Momsbeskattning i hästbranschen

I denna anvisning behandlas de vanligaste momsfrågorna i hästbranschen med hänsyn till beskattnings- och rättspraxis.

Kapitel 5 i anvisningen har uppdaterats. Strukturen i kapitlet har förtydligats och en del exempel har lagts till i kapitlet.

Kapitel 6.4 Uthyrning av hästar har tagits bort och lagts till i kapitel 5.3.

En del hänvisningar har setts över med anledning av vissa ändringar.

1 Allmänt

Mervärdesskattelagen har inga särskilda bestämmelser om hästar eller hästbranschen. Därmed tillämpas de allmänna bestämmelserna i lagen på hästbranschen. I denna anvisning behandlas de vanligaste momsfrågorna i hästbranschen med hänsyn till rätts- och beskattningspraxis. Anvisningen syftar till att harmonisera beskattningspraxisen.

Internationell handel med varor eller tjänster behandlas inte i denna anvisning. Skatteförvaltningen har publicerat anvisningarna Mervärdesbeskattning i EU-varuhandeln, Mervärdesbeskattning i exporthandeln, Mervärdesskatteförfarandet vid import fr.o.m. 1.1.2018 och Momsbeskattningen av tjänster vid utrikeshandel. Vid internationell handel tillämpas principerna i nämnda anvisningar även på hästbranschen.

Denna anvisning tillämpas inte på sådana allmännyttiga föreningar (till exempel ridföreningar) som inte har ansökt om att bli momsskyldiga. Skatteförvaltningen har gett anvisningen Mervärdesbeskattning av allmännyttiga samfund.

2 Momspliktig rörelseverksamhet

Moms ska betalas på rörelsemässig försäljning av varor och tjänster i Finland, på import av varor i Finland och på gemenskapsinterna förvärv i Finland.

Rörelseverksamhet i liten skala har av administrativa skäl lämnats utanför mervärdesbeskattningen. Befrielsen är avsedd att gälla verksamhet i liten skala, verksamhet av hobbynatur och sporadisk verksamhet. Rörelseverksamhet i liten skala definieras på basis av omsättningens storlek. Som rörelseverksamhet i liten skala betraktas verksamhet där omsättningen under en räkenskapsperiod av 12 månader uppgår till högst 15 000 euro. En näringsidkare som så önskar kan ansöka om att bli momsskyldig trots att hens omsättning under räkenskapsperioden understiger 15 000 euro. För att man ska bli införd som momsskyldig i registret förutsätts att verksamheten sker i form av  rörelse. Skatteförvaltningen har gett ut anvisningen Gränsen för momsfri verksamhet i liten skala är 15 000 euro.

Även i hästbranschen ska det bedömas om verksamheten utövas i form av rörelse, eller om verksamheten på grund av dess sporadiska karaktär eller småskalighet faller utanför tillämpningsområdet för mervärdesskattelagen. Rörelsemässig verksamhet är inte till exempel verksamhet som utövas i en bolagsdelägares eller företagares privata intresse.

Enligt regeringens proposition om mervärdesskattelagen (RP 88/1993 rd) anses verksamheten vara rörelsemässig om den sker i förvärvssyfte, är fortlöpande, utåtriktad och självständig och samtidigt förknippad med en sedvanlig företagarrisk. För att verksamheten ska anses vara rörelsemässig ska den vara fortlöpande eller åtminstone återkommande. En enskild försäljningstransaktion anses i allmänhet inte ske rörelsemässigt, förutom om den är knuten till företagets övriga affärsverksamhet. Exempelvis när ett företag som driver momspliktig ridskoleverksamhet säljer en häst är transaktionen försäljning som har anknytning till den rörelsemässiga ridskoleverksamheten.

Det handlar om en prövning av fakta som ska göras enligt samma principer som i andra branscher.  Uppfyllandet av kriterierna för rörelseverksamhet bedöms bara med hänsyn till momsbeskattningen och påverkas inte av hur verksamhetsutövandet behandlas i inkomstbeskattningen.

Hästar är vanligtvis sådana varor som kan användas både för privata ändamål och för rörelseverksamhet. Därför bör hästverksamheten granskas som en större helhet för att man ska kunna bedöma om hästarna de facto används fortlöpande i syfte att förvärva inkomst, det vill säga för momspliktig rörelseverksamhet. Vid den övergripande prövningen kan man då beakta bland annat kundkretsens storlek och beloppet av de influtna inkomsterna.

Vid prövningen kan man jämföra  de förhållanden under vilka verksamhetsutövaren de facto använder hästarna, med de förhållanden under vilka motsvarande verksamhet i allmänhet utövas rörelsemässigt.

Med beaktande av långsiktigheten och hästverksamhetens särskilda natur kan förlust under de första verksamhetsåren inte betraktas som exceptionellt eller som en i sig avgörande faktor. Företagaren ska emellertid lägga fram konkreta planer för hur verksamheten ska idkas rörelsemässigt. Skatteförvaltningen kan förutsätta objektiv bevisning på att verksamheten idkas eller kommer att idkas rörelsemässigt. I början av verksamheten kan en objektiv redogörelse av det här slaget till exempel vara en redogörelse till finansiärerna över verksamhetens natur och omfattning.

Av högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 2002:7 framgår att hästverksamheten bör granskas över än längre tid än bara ett år. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att eftersom inkomsterna från hästverksamheten ökade åren 1999 och 2000 hade verksamheten redan år 1998 varit sådan rörelseverksamhet som avses i mervärdesskattelagen, även om inkomsterna då var ringa.

