Beskattning av lotterier

I denna anvisning behandlas lotterier som omfattas av lotteriskattelagen och beskattningsrelaterade skyldigheter för den som anordnar lotterier. I anvisningen behandlas därtill lotterier och tävlingar som inte omfattas av lotteriskattelagen och vilkas priser utgör skattepliktig förvärvsinkomst eller lön för mottagaren. Anvisningen innehåller en sammanställning av exempel på tillämpligheten av lotteriskattelagen på lotterier och lotterier som inte omfattas av lotteriskatt.

Anvisningen har uppdaterats 10.12.2020, när till avsnitt 2.1.2 har tilläggas temporär förändringen av skattesatsen för lotteri som anses i 4 § 1 moment i lotteriskattelagen. Med lagändringen sänks den skattesats som tillämpas på lotterier som anordnas med ensamrätt temporärt från 12 % till 5,5 %. Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2021 och ska vara i kraft till utgången av 2021.

Skatteförvaltningen har gett en separat anvisning Om beskattning av pokerinkomster (dnr 1329/31/2008).

Syftet med anvisningen är att beskriva befintlig beskattningspraxis.

1 Allmänt om lotterier och beskattning av lotterier

Lotterier omfattas av lotterilagen (23.11.2001/1047) och lotteriskattelagen (26.6.1992/552). Lotterilagen innehåller bestämmelser om lotterier som förutsätter ett penningvederlag för deltagande. Lotteriskattelagen innehåller bestämmelser om lotteriskatt som betalas på lotterier enligt lotterilagen och så kallade andra lotterier enligt lotteriskattelagen. Lotteriskatt betalas inte med anledning av lotterier som inte omfattas av lotterilagen och lotteriskattelagen, utan vinster och priser av sådana lotterier är i regel skattepliktig förvärvsinkomst för mottagaren.

Den som anordnar ett lotteri är skyldig att betala lotteriskatt till staten på lotterier som anordnats enligt lotteriskattelagen i Finland. Om det finns flera anordnare, ansvarar var och en för hela skattebeloppet.

I 85 § i inkomstskattelagen (30.12.1992/1535) finns det bestämmelser om lotterivinsters skattefrihet i inkomstbeskattningen av vinstmottagaren. Enligt bestämmelsen är vinster från lotterier som avses i 2 § i lotteriskattelagen eller från lotterier som i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet anordnats i enlighet med dess lagstiftning inte skattepliktig inkomst för mottagaren. Vinster som kan anses som skälig ersättning för en prestation eller som kan betraktas som lön enligt lagen om förskottsuppbörd utgör dock skattepliktig inkomst för mottagaren.

Denna anvisning behandlar såväl lotterier som omfattas av lotteriskattelagen som lotterier som inte omfattas av lotteriskattelagen.  Därtill behandlar anvisningen beskattningsrelaterade skyldigheter för den som anordnar lotterier.

2 Lotterier enligt lotterilagen

2.1 Allmänt

Lotterilagen innehåller bestämmelser om anordnande av lotterier. Enligt 2 § i lotterilagen avses med lotteri en sådan verksamhet, där deltagandet sker mot vederlag och deltagarna har möjlighet att få en vinst med penningvärde som helt eller delvis beror på slumpen.

De lotterier som omfattas av lotterilagen utgörs av penning- och varulotterier, gissningstävlingar, bingo-, tippnings-, vadhållnings- och totospel, ställande av penningautomater och varuvinstautomater till allmänhetens förfogande, anordnande av kasinospel, spelkasinoverksamhet samt ställande av spelautomater och spelanordningar till allmänhetens förfogande.

Lotterier enligt lotterilagen får med de undantag som fastställts i samma lag anordnas enbart med tillstånd av en myndighet. Det finns information om lotteritillstånd på polisens webbsidor. Veikkaus Ab har ensamrätt för att anordna penninglotteri i Finland.

2.1.1 Varulotterier

Med varulotteri avses enligt 3a § i lotterilagen ett lotteri där deltagaren genom lottning eller på något annat därmed jämförbart sätt som beror på slumpen kan vinna varor eller present- eller köpkort som kan bytas ut mot varor eller tjänster.

