Arbetstagarens frivilliga motions- och kulturverksamhet som skattefri förmån

Arbetstagarens sedvanliga och frivilliga rekreations och kulturverksamhet som arbetsgivaren ordnar har från början av år 2009 stadgats som skattefri förmån (946/2008). Det skäliga maximibeloppet för frivillig verksamhet är 400 euro per år. Till användning av frivilliga motions- och kulturtjänster ansluter sig likväl vissa begränsningar.

1.Rekreations- och hobbyverksamhet som arbetsgivaren ordnar

I 69 § 1 mom. 4 punkten i inkomstskattelagen har sedvanlig och frivillig rekreations- och hobbyverksamhet som ordnas för hela personalen stadgats som skattefri förmån. Förutsättningen för skattefriheten är att arbetsgivaren har ordnat verksamheten, med andra ord arbetsgivaren väljer sättet och tidpunkten för rekreations- och hobbyverksamheten.

Motion och kultur utgör en del av den här rekreations- och kulturverksamheten som arbetsgivaren ordnar. Arbetsgivaren kan ordna sådana själv kollektivt (inom organisationen) till exempel så, att man utrustar en motionssal eller reserverar sal för lagsport till exempel en gång i veckan vid en viss tidpunkt. Behandling i beskattningen av rätten att använda periodreserveringar av tennis-, badminton- m.m. plan som arbetsgivaren ordnat för personalen bedöms enligt ISL 69 § 1 mom. 4 punkten, om möjligheten att reservera turer har ordnats så, att hela personalen kan i verkligheten utnyttja förmånen till exempel så, att reserveringen har begränsats till 1 – 2 turer på en gång.

Arbetsgivaren kan också ordna kollektiv motions- och kulturverksamhet genom att anställa en idrottsinstruktör som arbetar i arbetsgivarens egna lokaliteter eller skaffa säsongkort till idrotts- eller kulturevenemang, som kan utnyttjas av samtliga anställda. Motionstjänster kan även köpas från en utomstående serviceproducent. Arbetsgivaren har också kunnat ge arbetstagarna möjlighet till arbetstagarens frivilliga verksamhet genom att ge motionssedlar.

Avgifter för hobbyverksamhet som löntagaren själv valt och som arbetsgivaren betalt mot kvitto utgör alltid skattepliktig inkomst.

2.Frivillig verksamhet

Från och med början av år 2009 betraktas som verksamhet som arbetsgivaren ordnar även sådan i det nya 65 § 5 mom. i inkomstskattelagen avsedd arbetstagarens frivilliga motions- och kulturverksamhet som arbetsgivaren erbjuder. Med frivillig verksamhet avses att arbetstagaren kan ägna sig åt aktiviteterna vid en tidpunkt som han eller hon valt själv och välja plats och sätt bland flera olika alternativ. Förmånen erbjuds av arbetsgivaren då arbetsgivaren har ordnat förmånen för arbetstagaren, dvs. ingått avtal med en serviceproducent eller med verksamhetens förmedlare samt betalat kostnaderna av förmånen eller en del av dem till utomstående.

Utanför frivillig verksamhet faller sådana gemensamma rekreations- och hobbytillställningar som arbetsgivaren ordnar för hela personalen, liksom idrotts- och kulturstillställningar och evenemang. Dessa gemensamma tillställningar uppskattas också i fortsättningen på basis av 69 § 1 mom. 4 punkten i inkomstskattelagen.

Skäligheten av kollektiva förmåner som arbetsgivaren ordnar bedöms separat och dessa tillställningar ska såväl till kostnader och till antalet vara sedvanliga och skäliga.

3.Sättet för ordnande av förmånen

Arbetsgivaren kan välja sättet för ordnande av frivillig förmån bland flera alternativ. Förutsättningen för skattefriheten är, att förmånen bjuds av arbetsgivaren, med andra ord arbetsgivaren ingår avtal med serviceproducenten om användning av visst betalmedel eller alternativt betalar direkt till den som tillhandahåller eller förmedlar verksamheten. Dessutom måste man kunna identifiera arbetstagaren då förmånen används. Sättet för ordnande av förmånen kan således vara en motions- och kultursedel och fritidssedel eller något annat betalsystem, såsom till exempel smartkort och olika interaktiva system och mobila tjänster, i samband med vilka man försäkrar sig om arbetstagarens identitet.

