Skattepliktig löneinkomst då ett utländskt företag betalar nettolön för arbete som utförts i Finland

I denna anvisning behandlas beräkningen av skattepliktig löneinkomst då ett utländskt företag betalar nettolön för arbete som utförts i Finland. Anvisningen har uppdaterats på följande sätt:

• Avsnitt 7 som handlar om tillitsskydd har tagits bort eftersom rättelsetiden för skatteåren i det avsnittet har föråldrats
• Termerna har uppdaterats så att de motsvarar lagstiftningsförändringarna
• I avsnittet som behandlar rättelse av beskattningen har lagts till inverkan av lagstiftningsförändringarna.

1 Bakgrund

Företag kan ha olika slags förfaranden genom vilka de fastställer avlöningsvillkoren för arbetstagare som stationeras i en annan stat så att beskattningen i arbetsstaten under utstationeringen inte medför oväntade skattepåföljder. Vanliga är avtal om nettolön, varigenom man garanterar att arbetstagarens lönenivå under tjänstgöringen är en viss nettosumma och att arbetsgivaren betalar skatterna på arbetstagarens lön.

Förutom avtal om nettolön tillämpas ofta arrangemang där man avtalat mellan arbetstagaren och arbetsgivaren om en viss bruttolön under utlandstjänstgöringen och att de skatter till utresestaten och Finland som följer av tjänstgöringen jämnas ut (så kallad tax equalization) eller i vissa fall att arbetsgivaren skyddas för dem (så kallad tax protection).

Syftet med utjämningsförfarandet (tax equalization) är att de skatter som arbetstagaren betalat under utstationeringen motsvarar de skatter som arbetstagaren skulle betala om arbetet utfördes i utreselandet. Under utstationeringen avtalar man med arbetstagaren om en viss lön från vilken man drar av kalkylerad skatt (hypotetisk skatt) till ett sådant belopp som skulle ha betalats om arbetet hade utförts i utreselandet. Arbetsgivaren är ansvarig för de slutliga skatterna i utreselandet och tjänstgöringsstaten under utstationeringen. Om det sammanlagda beloppet av slutliga skatter i utreselandet och tjänstgöringsstaten är lägre än den kalkylerade skatten i utreselandet, återbärs skillnaden inte till arbetstagaren.

I skatteskyddsförfarandet (tax protection) svarar arbetsgivaren för skatterna under utstationeringen till den del skatterna överstiger de skatter som arbetstagaren skulle ha betalat om arbetet hade utförts i utreselandet. Om utstationeringen medför skatteförmåner, får arbetstagaren dra fördel av förmånerna. Också i detta förfarande drar man ofta av kalkylerad skatt från lönen.

Avlöningssystemen i olika företag kan också vara kombinationer eller variationer av dessa.

2 HFD 2008:31

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2008:31 gällde ett fall där en utländsk arbetsgivare betalade kvarskatter för en begränsat skattskyldig arbetstagare.

I fallet hade det utländska arbetsgivarföretaget och arbetstagaren som det hade utstationerad i Finland kommit överens om det så kallade nettolöneförfarandet. Detta innebar att den utländska arbetsgivaren betalade för arbetet i Finland (24.2.2001–14.6.2002) samma nettolön som arbetstagaren hade fått om hen hade arbetat i utreselandet. Den utländska arbetsgivaren hade innehållit skatter och avgifter på lönerna, men dessa skatter hade inte redovisats till skattemyndigheten i Finland. Arbetstagaren hade inte heller betalat förskottsskatter i Finland. Däremot hade det amerikanska företaget under åren 2003 och 2004 betalat till den finska skattemyndigheten de kvarskatter som arbetstagaren hade debiterats på basis av löneinkomster som arbetstagaren deklarerat.

Enligt högsta förvaltningsdomstolens avgörande betraktades de kvarskatter som företaget hade betalt för arbetstagaren som löneinkomst till den del som inbetalningarna översteg de belopp som redan innehållits av löner som företaget betalt till arbetstagaren. Den förmån som uppstått genom att företaget betalade kvarskatterna betraktades som inkomst för det skatteår under vilket förmånen hade intjänats, dvs. i detta fall som skattepliktig inkomst för skatteåren 2001 och 2002. Löneinkomsten ansågs utgöra skattepliktig inkomst i Finland enligt 10 § 4 punkten i inkomstskattelagen och den kunde beskattas i Finland enligt artikel 15 i skatteavtalet mellan Finland och Amerikas Förenta stater.