HFD 2002:7

A inledde trav- och avelsverksamhet med en häst år 1998, och det året var inkomsterna av verksamheten 7 153 mark och utgifterna 19 420 mark. Dessutom utövade A mjölkproduktion och nötkreatursskötsel på sin gård, och inkomsterna av dessa var inklusive jordbruksstöd 369 152 mark år 1998. Inkomsterna av hästhushållningen var 21 900 mark år 1999 och 152 690 mark år 2000, då nettointäkterna av hästhushållningen översteg 90 000 mark. Hästhushållningen som A utövade ansågs redan vid mervärdesbeskattningen i december 1998 som rörelse enligt 1 § 1 mom. 1 punkten mervärdesskattelagen. Med stöd av 102 § 1 mom. 1 punkten och 2 mom. i lagen fick A således dra av mervärdesskatten som ingick i inköpspriset på de varor och tjänster som hade anskaffats för hästhushållningen.

Högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 2000:22 handlade om hästhushållning i anslutning till primärproduktion. En företagare utövade skötsel av utomstående hästar samt avels-, uppfödnings- och förädlingsverksamhet med egna hästar, som främjades av travtävlingsverksamheten. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att verksamheten i sin helhet var sådan rörelseverksamhet som avses i mervärdesskattelagen.

HFD 2000:22

A idkade utöver annan primärproduktion även hästhushållning på sin gård. Omsättningen för hästhushållningen var 105 025 mark år 1995, varav andelen inkomster från travtävlingsverksamheten uppgick till 73 550 mark och andelen inkomster från hästskötsel till 31 475 mark. I inkomstbeskattningen hade hästhushållningen beskattats som en inkomstkälla inom A:s jordbruk. Antalet hästar i olika verksamheter liksom beloppet av inkomsterna från dem varierade mellan åren. Merparten av de hästar som A födde upp kunde dock anses höra till avels-, uppfödnings- och förädlingsverksamheten, som främjades av travtävlingsverksamheten. Den hästhushållning som A idkade var förutom i fråga om skötseln av utomstående hästar även i fråga om avels-, uppfödnings- och förädlingsverksamheten med de hästar som A själv födde upp sådan momspliktig rörelseverksamhet som avses i 1 § 1 mom. 1 punkten i mervärdesskattelagen. Med stöd av 102 § 1 mom. 1 punkten och 2 mom. i lagen fick A således dra av mervärdesskatten som ingick i inköpspriset på de varor och tjänster som hade anskaffats för den momspliktiga hästhushållningen.

Vid en övergripande prövning kan bland annat följande omständigheter tas i beaktande:

• Verksamhetens omfattning, det vill säga om verksamheten är småskalig eller sporadisk. Om antalet hästar är litet betraktas verksamheten i allmänhet inte som momspliktig rörelseverksamhet.
• Hur stor är den årliga omsättningen under en granskningsperiod av flera år?
• Finns det någon konkret utredning om huruvida momspliktig rörelseverksamhet idkas?
• Hur marknadsförs verksamheten?
• Är kostnaderna för hästverksamheten större än inkomsterna under en granskningsperiod av flera år?
• Hur har verksamheten finansierats? (Kommer finansieringen från företagets övriga verksamhet, delägare eller utomstående finansiärer?)
• Är verksamheten avsedd att vara av fortlöpande natur? Skaffar man till exempel fortlöpande nya hästar genom att köpa eller genom att föda upp egna föl i stället för de hästar som säljs?
• Är verksamheten utåtriktad?
• Har företaget personal som sköter hästarna eller sköter delägarna eller företagarna själva hästarna?
• Främjar verksamheten företagarens/delägarens/den närmaste kretsens privata intressen?

3 Uthyrning av stallplats

Uthyrning av en fastighet är i regel momsfri. Skatt betalas inte heller på överlåtelse av elektricitet, gas, värme, vatten eller någon motsvarande nyttighet i samband med skattefri uthyrning (MomsL 27 §).

Moms ska däremot betalas på överlåtelse av tillfällig karaktär av nyttjanderätten till konferens-, utställnings- eller idrottslokaler eller andra motsvarande lokaler (MomsL 29 § 1 mom. 4 punkten).

Enligt 28 § avses med fastighet fast egendom enligt definitionen i artikel 13 b i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011. Begreppet fastighet behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Fastighetsbegreppet i mervärdesbeskattningen fr.o.m. 1.1.2017.

Ett kännetecken på uthyrning av fast egendom är att den andra avtalsparten erhåller rätten att för en avtalad tidsperiod och mot ersättning nyttja en fastighet som om hen vore ägare av den och att motsätta sig att någon annan erhåller en sådan rätt (bland annat EU-domstolens mål C-270/09 MacDonald Resorts).

Enbart hyrning av en viss stallplats enligt ett långt avtal utan hyresvärdens tilläggstjänster är således momsfri uthyrning av fastighet.

Med stöd av MomsL 30 § kan man på vissa villkor frivilligt ansöka om att bli momsskyldig för uthyrning av fastighet. Momsskyldigheten förutsätter att fastigheten fortlöpande används för verksamhet som berättigar till avdrag. Därmed kan man inte frivilligt ansöka om att bli momskyldig för uthyrning av stallplatser till privatpersoner. Skatteförvaltningen har gett anvisningen Ansökan om momsskyldighet för överlåtelse av nyttjanderätt till fastighet.

Däremot är tillfällig överlåtelse av en stallplats momspliktig verksamhet. På försäljning tillämpas den allmänna skattesatsen 24 procent.