(Den sista satsen i det första stycket har ändras 7.1.09 Arbetstagarens frivilliga motions- och kulturverksamhet som skattefri förmån (anvisning 18/31/2009) att lyda som följer: Arbetsgivaren kan välja sättet för ordnande av frivillig förmån bland flera alternativ. Förutsättningen för skattefriheten är, att förmånen bjuds av arbetsgivaren, med andra ord arbetsgivaren ingår avtal med serviceproducenten om användning av visst betalmedel eller alternativt betalar direkt till den som tillhandahåller eller förmedlar verksamheten. Dessutom måste man kunna identifiera arbetstagaren då förmånen används. Sättet för ordnande av förmånen kan vara till exempel sedlar som är avsedda för motion och kultur och kombinationer av dessa eller något annat betalsystem, såsom till exempel smartkort och olika interaktiva system och mobila tjänster, i samband med vilka man försäkrar sig om arbetstagarens identitet.) 

Förmånen omfattar även sedlar som olika serviceproducenter tillhandahåller, då de endast berättigar till sådana motions- och kulturevenemang som avses i föreskriften. Sådana är till exempel serviceproducenter som förmedlar biljetter till konsert och idrottstävlingar.

Om betalningsmedlet är en sedel eller annat motsvarande betalningssystem, får man inte med den skaffa sådana seriebiljetter, vilkas användare inte senare kan konstateras. Med betalningsmedlet kan således skaffas endast enskilda tjänster eller personliga seriebiljetter.

Även avtal mellan två parter direkt med en motions- eller kulturinrättning kan omfattas av frivillig motions- och kulturverksamhet. Arbetsgivaren kan direkt ingå ett avtal om sina arbetstagares motionsmöjligheter med motions- eller kulturstället. Förutsättningen för förfarandet är att serviceproducenten fakturerar arbetsgivaren för användning av förmånen. Förfarandet kan skötas även på annat motsvarande sätt med den förutsättning att penningrörelsen sker mellan arbetsgivaren och tjänstleverantören.

Såsom verksamhet som arbetsgivaren erbjuder kan inte godkännas sådant förfarande, där arbetsgivaren betalar arbetstagaren pengar mot arbetstagarens kvitton över sin hobbyverksamhet. Prestation som i form av pengar betalts till arbetstagaren utgör skattepliktig löneinkomst, på vilken förskottsinnehållning ska verkställas.

4.Sedvanlig motionsverksamhet

Skattefri motionsförmån gäller sådana motionsformer som finländarna i allmänhet utövar. Såsom sedvanlig motionsverksamhet kan betraktas till exempel besök på gym och i simhallar samt handledda motionstimmar, såsom jumpa, joga och dans liksom även andra individuella grenar, liksom ridning, golf, bowling, orientering och slalom. Såsom sedvanlig motionsverksamhet kan dessutom betraktas lagmotion, såsom innebandy och volleyboll. Exempelförteckningen ovan är inte uttömmande.

Förmånen är avsedd för att understödja arbetstagarens egen aktiv motion, inte till exempel för babysimning eller solarium. Som aktiv motion betraktas inte heller massage, så att sedeln eller annat betalningssystem är inte avsett för betalning av kostnader för dessa.

Arbetsgivaren kan likväl på något annat sätt ordna massage åt sina anställda såsom skattefri förmån. Arbetsgivaren kan i form av rekreationsverksamhet till arbetsplatsen bekosta en massör, vars tjänster personalen kan använda, eller ingå ett avtal med massagetjänsternas producent om personalens besök. Fysioterapi som företagsläkaren ordinerat kan utgöra skattefri företagshälsovård. Förmånernas kostnader ska vara rimliga. I fråga om kollektiva förmåner som arbetsgivaren har anordnat har något exakt eurobelopp bestämts.