Högsta förvaltningsdomstolen har också meddelat beslutet HFD 1969-II-589 (10.3.1969 liggare 1487) som gäller ett inhemskt fall. I detta beslut hade ett hembiträde som också mottagit naturaförmåner lovats att få penninglön utan förskottsinnehållning. Som förskottsinnehållningspliktig lön betraktades den lön av vilken/varav efter avdrag av det förskott som skulle innehållas återstod ett belopp bestående av värdet på naturaförmånerna och den i pengar utbetalda lönen.

3 Uträkning av skattepliktig inkomst

3.1 Skattepliktig lön

Skattepliktig inkomst är enligt inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL) den skattskyldiges inkomster i pengar eller pengars värde ISkL 29.1 §). I de ovan beskrivna avlöningsförfarandena har arbetstagaren och arbetsgivaren avtalat att totallönen dels ska bestå av den lön som arbetstagaren har mottagit och dels av de skatter arbetsgivaren betalat för arbetstagaren i Finland och i utreselandet.

Enligt högsta förvaltningsdomstolens beslut (HFD 2008:31) skulle till den skattskyldiges inkomster under inkomståret i efterbeskattningsförfarandet läggas den skatt som arbetsgivaren betalt i kvarskatt då det var fråga om ett sådant nettolöneförfarande som beskrivs i beslutet. Således borde man ha deklarerat kvarskatten som inkomst för inkomståret. Eftersom den slutliga skatten i Finland inte är fastställd vid inlämningstiden för årsanmälan och skattedeklaration, ska man påföra en kalkylerad skatt.

Skatteförvaltningen anser att principerna i högsta förvaltningsdomstolens beslut kan tillämpas på situationer där en utländsk arbetsgivare enligt överenskommelse helt eller delvis tar på sig ansvaret för arbetstagarens skatter i Finland. Den skattepliktiga lönen i Finland är summan av nettolönen och den kalkylerade kvarskatten i Finland (s.k. uppgrossning till bruttolön eller baklängesberäkning av lönen).

När man räknar ut den skattepliktiga lönen ska man observera vad som överenskommits i arbetsavtalet, t.ex. arbetsgivarens ansvar för skatter på övriga inkomster, ansvarets maximibelopp och vilken part som får utnyttja avdragen. I nettolönssituation beskattas endast den kalkylerade kvarskatten som inkomst för det skatteår under vilket nettolönen har tjänats. I övrigt tillämpas kassaprincipen, dvs förmånen anses enligt huvudregeln utgöra inkomst för det skatteår under vilket den inbetalas.

Med utländsk arbetsgivare avses en sådan utländsk arbetsgivare som inte verkställer förskottsinnehållning i Finland. Även lön från en finländsk betalare tas i beaktande när den skattepliktiga lönen beräknas, om nettolöneavtalet är förknippat med ett arrangemang enligt vilket en del av lönen inbetalas från Finland.

På helt inhemska fall tillämpas högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 1969-II-589.

3.1.1 Nettolön

Som nettolön beaktas i Finland alla sådana prestationer som arbetsgivaren betalat till arbetstagaren eller i hans ställe under skatteåret och i fråga om vilka arbetsgivaren ska stå för skatten, t.ex.

• utbetald penninglön
• naturaförmåner som värderats till beskattningsvärden
• retroaktivt betalda lönetillägg (t.ex. semesterersättningar, poster som betalas till följd av rättelse av den kalkylerade utländska skatten)
• utbetald bonus
• förmån för användning av optioner
• skatter som betalats till utlandet
• socialförsäkringsavgifter som arbetsgivaren betalat för arbetstagaren
• kvarskatt som arbetsgivaren betalat för föregående år såsom beskrivs i kapitlet 3.3.
• förskottsskatt och tilläggsförskott som arbetsgivaren betalat för skatteåret såsom beskrivs i kapitel 3.2 nedan*
• från även andra betalare erhållna prestationer, om prestationen baserar sig på det arbete som nettolöneavtalet avser.

Ett nettolöneavtal täcker vanligen de skatter som påförts på lön för ett visst arbete. Om man genom nettolöneavtalet har förbundit sig att betala skatterna på även andra inkomster än lön för arbete som avtalet avser, t.ex. kapitalinkomster eller biinkomster, räknas skatterna som påförts dessa inkomster som arbetstagarens nettolön då skatterna betalas antingen som förskottsskatt eller som kvarskatt.

