Skattepliktig löneinkomst då ett utländskt företag betalar nettolön för arbete som utförts i Finland

1 Bakgrund

Utländska företag kan ha olika slags förfaranden genom vilka de fastställer avlöningsvillkoren för utländska arbetstagare som stationeras i Finland så att beskattningen i tjänstgöringsstaten under utstationeringen inte medför oväntade skattepåföljder. Vanliga är avtal om nettolön, varigenom man garanterar att arbetstagarens lönenivå under tjänstgöringen är en viss nettosumma och att arbetsgivaren betalar skatterna på arbetstagarens lön. 

Förutom avtal om nettolön tillämpas ofta arrangemang där man avtalat om en viss bruttolön under utlandstjänstgöringen och att de skatter som följer av tjänstgöringen jämns ut mellan utreselandet och Finland (s.k. tax equalization) eller i vissa fall skyddas för (s.k. tax protection) mellan arbetstagaren och arbetsgivaren.

Syftet med utjämningsförfarandet (tax equalization) är att arbetstagarens nettoinkomst under utstationeringen motsvarar den inkomst som arbetstagaren skulle få om arbetet utfördes i utreselandet. Under utstationeringen avtalar man med arbetstagaren om en viss lön från vilken man drar av kalkylerad skatt (hypotetisk skatt) till ett sådant belopp som skulle ha betalats om arbetet hade utförts i utreselandet. Arbetsgivaren är ansvarig för de slutliga skatterna i utreselandet och tjänstgöringsstaten under utstationeringen. Om det sammanlagda beloppet av slutliga skatter i utreselandet och tjänstgöringsstaten är lägre än den kalkylerade skatten i utreselandet, återbärs skillnaden inte till arbetstagaren.

I det s.k. skatteskyddsförfarandet (tax protection) betalar arbetsgivaren under utstationeringen skatter till arbetstagaren till den del skatterna överstiger de skatter som arbetstagaren skulle ha betalat om arbetet hade utförts i utreselandet. Om utstationeringen medför skatteförmåner, får arbetstagaren dra fördel av förmånerna. Också i detta förfarande drar man ofta av kalkylerad skatt från lönen.

Avlöningssystemen i olika företag kan också vara kombinationer eller variationer av dessa.

2 HFD:2008:31

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat ett avgörande (HFD:2008:31) i ett fall där en utländsk arbetsgivare betalade kvarskatter för en begränsat skattskyldig arbetstagare.

Ett utländskt arbetsgivarföretag hade sänt arbetstagaren till Finland för arbete och kommit överens med honom om ett s.k. nettolöneförfarande. Detta innebar att den utländska arbetsgivaren betalade för arbetet i Finland samma nettolön som arbetstagaren hade fått om han hade arbetat i utreselandet. Den utländska arbetsgivaren hade innehållit skatter och avgifter på lönerna, men dessa skatter hade inte redovisats till skattemyndigheten i Finland. Arbetstagaren hade inte heller betalat förskottsskatter i Finland. Däremot hade det amerikanska företaget betalat till den finska skattemyndigheten de kvarskatter som arbetstagaren hade påförts på basis av inkomster som arbetstagaren deklarerat.

Enligt högsta förvaltningsdomstolens avgörande betraktades de kvarskatter som företaget hade betalt för arbetstagaren som löneinkomst till den del som inbetalningarna översteg de belopp som redan innehållits av löner som företaget betalt till arbetstagaren. Den förmån som uppstått genom att företaget betalade kvarskatterna betraktades som inkomst för det skatteår under vilket förmånen hade intjänats. Löneinkomsten ansågs utgöra skattepliktig inkomst i Finland enligt 10 § 4 punkten i inkomstskattelagen och den kunde beskattas i Finland enligt artikel 15 i skatteavtalet mellan Finland och Amerikas förenta stater.

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat avgörandet HFD 1969-II-589, liggare 10.3.1969/1487, som gäller ett inhemskt fall. I detta beslut hade ett hembiträde, som också mottagit naturaförmåner, lovats att få penninglön utan förskottsinnehållning. Som förskottsinnehållningspliktig lön betraktades den lön som efter avdrag av det förskott som skulle innehållas återstod i värdet på naturaförmånerna och i det utbetalda beloppet av penninglön.