Härmed avsedda avgiftsbelagda varulotterier och gissningstävlingar får enligt lotterilagen anordnas enbart av allmännyttiga sammanslutningar. Enligt 28 § i lotterilagen får varulotteri anordnas också av någon annan än den som erhållit lotteritillståndet. Om en sådan annan part ansvarar för anordnandet av lotterier, anses inkomsten av det praktiska anordnandet utgöra inkomst av skattepliktig näringsverksamhet.

Också en skolklass, en arbetsgemenskap eller en etablerad hobbygrupp kan anordna mindre lotterier eller minilotterier i form av varulotterier under de förutsättningar som framgår av 27 § i lotterilagen. Lotteritillstånd behövs inte för att anordna sådana lotterier.

Med mindre lotteri avses varulotterier som anordnas av en registrerad förening, en självständig stiftelse, en annan allmännyttig sammanslutning eller en skolklass, där lotternas sammanlagda försäljningspris är högst 2 000 euro och där försäljningen av lotterna och utdelningen av vinsterna sker vid samma tillställning.

Med minilotterier avses varulotterier som en arbetsgemenskap eller en etablerad hobbygrupp anordnar bland sina medlemmar i syfte att främja sin rekreations- eller hobbyverksamhet eller allmännyttiga verksamhet, där lotternas sammanlagda värde är högst 500 euro och där försäljningen av lotterna och utdelningen av vinsterna sker vid samma tillställning.

Reklam- eller marknadsföringslotterier som anordnas av företag utgör andra lotterier enligt 2 § i lotteriskattelagen, även om priset består av varor.

2.1.2 Beloppet på lotteriskatt vid lotterier enligt lotterilagen

Enligt 4 § i lotteriskattelagen uppgår beloppet på lotteriskatten till

• 12 % av lotteriintäkterna vid lotterier som anordnas med ensamrätt (5,5 % vid lotterier som anordnas år 2021). Med lotteriintäkt avses differensen mellan det sammanlagda beloppet av penninginsatserna och de utbetalda vinsterna till spelarna.
• 1,5 % av det sammanlagda faktiska försäljningspriset på lotter vid varulotterier och gissningstävlingar som ett allmännyttigt samfund anordnar enligt lotterilagen.
• 1,5 % av intäkterna av att ställa varuvinstautomater till förfogande. Med intäkter av varuvinstautomater avses det sammanlagda beloppet på penninginsatserna för att använda automaterna.
• 5 % av värdet på de sammanlagda vinsterna som delats ut vid bingospel, exklusive vinster som berättigar till nytt spel.

Lotteriskatt ska inte betalas om beloppet på den lotteriskatt som ska betalas understiger 50 euro per kalendermånad. Skatten betalas med en cents noggrannhet. Vad gäller till exempel varulotterier innebär detta att lotteriskatt inte ska betalas, om det faktiska försäljningspriset för lotterna understiger 3 333,33 euro (3 333,33 euro x 1,5 % = 50 euro).

2.2 Exempel på varulotterier och gissningstävlingar enligt lotterilagen

3 Andra lotterier

3.1 Lotterier enligt lotteriskattelagen

Förutom för lotterier enligt lotterilagen gäller lotteriskattelagen också för offentligt anordnade lotterier, gissningar, vadhållningar eller andra med dessa jämförbara förfaranden som helt eller delvis är beroende av slumpen och som i vinst kan ge pengar eller andra förmåner med penningvärde som inte kan anses som skälig ersättning för någon prestation eller betraktas som lön enligt lagen om förskottsuppbörd. Lotterier som inte omfattas av lotterilagen utgörs av bland annat offentliga lotterier som anordnas av företag, föreningar eller privatpersoner i Finland (se exempel 4 nedan).