Lön som betalats till utlandet räknas emellertid inte som nettolön till den del som skatten kan avräknas från skatt som betalas i Finland. Om skatt som betalats i en annan stat avräknas i utlandet, räknas skatt i utlandet som nettolön endast till den del som skatt återstår efter avräkning av t.ex. finska skatter.

Om arbetstagaren och arbetsgivaren har avtalat att arbetsgivaren ska svara för arbetstagarens skatter under antagandet att inkomsten från arbetsförhållandet är den enda inkomsten, beaktas ingen annan inkomst under skatteåret när den kalkylerade kvarskatten beräknas.

3.1.2 Kalkylerad kvarskatt

Med kalkylerad kvarskatt avses det skattebelopp som ska betalas på den skattepliktiga lönen.

Den skattepliktiga lönen är summan av nettolönen och den kalkylerade kvarskatten. När man räknar ut beloppet av kalkylerad kvarskatt beaktar man de avdrag som skattemyndigheten gör automatiskt från inkomsterna och skatterna samt de avdrag som beviljas på basis av personliga förhållanden, t.ex. kostnader för inkomstens förvärvande och räntorna på bostadslån. Om arbetstagaren och arbetsgivaren har avtalat att arbetsgivaren inte ska dra fördel av arbetstagarens personliga avdrag, beaktas de inte när den kalkylerade kvarskatten beräknas.

I beloppet av kalkylerad kvarskatt beaktas inte nedsatt dröjsmålsränta, dröjsmålsränta eller ränta på återbäring.

Om arbetstagaren inte har övriga inkomster är beloppet av kvarskatt som påförs senare lika stort som den kalkylerade kvarskatten. I sådana fall får arbetstagaren inte någon skattepliktig förmån av att den utländska arbetsgivaren eller en finsk betalare i intressegemenskap med arbetsgivaren betalar kvarskatten.

Med bestämning av den kalkylerade kvarskatten strävar man till att när det är fråga om en nettolönavtalssituation den fördel som arbetstagaren får av att arbetsgivaren betalar hans skatter beskattas som inkomst för inkomståret. Om man för arbetstagaren betalar förskottsskatt som motsvarar den kalkylerade kvarskatten, får arbetstagaren ingen kvarskatt eller skatteåterbäring.

3.2 Förskottsskatt och tilläggsförskott

Enligt 1 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) verkställs förskottsuppbörden för att betala in skatter och avgifter enligt vad som föreskrivs i lagen om beskattningsförfarande. Bestämmelser om förskottsuppbördens krav på motsvarighet finns i 3 §. Om prestationsbetalaren inte är skyldig att verkställa förskottsinnehållning, verkställs förskottsuppbörden på löneinkomster i form av förskottsbetalning.

Förskottsskatt ska betalas på den skattepliktiga löneinkomst som räknas ut enligt denna anvisning.

Förskottskomplettering som ska betalas efter skatteåret kan betalas till och med 31.10.2018. Efter detta kan förskottsuppbörden kompletteras genom att be Skatteförvaltningen påföra förskottsskatt som förfaller till betalning efter skatteårets utgång, det vill säga tilläggsförskott. När man beaktar tilläggsförskottet och förskottskompletteringen i beräkningen av bruttolönen ska man följa samma beräkningsmetod som har beskrivits nedan.

3.2.1 Förskottsskatt och tilläggsförskott vilka betalats för skatteåret

Det i förskott betalade beloppet motsvarar den kalkylerade kvarskattens belopp

När arbetsgivaren betalar arbetstagarens förskottsskatter under skatteåret eller tilläggsförskott efter skatteårets utgång till ett belopp som högst uppgår till det kalkylerade kvarskattebeloppet, anses som skattepliktig lön det sammanlagda beloppet av nettolönen och den kalkylerade kvarskatten.

Förskottsbetalningen större än den kalkylerade kvarskatten

Förskottsskatt som arbetsgivaren betalat anses som nettolön till den del som den överstiger det kalkylerade kvarskattebeloppet och arbetstagaren är inte skyldig att återbetala skillnaden till arbetsgivaren.