4 Servicehelheter

4.1 En servicehelhet eller många fristående tjänster

Inom hästbranschen säljs olika servicehelheter, som till exempel hästskötsel och ridläger. Servicehelheterna omfattar ofta varor och tjänster på vilka olika skattesatser tillämpas när de säljs separat. Vid servicehelheter ska säljaren avgöra om det handlar om en sammanhängande prestation eller två eller flera separata prestationer. Vid prövningen kan man tillämpa vedertagna principer i EU-domstolens rättspraxis.

I EU-domstolens mål C-432/15 Baštová fastslogs att varje prestation ska anses vara fristående och självständig i momsbeskattningen. Under vissa omständigheter ska flera formellt sett fristående tillhandahållanden av tjänster, som skulle kunna utföras separat och som  var för sig skulle vara skattepliktiga eller undantagna från skatteplikt, anses utgöra en enda transaktion när de inte är självständiga.

 Det är frågan om en enda ekonomisk transaktion bland annat när en beskattningsbar person erbjuder två eller flera nyttigheter som har ett så nära samband med varandra att de objektivt sett utgör en enda odelbar ekonomisk prestation och att det därmed vore konstlat att dela upp dem.

Så är också fallet i en situation där en eller flera prestationer ska anses bilda en huvudsaklig tjänst, jämfört med då en eller flera tjänster ska anses vara en underordnad tjänst eller underordnade tjänster som behandlas i beskattningen på samma sätt som huvudprestationen. Prestationen ska anses vara underordnad en huvudsaklig tjänst bland annat då kunden inte efterfrågar den specifikt, utan tjänsten för dem endast är ett bidrag till den huvudsakliga tjänsten kunden vill åtnjuta av tillhandahållaren.

Om det bland de tjänster som tillsammans utgör en servicehelhet inte går att fastställa en huvudtjänst och en eller flera underordnade tjänster, ska nyttigheterna anses vara likvärdiga.

4.2 Tjänst för skötsel av häst

I ett avtal om hästskötsel har man kunnat avtala om att tjänsten till exempel ska innehålla månadshyran för stallplatsen hästens mat och utfodring samt städning av stallplatsen , el och vatten. Innehållet i olika servicehelheter kan variera mellan kunderna.

En tjänst för skötsel av häst av det här slaget är en odelbar helhet som den allmänna skattesatsen 24 procent ska tillämpas på, även om stalplatsens  månadshyra, maten och hästskötseln faktureras separat eller antecknas som separata poster på fakturan. Ur kundens synvinkel handlar skötseltjänsten om en enda prestation för skötseln av hästen.

I skötselavtalet kan också ingå rätten att använda en manege eller en annan idrottslokal utan extra avgift. Hästarna kan också få specialfoder eller vitaminfoder. I en situation av det här slaget köper varje kund en avtalsbaserad servicehelhet för sin häst. Tjänsten kan inte delas in i prestationer med olika skattesats.

I samband med hästskötsel kan det ibland ges läkemedel till hästen (till exempel en avmaskningskur). I sitt beslut 29.4.2009 liggare 1042 ansåg högsta förvaltningsdomstolen att överlåtelse av läkemedel som använts i samband med en veterinärtjänst inte skulle behandlas som en helhet i momsbeskattningen. På överlåtelsen av läkemedlet tillämpades den nedsatta skattesatsen även om den allmänna skattesatsen tillämpades på veterinärtjänsten. Samma princip kan tillämpas på läkemedel som administreras i anslutning till en tjänst för hästskötsel. Överlåtelsen av läkemedlet betraktas inte som en del av servicehelheten för hästskötseln. På överlåtelse av läkemedel tillämpas den nedsatta skattesatsen 10 procent.

4.3 Ridläger

Handledd ridning är en tjänst som möjliggör utövande av idrott. På sådana tjänster tillämpas den nedsatta skattesatsen 10 procent. Ridning med handledning behandlas närmare i 5.1 i anvisningen.

Högsta förvaltningsdomstolen har i sina beslut ansett att den skattemässiga behandlingen av en tjänst inte ska delas upp, om den tjänst som säljs inkluderar både en instruktörs undervisning och handledning samt en möjlighet att utöva idrott. Den skattemässiga behandlingen av tjänsten bestäms på ett enhetligt sätt enligt huruvida betoningen ligger på undervisningen eller utövandet av idrott. Om det centrala innehållet i tjänsten som säljs är undervisning i en motionsform eller -gren, är det fråga om en tjänst som i sin helhet omfattas av den allmänna skattesatsen (HFD 19.1.2012 liggare 52 och HFD 25.10.2002 liggare 2698).

Även när det gäller ridläger bestäms momsbehandlingen av tjänsten beroende på om tonvikten ligger på utövande av idrott, det vill säga handledd ridning eller på undervisning i ridning.

Inkvartering, resor eller måltider som erbjuds i samband med av idrott betraktas inte som tjänster som möjliggör utövande av idrott. Tillhandahållandet av dessa betraktas som tjänster som inte ingår i utövande av idrott, undervisning i ridning eller handledd ridning. När deltagarna i ett ridläger förutom handledd ridning eller undervisning i ridning också erbjuds måltider, inkvartering eller resor delas priset för ridlägret upp på motsvarande sätt  i försäljningar som omfattas av olika skattesatser. Lägeravgifterna kan indelas till exempel i en andel för handledd ridning (10 procent) eller en andel för undervisning i ridning (24 procent) beroende på var tonvikten i lägerverksamheten ligger, samt inkvartering (10 procent) och måltider (14 procent).

Den försäljare som ordnar ridlägret kan av en annan näringsidkare köpa tjänster, till exempel inkvartering och resor, som inkluderas i lägret, i stället för att själv producera dessa tjänster. I dessa fall kan marginalbeskattningsförfarandet för resebyråtjänster bli tillämplig. Förfarandet behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Momsbeskattning inom turismbranschen.

