Förskottsuppbördsregistreringens inverkan på företagsverksamheten

1 Förskottsuppbördsregistrets betydelse

1.1 Allmänt

Det finns bestämmelser om förskottsuppbördsregistret, införande i och avförande ur registret i 25–28 § i lagen om förskottsuppbörd och om ändringssökande i 48 § i lagen om förskottsuppbörd och i 58–69 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ.

Enligt 25 § 2 mom. i lagen om förskottsuppbörd införs i förskottsuppbördsregistret på ansökan den som bedriver eller sannolikt kommer att börja bedriva näringsverksamhet, jordbruk eller annan förvärvsverksamhet i fråga om vilken den betalning som erhålls inte ska betraktas som lön eller som arvode till idrottsman.

Annan förvärvsverksamhet är till exempel uthyrningsverksamhet och vinst av egendomsöverlåtelse (23 § i lagen om förskottsuppbörd). Som inkomst av annan verksamhet som syftar till förvärvande av inkomst betraktas inkomst av jakt och fiske, dricks, besiktning och inspektion, ordnande av kurser samt meddelande av privatundervisning och annan sådan verksamhet (19 § i förordningen om förskottsuppbörd).

På en arbetsersättning eller bruksavgift som betalas till den som är införd i förskottsuppbördsregistret behöver man inte verkställa någon förskottsinnehållning. Det är dock inte till någon del obligatoriskt att ingå i förskottsuppbördsregistret. Om ett företag som fakturerar arbets- eller bruksavgifter inte finns med i förskottsuppbördsregistret, ska den som köper tjänsten verkställa förskottsinnehållningen på det debiterade köpepriset. Hos samfund, samfällda förmåner, sammanslutningar och allmänt skattskyldiga utländska samfund verkställs innehållningen enligt 13 % och hos fysiska personer enligt skattekortet. Det finns information om källskatt på arbetsersättning som betalats till ett begränsat skattskyldigt utländskt företag i anvisningen Betalning av arbetsersättning till utländskt företag.

I förskottsuppbördsregistret kan införas även sådana näringsidkare som inte debiterar några arbetsersättningar eller bruksavgifter. Till exempel kan den som endast bedriver varuhandel också införas i registret på ansökan.

Med ersättning för arbete avses ersättning som i annan form än lön betalas för ett arbete, ett uppdrag eller en tjänst (25 § 1 mom. 1 punkten i lagen om förskottsuppbörd). Med bruksavgift avses ersättning som betalas för användning av, nyttjanderätt till eller försäljning av nyttjanderätten till upphovsrätt, rätt som baserar sig på ett fotografi och industriell äganderätt såsom patent eller varumärke, eller för uppgifter om industriella, kommersiella eller vetenskapliga rön (25 § 1 mom. 2 punkten i lagen om förskottsuppbörd).

Den som betalar lön eller arvode till idrottsman enligt 13 § i lagen om förskottsuppbörd är alltid skyldig att verkställa förskottsinnehållning. Den omständigheten att prestationstagaren finns i förskottsuppbördsregistret påverkar alltså inte skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning i de fall där den ersättning som betalats utgörs av lön eller arvode till idrottsman. Skillnaden mellan lön och arbetsersättning har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Lön och arbetsersättning i beskattningen.

1.2 Kontroll av registreringsstatus

Förskottsuppbördsregistret är ett offentligt register och den som låter utföra ett arbete kan vid behov via företags- och organisationsdatasystemets offentliga informationstjänst (www.ytj.fi) på Internet kontrollera att den som utför arbetet är förskottsuppbördsregistrerad. Registreringen kan även kontrolleras på Skatteförvaltningens servicenummer 029 497 005 Företagares inkomstbeskattning. Företaget kan om det så önskar skaffa registreringsuppgifterna om sina kunder även som så kallad masservice från Skatteförvaltningen (Ilmoitin.fi-tjänsten, tjänsten är avgiftsfri) eller från andra tjänsteleverantörer.