Förskottsbetalningen större än den kalkylerade kvarskatten och arbetstagaren är skyldig att återbetala

Förskottsskatt som överstiger den kalkylerade kvarskatten anses dock inte som nettolön om arbetatagaren är skyldig att återbetala detta belopp med ränta på återbäringen till arbetsgivaren och om arbetsgivaren inte svarar för annan skatt än den som betalas på lön som avses i nettolöneavtalet.

Förskottsbetalningen mindre än den kalkylerade kvarskatten

Om den beloppet på den betalda förskottsskatten är mindre än den kalkylerade kvarskatten, är beloppet på skattskyldig lön nettolönen adderad med den kalkylerade kvarskattens belopp. Då räknas den utbetalda förskottsskatten inte som skattepliktig inkomst.

3.2.2 Tilläggsförskott som betalats efter skatteåret

Om det tilläggsförskott som arbetsgivaren har betalat efter skatteåret sammanlagt med den förskottsskatt som betalats under skatteåret inte överstiger beloppet av den kalkylerade kvarskatten för skatteåret i fråga, anses det tilläggsförskott som betalats efter skatteåret inte ingå i arbetstagarens nettolön. Man ska förfara på samma sätt om förskottsskatten betalas försenat efter skatteåret och det sammanlagda beloppet av förskottsskatten inte överstiger den kalkylerade kvarskattens belopp.

Om tilläggsförskottet eller förskottsskatten som arbetsgivaren betalat efter skatteåret tillsammans med förskottsskatten eller tilläggsförskottet som betalats under skatteåret överstiger beloppet av kalkylerad kvarskatt för skatteåret i fråga, anses det överstigande beloppet ingå i betalningsårets nettolön.

Förskottsbetalningen större än den kalkylerade kvarskatten men arbetstagaren är skyldig att återbetala

Om arbetsgivaren inte svarar för annan skatt än den som ska betalas på lön som avses i nettolöneavtalet och arbetstagaren är skyldig att till arbetsgivaren återbetala skatt som i förskott betalats till för stort belopp, anses den i förskott betalda skatt som överstiger beloppet på den kalkylerade kvarskatten inte ingå i nettolönen.

3.3 Kvarskatt

Den kvarskatt som betalats för arbetstagaren räknas som betalningsårets nettolön till den del kvarskattebeloppet överstiger det kalkylerade kvarskattebeloppet för skatteåret. Nedsatt dröjsmålsränta eller dröjsmålsränta som eventuellt betalats anses inte ingå i nettolönen.

3.4 Skatteåterbäring

När arbetstagaren är skyldig att betala skatteåterbäringen och räntan som betalas för den till arbetsgivaren, beaktas dessa inte vid beräkningen av den skattepliktiga lönen. Skatteåterbäringen kan endast bero på för stor inbetalning av förskottsskatt eller tilläggsförskott. Den i förskott betalda skatten har inte räknats med i nettolönen, eftersom arbetstagaren var skyldig att återbetala den förskottsskatt på vilken för stor inbetalning skett.

Om den av arbetsgivaren betalda förskottsskatten har använts för att betala skatt på sådan inkomst som arbetsgivaren inte svarar för, uppstår det en fordran från arbetstagaren till arbetsgivaren. Ersättningen till arbetsgivaren ska då jämställas med en skatteåterbäring som betalas till arbetsgivaren, och den påverkar inte beloppet på nettolönen.

Om arbetsgivaren avstår från sin på avtalet baserade rätt att få ersättning för förskottsskatt som betalats till för stort belopp, räknas beloppet med i nettolönen för det år då arbetsgivaren avstod från sin rätt.

3.5 Prestationer som arbetstagaren betalat till arbetsgivaren

Om man av arbetstagaren i efterhand tar ut prestationer som baserar sig på arbetsavtalet och som under skatteåret i fråga har räknats med i arbetstagarens nettolön, dras dessa av från arbetstagarens nettolön under det år då arbetstagaren betalar dem. Det kan vara fråga om till exempel belopp som återbärs till arbetsgivaren till följd av en rättelsekalkyl som arbetsgivaren under det år som följer efter inkomståret gör av den kalkylerade utländska skatten (beloppet av kalkylerad utländsk skatt, eller den hypotetiska skatten, stiger).