Man ska ändå lägga märke till, att om arbetstagaren på eget initiativ besöker en massör eller fysioterapeut och arbetsgivaren ersätter till arbetstagaren fakturan som denne redan har betalt, är det inte frågan om verksamhet som arbetsgivaren har ordnat. Arbetsgivaren ersätter då löntagarens levnadskostnader och fakturans belopp utgör lön.

Idrottsföreningarnas motionsavgifter hör till motionsverksamhet, om avgiften berättigar till användning av föreningens motionstjänster. Sådana medlemsavgifter samt anslutnings- och understödsavgifter till idrottsföreningar som inte direkt berättigar till motionstjänster anses utgöra levnadskostnader som inte kan ersättas skattefritt.

5.Sedvanlig kulturverksamhet

Då sedvanlig kulturverksamhet uppskattas, tas evenemangets huvudsakliga syfte och karaktär i beaktande, med andra ord varför evenemanget eller tillställningen har ordnats och hurudan är dess huvudsakliga karaktär. För att evenemanget skulle vara skattefritt ska den vara en tillställning på konstens område. Om evenemanget har huvudsakligen kommersiell karaktär, kan den inte godkännas som sådan skattefri kulturverksamhet som avses i föreskriften.

Såsom skattefri frivillig kulturverksamhet kan betraktas den skattskyldiges besök på museer, teater, opera, biografer, konserter, konstutställningar eller andra motsvarande evenemang eller tillställningar med anknytning till olika konstområden.  Såsom andra motsvarande evenemang eller tillställning med anknytning till olika konstområden betraktas evenemang eller tillställningar som ansluter sig till filmkonst, litteraturkonst, bildkonst, formgivningskonst, estradkonst, byggkonst, tonkonst, danskonst, fotokonst och cirkuskonst. Skattefriheten gäller för inträde till de ovan nämnda evenemang eller tillställningar inom olika konstområden.

Om kulturtjänster kan skaffas med seriebiljett som till exempel teater och biografer allmänt använder, ska arbetsgivaren sörja för att arbetstagaren har endast sådana personliga seriebiljetter för vilkas vidkommande arbetstagarens identitet kan kontrolleras då biljetten används.

Besök i vetenskapscenter och på idrottsevenemang betraktas som kulturevenemang, av vilken anledning den ovan nämnda verksamheten omfattas av skattefriheten.

Som skattefri, frivillig verksamhet för arbetstagaren kan också betraktas frivilligt deltagande i handledda, aktivitetsbaserade konstkurser. Sådana är till exempel kurser inom filmkonst, litteraturkonst, bildkonst, formgivningskonst, estradkonst, byggkonst, tonkonst, danskonst, fotokonst och cirkuskonst. För att de ovan nämnda kurserna inom konstområden skulle kunna omfattas av skattefriheten förutsätts det att verksamheten genomförs i form av verkstadsverksamhet där verksamheten är handledd med utgångspunkt i deltagarnas egen aktivitet. Materialanskaffning för sådana kurser omfattas likväl inte av skattefriheten. Språkutbildning eller konstkurser som kan användas som en del av examen eller som är examensinriktade omfattas inte heller av tillämpningsområdet för kulturverksamhet.

Yrkeskunnigheten upprätthållande och utvecklande språkundervisning som bifts i arbetsgivarens intresse har i beskattningspraxisen likväl betraktats som skattefri personalförmån, även om den inte anses utgöra frivillig kulturverksamhet. Arbetsgivaren kan dessutom i form av kollektiv rekreation ordna till exempel en språkkurs inom ramen för en personalklubb.

Konsert omfattas i huvudsak av skattefri kulturverksamhet. Inträdesavgifter till nattklubbar, dansbanor och restauranger omfattas likväl inte av tillämpningsområdet för skattefri frivillig kulturverksamhet, även om musiker eller orkester skulle uppträda i tillställningen, eftersom huvudsyftet inte är då att lyssna på musik.