2 Införande i förskottsuppbördsregistret

2.1 Ansökan om registrering

Skatteförvaltningen inför på ansökan i förskottsuppbördsregistret den som bedriver näringsverksamhet, jordbruk eller annan förvärvsverksamhet. Ansökan om förskottsuppbördsregistreringen sker via webbtjänsten YTJ eller med etableringsanmälan Y1 (aktiebolag och annat samfund), Y2 (öppet bolag, kommanditbolag) eller Y3 (enskilda näringsidkare eller fysiska personer). Om företaget redan har ett FO-nummer, kan det göra en ansökan om förskottsuppbördsregistrering i MinSkatt, via FODS:s e-tjänst eller med ändringsanmälan (Y4, Y5 eller Y6). Mer information på adressen www.ytj.fi.

Sökanden införs i förskottsuppbördsregistret fr.o.m. den dag ansökan kommit in eller fr.o.m. en senare tidpunkt enligt ansökan. Verksamheten behöver inte vara konkret inledd före införandet i registret, utan det räcker med att verksamheten sannolikt kommer att inledas. Det kan vara svårt för en ny företagare att få uppdrag före införandet i registret.

Också ett utländskt företag eller en utländsk person kan ansöka om registrering till förskottsuppbördsregistret. Ett allmänt skattskyldigt utländskt samfund införs i registret under samma förutsättningar som ett finländskt företag. Ett utländskt samfund är allmänt skattskyldigt i Finland, då det har en verklig ledning i Finland. Begränsat skattskyldiga utländska företag eller personer kan införas i förskottsuppbördsregistret, om sökanden har ett fast driftställe i Finland eller om sökandens hemland har ingått ett skatteavtal med Finland.

2.2 Besked om registrering

Skatteförvaltningen skickar ett besked om att registreringsärendet har avgjorts till den som blivit införd i förskottsuppbördsregistret. I företags- och organisationsdatasystemets offentliga informationstjänst visas uppgiften om förskottsuppbördsregistreringen omedelbart efter registreringen. Kontrolldagarna för förskottsuppbördsregistret är 1.3, 1.6, 1.9 och 1.12. Kontrolldagarna är allmänna kontrolldagar som gäller alla prestationsmottagare. Om betalaren och mottagaren står i ett fortlöpande uppdragsförhållande till varandra, ska betalaren kontrollera uppgifterna i förskottsuppbördsregistret minst på de allmänna kontrolldagarna. I andra än fortlöpande uppdragsförhållanden ska mottagarens registreringsstatus dessutom kontrolleras i samband med varje enskild betalning. Skyldigheten att kontrollera förskottsuppbördsregistreringen gäller inte varuförsäljning och uthyrningsverksamhet. Ett skriftligt meddelande om avförande ur registret, vilket getts till utbetalaren av arbetsersättning, häver kontrolldagen.

3 Vägran av införande i förskottsuppbördsregistret

3.1 Lön och arvode till idrottsman

Den som ansöker om registrering kan inte alltid införas i förskottsuppbördsregistret.  Man kan låta bli att införa sökanden i förskottsuppbördsregistret om hen får endast lön som omfattas av lagen om förskottsuppbörd eller arvode till idrottsman. Det är dock sällsynt att en ersättning betraktas som lön eller arvode till idrottsman när man ansöker om förskottsuppbördsregistrering och registreringsbeslutet innehåller inte något ställningstagande till huruvida prestationen till sin natur är lön eller arbetsersättning. Betalarens ska verkställa förskottsinnehållning alltid då den utbetalda ersättningen utgör lön.

3.2 Aktiebolag som bildats för försäljning

Aktiebolag kan bildas endast för vidareförsäljning. Grundarnas avsikt är då inte att bedriva näringsverksamhet i aktiebolagets namn, utan avsikten är att sälja det färdiga aktiebolaget vidare. Om man konstaterat att affärsverksamheten av grundarna av eller medlemmarna i förvaltningsorgan i ett aktiebolag som ansöker om registrering har utgjorts av grundande av aktiebolag i försäljningssyfte, kan man låta bli att införa bolaget i registret. Ett paketbolag kan införas i registret sedan bolaget har fått en ny styrelse under vars ledning bolaget börjar idka näringsverksamhet.