3 Uträkning av skattepliktig inkomst

3.1 Skattepliktig lön

Skattepliktig inkomst är enligt inkomstskattelagen den skattskyldiges inkomster i pengar eller pengars värde ISkL 29 §). I de ovan beskrivna avlöningsförfarandena har arbetstagaren och arbetsgivaren avtalat att totallönen dels ska bestå av den lön som arbetstagaren har mottagit och dels av de skatter arbetsgivaren betalat för arbetstagaren i Finland och i utreselandet.

Enligt högsta förvaltningsdomstolens beslut skulle till den skattskyldiges inkomster under inkomståret läggas den skatt som påfördes under det följande året genom efterbeskattning då det var fråga om ett sådant nettolönsförfarande som beskrevs i beslutet.  Således borde man ha deklarerat kvarskatten som inkomst för inkomståret.  Eftersom den slutliga skatten i Finland inte är fastställd vid inlämningstiden för årsanmälan och skattedeklaration, ska man påföra en kalkylerad skatt.

Skatteförvaltningen anser att principerna i Högsta förvaltningsdomstolens beslut kan tillämpas på situationer där en utländsk arbetsgivare enligt överenskommelse helt eller delvis tar på sig ansvaret för arbetstagarens skatter i Finland. Med utländsk arbetsgivare avses en sådan utländsk arbetsgivare som inte är skyldig att verkställa förskottsinnehållning i Finland. På inhemska fall tillämpas Högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 1969-II-589.

Den skattepliktiga lönen i Finland är summan av nettolönen och den kalkylerade kvarskatten i Finland (s.k. uppgrossning till bruttolön eller baklängesberäkning av lönen).  De inbetalda förskottsskatterna och förskottskompletteringarna läggs till den baklängesberäknade lönen såsom beskrivs i kapitlet 3.2.

När man räknar ut den skattepliktiga lönen ska man observera vad som överenskommits i arbetsavtalet, t.ex. arbetsgivarens ansvar för skatter på övriga inkomster, ansvarets maximibelopp och vilken part som får utnyttja avdragen. 

3.1.1 Nettolön

Som nettolön beaktas i Finland alla de prestationer som arbetsgivaren betalat till arbetstagaren under skatteåret , t.ex.

• utbetald penninglön
• naturaförmåner som värderats till beskattningsvärden
• retroaktivt betalda lönetillägg (t.ex. semesterersättningar, poster som betalas till följd av rättelse av den kalkylerade utländska skatten)
• utbetald bonus
• förmån från användning av optioner
• skatter som betalats till utreselandet
• lagstadgade utländska avgifter som arbetstagaren tagit ut på arbetstagarens lön
• kvarskatt och kvarskatteränta som arbetsgivaren betalat för föregående år såsom beskrivs i kapitlet 3.3.

3.1.2 Kalkylerad kvarskatt

Med kalkylerad kvarskatt avses det skattebelopp som ska betalas på den skattepliktiga lönen.

Den skattepliktiga lönen i Finland är summan av nettolönen och den kalkylerade kvarskatten i Finland. När man räknar ut beloppet av kalkylerad kvarskatt beaktar man de avdrag som skattemyndigheten gör automatiskt från inkomsterna och skatterna samt de avdrag som beviljas på basis av personliga förhållanden. I beloppet av kalkylerad kvarskatt beaktas inte kvarskatteränta eller återbäringsränta.

Om arbetstagaren inte har övriga inkomster, är beloppet av kvarskatt som debiteras senare lika stort som den kalkylerade kvarskatten. I sådana fall får arbetstagaren inte någon skattepliktig förmån av att den utländska arbetsgivaren eller en finsk betalare i intressegemenskap med arbetsgivaren betalar kvarskatten.