Skattefriheten omfattar inte besök på mässor, eftersom de anordnas i huvudsak i kommersiell syfte.

Skattefri frivillig kulturverksamhet omfattar inte mat- eller dryckkultur, liksom kockkurser och provsmakning av viner, eftersom tillställningarna inte anses vara sådana tillställningar inom konstens område som i föreskriften har förutsatts. Med samma grund omfattas inte heller besök på nöjesparker inte av momentets tillämpningsområde.

Varuanskaffningar, liksom anskaffning av böcker eller sportartiklar och hyrning av produkter, liksom hyrning av videofilmer, förblir utanför lagens tillämpningsområde.

Arbetsgivaren kan också i fortsättningen anordna för sina anställda kollektiv rekreations- och hobbyverksamhet i enlighet med ISL 69 § 1 mom. 4 punkten, förutsatt att verksamheten är sedvanlig och skälig. På grund av detta kan de ovan nämnda tillställningarna, som inte anses omfattas av arbetstagarens frivilliga kulturverksamhet, kan vara skattefria personalförmåner då arbetsgivaren ordnar dem.

6.Kostnadernas skälighet

Det skattefria maximibeloppet för förmån i samband med frivillig kultur- och motionsverksamhet är 400 euro om året. Förmånen ingriper både motions- och kulturverksamheten och i bestämmelsen har inte uppställts gränser för hur beloppet fördelas mellan motions- och kulturtjänsterna. Arbetsgivaren kan således avgöra, hur totalbeloppet fördelas mellan de olika grenarna eller om det ska användas endast för den ena verksamhetsformen. Även arbetstagaren kan inverka på fördelningen till exempel då en kombinerad sedel används.

Värdet på den skattefria förmånen ska räknas ut för varje arbetsgivare. Då  69 § i inkomstskattelagen tillämpas, har man såsom personalförmån som fåtts från arbetsgivaren i allmänhet betraktat även förmån som har fåtts från ett annat bolag inom samma koncern (Skattestyrelsens anvisning om beskattning av personalförmåner Dnr 10126/33/84). Således är det också motiverat att anse, att förmånerna som arbetstagaren fått från koncernens olika bolag räknas ihop då maximibeloppet om 400 euro tillämpas till exempel då arbetstagaren under skatteåret är samtidigt eller under flera efter varandra följande tidsfrister anställd hos flera bolag inom samma koncern. Om arbetstagaren däremot byter arbetsplats mitt under året eller om han har ett annat arbete på deltid, behöver den utomstående arbetsgivaren inte följa upp förmånsbeloppet som den andra eller den tidigare arbetsgivaren har gett arbetstagaren.

Om arbetsgivaren erbjuder arbetstagaren frivillig motions- och kulturverksamhet till ett värde som överskrider 400 euro, anses den överskridande delen utgöra arbetstagarens skattepliktiga löneinkomst på vilken arbetsgivaren ska verkställa förskottsinnehållning. För den överskridande delen betalas likväl varken arbetsgivares socialskyddsavgift med stöd av 4 § i lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift eller sjukförsäkringens sjukvårdsavgift med stöd av 11 kap. 2 § i sjukförsäkringslagen.

Om arbetsgivaren uppbär från arbetstagaren en del av förmånens värde, räknas löntagarens egen andel av betalningen inte med i kostnadernas maximibelopp. Arbetsgivaren ska ordna uppföljning per arbetstagare så, att förmånernas årliga belopp och eventuell ersättning som uppburits från arbetstagaren kan utredas i efterhand.

Maximibeloppet täcker alla tjänster som avser frivillig motions- och kulturverksamhet oberoende av betalningssättet. Till maximibeloppet ingår således tjänster som skaffats med såväl sedel som andra betalningsmedel liksom även avtal mellan två parter som arbetsgivaren ingått med serviceproducent, på grund av vilka avtal arbetsgivaren kan själv hobbyverksamheten och tidpunkten då den används.