3.3 Försummelser

Enligt 26 § i lagen om förskottsuppbörd kan man låta bli att införa sökanden i registret om hen väsentligen försummat sina skyldigheter i anslutning till beskattningen eller bokföringen. Man kan även låta bli att i registret införa en sökande som man på grund av hens tidigare försummelser eller på grund av försummelser av de bolag hen tidigare lett kan anta försumma sina skyldigheter. Det är möjligt att inte införa ett samfund eller en sammanslutning i registret om man på grundval av tidigare försummelser av samfundets eller sammanslutningens ledningsperson eller tidigare försummelser av andra samfund eller sammanslutningar som denne lett kan anta att företaget väsentligen kommer att försumma sina skyldigheter.

Därtill är det möjligt att låta bli att införa en person i registret, om personen meddelats näringsförbud. Likaså kan ett samfund eller en sammanslutning vägras införande i ett register, om dess ledningsperson meddelats näringsförbud.

3.4 Verksamheten fortsätter med ett nytt bolag

Syftet med bestämmelsen i 26 § i lagen om förskottsuppbörd om att tidigare försummelser kan medföra att man inte blir införd i registret är att förhindra sådana situationer där man försöker kringgå avregistreringens negativa verkningar genom att bilda ett nytt företag. Bestämmelsen kan tillämpas då den som avförts ur registret fortsätter med sin verksamhet med annan företagsform eller annat firmanamn efter avregistreringen.

Man kan försöka undvika avregistreringens verkningar med ett nytt bolag även på så sätt att den person som gjort sig skyldig till försummelserna inte verkar som delägare i det nya bolaget eller i bolagets förvaltning. Det nya bolaget bildas då i någon annans namn, t.ex. en familjemedlem eller annan nära anhörig till den som gjort sig skyldig till försummelserna. I dessa fall grundar sig det nya företagets verksamhet dock på yrkeskunskapen och erfarenheten av den person som försummat sina skyldigheter, personen har fortfarande en ledande eller dominerande ställning i företaget och företagets verksamhet överensstämmer med verksamheten av det företag som avförts ur registret. Man kan då vägra att registrera företaget på den grunden att man på grundval av de tidigare försummelserna av den person som i verkligheten leder företaget eller på grundval av försummelserna av de företag som personen i fråga tidigare har lett kan anta att företaget kommer at försumma sina skyldigheter i fråga om beskattningen. Det avgörande är alltså försummelserna av den person som i verkligheten leder bolaget oavsett i vilken roll hen formellt verkar i bolaget.

3.5 Inledning av verksamheten

Om man inte blir införd i förskottsuppbördsregistret, hindrar det inte inledandet av verksamheten. Betalaren ska verkställa förskottsinnehållning på arbetsersättningarna eller bruksavgifterna till ett företag som inte blivit infört i registret. Om företaget sköter sina skyldigheter i fråga om beskattningen och bokföringen oklanderligt, kan det på det här viset i allmänhet bevisa att det inte är sannolikt att det skulle försumma sina skyldigheter ens i fortsättningen, och företaget kan på ansökan införas i registret.

4 Avregistrering ur förskottsuppbördsregistret

4.1 Nedläggning av verksamheten

Den som införts i förskottsuppbördsregistret avförs ur registret alltid då hen begär det. Den vanligaste orsaken till avregistrering är nedläggning av verksamheten. Ansökan om avregistrering från förskottsuppbördsregistret görs med ändrings- och nedläggningsblanketten (Y4, Y5 eller Y6) via FODS:s e-tjänst eller MinSkatt.

Till följd av att verksamheten har lagts ned kan den registrerade avföras ur registret även på Skatteförvaltningens initiativ. Detta görs om den registrerade har anmält att hens verksamhet har lagts ned men inte har ansökt om avregistrering. Om den registrerade har t.ex. i sin skattedeklaration angett att verksamheten har upphört, avförs hen ur förskottsuppbördsregistret på Skatteförvaltningens initiativ. Den registrerade avförs ur registret även i de fall där hen anmält att hens verksamhet upphört tills vidare. Då verksamheten fortsätter återinförs hen i registret på ansökan.