Ofta förutsätts någon form av skenbar prestation för att delta i lotteriet. Sådana utgörs exempelvis av att besvara en enkät, ge rätt svar på några frågor, delta i ett mässevenemang, rekrytera nya medlemmar till en förening, ”gillamarkeringar” eller kommentarer i sociala medier eller en annan motsvarande aktivitet. Trots den skenbara prestationen omfattas erhållna vinster av lotteriskattelagen (se exemplen 5 och 6 nedan i punkt 3.2).

Tillämpning av lotteriskattelagen förutsätter att vinsten eller priset är helt eller delvis beroende av slumpen. Lottningen ska också uppfylla det så kallade kravet på offentlighet. Kravet på offentlighet uppfylls i följande alternativa situationer:

• Om i princip vem som helst kan delta i lotteriet eller om antalet deltagare inte begränsats på förhand eller
• Om det potentiella antalet deltagare i ett lotteri som riktats till en viss avgränsad grupp är tillräckligt stort, åtminstone upp till flera hundra deltagare (se exempel 7 i punkt 3.2 nedan).

Det faktiska antalet deltagare i lotterierna är inte i någon av ovan nämnda situationer av betydelse när man bedömer om kravet på offentlighet uppfylls.

3.1.1 Beloppet på lotteriskatt vid andra lotterier

Beloppet på lotteriskatten är vid andra lotterier enligt lotteriskattelagen 30 procent av det sammanlagda värdet på vinsterna. Skatten betalas med en cents noggrannhet. Lotteriskatt ska inte betalas om beloppet på den lotteriskatt som ska betalas understiger 50 euro per kalendermånad. Följaktligen är det inte nödvändigt att betala lotteriskatt på andra lotterier enligt lotteriskattelagen, om värdet på de utdelade vinsterna understiger 166,66 euro per månad (166,66 euro x 30 % = 50 euro).

Om den som anordnar lotteriet under samma månad anordnar flera separata lotterier för vilka skatten sammanlagt uppgår till minst 50 euro, ska skatten betalas även om skatten för ett enskilt lotteri under en kalendermånad understiger 50 euro och lotterierna sinsemellan är olika.

3.1.2 Värdet på vinsten

När beloppet på lotteriskatten räknas ut utgörs värdet på vinsten av vinstbeloppet eller det momspliktiga anskaffningspris för varan eller nyttigheten vilket den som anordnat lotteriet betalat. Som anskaffningspris anses det av anordnaren betalda priset efter avdrag av sedvanliga mängd-, kontant- eller andra rabatter. I beskattningspraxis har en rabatt på 5–10 procent ansetts sedvanlig. Rabatten kan vara större än så. Den som anordnar lotteriet ska på begäran ge en utredning över den erhållna rabatten. Såsom vinstens värde betraktas föremålets eller nyttighetens pris inklusive moms, oberoende av om den som anordnat lotteriet har rätt att i momsbeskattningen dra av den moms som ingår i anskaffningspriset (HFD 2007:32).

Om vinsten erhållits vederlagsfritt eller om anskaffningspriset inte kan fastställas, värderas vinsten till dess sannolika överlåtelsepris. Överlåtelsepriset utgörs av det pris som anordnaren av lotteriet hade fått om vinsten sålts mellan oberoende parter (gängse värde på vinsten). Det sannolika överlåtelsepriset har använts bland annat i fall där den som anordnat lotteriet fått vinsten till exempel av importören eller tillverkaren till ett pris som är klart lägre än gängse värde på grund av det reklamvärde som ingår i vinsten eller om den som anordnat lotteriet tillverkat vinsten själv (se exemplen 4, 9 och 10 i punkt 3.2 nedan).

3.2 Exempel på andra lotterier

4 Internationella situationer

4.1 Lotterier som anordnats i Finland

Lotteriskatt betalas på lotterier som anordnats i Finland. Det innebär att finländsk lagstiftning tillämpas på lotterierna (bland annat lotteriskattelagen och konsumentskyddslagen).

I allmänhet anses det att lotterier anordnats där den som anordnar lotteriet är belägen eller bor. När man fastställer i vilket land ett lotteri anordnas spelar också frågan enligt vilket lands lagstiftning lotterierna anordnas in. Lotterier anses vara anordnade i Finland alltid då dragningen äger rum i Finland.

