Om anordnandet av lotteriet anknyter till förvärv eller bibehållande av skattepliktiga inkomster för den som anordnar lotteriet, är lotteriskatten en avdragbar utgift (7 § i NärSkL, 29 § i ISkL, 4 § i GårdsSkL). Anordnandet av ett lotteri kan anses ha en koppling till den näringsverksamhet som bedrivs av anordnaren av lotteriet till exempel då ett företag anordnar ett lotteri i syfte att marknadsföra produkter eller tjänster i anknytning till sin egen näringsverksamhet.

ledande skattesakkunnig Lauri Savander

skattesakkunnig Salla Madetoja