Skatteförvaltningen kan konstatera att verksamheten upphört också då den registrerade under en lång period har anmält i fråga om moms- eller arbetsgivaruppgifterna att någon verksamhet eller löneutbetalning inte finns. Den registrerade underrättas då om avregistreringen i god tid före avregistreringstidpunkten och hen bereds tillfälle att ge sin egen utredning i ärendet. Om den registrerade i sitt svar bevisar att hens verksamhet fortsätter, ska hen inte avregistreras.

4.2 Hobbyverksamhet

Införandet i förskottsuppbördsregistret förutsätter att verksamheten bedrivs i förvärvssyfte. Det är emellertid svårt att konstatera i förväg om verksamheten förblir hobbyverksamhet och i registreringsskedet lägger man stor vikt på kundens egen uppfattning om verksamhetens natur. En registrerad vars verksamhet senare anses utgöra hobbyverksamhet avförs ur förskottsuppbördsregistret. Även i detta fall underrättas den registrerade om avregistreringen i god tid och bereds tillfälle att ge sin egen utredning i ärendet.

4.3 Konkurs, skuld- eller företagssanering

Då den registrerade sätts i konkurs, upphör hens verksamhet vanligtvis vid konkurs. Konkursgäldenären avförs ur registret på konkursdagen. Konkursboet kan införas i registret på ansökan. Konkursboet avförs ur registret då det enligt dess egen anmälan inte längre tar emot prestationer, då det har avgett slutredovisningen eller om konkursen har förfallit.

Kunden avregistreras inte på grund av att hen har försatts i företags- eller skuldsanering och de skulder som saneringen omfattar kan inte utgöra en grund för avregistrering. Efter det att saneringen trätt i kraft, kan företaget återinföras i registret om avregistreringen berott på en försummelse att betala en skuld som ingår i saneringen. Om den skattskyldige inte iakttagit det fastställda saneringsprogrammet eller om hen försummar skattebetalningsskyldigheten som uppstår under saneringsförfarandet, kan man avregistrera kunden för att förhindra nya försummelser.

4.4 Försummelser

Ur förskottsuppbördsregistret kan avföras den som väsentligen försummar skattebetalningen, bokföringsskyldigheten, deklarations- eller anmälningsskyldigheten, anteckningsskyldigheten eller sina övriga skyldigheter i fråga om beskattningen.

Ur förskottsuppbördsregistret kan även avföras den som på grundval av sina tidigare försummelser eller försummelser av samfund eller sammanslutningar som denne lett kan antas väsentligen försumma sina skyldigheter vid beskattningen. Ett bolag kan avföras ur registret även på grund av försummelserna av den person som leder bolaget eller på grund av försummelserna av andra bolag som denna person leder.

En person som meddelats näringsförbud kan också avföras ur förskottsuppbördsregistret. Ett samfund eller en sammanslutning kan också avföras ur ett register, om dess ledningsperson meddelats näringsförbud.

5 Försummelser som förhindrar förskottsuppbördsregistrering

5.1 Beskattningsrelaterade försummelser

Ur förskottsuppbördsregistret kan avföras eller registreringen vägras den som väsentligen försummar

• skattebetalningen
• deklarationsskyldigheten i fråga om beskattningen
• bokförings- eller anteckningsskyldigheten eller
• sina övriga skyldigheter i fråga om beskattningen.

Ur registret kan avföras eller registreringen vägras den som på grundval av tidigare försummelser eller tidigare försummelser av samfund eller sammanslutningar som denne lett kan antas väsentligen försumma sina ovannämnda skyldigheter. Dessutom kan ur registret avföras eller registrering vägras ett samfund eller en sammanslutning som på grundval av tidigare försummelser av den som leder samfundet eller sammanslutningen eller tidigare försummelser av andra samfund eller sammanslutningar som denne lett kan antas väsentligen försumma sina ovannämnda skyldigheter.

5.2 Näringsförbud

Enligt 26 § 3 mom. i lagen om förskottsuppbörd är det möjligt att avföra den som meddelats näringsförbud ur förskottsuppbördsregistret eller vägra registrering av denne. Också en sammanslutning eller ett samfund kan avföras ur och vägras införande i registret, om dess ledningsperson meddelats näringsförbud.