Arbetsgivaren har kommit överens med en simhall om, att de anställda kan besöka simhallen en gång i veckan vid en tidpunkt som de själv får välja. Biljetten till simhallen kostar 5 €/gång, så att den årliga kostnaden blir 250 euro. Till betstagaren kan utöver detta ges till exempel sedlar till ett värde om 140 euro.

Skäligheten av kollektiv motions- och rekreationsverksamhet som arbetsgivaren ordnar uppskattas separat. Således behöver kostnader för arbetsplatsens gemensamma motionsdagar och teaterbesök e.d. kostnader inte tas i beaktande då maximibeloppet för frivillig verksamhet beräknas. T.ex. kostnaderna för motion som sker på arbetsgivarens egen gym behöver inte inräknas i maximibeloppet. Kollektiva förmåner har inte någon tydlig övre gräns i euro.

7.Hela personalen måste ha möjlighet till frivillig förmån

En förutsättning för skattefrihet för samtliga personalförmåner är, att förmånen kan kollektivt användas i lika form av alla arbetstagare. Förmånen kan ges skattefritt även tidigare arbetstagare som redan gått på pension. Som grund för skattefriheten räcker att alla intresserade får frivillig motions- och kulturförmån. Även om en del av personalen inte skulle utnyttja möjligheten, är förmånen skattefri för dem som använder förmånen.

Från kollektivt erbjudande kan avvikas endast av motiverad orsak. Såsom godtagbar orsak som berättigar till en sådan avvikelse kan betraktas begränsningar som baserar sig på arbetstiden. Arbetsgivaren kan förknippa rätten att använda förmånen med arbetsförhållandets minsta varaktighet. Arbetsgivaren behöver inte ge skattefri förmån till exempel för arbetstagarens arbete på provtid eller till tillfälliga arbetstagare, liksom rusningshjälp. Förmån behöver inte heller ges en arbetstagare som är på moderskapsledighet eller annan motsvarande familjeledighet, ej heller personer som är på alterneringsledighet eller som har permitterats. Arbete på deltid tillåter likväl inte att skattefri förmån inte erbjuds. I fråga om arbete på deltid kan arbetsgivaren likväl relatera förmånens belopp till arbetstagarens arbetstid. Arbetsgivaren får efter egen önskan erbjuda frivillig verksamhet skattefritt åt ovan nämnda arbetstagare.

Om arbetsgivaren har verksamhetsställen på olika orter, kan ordningssättet avvika regionalt. Sättet för ordnande av förmånen kan således vara olika på olika orter, om bara kostnaderna för förmånen som samtliga arbetstagare får är lika stora.

8.Endast för arbetstagarens bruk

Arbetsgivaren kan frivillig förmåns endast till arbetstagare i sådant anställningsförhållande som avses av lagen om förskottsuppbörd. Förmånen är endast avsedd för arbetstagarens personliga bruk. Biljetter, sedlar och andra betalningsarrangemang ska således vara personliga. 

Betalningsarrangemanget ska således, oberoende av betalningssättet, vara identifierade med arbetstagarens namn eller på något annat sätt så, att arbetstagaren kan identifieras då den används. Identifiering kan ske till exempel på basis av en nummerserie. Om arbetsgivaren använder nummerserier för identifiering av betalningsmedlet, ska man på biljetten senast då den används antecknas namnet, för att sedeln kan hänföras till användaren.

Om till exempel familjemedlemmarna kan använda förmånen, utgör dess hela belopp lön. Förmånen anses likaså utgöra skattepliktig löneinkomst, om arbetsgivaren överlåter till arbetstagaren anonyma betalningsmedel och arbetsgivaren inte kan identifieras av dem.

9.Serviceproducentens kontrollskyldighet

då skattefri förmån används, måste serviceproducenten kunna försäkra sig om, att förmånen används av den person som förmånens utgivare bestämt. Serviceproducenten ska därför alltid identifiera den som använder tjänsten och med tillräcklig noggrannhet försäkra sig om användarens identitet. Användarens identitet kan kontrolleras till exempel med identitetsbevis. Såsom tillräckligt bevis kan även betraktas underskriften som antecknas i verifikatet som serviceproducenten behåller samt personlig identifikation då betalkort används. Också då, om serviceproducenter misstänker missbruk, ska identiteten bevisas med identitetskort.