4.4 Tjänster och varor som ingår i en träningstjänst

I målet C-432/15 (Baštová) ansåg EU-domstolen att uppstallning, utfodring och skötsel utgör delar av tjänsten för att träna hästar.

När ett företag säljer en tjänst för träning av häst, i vilken det även ingår till exempel en stallplats, utfodring och hästskötsel, tillämpas skattesatsen 24 procent på servicehelheten. Den allmänna skattesatsen tillämpas också till exempel på en servicehelhet som omfattar träning samt försäljning av foder till hästen och själva utfodringen. Att delarna i servicehelheten har prissatts eller fakturerats separat har ingen betydelse.

5 Enskilda tjänster

5.1 Handledd ridning

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg i sitt beslut HFD 21.9.2009 liggare 2291 att den nedsatta skattesatsen (i dag 10 procent) ska tillämpas på ridning under handledning. Det handlar om en tjänst som möjliggör utövande av idrott.

HFD 21.9.2009 liggare 2291

A tillhandahöll ridlektioner med handledning. Tjänsten ansågs vara en sådan tjänst som möjliggjorde utövande av idrott som avses i 85 a § 1 mom. 3 punkten i mervärdesskattelagen, det vill säga utövande av ridning i övervakade förhållanden. A skulle betala 8 procent (numera 10 procent) moms på de handledda ridlektionerna.

Skattesatsen 10 procent ska också tillämpas på en tjänst där hästen leds omkring med en ryttare i sadeln i omgivningen kring stallet eller i en manege. Till exempel är dock ponnyridning mot avgift på gården till ett köpcenter enligt den huvudsakliga karaktären en nöjes- eller underhållningstjänst och på den tillämpas den allmänna skattesatsen. Skattesatsen 10 procent tillämpas på turridning och terrängridning, om tjänsten inte omfattar ytterligare tidsfördrivs- eller upplevelseinriktade tjänster.

Tjänstens verkliga innehåll avgör om det handlar om handledd ridning som omfattas av den nedsatta skattesatsen eller om undervisning i ridning som omfattas av den allmänna skattesatsen. Vid prövningen spelar det ingen roll vad tjänsten kallas, till exempel ridskola, eller vilken utbildning eller yrkeskompetens den person som ger handledning har.

Mer information om gränsdragningen mellan handledd idrott och undervisning i idrott finns i Skatteförvaltningens anvisning Mervärdesskattesatsen på idrottstjänster.

5.2 Undervisning och träning i ridning

Undervisning i ridning är en tjänst som omfattas av den allmänna skattesatsen. Då det inte är fråga om sedvanlig och typisk ridning under handledning och övervakning, utan grenteknisk undervisning eller träning i ridning, är tjänsten som säljs till karaktären en undervisningstjänst, inte en möjlighet att utöva idrott. I en sådan situation är försäljningen i sin helhet en undervisningstjänst som omfattas av den allmänna skattesatsen.

I regel tillämpas den allmänna skattesatsen till exempel på en personligt planerad ridlektion eller träning i ridning som säljs till en enskild kund.

5.3 Uthyrning av hästar

Uthyrning av häst jämställs med uthyrning av sport- eller idrottsutrustning, som den allmänna skattesatsen tillämpas på. Uthyrning av häst betraktas som en tjänst där en kund hyr en rätt att använda en häst under en avtalad tid. Tjänsten kan till exempel kallas leasinghästtjänst. Vid bedömningen av tjänsten spelar det ingen roll vad tjänsten kallas.

När en kund ges en häst för att kunden på egen hand ska rida hästen i företagarens lokaler, är det dock fråga om en tjänst som möjliggör utövande av idrott och som omfattas av den nedsatta skattesatsen enligt centralskattenämndens förhandsavgörande CSN 252/1995.

5.4 Uthyrning av manege

Enligt MomsL 29 § 1 mom. 4 punkten ska skatt betalas på överlåtelse av tillfällig karaktär av nyttjanderätten till konferens-, utställnings- eller idrottslokaler eller andra motsvarande lokaler. Enligt MomsL 85 a § 1 mom. 3 punkten ska i skatt betalas 10 procent av skattegrunden för försäljning av tjänster som möjliggör utövande av idrott.

En manege är en sådan idrottslokal som avses i mervärdesskattelagen. För tillfällig överlåtelse av en manege för utövande av idrott, till exempel handledd ridning, ska moms betalas enligt skattesatsen 10 procent.

Om en manege överlåts för användning av annan verksamhet än för utövande av idrott handlar det inte om en tjänst som möjliggör utövande av idrott. Då ska den allmänna skattesatsen 24 procent i regel tillämpas. På inträdesavgifter som tas ut av publiken vid evenemang tillämpas emellertid den nedsatta skattesatsen 10 procent (MomsL 85 a § 1 mom. 4 punkten).

I sitt beslut 30.6.2015 liggare 1871 ansåg högsta förvaltningsdomstolen att uthyrningen av en hall för hundagility inte var en tjänst som möjliggör utövande av idrott. Syftet med överlåtelsen av lokalerna var enligt högsta förvaltningsdomstolen skolning av hundar i anslutning till en hundhobby eller sådant avklarande av en hinderbana för hundar som kräver hundmotion. Den allmänna skattesatsen skulle tillämpas på överlåtelsen av lokalerna.

För överlåtelse av en manege som en del av ett avtal om hästskötsel redogörs närmare i kapitel 4.2 Tjänster för skötsel av häst

5.5 Ridterapi

Ridterapi kan på vissa villkor betraktas som momsfri hälso- och sjukvård (MomsL 34–35 §).