5.3 Nytt bolag 

Då man bedömer förutsättningarna för införandet av ett nytt bolag i registret, är det väsentliga om personer som leder bolaget eller andra bolag som dessa personer leder eller de bolag som de tidigare har lett har försummelser. Om det förekommer försummelser, kan man på grundval av dem anta att även det nya bolaget kommer att försumma sina skyldigheter och vägra att registrera bolaget. Vid bedömningen av registreringsförutsättningarna ska man beakta endast de försummelser som har att göra med näringsverksamheten.

5.4 Väsentlighet

Avregistreringen och vägran av registreringen på grund av försummelser övervägs alltid genom helhetsbedömning. Försummelserna som gäller beskattningen ska alltid vara väsentliga för att man ska kunna avregistrera kunden eller vägra kunden registreringen. En ringa engångsförsummelse innebär ännu inte väsentlighet.

5.5 Skattebetalning

Vilken som helst obetald skatt som hänför sig till näringsverksamheten tas i beaktande när man undersöker förutsättningarna för införandet i registret eller grunderna för avförandet ur registret. På så sätt beaktas även en obetald skatt som grundar sig på uppskattad inkomst.

Det finns ingen exakt gräns som kan definieras för väsentlighet i fråga om försummelse av skattebetalning utan det är fråga om helhetsbedömning av kundens situation. Om t.ex. de betalda skatterna är ringa i förhållande till de obetalda skatterna, föreligger i allmänhet förutsättningarna för avregistrering eller grunderna för att vägra registrering. Å andra sidan avregistreras kunden inte på grund av en obetydlig skatteskuld om kunden betalar merparten av sina skatter.

5.6 Verkställighetsförbud eller avbrytande av verkställighet

En skatt vars indrivning har avbrutits genom beslut om verkställighetsförbud eller genom beslut om avbrytande av verkställighet förhindrar inte registrering. Begäran om verkställighetsförbud/-avbrott kan göras om en skatt som kunden sökt ändring i.

5.7 Betalningsarrangemang

Kunden kan be Skatteförvaltningen att bevilja betalningsarrangemang i fråga om de obetalda skatterna. Förutsättningen för betalningsarrangemanget är att kundens betalningsförmåga är temporärt nedsatt och att beviljandet av arrangemanget grundar sig på helhetsbedömningen av kundens situation. En skatteskuld som accepterats för Skatteförvaltningens betalningsarrangemang utgör varken hinder för förskottsuppbördsregistrering eller grund för avregistrering.

Ytterligare information om Skatteförvaltningens betalningsarrangemang finns här:

• Betalningsarrangemang – skatt.fi

Om kunden har skatter i utsökning, beviljar Skatteförvaltningen inte betalningsarrangemang utan kunden ska kontakta utsökningsmyndigheten och komma överens om eventuella åtgärder med utsökningsmyndigheten. En skatteskuld i utsökning kan trots betalningsplan med utsökningsväsendet utgöra grund för avregistrering. Det avgörande är hur stor är den andel som skatteskulden utgör av samtliga skulder i utsökningen samt hur stor andel av prestationerna inflyter på skatteskulden.

5.8 Skyldighet att lämna uppgifter

Kunden är skyldig att till Skatteförvaltningen lämna olika deklarationer och anmälningar om sin verksamhet. De anmälningar som avses här är skattedeklarationer, momsdeklarationer, punktskattedeklarationer, bilskattedeklarationer och anmälningar om löneuppgifter till inkomstregistret. De deklarationer och anmälningar som kunden ska lämna beror på verksamhetens natur och omfattning. Då väsentligheten i den försummade deklarationsskyldigheten bedöms, ska alla de deklarationer och anmälningar som inte lämnats in beaktas. En försummelse kan vara väsentlig först då kunden inte ens efter Skatteförvaltningens uppmaning har lämnat sin deklaration.