Kontrollskyldigheten ska i praktiken ingå i avtalet mellan arbetsgivaren och serviceproducenten samt i avtalet mellan ett företag som tillhandahåller allokerad betalningsmedel och företaget som tillhandahåller motions- och kulturtjänster och å andra sidan i anvisningarna som ges arbetstagaren.

10.Pengar får inte ges tillbaka mot betalmedel

Sedel eller andra betalningsmedel kan inte förvandlas till pengar. Även om betalningsmedlets nominella värde skulle vara större än värdet av den köpta tjänsten, får man inte ge pengar tillbaka mot betalningsmedlet. I detta avseende motsvarar användningen av betalningsmedlet som används för frivillig verksamhet användning av lunchsedel.

11.Bolagets delägare samt rörelseidkare och yrkesutövare

Alla skattefria personalförmåner utgör i huvudsak förmåner som arbetsgivaren ordnat för löntagaren genom vilka förmåner arbetsgivaren kan främja arbetstagarnas orkande i arbetet och förbättra deras prestationsförmåga, liksom även motivera sina arbetstagare och öka arbetstrivseln.
 
Aktiebolagets och personbolagets (öppet bolag och kommanditbolag) delägare som arbetar i bolaget kan likväl lyfta penninglön eller naturaförmåner för sitt arbete. En sådan delägare kan således även få frivillig kultur- och motionsverksamhet skattefritt på samma sätt som de övriga löntagare. Man kan med samma grund i samband med prestationer som avses i 13 § 1 mom. 2 punkten i lagen om förskottsuppbörd bjuda på frivillig verksamhet skattefritt. Således kan till exempel bolagets verkställande direktör och förvaltningsorganens medlemmar få förmånen skattefritt, om de får från bolaget sådan lön som avses i lagen om förskottsuppbörd.

En rörelseidkare eller yrkesutövare (firmaföretagare) kan däremot inte vara sin egen arbetsgivare. Då är inte heller kostnader för frivillig motions- och kulturverksamhet skattefria för personen i fråga. Enligt näringsskattelagen är utgifterna för sedlar som är avsedda för motions- och kulturverksamhet, som en rörelseidkare och yrkesutövare har skaffat för eget bruk, inte avdragbara kostnader och rörelseidkaren och yrkesutövaren kan inte dra av dem i beskattningen.

Om rörelseidkaren eller yrkesutövaren har arbetstagare, kan han eller hon själv delta i kollektiva rekreations- och hobbyverksamhet som ordnats för personalen tillsammans med sina anställda och kostnaderna är avdragbara även för arbetsgivarens vidkommande.

12.Mervärdesskatt

Då arbetsgivaren ger motions- och kulturtjänster såsom personalförmåner, får han inte dra av den moms som ingår i anskaffning av tjänsten, även om arbetsgivaren skulle få en faktura eller ett kvitto inklusive moms då betalningen sker direkt till serviceproducenten. Löneförmånerna och således även de skattefria personalförmånerna utgör s.k. privat konsumtion i samband med mervärdesbeskattningen.

Om förmånen ordnas med sedlar eller med motsvarande betalningsmedel, ingår moms inte i dess anskaffningspris. Försäljning av motions- och kulturtjänster är momspliktigt oberoende av om arbetsgivaren betalar tjänsten direkt eller om arbetstagaren betalar den med betalningsmedel som fåtts från arbetsgivaren. Sedel eller annat betalningsarrangemang ger således arbetsgivaren inte skatteförmån i mervärdesbeskattningen.

Den moms som ingår i kostnaderna för motion som i samband med företagets rekreationstillställning ordnats för personalen är likväl avdragbar. För att det skulle vara frågan om en avdragbar rekreationstillställning, måste tillställningen ha ordnats för hela personalen eller för personalen i n viss enhet på tid och plats som arbetsgivaren bestämmer.

Överdirektör  Juha Lindgren

Överinspektör  Sari Wulff