Grundräntan och referensräntan oförändrade

Grundräntan och referensräntan påverkar beskattningen.  Finansministeriet fastställer grundräntan för en halvårsperiod. Grundräntesatsen tillämpas i beskattningen under samma tid som Finansministeriet har fastställt den för.

Referensräntan meddelas av Finlands Bank. I beskattningen tillämpas alltid den referensränta som fastställts för det senare halvåret av det föregående året. Den referensränta som meddelades i juni 2014 tillämpas således i beskattningen 1.1.2015–31.12.2015. Fram till utgången av 2014 tillämpas i beskattningen den referensränta som Finlands Bank fastställt för perioden 1.7.2013–31.12.2013.

Räntesatserna som är kraft fram till utgången av 2015 och som grundar sig på referensräntan framgår i slutet av detta meddelande av tabellen Räntorna i beskattningen 2013, 2014 och 2015.

1 Grundränta

Finansministeriet har fastställt grundräntan till 0,5 procent för tiden 30.6.2014−31.12.2014. Grundräntan var 0,5 procent under tiden 1.7.2013−30.6.2014, 0,75 procent under tiden 1.1.2013−30.6.2013.

En räntesats som till beloppet motsvarar grundräntan används i beskattningen i följande fall:

1. För delägarlån ska en ränta som motsvarar grundräntan tas ut om lånet inte enligt 53 a § i inkomstskattelagen har räknats som kapitalinkomst hos en delägare som är en fysisk person. Ränta ska således tas ut på lån som

• har betalats tillbaka under samma skatteår eller
• har beviljats före 3.4.1998 eller
• har beviljats en sådan delägare vars ägarandel eller röstetal ensamt eller tillsammans med familjemedlemmarna är mindre än 10 procent.

2.  Beräkning av räntan på s.k. negativt kapital. Den del av räntorna som motsvarar den negativa återstod av det egna kapitalet som uppkommit på grund av privatuttag som har lyfts från en enskild rörelse, ett enskilt yrke eller från en näringssammanslutning, multiplicerad med en ränteprocent som motsvarar Finlands Banks grundränta höjd med en procentenhet, anses inte ha samband med näringsverksamheten. (L om beskattning av inkomst av näringsverksamhet 18 § 2 mom.).

2 Referensränta

Referensräntan som Finlands Bank har meddelat för tiden 1.7.2014−31.12.2014 är 0,5 procent. Referensräntan har varit 0,5 procent under tiden 1.7.2013−30.6.2014, 1 procent den 1.1.2012−30.6.2013 och 1,5 procent 1.7.−31.12.2011. Referensräntan påverkar återbäringsräntan, kvarskatteräntan, samfundsräntan som ska betalas, skattetillägget, förseningsräntan och dröjsmålsräntan på skattekontot. Den referensränta som fastställts för tiden 1.6.2014–31.12.2014 tillämpas i beskattningen 1.1.2015–31.12.2015.

3 Återbäringsräntorna för år 2015

Återbäringsräntan är den referensränta som nämns ovan minskad med två procentenheter. Från och med 1.1.2010 är återbäringsräntan dock alltid minst 0,5 procent. Återbäringsräntan för år 2015 är således 0,5 procent.

Återbäringsräntan räknas på förskottsåterbäringar åt fysiska personer och dödsbon fr.o.m. den 1 februari till utgången av den månad som föregår återbäringsmånaden. Samfundsräntan som återbärs räknas  från dagen efter den sista inlämningsdagen för skattedeklarationen till utgången av månaden före den då förskottsåterbäringen betalas ut.

Den ränta som betalas på förskottsåterbäringar är lika stor för alla skattskyldiga, såväl fysiska personer och dödsbon som för samfund och samfällda förmåner. Samma räntesats används också för återbäringar av mervärdesskatt, fastighetsskatt, överlåtelseskatt samt skatt på arv och gåva. Även krediteringsräntan på skattekontot är lika stor. Återbäringsräntan och krediteringsräntan är inte skattepliktig inkomst i inkomstbeskattningen.

4 Kvarskatteräntorna för år 2015

Kvarskatteränta tas ut hos fysiska personer och dödsbon om de förskottsskatter som räknas dem till godo inte räcker till som betalning för skatterna. Räntan på kvarskatt är inte avdragbar i inkomstbeskattningen.