3.2 Förskottsskatt och förskottskomplettering

Enligt 1 § i lagen om förskottsuppbörd verkställs förskottsuppbörden för att betala in skatter och avgifter enligt vad som föreskrivs i lagen om beskattningsförfarande. Bestämmelser om förskottsuppbördens krav på motsvarighet finns i 3 §. Om prestationsbetalaren inte är skyldig att verkställa förskottsinnehållning, verkställs förskottsuppbörden på löneinkomster i form av förskottsbetalning.

Förskottsskatt ska betalas på den skattepliktiga löneinkomst som räknas ut enligt denna anvisning. 

Situationer då den inbetalda förskottsskatten avviker från den kalkylerade kvarskatten behandlas i följande kapitel.

3.2.1 Förskott/förskottskomplettering som betalats under skatteåret

Om arbetsgivaren under skatteåret betalar arbetstagarens förskottsskatter till ett belopp som högst går upp till det kalkylerade kvarskattebeloppet, betraktas som skattepliktig lön det sammanlagda beloppet av nettolönen och den kalkylerade kvarskatten.

Om arbetsgivaren under skatteåret betalar arbetstagarens förskottsskatter till ett större belopp än den kalkylerade kvarskatten, betraktas som skattepliktig lön det sammanlagda beloppet av nettolön och kalkylerad kvarskatt ökad med den del av förskottsskatten som överstiger det kalkylerade kvarskattebeloppet.

3.2.2 Förskott/förskottskomplettering som betalats efter skatteåret

Om den förskottsskatt som betalats efter skatteåret sammanlagt med den förskottsskatt som betalats under skatteåret inte överstiger beloppet av kalkylerad kvarskatt för skatteåret i fråga, anses den inbetalda förskottsskatten inte ingå i arbetstagarens lön för betalningsåret.

Om däremot det sammanlagda beloppet av förskottsskatter som betalats efter skatteåret och den förskottsskatt som betalats under skatteåret överstiger beloppet av kalkylerad kvarskatt för skatteåret i fråga, anses den betalda förskottsskatten utgöra lön för betalningsåret.

Skatteår 1

Skatteår 2

3.3 Kvarskatt/skatteåterbäring

Kvarskatt

Den kvarskatt som betalats för arbetstagaren räknas som betalningsårets nettolön till den del kvarskattebeloppet överstiger det kalkylerade skattebeloppet för skatteåret.

Om den förskottsskatt som arbetsgivaren betalat har räknats som skattepliktig lön för skatteåret eller det följande betalningsåret, anses den betalda kvarskatten utgöra arbetstagarens nettolön under betalningsåret till den del kvarskattebeloppet överstiger det sammanlagda beloppet av kalkylerad skatt och sådan förskottsskatt som räknats som lön hos arbetstagaren.

Den kvarskatteränta som har betalats för arbetstagaren räknas till arbetstagarens lön för betalningsåret.

Skatteåterbäring

Skatteåterbäringen och återbäringsräntan dras av från det sammanlagda beloppet av nettolön för betalningsåret och kalkylerad kvarskatt (den uppgrossade eller baklängesberäknade lönen), om den förskottsskatt som räknats den skattskyldige till godo för skatteår har inkluderats i den skattepliktiga lönen. Avdraget görs till den del skatteåterbäringen har återbetalats till arbetstagaren enligt arbetsavtalet.

3.4 Prestationer som arbetstagaren betalat till arbetsgivaren

Om man av arbetstagaren tar ut prestationer som baserar sig på arbetsavtalet, dras dessa poster av från arbetstagarens nettolön under det år då prestationen betalas. Det kan vara fråga om t.ex. belopp som återbärs till arbetsgivaren till följd av en rättelsekalkyl som arbetsgivaren under det år som följer efter inkomståret gör av den kalkylerade utländska skatten (beloppet av kalkylerad utländsk skatt, eller den hypotetiska skatten, stiger).

4 Deklaration av skattepliktiga inkomster

4.1 Arbetsgivarens skyldighet att lämna uppgifter

En utländsk arbetsgivare ska tillställa skatteförvaltningen för beskattningen behövliga uppgifter om förmåner med penningvärde, rättelser av dem, mottagarna av förmånerna och grunderna för dem om löntagaren vistas i Finland över sex månader i följd (BFL 15 §, 15 a §). 