Ridterapi ingår inte i grundutbildningen för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården kompletterar sina studiermed ridterapiutbildning kan vården vara momsfri då patienten söker vård med stöd av en läkarordination eller -remiss som har utfärdats enligt medicinska grunder. Vidare förutsätts att grundutbildningen och fortbildningen tillsammans ger  en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården  kompetens att ge ridterapi på ett medicinskt behörigt sätt.

Läs mer om förutsättningarna för momsfrihet i Skatteförvaltningens anvisning Momsbeskattning av hälso- och sjukvården.

Om ovannämnda förutsättningar för momsfrihet inte uppfylls ska moms betalas på försäljningen av tjänsten. Tillämpliga skattesatser behandlas i 5.1–5.2 i denna anvisning.

5.6 Socialpedagogisk hästverksamhet

Socialpedagogisk hästverksamhet är en form av social rehabilitering. Med socialpedagogisk hästverksamhet avses verksamhet tillsammans med hästar i syfte att stöda den sociala tillväxten och välbefinnandet.

Socialpedagogisk hästverksamhet kan på vissa villkor betraktas som momsfri hälso- och sjukvård (MomsL 34–35 §).

Socialpedagogisk hästverksamhet ingår inte i grundutbildningen för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården kompletterar sina studier med socialpedagogisk hästverksamhets utbildning kan vården vara momsfri då patienten söker vård med stöd av en läkarordination eller -remiss som har utfärdats enligt medicinska grunder. Vidare förutsätts att grundutbildningen och fortbildningen tillsammansger kompetensen för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården att ge vården på ett medicinskt behörigt sätt.

Läs mer om förutsättningarna för momsfrihet i Skatteförvaltningens anvisning Momsbeskattning av hälso- och sjukvården.

Socialpedagogisk hästverksamhet betraktas i regel inte som momsfri socialvård (MomsL 37–38 §).

Socialpedagogisk hästverksamhet är en momsfri socialvårdstjänst när den säljs som en del av en momsfri helhet av socialvårdstjänster.

Läs mer om förutsättningarna för momsfrihet i Skatteförvaltningens anvisning Momsbeskattning av socialvårdstjänster.

Om ovannämnda förutsättningar för momsfrihet inte uppfylls ska moms betalas på försäljningen av tjänsten. Tillämpliga skattesatser behandlas i 5.1–5.2 i denna anvisning.

6 Försäljning av häst

6.1 Hästförsäljningsverksamhet

Hästar kan säljas av olika anledningar. Syftet med avelsverksamheten med hästar kan vara att föda upp och skola hästarna för att sedan sälja dem. Vid sådan verksamhet används hästarna ofta i tävlingar för att öka hästarnas värde.  Hästar kan också köpas endast för att säljas vidare. Man kan också sälja en häst som använts i en ridskola eller för liknande affärsverksamhet. Försäljningen av hästar omfattas av mervärdesskattelagens tillämpningsområde endast om försäljningen är rörelsemässig (se kapitel 2 i denna anvisning).

De allmänna bestämmelserna om försäljning av varor i mervärdesskattelagen tillämpas på försäljningen av hästar. I EU-domstolens avgörande i målet C-320/02 (Förvaltnings Ab Stenholmen) konstaterades att djur utgör varor när mervärdesskattedirektivet ska tillämpas.

På försäljningen av en häst tillämpas den allmänna skattesatsen 24 procent om hästen har sålts i Finland.

Marginalbeskattningsförfarandet för begagnade varor kan på vissa villkor tillämpas på försäljningen av en häst.

6.2 Marginalbeskattningsförfarandet för begagnade varor

Säljaren kan tillämpa marginalbeskattningsförfarandet för begagnade varor på försäljningen av en häst om de särskilt fastställda förutsättningarna uppfylls. Marginalbeskattningsförfarandet kan tillämpas under följande förutsättningar:

• föremålet för affären är en begagnad vara (en häst)
• försäljaren är en skattskyldig återförsäljare
• varans inköpspris har varit skattefritt
• varan har köpts för skattepliktig vidareförsäljning.

Marginalbeskattningsförfarandet för begagnade varor kan tillämpas även på överlåtelser av levande djur. Enligt EU-domstolens dom som nämndes ovan, C-320/02 (Förvaltnings AB Stenholmen) kan ett djur som köpts av en privatperson för att säljas vidare betraktas som en begagnad vara. I mervärdesbeskattningen betraktas ett levande djur som köpts skattefritt som en begagnad vara, och marginalbeskattningsförfarandet kan tillämpas på dess vidareförsäljning.

Tillämpningen av marginalbeskattningsförfarandet förutsätter, att återförsäljaren har anskaffat varan i återförsäljningssyfte. Därmed kan marginalbeskattning i regel inte tillämpas på försäljning av en sådan häst som den skattskyldige har använt i sin egen affärsverksamhet.

Den skattskyldiga ska kunna bevisa att hästarna är avsedda att säljas och att de är till allmän försäljning. Om hästarna har överförts från försäljningsverksamheten till annan verksamhet eller getts bort utan vederlag ska marginalbeskattningsförfarandet upplösas. Detta gäller situationer där återförsäljaren har tillämpat ett så kallat förenklat förfarande vid beräkningen av vinstmarginalen. Marginalbeskattningsförfarandet upplöses så att det köpepris som dragits av vid beräkningen av skatteperiodens vinstmarginal läggs till skatteperiodens vinstmarginal. Om hästen säljs senare efter att marginalbeskattningsförfarandet upplösts tillämpas de allmänna bestämmelserna i mervärdesskattelagen. 