4 Deklarering av skattepliktig inkomst

4.1 Arbetsgivarens skyldighet att lämna uppgifter

En utländsk arbetsgivare ska till Skatteförvaltningen lämna uppgifter om förmåner med penningvärde som hen/han årligen betalt, om rättelser av dem, mottagarna av förmånerna och grunderna för dem om löntagaren vistas i Finland över sex månader i följd (15 §, 15 a § i lagen om beskattningsförfarande) (BFL 1558/1995).

Uppgifterna om nettolön ska anmälas med årsanmälan 7801r. Löner som baserar sig på nettolöneavtal anmäls med eget prestationsslag 7N (Av en utländsk arbetsgivare utbetald lön till en arbetstagare då arbetsgivaren betalar skatterna för arbetstagaren). Den skattepliktiga inkomsten antecknas dessutom i punkt 36 om arbetstagaren inte omfattas av socialskyddet i Finland (löneposter som inte ingår i grunden för sjukförsäkringens dagpenningspremie).

Arbetsgivare anger i årsanmälan beloppet av skattepliktig löneinkomst som räknats ut enligt denna anvisning efter att alla avdrag som skattemyndigheten räknar arbetstagaren till godo automatiskt har beaktats. Om arbetsgivaren har vetskap om personliga avdrag som påverkar beräkningen av den skattepliktiga lönen (t.ex. arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringspremier, kostnader för inkomstens förvärvande) kan arbetsgivaren beakta dem i årsanmälan. Detta förutsätter att skatteförmånen från avdragen enligt avtalet hör till arbetsgivaren. Årsanmälan kan senare korrigeras när uppgiften om personliga avdrag är tillgänglig.

Beloppet av naturaförmåner anges i punkterna 20–49 i årsanmälan och som penninglön anmäls i punkt 14 den skattepliktiga löneinkomsten efter att det sammanlagda beloppet av naturaförmåner dragits av från den enligt denna anvisning.

4.2 Arbetstagarens deklarationsskyldighet

Enligt 7 § i BFL ska den skattskyldige meddela skattemyndigheten sina skattepliktiga inkomster, de avdrag som ska göras från dessa, uppgifter om sina tillgångar och skulder samt övriga uppgifter som påverkar beskattningen. I skattedeklarationen ska anges den skattepliktiga löneinkomst i Finland som räknats ut enligt ovan beskrivna principer.

Som tilläggsuppgift krävs en utredning av det sammanlagda beloppet av under skatteåret utbetalda prestationer som ska beaktas som ska beaktas som nettolön samt en utredning av andra sådana omständigheter som påverkar uträkningen av den skattepliktiga lönen i Finland, bland annat vilka inkomster som beaktats vid uträkningen av nettolönen och vad som överenskommits med arbetsgivaren om skatteansvar.

På lön med prestationsslag 7N påförs automatiskt den försäkrades sjukförsäkringspremie. Dock påförs ingen dagpenningspremie för den inkomst som har antecknats i punkt 36 på årsanmälan. Om arbetstagaren inte omfattas av socialskyddet i Finland bör man yrka på avlägsnande av sjukförsäkringens sjukvårdspremier i samband med den slutliga beskattningen. Saken redogörs för i tilläggsuppgifterna i arbetstagarens skattedeklaration och till deklarationen fogas ett intyg av behörig institution i arbetstagarens hemland (till exempel ett A1/E101-intyg) som bevisar att personen i fråga omfattas av ifrågavarande stats socialskydd, eller ett intyg av FPA om att personen inte omfattas av socialskyddet i Finland.

Den skattskyldige ska uppvisa en utredning och beräkningar över beräkningen av skattepliktig lön, om Skatteförvaltningen ber om dem.

5 Rättelse av skattepliktig inkomst

Om den skattskyldige anser att det finns ett fel i hens beskattning, kan hen söka ändring i beskattningen genom att framställa ett rättelseyrkande. Lagen om beskattningsförfarande har ändrats 2017. Den skattskyldige ska framställa ett rättelseyrkande som gäller tidigare skatteår än 2017 hos Skatteförvaltningen inom fem år efter början av det år som följer det år då den skattskyldiges beskattning slutförs. Den skattskyldige ska framställa ett rättelseyrkande som gäller 2017 och senare skatteår hos Skatteförvaltningen inom tre år efter början av det år som följer det år då den skattskyldiges beskattning slutförs (61–64 § i BFL).

Om beskattningen innehåller ett fel, kan Skatteförvaltningen rätta beskattningen också på tjänstens vägnar (BFL 55–56 §).