Väsentligheten påverkas av hurdana konsekvenser de deklarationerna eller anmälningarna som inte lämnats in har. Om t.ex. en arbetsgivare som sysselsätter flera personer inte lämnar in sin löneuppgiftsanmälan i Inkomstregistret ens efter uppmaning, påverkar detta verkställandet av beskattningen för alla löntagare som är anställda hos denna arbetsgivare. Försummelsen är då väsentlig och den registreringsskyldige kan bli avförd ur förskottsuppbördsregistret på grund av den.

Med försummelse avses även partiella försummelser, såsom att inlämna en felaktig momsdeklaration eller skattedeklaration.

5.9 Bokförings- eller anteckningsskyldighet och andra skyldigheter i fråga om beskattningen

Rörelseidkare eller yrkesutövare är bokföringsskyldiga för sin verksamhet. En skattskyldig som bedriver annan förvärvsverksamhet är skyldig att föra sådana anteckningar varav tillräckligt specificerat framgår de uppgifter som behövs vid beskattningen. Annan än lindrig försummelse av bokförings- eller anteckningsskyldigheten kan betraktas som grund för avförande ur registret eftersom beskattningen grundar sig på bokföringen eller anteckningarna.

Det är fråga om annan försummelse av skyldighet i fråga om beskattningen t.ex. om den som är registrerad i förskottsuppbördsregistret försummar redovisningen av förskottsinnehållningarna eller om hen inte ger verifikationer till sina anställda.

6 Återinförande i förskottsuppbördsregistret

6.1 Rättelse av försummelser

Den som avförts ur registret kan återinföras på ansökan i registret efter det att hen rättat försummelserna som legat till grund för avregistreringen. Förutsättningen för att man ska kunna återinföra kunden i registret är att det inte får uppstå några nya försummelser. Det räcker dock inte enbart att kunden rättar försummelserna efter avregistreringen utan hen måste även ansöka om återinförandet i förskottsuppbördsregistret. Kunden återinförs i registret tidigast från den tidpunkt då ansökan kommer till Skatteförvaltningen.

6.2 Återkommande försummelser

Villkoren för återinförandet av en kund som registrerats på grund av försummelser uppfylls alltså i allmänhet när kunden har rättat försummelserna och då några nya försummelser inte uppstått. I de fall där kundens försummelser emellertid varit återkommande och där man har varit tvungen att avföra honom flera gånger ur registret kan man låta bli att återinföra honom i registret även om några försummelser inte finns vid den tidpunkt då hen ansöker om registrering. Man handlar på detta sätt dock endast om man på grundval av kundens betalningsbeteende och deklarationsuppträdande kan konstatera att kunden sköter sina skyldigheter först efter uppmaning eller rättar sina försummelser först efter det att hen redan har avregistrerats. Vägran att registrera kunden baserar sig då på att det är så troligt att försummelserna kommer att fortsätta att kunden därför inte kan införas i registret.

En kund som på grund av återkommande försummelser inte blivit införd i förskottsuppbördsregistret återinförs dock i registret senast ett år efter avregistreringen om det inte ska anses uppbenbart att försummelserna fortsätter. Detta betyder att kunden genom att sköta sina skyldigheter i fråga om beskattningen korrekt kan bevisa att försummelserna inte kommer att fortsätta. Att det inte är troligt att försummelserna kommer att fortsätta kan konstateras senast då kunden handlat oklanderligt ett år. Kunden kan därefter återinföras i registret på ansökan.

7 Beslut om förskottsuppbördsregistrering och ändringssökande

7.1 Hörande före beslut 

Till en sökande som inte kan införas i förskottsuppbördsregistret ska, innan beslut fattas, skickas ett brev där man räknar upp de grunder som hindrar registreringen. Sökanden ska även beredas tillfälle att avge utredning i ärendet. Om orsaken till att sökanden inte blivit införd i registret utgörs av sökandens eller någon annan persons försummelser, ska dessa försummelser specificeras. Man låter bli att införa sökanden i registret om försummelserna inte rättas inom den utsatta tiden eller om sökanden inte ger en sådan utredning p.g.a. vilken hen kan registreras. Utredningen kan utgöras av uppgiften om att skatteskulderna har accepterats för Skatteförvaltningens betalningsarrangemang eller t.ex. kundens utredning om att bolaget i verkligheten leds av någon annan än den som enligt Skatteförvaltningen anses utgöra den ledande personen. Till den utredning med vilken kunden vill bevisa vem som i verkligheten leder bolaget bör bifogas eventuella handlingar eller annan bevisning som stöder de inlämnade uppgifterna. 