Arbetsgivare lämnar in årsanmälan på blankett 7801r Sammandrag och specifikation för årsanmälan. För år 2008 anmäls som lön med prestationsslag P den skattepliktiga löneinkomst som har räknats ut enligt denna anvisning. Lönen antecknas dessutom i punkt 36 om arbetstagaren inte är försäkrad i Finland (löneposter som inte ingår i grunden för sjukförsäkringens dagpenningspremie). 

Arbetsgivare anger i årsanmälan beloppet av skattepliktig löneinkomst som räknats ut enligt denna anvisning efter att alla avdrag som skattemyndigheten räknar arbetstagaren till godo automatiskt har beaktats. Beloppet av naturaförmåner anges i punkterna 20-49 och penninglönen i punkt 14 efter att det sammanlagda beloppet av naturaförmåner dragits av från löneinkomsten enligt denna anvisning.

4.2 Arbetstagarens deklarationsskyldighet

Enligt 7 § i lagen om beskattningsförfarande (18.12.1995/1558) ska den skattskyldige meddela skattemyndigheten sina skattepliktiga inkomster, de avdrag som ska göras från dessa, uppgifter om sina tillgångar och skulder samt övriga uppgifter som påverkar beskattningen. I skattedeklarationen ska anges den skattepliktiga löneinkomst i Finland som räknats ut enligt ovan beskrivna principer. Som tilläggsuppgift krävs en utredning av det sammanlagda beloppet av utbetalda prestationer som under skatteåret ska beaktas som nettolön samt en utredning av andra sådana omständigheter som påverkar uträkningen av den skattepliktiga lönen i Finland, t.ex. vilka inkomster som beaktats vid uträkningen av nettolönen och vad som överenskommits med arbetsgivaren om skatteansvar.

Följande tilläggsuppgifter lämnas av arbetstagaren:

• nettolön 85 000
• arbetsgivaren svarar för samtliga skatter
• arbetsgivaren får skatteförmån från arbetstagarens personliga avdrag

5 Rättelse av skattepliktig inkomst

Om den skattskyldige anser att det finns ett fel i hans beskattning, kan han söka ändring i beskattningen genom att framställa ett rättelseyrkande. Rättelseyrkandet ska framställas till det skatteverk som verkställt beskattningen inom fem år räknat från ingången av året efter det år då beskattningen slutförts. (BFL 61 §, 64 §)

Om beskattningen innehåller ett fel, kan skatteverket rätta beskattningen till den skattskyldiges fördel också på tjänstens vägnar (BFL 55–56 §).

Rättelse av beskattningen kan bero på att beloppet av skattepliktig lön i Finland har räknats ut fel, exempelvis:

• beloppet av nettolön som använts i uträkningen har varit fel
• avdrag har inte beaktats till rätt belopp

I BFL 57 a § anges att om det sammanlagda beloppet av inkomster som läggs till i samband med rättelse av beskattningen är mindre än 4000 euro, kan tillägget göras till inkomsten för det skatteår för vilket beskattningen inte har slutförts (Överföring av inkomst som läggs till på grund av rättelse av beskattningen). Syftet med detta förfarande är att göra det lättare att rätta små fel. Förfarandet kan komma i fråga oberoende av om det är fråga om ett års, två års eller fem års rättelse BFL 56 § 2–4 mom.). När den skattskyldige söker ändring i beskattningen enligt BFL 61–64 §, rättas beskattningen emellertid alltid i fråga om det skatteår som rättelsen gäller.

Rättelseyrkande och förfarandet kring ändringssökande behandlas i en separat anvisning Sökande av ändring i beskattningen. Skattestyrelsen har en anvisning Om ändringar i beskattningsförfarandet Dnr 236/38/2007, 19.4.2007 .

6 Nettolön som betalats efter utresan

Om efter utresan till en begränsat skattskyldig arbetstagare eller i stället för honom betalas prestationer som grundar sig på arbete i Finland och som utgör sådana poster som enligt punkt 3 ska beaktas som nettolön, ska den källskatt som fastställs på basis av dessa belopp betalas under betalningsåret. Ibland kan lönen sänkas också efter betalningsåret. Om arbetstagaren efter utresan t.ex. måste återbetala lön till arbetsgivaren eller en sådan prestation som arbetsgivaren betalat för arbetstagaren blir mindre, rättas inkomstbeloppet för det skatteår då den ändrade prestationen har räknats som inkomst.