Det är frivilligt att tillämpa marginalbeskattningsförfarandet även om förutsättningarna för tillämpning är uppfyllda.

Skatteförvaltningen har gett ut anvisningen Marginalbeskattningsförfarande för begagnade varor samt konstverk, samlarföremål och antikviteter. I anvisningen behandlas förutsättningarna för förfarandet och tillämpningen i praktiken mer ingående.

6.3 Försäljning av andelar i en häst

De allmänna bestämmelserna om försäljning av varor i mervärdesskattelagen tillämpas på försäljningen av hästar. Med försäljning av en vara avses i mervärdesskattelagen överlåtelse av äganderätten till en vara mot vederlag. I mervärdesskattedirektivet avses med försäljning av varor överföring av rätten att såsom ägare förfoga över materiella tillgångar. När en häst säljs i andelar (till exempel 1/3, 1/10) handlar det i allmänhet inte om överlåtelse av äganderätten till en vara mot vederlag.

I mervärdesskattelagen och -direktivet avses med tjänst allt annat än varor som kan säljas i form av affärsverksamhet. När man säljer andelar i en häst kan det således handla om utförande av en tjänst. Så är fallet om överlåtelsen inte uppfyller kriterierna för begreppet överlåtelse av vara.

I båda fallen ska moms betalas på försäljningen enligt den allmänna skattesatsen, om försäljningen sker rörelsemässigt och försäljningslandet är Finland. En varas försäljningsland behandlas i kapitel 4 i Skatteförvaltningens anvisning Mervärdesbeskattning i EU-varuhandeln och en tjänsts försäljningsland i Skatteförvaltningens anvisning Momsbeskattningen av tjänster vid utrikeshandel.

7 Tävlingsverksamhet

7.1 Körarvode till travkusk

Enligt MomsL 45 § 1 mom. 1 punkten betalas ingen moms på honorar till utövande

 konstnärer eller till andra offentligt uppträdande eller till idrottsmän. I fråga om ovannämnda arvoden är det möjligt att frivilligt ansöka om att bli momsskyldig.

Enligt högsta förvaltningsdomstolens beslut 12.12.1996 liggare 3839 ska en travkusk betraktas som en sådan idrottsman som avses i MomsL 45 § 1 mom. 1 punkten. Därmed skulle bolaget inte betala moms när hästens ägare debiterades för arvodet dåbolagets anställda körde travhästen.

HFD 12.12.1996 liggare 3839

Ett bolag sålde kusktjänster till ägare av travhästar. En person som var anställd i bolaget var verksam som travkusk bland annat vid travtävlingar i Finland. Bolaget fakturerade hästägaren för kusktjänsten i sitt eget namn. Ersättningen innefattade inget vederlag för träningen av hästen eller övriga tilläggstjänster.

Den kusktjänst som bolaget sålde var en idrottsprestation som hänförde sig till travtävlingen. Travkusken skulle anses som en idrottsutövare i den mening som avses i 45 § 1 mom. 1 punkten i mervärdesskattelagen och någon mervärdesskatt behövde inte betalas för hens honorar. När en person som var anställd i bolaget arbetade som travkusk vid travtävlingar och bolaget fakturerade hästägaren för detta var det fråga om förmedling av en idrottsutövare och försäljning av ett framträdande som avses i 45 § 1 mom. 1 punkten i mervärdesskattelagen och med beaktande av 45 § 1 mom. 2 punkten behövde man inte betala någon mervärdesskatt för detta.

7.2 Tävlingspriser

EU-domstolen har i ovannämnda dom C-432/15 (Baštová) bland annat behandlat huruvida tävlingspriser utgör vederlag.

När en hästägare deltar i en tävling, det vill säga ställer hästen till förfogande för tävlingsarrangören, innebär det inte i sig att hen kommer att få ett pris. Pris delas ut för ett visst resultat i tävlingen, det vill säga när hästens placering räcker till ett pris. Även om tävlingsarrangören skulle förbinda sig att ge ett pris, vars belopp har bekräftats och som man känner till i förväg, förutsätter erhållandet av priset ändå något slags prestation som i viss mån är slumpmässig. Denna slumpmässighet utesluter en direkt koppling mellan ställandet av hästen till förfogande och erhållandet av priset.

När en momsskyldig hästägare deltar med sin häst i en tävling handlar det inte om utförande av en tjänst mot vederlag, under förutsättning att tävlingsarrangören inte betalar deltagararvode eller annan direkt ersättning och där endast de som är bland pristagarna får ett i förväg fastställt pris. Det handlar däremot om utförande av tjänst mot vederlag i en situation där arrangören betalar en ersättning som inte är beroende av hästens placering i tävlingen.

Således är tävlingspriser enligt unionens rättspraxis ersättningar utanför mervärdesbeskattningens tillämpningsområde i situationer där tävlingsarrangören inte betalar ersättning för deltagandet eller motsvarande direkt ersättning utan det är endast framgång i tävlingen berättigar till ersättning. Erhållandet av ett pris är i det hänseendet slumpmässigt ochdet finns inte någon direkt koppling mellan deltagandet i tävlingen och det eventuella priset för deltagandet. Tävlingspriser från travtävlingar är inkomster utanför mervärdesskattelagens tillämpningsområde i och med att erhållandet av ett pris grundar sig på framgång i tävlingen. Därför betalas ingen moms på tävlingspriserna. Tävlingspriser av det här slaget, till exempel i travtävlingar, är således inte skattefria honorar till idrottsmän som avses i MomsL 45 § 1 mom. 1 punkten.