Till följd av försummelser kan man avregistreras även vid någon annan tidpunkt än på kontrolldagen. Man kan inte bli avregistrerad retroaktivt på grund av försummelser. När Skatteförvaltningen konstaterar att den registrerade har försummat sina skyldigheter i fråga om beskattningen eller bokföringen, skickar man ett brev där man underrättar kunden om fr.o.m. vilken tidpunkt företaget kommer att bli avregistrerat och specificerar försummelserna som förorsakar detta. Den registrerade bereds tillfälle att rätta försummelserna och att avge sin egen utredning i ärendet. Man ska skicka brevet i god tid före avregistreringstidpunkten och i brevet ska man ange när kunden senast ska rätta försummelserna för att undvika avregistreringen. Om kunden rättar försummelserna först efter avregistreringen, ska hen på nytt ansöka om registrering med blanketten för ändringsanmälan (Y4, Y5 eller Y6), FODS:s e-tjänst eller MinSkatt. Då är det möjligt att införa kunden i registret tidigast från och med den tidpunkt då ansökan inkommit till Skatteförvaltningen.

Om man på grund av kundens svar konstaterar att det inte finns några grunder för avregistreringen eller för vägran att registrera honom, ska kunden inte avregistreras eller hen ska införas i registret.

7.2 Beslut

En kund som inte införs i förskottsuppbördsregistret eller som avregistreras får ett skriftligt beslut om registreringsärendet. Till beslutet bifogas en anvisning för ändringssökande. Av beslutet ska framgå den myndighet som fattat beslutet jämte kontaktuppgifterna, individualiseringsuppgifterna om kunden, motiveringen till beslutet och uppgiften om hur ärendet har avgjorts. I motiveringen ska man ange vilka faktorer som påverkat avgörandet och nämna de tillämpade bestämmelserna. Om beslutet påverkades av kundens eller någon annan persons försummelser, ska man i beslutet specificera försummelsernas art, omfattning och hur pass återkommande de är.

7.3 Sekretessbelagda uppgifter

Eftersom parten har rätt att ta del av de omständigheter som kan eller har kunnat påverka behandlingen av hens ärende, kan man i samband med hörandet och som motivering till beslutet delge någon annan persons sekretessbelagda beskattningsuppgifter. Så är fallet t.ex. då registreringen av ansökarbolaget förhindras av försummelserna av de personer som leder bolaget. Om brevet eller beslutet innehåller någon annan kunds beskattningsuppgifter, är de sekretessbelagda och parten får inte överlämna eller på annat sätt röja dem till utomstående. Sekretessbelagda uppgifter får användas endast för att sköta det ärende för vilket uppgifterna överlämnades. Annan användning för egen eller för någon annans fördel eller nackdel är förbjuden (1 § och 4 § i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter (1346/1999), 22 §, 23 §, 25 § och 35 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och 38 kap. 1 § och 2 § i strafflagen (578/1995)).

7.4 Sökande av ändring

Ändring i beslutet om avförande ur förskottsuppbördsregistret eller om vägran att införa i förskottsuppbördsregistret söks genom att framställa en begäran om omprövning till skatterättelsenämnden. Omprövning ska begäras inom 60 dagar räknat från den dag då ändringssökanden fick del av Skatteförvaltningens beslut. Omprövning kan begäras i MinSkatt eller med en pappersblankett ”Begäran om omprövning av skatter på eget initiativ” (blankett 4015r). Skatteförvaltningen kan emellertid avgöra en begäran om omprövning till den del begäran godkänns. Ändring i skatterättelsenämndens beslut kan sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Besvärstiden är 60 dagar från delfåendet av beslutet.

I förvaltningsdomstolens beslut får ändring sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

 

metodchef Jussi Kössi

överinspektör Ulrika Harjunpää