Det anses alltid också att lotterier anordnats i Finland då lotterierna är riktade till personer som bor i Finland och lotteriet marknadsförs i Finland. Så är fallet bland annat då lotterier marknadsförs i Finland och lotteriets regler och det övriga materialet är på finska eller på finska och svenska. I det fallet är det inte av betydelse om den som anordnar lotteriet är en finländare eller utlänning och inte heller var dragningen äger rum.

Om ett lotteri är riktat till en viss annan stat eller om deltagandet och dragningen sker i denna andra stat, är det möjligt att anse att lotteriet anordnats i denna andra stat. Denna princip kan tillämpas också på lotterier på internet.

Tillståndspliktiga lotterier kan anses ha anordnats där spelarna kan delta i lotteriet. Vid lotterier på internet ska den som anordnar lotteriet vid behov begränsa möjligheten att delta enbart till de stater där lotterierna i fråga inte är tillståndspliktiga eller där anordnaren har tillstånd att anordna lotterier.

4.2 Exempel på internationella situationer

5 Lotterier som inte omfattas av lotteriskattelagen

5.1 Priset eller vinsten är skattepliktig inkomst för mottagaren

Om ett pris eller en vinst inte omfattas av lotteriskattelagen eller inte erhållits i ett lotteri som anordnats enligt lagstiftningen i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, är priset eller vinsten skattepliktig förvärvsinkomst för mottagaren. Mottagaren ska i dessa fall deklarera priset eller vinsten i skattedeklarationen.

Ett pris eller en vinst är skattepliktig inkomst för mottagaren till exempel om:

• priset eller vinsten är ett vederlag för utfört arbete eller en annan prestation,
• priset eller vinsten fås av arbetsgivaren,
• vinsten inte grundar sig på slumpen,
• det inte handlar om så kallat offentligt lotteri (se exempel 15 nedan),
• priset har erhållits för en prestation i en tävling,
• vinsten har erhållits i strid med den finländska lagstiftningen om lotterier som anordnas i Finland eller
• vinsten har erhållits i ett lotteri som anordnats i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

5.2 Tävlingspriser som inte erhållits i ett anställningsförhållande

Till exempel priser som erhållits i fråge- och pilkfisketävlingar eller andra tävlingar utgör skattepliktig förvärvsinkomst för mottagaren, om denne erhållit priset för en placering eller en prestation. Mottagaren ska i dessa fall deklarera priset eller vinsten i skattedeklarationen. Tävlingsarrangören anmäler priserna och vinsterna under prestationsslag H4 i årsanmälan (arbetsgivarens eller prestationsbetalarens årsanmälan, VEROH 7801r) (se exempel 16 nedan i punkt 5.4). Årsanmälan ska lämnas in endast om priset eller vinsten har ett värde på minst 100 euro.

Priser i konsttävlingar enligt 83 § i inkomstskattelagen är skattefria. Också varupriser i skolelevstävlingar enligt 84 § är skattefria. Med skolelevstävlingar avses idrottstävlingar som anordnats för skolelever eller andra tävlingar som grundar sig på kunskap och färdighet. Skattefriheten gäller inte penningpriser eller priser som kan jämställas med pengar, såsom gåvokort.  Med skolelevstävlingar avses inte till exempel priser som getts eller lottats ut bland skolelever som gör studiebesök i ett bolag.

Ett pris som delats ut eller lottats ut i en försäljningstävling eller annan tävling som anordnats för anställda hos ett annat företag (t.ex. hos en återförsäljare) är skattepliktig förvärvsinkomst för mottagaren. Ett sådant pris ska meddelas i årsanmälan under prestationsslag H4 i punkten Beloppet av penninglön/prestationen oberoende av om det handlar om pengar eller en vara.

5.3 Lotterier och tävlingar som arbetsgivaren anordnat för sina anställda

Priser som erhållits vid lotterier som anordnats av en arbetsgivare inom arbetsgemenskapen är i regel lön, eftersom ett anställningsförhållande är en förutsättning för deltagande. Detta gäller också lotterier som anordnas inom en koncern. Också priser som lottas ut vid försäljnings-, kundrekryterings- och initiativtävlingar eller andra tävlingar som anordnats av arbetsgivaren är skattepliktig inkomst för mottagaren (se exempel 17 nedan i punkt 5.4).