7 Förtroendeskydd och övergång till det nya sättet att räkna ut skattepliktig lön

Bestämmelser om förtroendeskydd finns i 26 § i lagen om beskattningsförfarande. I detta lagrum konstateras att om ett ärende lämnar rum för tolkning eller är oklart och om den skattskyldige i god tro har handlat i enlighet med myndighetens praxis eller anvisningar, kan ärendet till denna del avgöras till den skattskyldiges fördel, om inte särskilda skäl föranleder annat.

Högsta förvaltningsdomstolens beslut 2008:31 medför ändringar i beskattningspraxis när det gäller periodisering av inkomst och skattskyldighetens omfattning hos begränsat skattskyldiga. Enligt tidigare vedertagen beskattningspraxis betraktades kvarskatter inte som inkomst för inkomståret och sådana kvarskatter som en utländsk arbetsgivare betalat för den skattskyldige inte ansågs utgöra inkomst som erhållits i Finland. Skatteförvaltningen anser att den skattskyldige kan få förtroendeskydd ännu för de kvarskatter som ska betalas för skatteåret 2007.

Från skatteåret 2008 ska man som skattepliktig lön ange i skattedeklarationen det inkomstbelopp som räknats ut enligt denna anvisning. Vid uträkningen av skattepliktig lön beaktas således inte kvarskatter och efterskatter som debiterats för skatteår 2006 och 2007 eller prestationer som betalats till arbetsgivaren.

8 Uträkning av skattepliktig löneinkomst med hjälp av skatteprocenträknaren

Den kalkylerade kvarskatten kan räknas ut med hjälp av skatteräknaren.

• Skatteprocenträknare (www.skatt.fi/skatteraknare)

1. Mata in i skatteprocenträknaren en grov uppskattning av den skattepliktiga löneinkomsten som efter avdrag av skatterna skulle ge den önskade nettoinkomsten. Om arbetstagaren inte är försäkrad i Finland, spärra uträkningen av sjukförsäkringsavgifter genom att kryssa för punkt ”Försäkrad annanstans än i Finland”. Också i avdragsuppgifterna antecknar man noll som beloppet av arbetspensionspremie och arbetslöshetsförsäkringspremie, förutsatt att sådana avgifter som är avdragbara i Finland inte har betalats.
   
   
2. Räkna ut differensen mellan den skattepliktiga löneinkomsten och det skattebelopp som räknaren anger (nettoinkomst).
   
   
3. Om denna nettoinkomst inte motsvarar den nettoinkomst man avtalat om, räkna ut differensen mellan nettoinkomsterna. Differensen mellan nettoinkomsterna divideras med (100 – marginalskatteprocent*) och multipliceras med 100 – så får man det belopp som ska läggas till den skattepliktiga löneinkomsten eller dras av från den (lönerättelse).
   
   Om den nettoinkomst som man fått med hjälp av räknaren är större än den avtalade nettoinkomsten, minskas den skattepliktiga löneinkomsten med beloppet av lönerättelse. Om nettoinkomsten är mindre än den avtalade nettoinkomsten, läggs lönerättelsen till den skattepliktiga löneinkomsten. Mata in i skatteprocenträknaren den rättade skattepliktiga löneinkomsten. Vid behov kan man korrigera den skattepliktiga löneinkomsten med lönerättelser tills man får den rätta nettoinkomsten.
   
   *Marginalskatteprocent är den skatteprocent som går ut på den del av inkomsten som överstiger den beskattningsbara förvärvsinkomstens nedre gräns i statens inkomstskatteskala, ökad med den kommunala inkomstskatteprocenten och den eventuella församlingens inkomstskatteprocent samt sjukvårds- och dagpenningspremier.

Överdirektör  Juha Lindgren

Överinspektör  Sari Wulff