7.3 Bolag som upprätthåller travbana

7.3.1 Skattesats som ska tillämpas på inträdesavgift

Travtävlingar är idrottsevenemang som avses i MomsL 85 a § 1 mom. 4 punkten. Den nedsatta skattesatsen 10 procent tillämpas på inträdesbiljetter som tas ut av publiken vid travtävlingar och andra hästtävlingar.

Man kan också sälja så kallade VIP-biljetter som utöver inträdesbiljetten kan innehålla till exempel restaurang- och cateringtjänster samt alkoholdrycker. När en VIP-biljett innehåller fristående nyttigheter som enkelt kan särskiljas ska den egna skattesatsen för varje såld nyttighet tillämpas. På inträdesbiljetten tillämpas skattesatsen 10 procent, på restaurang- och cateringtjänster 14 procent och på alkoholdrycker 24 procent.

7.3.2 Deltagaravgifter

Högsta förvaltningsdomstolen har gett beslutet HFD 2019:139, enligt vilket avgifter för deltagande i travtävlingar faller utanför mervärdeskattelagens tillämpningsområde i situationer där alla deltagaravgifter enligt tävlingsreglerna används till betalningen av priser, betalningen av dessa priser har bekräftats i förväg och är obligatoriska för bolaget. I dessa förhållanden betalas ingen moms på deltagaravgifterna eftersom man de facto inte får något vederlag för anordnandet av tävlingarna.

HFD 2019:139

A Ab ordnade travtävlingar för unga hästar på en travbana som bolaget ägde. I tävlingarna kunde endast sådana hästar delta, för vilka de enligt tävlingsreglerna erforderliga förskotts- och deltagaravgifterna hade erlagts. Alla deltagaravgifter som insamlats för tävlingarna betalades i enlighet med tävlingsreglerna som priser åt de hästar som placerats sig väl i tävlingarna.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att eftersom i de tävlingar A Ab ordnade deltagaravgifterna i sin helhet, i enlighet med tävlingsreglerna, användes till att betala ut priser, var utbetalningen av dessa priser på förhand fastställt och för bolaget obligatoriskt på det sätt som avses i unionens domstols dom i ärendet C-377/11, International Bingo Technology. På dessa grunder och då det inte ens hade påståtts att A Ab inte skulle ha följt tävlingsreglerna, kunde A Ab inte anses få faktiskt vederlag av att ordna tävlingarna, och skulle därför inte erlägga mervärdesskatt för deltagaravgifterna.

I momsbeskattningen ska utgångspunkten vara att det vederlag som fås för försäljningen av en vara eller tjänst ska utgöra skattegrundenoberoende av vad de medel som fås genom vederlaget kommer att användas till. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade detta i ovannämnda beslut. Alla förutsättningar som nämns i beslutet ska uppfyllas för att deltagaravgiften för tävlingen ska falla utanför mervärdesskattelagens tillämpningsområde. I regel tillämpas den allmänna skattesatsen 24 procent på deltagaravgiften för hästtävlingar, om de förutsättningar som nämns i högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 2019:139 inte uppfylls. I en sådan situation säljer det bolag som upprätthåller travbanan en tjänst i anslutning till anordnandet av tävlingar.

7.3.3 Arvoden till tipsombud

På travbanorna kan man spela Veikkaus spel. När arrangören av entravtävling i egenskap av tipsombud får ett ombudsarvode av Veikkaus, ska ingen moms betalas med stöd av MomsL 59 § 2 punkten.

8 Rätten att dra av moms

8.1 Direkt hänförliga kostnader

Huvudregeln i mervärdesskattelagen är att momspliktig försäljning omfattar rätt till avdrag för momsen på de inköp som hänför sig till denna försäljning. Trots denna huvudregel har rätten till avdrag begränsats i vissa situationer (se 8.3 nedan). Dessutom är momsen på inköp som hänför sig till en momsfri försäljning av varor och tjänster enligt mervärdesskattelagen inte avdragsgill. Det är heller inte möjligt att dra av momsen för inköp som gäller verksamhet som inte omfattas av mervärdesskattelagens tillämpningsområde.

När en momsskyldig bedriver både verksamhet som berättigar till avdrag för moms och verksamhet som inte berättigar till avdrag för moms, har hen rätt att dra av momsen för de inköp som hänför sig direkt till den verksamhet som berättigar till avdrag.

En momsskyldig har inte rätt att dra av moms på de inköp som direkt och omedelbart hänför sig till sådan verksamhet som inte berättigar till avdrag för moms. Verksamhet som inte berättigar till avdrag kan vara antingen verksamhet som är skattefri enligt mervärdesskattelagen eller verksamhet som är utanför tillämpningsområde för mervärdesskattelagen.

Momsfri verksamhet är till exempel uthyrning av fastighet (MomsL 27 §), momsfria hälso- och sjukvårdstjänster (ridterapi och socialpedagogisk hästverksamhet på vissa villkor), honorar till idrottsmän enligt MomsL 45 § 1 mom. 1 punkten samt verksamhet i egenskap av tipsombud. Om man i fråga om honorar till idrottsmän frivilligt har ansökt om att bli momsskyldig, har man rätt att dra av momsen på inköp som gäller denna verksamhet. Verksamhet som faller utanför mervärdesskattelagens tillämpningsområde är till exempel verksamhet som inte är rörelsemässig och sådan tävlingsverksamhet som beskrivits i 7.2 och där priserna baserar sig på tävlingsframgången. Exempelvis kan ett företag som enbart äger travhästar och bara tävlar med dem inte dra av momsen på inköp överhuvudtaget, eftersom företaget bara bedriver verksamhet som faller utanför mervärdesskattelagens tillämpningsområde.