Ett prisföremål av ringa värde som arbetstagaren fått av arbetsgivaren i samband med en idrottsdag eller en konditionstävling som anordnats för personalen eller i ett lotteri vid ett annat personalevenemang anses utgöra en skattefri förmån enligt 69 § 1 mom. 4 punkten i inkomstskattelagen. Dylika skattefria prisföremål kan ha ett värde på högst 100 euro.

Skattepliktiga priser som erhållits inom ramen för ett anställningsförhållande meddelas under prestationsslag P eller 1 i årsanmälan (7801r). Priser som getts i annan form än pengar behandlas som en naturaförmån och meddelas i årsanmälan under punkten Annan förmån. Arbetsgivaren ska också verkställa förskottsinnehållning på värdet på priset, om priset utgörs av pengar eller om penninglön betalas ut till en anställd som får ett varupris.

5.4 Värdet på vinst som ska beskattas som förvärvsinkomst

Värdet på ett pris eller en vinst som erhållits i ett anställningsförhållande eller som ska behandlas som annan skattepliktig förvärvsinkomst utgörs av dess gängse värde. Som gängse värde ses det pris som skulle erhållas om vinsten eller priset såldes mellan oberoende parter.

Om mottagaren inte har någon användning för det mottagna prisföremålet och det är svårt att omsätta det i pengar, kan föremålets värde jämkas om den skattskyldige lämnar in en utredning angående det i sin egen beskattning.

5.5 Exempel på lotterier och tävlingar som inte omfattas av lotteriskatt

6 Hur lotteriskatt betalas och deklareras

6.1 Ansvaret för lotteriskatt

Den som anordnar ett lotteri är skyldig att betala lotteriskatt (3 § i lotteriskattelagen). Ansvaret för lotteriskatten kan inte överföras till en annan part med ett separat avtal, såsom till exempel till den person som vunnit i lotteriet.

Om flera anordnare arrangerar ett lotteri tillsammans, ansvarar var och en för hela skattebeloppet. Även om den kalkylmässiga andelen av lotteriskatten för varje lotterianordnare med solidariskt ansvar understiger 50 euro, ska lotteriskatt betalas om skattebeloppet sammanlagt uppgår till minst 50 euro.

Den som anordnar lotteriet ska på begäran av Skatteförvaltningen ge en utredning över betalningen av lotteriskatt också i det fallet att skatten betalats av en annan anordnare med solidariskt ansvar.

6.2 Betalningar och anmälningar

Lotteriskatt är en skatt som betalas på eget initiativ, det vill säga en skatt som den skattskyldige själv räknar ut och betalar på eget initiativ. Lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (EgenBeskL) innehåller bestämmelser om beskattningsförfarandet för lotteriskatt och ändringssökande.

Som den kalendermånad för vilken skatt ska betalas anses den månad:

• då intäkten ska bokföras enligt bokföringsbestämmelserna,
• under vilken tiden för anordnande av ett varulotteri gått ut,
• under vilken ett bingoevenemang anordnats eller
• under vilken vinsten från ett lotteri som avses i 4 § 4 mom. i lotteriskattelagen (andra lotterier) kunnat tas ut.

Också en utländsk sammanslutning som anordnar ett lotteri i Finland ska ha ett FO-nummer för att lämna in en skattedeklaration för skatter på eget initiativ. Om ett lotteri anordnas av en fysisk person, ska personbeteckning anmälas i stället för FO-nummer.

Deklarationsperioden för lotteriskatt är alltid en kalendermånad.

Lotteriskatt deklareras och betalas senast på den allmänna förfallodagen, det vill säga den 12:e, i den andra månaden efter ovan avsedda kalendermånad. Om den allmänna förfallodagen infaller på en lördag, söndag eller annan helgdag, flyttas förfallodagen till följande vardag. Uppgifter som gäller lotteriskatt anmäls med en skattedeklaration för skatter på eget initiativ.