Rättelse av beskattningen kan bero på att beloppet av skattepliktig lön i Finland har räknats ut fel, exempelvis:

• beloppet av nettolön som använts i uträkningen har varit fel
• avdrag har inte beaktats till rätt belopp.

I BFL 57 a § anges att om det sammanlagda beloppet av inkomster som läggs till i samband med rättelse av beskattningen är mindre än 4 000 euro, kan tillägget göras till inkomsten för det skatteår för vilket beskattningen inte har slutförts (överföring av inkomst som läggs till på grund av rättelse av beskattningen). Syftet med detta förfarande är att göra det lättare att rätta små fel. Förfarandet kan komma i fråga oberoende av vilken av tidsfristerna i 56 § 2 mom.–56 § 4 mom. i BFL det handlar om. När den skattskyldige söker ändring i beskattningen enligt BFL 61–64 §, rättas beskattningen emellertid alltid i fråga om det skatteår som rättelsen gäller.

6 Nettolön som betalats efter att arbetstagaren har lämnat landet

Om det till en begränsat skattskyldig arbetstagare som har lämnat landet betalas eller på hens vägnar betalas prestationer som grundar sig på arbete i Finland och som utgör sådana poster som enligt punkt 3 ska beaktas som nettolön, ska källskatt betalas på basis av dessa belopp under betalningsåret.

För påförandet av källskatt ska man lämna in en skattedeklaration. I tilläggsuppgifterna ska anges att deklarationen har lämnats för påförandet av källskatt. Om arbetsgivaren svarar för den källskatt som ska påföras, beräknas den kalkylerade källskatten enligt en källskattesats på 35 %. Då tas i beaktande också det avdrag som avses i 6 § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (1552/1995) när det gäller inkomst för viss tid. Avdraget beviljas för lika lång tid som arbetstagaren har arbetat under nettolöneavtalet under inkomståret.

Ibland kan lönen sänkas också efter betalningsåret. Om arbetstagaren efter att hen lämnat landet t.ex. måste återbetala lön till arbetsgivaren eller om en sådan prestation som arbetsgivaren betalat för arbetstagaren blir mindre, rättas inkomstbeloppet för det skatteår då den ändrade prestationen har räknats som inkomst till den del som det återbetalade beloppet inte kan dras av från det belopp som räknas som nettolön det år då återbetalning äger rum.

7 Uträkning av skattepliktig löneinkomst med hjälp av skatteprocenträknaren

Den kalkylerade kvarskatten kan räknas ut med hjälp av en skatteprocenträknare.

1. Mata in i skatteprocenträknaren en grov uppskattning av den skattepliktiga löneinkomsten som efter avdrag av skatterna skulle ge den önskade nettoinkomsten. Om arbetstagaren inte är försäkrad i Finland, spärra uträkningen av sjukförsäkringsavgifter genom att kryssa för punkten "Försäkrad annanstans än i Finland".
2. Räkna ut differensen mellan den skattepliktiga löneinkomsten och det skattebelopp som räknaren anger (nettoinkomst).
3. Om denna nettoinkomst inte motsvarar den nettoinkomst man avtalat om, räkna ut differensen mellan nettoinkomsterna. Differensen mellan nettoinkomsterna divideras med (100 – marginalskatteprocenten*) och multipliceras med 100. Så får man det belopp som ska läggas till den skattepliktiga löneinkomsten eller dras av från den (lönerättelse).

Om den nettoinkomst som man fått med hjälp av räknaren är större än den avtalade nettoinkomsten, minskas den skattepliktiga löneinkomsten med beloppet av lönerättelse. Om nettoinkomsten är mindre än den avtalade nettoinkomsten, läggs lönerättelsen till den skattepliktiga löneinkomsten. Mata in i skatteprocenträknaren den rättade skattepliktiga löneinkomsten. Vid behov kan man korrigera den skattepliktiga löneinkomsten med lönerättelser tills man får den rätta nettoinkomsten.

*Marginalskatteprocenten är den skatteprocent som ska betalas på den del av inkomsten som överstiger den beskattningsbara förvärvsinkomstens nedre gräns i statens inkomstskatteskala, ökad med den kommunala inkomstskatteprocenten och den eventuella församlingens inkomstskatteprocent samt sjukvårds- och dagpenningspremier.

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

skattesekreterare Jyri Nikupaavola