Kvarskatteräntan utgörs av referensräntan minskad med två procentenheter. Från och med 1.1.2010 är kvarskatteräntan dock alltid minst 0,5 procent. Kvarskatteräntan för år 2015 är således 0,5 procent. Till den del kvarskatten överstiger 10 000 euro utgörs kvarskatteräntan av referensräntan höjd med 2 procentenheter, dvs. 2,5 procent. På kvarskatter för skatteåret 2014 räknas en ränta från och med 1.2.2015 till och med kvarskattens första förfallodag.

Kvarskatteräntan debiteras endast om räntebeloppet överstiger 20 euro. Ränta på kvarskatter för skatteåret 2014 debiteras först då kvarskattebeloppet överstiger ca 4 750 euro. För att undgå kvarskatteränta för skatteåret 2014 ska man senast 1.2.2015 betala en förskottskomplettering som uppgår minst till det belopp som blir kvar efter att ha subtraherat ca 4 750 euro från kvarskattens belopp. Du kan minska beloppet av kvarskatteränta genom att betala in förskottskomplettering senast 30.9.2015. Instruktioner för betalning av förskottskomplettering finns på sidan Personkunders förskottskomplettering.

5 Samfundsränta som ska betalas för år 2015

Samfundsränta tas ut av samfund och samfällda förmåner när den skatt som de ska betala överstiger förskottsskatterna som räknats dem till godo. Samfundsräntan som ska betalas är inte avdragsgill i inkomstbeskattningen.

Samfundsräntan motsvaras av den ovan nämnda referensräntan plus 2 procentenheter, d.v.s. 2,5 procent år 2015. Man kan undgå samfundsräntan helt och hållet genom att betala förskottskomplettering till ett belopp som motsvarar skillnaden mellan den slutliga skatten och den betalda förskotten inom fyra månader fr.o.m. den månad då räkenskapsperioden gått ut. Samfundsräntans belopp kan minskas genom att  betala en förskottskomplettering senast en månad före beskattningen slutförs.

6 Dröjsmålsräntor

Också dröjsmålsräntorna i beskattningen är bundna till Finlands Banks referensränta. Till dröjsmålsräntor hör förseningsränta, dröjsmålsräntan på skattekontot samt skattetillägg. Till sin storlek utgörs drösmålsräntorna av referensräntan höjd med 7 procentenheter. Dröjsmålsräntorna sänktes temporärt med en procentenhet för år 2010.

Förseningsränta tas ut på en skatt som har debiterats men betalas för sent. Förseningsräntan är alltid minst 3 euro. Skattekontots dröjsmålsränta tas ut på obetalda förpliktelser som ska deklareras på periodskattedeklarationen.

Till skattekontoförfarandet hör bl.a. moms och arbetsgivarprestationer. Skattetillägget räknas på sådana skatter på eget initiativ som inte omfattas av skattekontoförfarandet och som inte har betalats senast på förfallodagen. Skattetillägg tas ut också i samband med en rättelse av beskattningen som grundar sig på efterbeskattning eller en försummelse av deklarationsskyldigheten. Beloppet av skattetillägg är alltid minst 3 euro. Dröjsmålsräntorna får inte dras av i inkomstbeskattningen.

Som stöd för att räkna ut beloppet av förseningsränta och skattetillägg kan man använda räknaren för förseningsränta på webbplatsen skatt.fi. För att räkna ut beloppet på dröjsmålspåföljderna för de skatter som är med i skattekontoförfarandet kan man använda saldoräknaren på webbtjänsten Skattekonto.

• Räknare för förseningsränta (skatt.fi/forseningsranteraknare)

7 Ränteförmån av anställningslån

I 67 § i inkomstskattelagen föreskrivs om ränta på anställningslån. 67 § i inkomstskattelagen har ändrats genom en lag (1251/2009) som trädde i kraft 1.1.2010 och den tillämpas retroaktivt i beskattningen fr.o.m. 2009. Såsom skattepliktig förvärvsinkomst betraktas ränteförmåner i samband med lån som erhållits på grundval av anställning, till den del den årliga räntan på lånet är lägre än referensräntan, om räntan på lånet är bunden till den referensränta som allmänt tillämpas på marknaden. Med referensränta avses i denna bestämmelse bl.a. 1, 3, 6 och 12 månaders euriborränta eller annan referensränta som banken allmänt tillämpar i sin kundlångivning. På lån som lyfts före lagen trädde i kraft (1.1.2010) kan även grundräntan utgöra referensräntan.

Om låneräntan inte är bunden till referensräntan betraktas ränteförmånen som skattepliktig förvärvsinkomst till den del den årliga räntan på lånet är lägre än 12-månaders euriborränta den första dagen av året.

8 Räntorna i beskattningen 2013, 2014 och 2015

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

överinspektör Petri Manninen