En skattedeklaration för skatter på eget initiativ innehåller följande uppgifter:

• FO-nummer för den som anordnar lotteriet
• Kod 10 för lotteriskatt
• Redovisningsmånad och år för vilken lotteriskatt betalas (redovisningsmånaden antecknas med månadens nummer och året som ett fyrsiffrigt tal)
• Beloppet på den lotteriskatt som ska betalas

Skattedeklarationen ska lämnas in elektroniskt. På särskilda grunder kan Skatteförvaltningen godkänna att anmälan lämnas in i pappersform. Om skattedeklarationen lämnas in för sent, påför Skatteförvaltningen en förseningsavgift för den skattskyldige. Förseningsavgiftens belopp regleras i 36 § i EgenBeskL.

I 40 § och 41 § i EgenBeskL föreskrivs om påförande av lotteriskatt. Om lotteriskatt deklarerats till för litet belopp eller om skatt av någon annan orsak påförts till för litet belopp, påför Skatteförvaltningen skatt eller rättar beslutet till den skattskyldiges nackdel. Ändringssökande regleras i 10 kap. i EgenBeskL.

Om en skattedeklaration för skatter på eget initiativ lämnats in med bristfälliga eller felaktiga uppgifter eller inte alls lämnats in, påförs den skattskyldige skatteförhöjning i samband med att skatt påförs. Det finns närmare information om förseningsavgifter och skatteförhöjning i Skatteförvaltningens anvisning Påföljdsavgifter för skatter på eget initiativ (dnr A18/200/2017, 16.1.2017).

Ett fel på en skattedeklaration för skatter på eget initiativ som gäller lotteriskatt rättas genom att man lämnar in en ersättande deklaration för den skatteperiod där felet finns. Med en ersättande skattedeklaration ges alla uppgifter som gäller lotteriskatt på nytt och till korrekta belopp. Detta rättelseförfarande gäller också skatteperioder som upphört före år 2017.

Den som anordnar ett lotteri ska inom utsatt tid anmäla och betala lotteriskatt på alla vinster som lottats ut och kan tas ut, även om de inte lösts in fram till denna tidpunkt. Om fristen för att ta ut en vinst ännu inte gått ut vid tidpunkten för skattebetalning och vinsten inte löses in, har den som anordnat lotteriet möjlighet att få tillbaka den skatt som betalats på de vinster som inte lösts in genom att rätta skattedeklarationen för skatter på eget initiativ för skatteperioden i fråga.

Det finns närmare uppgifter om deklaration och betalning av lotteriskatt på skatt.fi i anvisningen Deklaration och betalning av skatter på eget initiativ.

Det finns närmare information om deklaration av vinster och priser som inte omfattas av lotteriskatt utan som ska betraktas som förvärvsinkomst i ifyllningsanvisningarna för årsanmälan 7801r.

6.3 Bokföring

Enligt 26 § i EgenBeskL ska en bokföringsskyldig anordnare av ett lotteri utöver vad som föreskrivs i bokföringslagen lägga upp sin bokföring så att de uppgifter som behövs för att påföra skatt fås ur den. Enligt 27 § i EgenBeskL ska en skattskyldig som inte är bokföringsskyldig föra sådana anteckningar att de uppgifter som behövs för att påföra lotteriskatt fås ur dem.

För att skyldigheten att betala lotteriskatt och skattegrunden ska kunna verifieras på ett ställe, ska den skattskyldige föra bok över

• alla anordnade lotterier jämte reglerna för dem,
• dragningstidpunkten och den tidpunkt då vinsterna kunnat tas ut och när de senast ska lösas in,
• de vinster som delats ut vid varje dragning och deras värde samt
• registreringarna av vinster och lotteriskatt i bokföringen.

Den skattskyldige ska lämna in en separat lotteriutredning till Skatteförvaltningen enbart då Skatteförvaltningen framför en separat begäran om en sådan.
 

Lauri Savander
ledande skattesakkunnig

Annukka Talvitie
överinspektör