Om ett inköp hänför sig dels till verksamhet som berättigar till avdrag för moms, dels till verksamhet som inte berättigar till avdrag för moms, är momsen på inköpet avdragsgill enbart till den del som hänför sig till verksamhet som berättigar till avdrag (MomsL 117 §).

EU-domstolens dom C-432/15 Baštová handlade om en skattskyldig som drev ett stall för 25 tävlingshästar. Baštová födde upp och tränade både egna hästar och andra hästar vars skötsel hen hade anförtrotts. Enligt begäran om förhandsavgörande var de egna hästarna avsedda att säljas och/eller användas för träning eller gårdsbruksturism. De deltog också i kapplöpningar. Domen handlade bland annat om rätten att dra av moms.

EU-domstolen konstaterade i sin dom att den skattskyldige har rätt att i sin helhet dra av moms på utgifter som hänför sig till förberedelser inför och deltagande i tävlingar, om hästarna i fråga de facto är avsedda att säljas eller om deras deltagande i tävlingar objektivt sett är ett sätt att främja affärsverksamheten.

Hästarna kan användas utöver den momspliktiga rörelseverksamheten  i tävlingar för att man genom tävlingar strävar efter att öka deras försäljningsvärde eller värde i avels- verksamheten. Företaget är skyldigt att påvisa att hästarna de facto är avsedda för försäljning och att deltagandet i tävlingar objektivt sett ökar hästarnas avels- och förädlingsvärde. Beviset kan utgöras till exempel av en realiserad värdeökning.

Om företagaren med objektiva bevis kan intyga att hästarna de facto är avsedda att säljas eller att hästarna används för rörelsemässig avelsverksamhet har företagaren rätt att dra av hela momsen på inköp som hänför sig till träningen av hästarna och deltagandet med hästarna i tävlingar.

Av EU-domstolens dom framgår vidare att det inte föreligger någon avdragsrätt alls för sådan moms som hänför sig till förberedelser inför och deltagande i tävlingar om hästarna de facto inte är avsedda för försäljning eller om deltagande i en tävling objektivt sett inte är ett sätt att främja affärsverksamheten i företagarens stall. En motsvarande situation uppkommer om kostnaderna inte tjänar någon annan momspliktig verksamhet som företagaren idkar.

Företagaren ska således ha objektiv bevisning på att avdragen hänför sig till rörelseverksamheten.

Företagaren kan också ha delvis rätt till avdrag om hen idkar både momspliktig hästverksamhet och egen tävlingsverksamhet som inte hör samman med den övriga momspliktiga rörelseverksamheten. Till den del syftet är att främja stallägarens privata intressen kan inköpen inte anses ha direkt koppling till den rörelseverksamhet som ägaren också bedriver genom hästverksamheten. Till den del inköpen tjänar privata intressen föreligger ingen avdragsrätt. En sådan situation kan uppkomma till exempel när inköpen hör samman med privat hobby- eller tävlingsverksamhet.

Av EU-domstolens dom C-432/15 Baštová framgår att hästverksamheten var omfattande i det aktuella målet. I enskilda fall ska utredas i vilken omfattning verksamheten utövas. Rörelsemässig verksamhet behandlas i kapitel 2 i denna anvisning. 

8.2 Allmänna omkostnader

Allmänna omkostnader utgörs av sådana inköp som tjänar den momsskyldiges verksamhet i sin helhet. Allmänna omkostnader omfattar inköp som används dels för verksamhet som berättigar till avdrag, dels för verksamhet som inte berättigar till avdrag. Typiska allmänna omkostnader är till exempel olika administrativa kostnader, såsom bokföringskostnader.

Om den momsskyldige bedriver enbart momspliktig verksamhet, har den momsskyldige rätt att dra av moms på allmänna omkostnader i sin helhet. När en momsskyldig bedriver såväl momspliktig verksamhet som verksamhet som inte berättigar till avdrag, bestäms rätten att dra av momsen på allmänna omkostnader enligt i vilken proportion de inköp som betraktas som allmänna omkostnader används den i momspliktiga verksamheten respektive i den verksamhet som inte berättigar till avdrag.

Den skattskyldige ska så exakt som möjligt specificera den andel av omkostnaderna som berättigar till avdrag och den andel som inte berättigar till avdrag, om den skattskyldige bedriver både verksamhet som berättigar till avdrag och verksamhet som inte berättigar till avdrag.

Skatteförvaltningen har gett anvisningen Om rätten att dra av moms.

8.3 Om begränsningar av avdragsrätten

Huvudregeln i mervärdesskattelagen är att momspliktig försäljning omfattar rätt till avdrag för momsen på de inköp som hänför sig till denna försäljning. Trots denna huvudregel har rätten att dra av moms begränsats i vissa situationer. I mervärdesskattelagen föreskrivs det att momsen på vissa inköp uttryckligen inte är avdragsgilla (MomsL 114 §). Avdrag får inte göras till exempel vid följande anskaffningar:

• en fastighet som den skattskyldige eller hans personal använder som bostad, barnträdgård, hobbylokal eller fritidsställe samt varor och tjänster i samband med fastigheten eller dess användning
• varor och tjänster i samband med transporter mellan den skattskyldiges eller hans personals bostad och arbetsplats
• varor och tjänster som används för representationsändamål
• bland annat en personbil som inte har anskaffats till försäljning, uthyrning, användning för yrkesmässig persontransport eller körundervisning eller som inte har anskaffats för att enbart användas för ändamål som berättigar till avdragsrätt.

Mer information om hur man bland annat för en kördagbok ges i Skatteförvaltningens kundanvisning Moms på fordon och på brukskostnaderna för fordon.

 

ledande skattesakkunnig Mika Jokinen

ledande skattesakkunnig Juha Perttola